Ärende 29 RS

Transkript

1 1 Ärende 29

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Sammanfattning av måluppfyllelse... 3 Omvärld... 7 Uppföljning av mål och delmål Hälsa... 9 Vård... 9 Kommunikationer Kultur Arbete Boende Kunskap Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Finansiell analys Helårsprognos Ekonomiskt utfall 8 månader Driftredovisning på verksamheter Investeringsredovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Redovisningsprinciper Ord och begreppsförklaringar Tilläggsupplysningar Bilaga resultat av kvalitetsuppföljningar

3 Sammanfattning Region Hallands resultat för 2012 beräknas bli positivt och uppgår till 33,5 miljoner kronor vid årets slut. Detta är 64,5 miljoner kronor bättre än budget, vilket bland annat förklaras av högre skatteintäkter än budgeterat (92 miljoner kronor), högre statsbidrag än budgeterat (12 miljoner kronor) och en återbetalning från AFA Försäkring på 86 miljoner kronor. Den ekonomiska utvecklingen inom hälso- och sjukvården är dock fortsatt oroande. De åtgärder som Hallands sjukhus beslutat om för att få en ekonomi i balans, har inte heller gett något resultat och sjukhusen räknar med ett underskott på 140 miljoner kronor för Även psykiatrin och närsjukvården prognostiserar negativa resultat (14 respektive 3,5 miljoner kronor). Ett antal större åtgärder är dock på gång för att reducera den ekonomiska obalansen, bland annat pågår en översyn av sjukhusens struktur. I denna uppföljningsrapport ges en redogörelse av den ekonomiska situationen i regionen efter årets första åtta månader, samt en prognos för Här följs också de 21 mål upp som regionfullmäktige satt för Region Hallands verksamheter. Sammanfattningsvis kan konstareras att måluppfyllelsen i de flesta fall är mycket god. Sammanfattning av måluppfyllelse enligt Mål och strategier för Region Halland Målområde Hälsa Övergripande mål Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Delmål Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Kommentar Följs upp i ÅR 2012 Prognos måluppfy llelse VIT Ohälsan ska minska i Halland Följs upp i ÅR 2012 VIT Vård Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader Ingen ny uppföljning sedan UR GUL Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e- hälsa Arbetet med att införa e-tjänster enligt verksamhetspla nen för ehälsa 2012 fortsätter GRÖN 3

4 Kommunikati oner Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vårdoch hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring. Resande med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Andelen nöjda kunder ska öka och andelen nöjda invånare ska öka Det är för tidigt på året för att kunna prognostisera hur stort regionens utfall av de statliga stimulansmedlen blir i respektive satsning. Generellt sett är kvaliteten i vården god, men på några områden finns det förbättrings utrymme. Resandeutveckli ngen 2012 pekar mot att målet kommer att nås Indikatorer mäts årsvis GUL GRÖN GRÖN VIT Kultur Arbete Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Ett kulturutbud som i högre grad präglas av förnyelse och experiment. Fler arrangörer, nya platser, sammanhang och miljöer för kulturarrangemang. Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Öka kunskapen om kulturella och kreativa näringar i Halland. Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Behovet överstiger tillgängliga medel Deltar i arbetet med en nationell metod för kvalitativ uppföljning av kulturplanen Deltar i en nationell kulturdatabas för kvantitativ redovisning Ett samlat kulturutbud erbjuds skolan och kunskaper om kultur och estetiska läroprocesser förmedlas i regionala konferenser Kartläggning av Kreativa kraftfält i Halland och Handlingsplan för kulturella näringar Halland ligger på delad femte plats. RÖD GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN GRÖN Boende Fler ungdomar ska ha arbete Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Halland har näst lägst ungdoms arbetslöshet efter Stockholm. Vid den senaste mätningen låg Halland på fjärde plats i riket. GRÖN RÖD 4

5 Kunskap Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Andelen avgångselever på Naturbruk Halland med godkänd examen ska öka från 59 till minst 70 procent. Resultat 77 procent då läsåret 2011/ 2012 avlutades GRÖN Miljö Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Minska den totala energianvändningen med 10 procent jämfört med 2007 Under 2012 ska 80 procent av alla ny-, till- och ombyggnader miljövarudeklareras. Minskning med 10,8 procent vilket innebär minskade kostnader för köt energi med 7, 2 mnkr 95 procent av de byggprojekten är kopplade till Sunda Hus Miljödatabas GRÖN GRÖN Vid 50 procent av alla upphandlingar av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska LCC användas som utvärderingskriterium. Ligger på 8 procent (1/12), kompetens att använda LCCverktyget saknas. RÖD Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel ska öka med minst 5 procent jämfört med år Inköpsvärdet prognostiseras öka med 30 procent GRÖN Region Halland som arbetsgivare Region Halland ska 2015 komma på topp fem över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Region Halland ska komma på topp 10 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting Arbetet med arbetsgivarvaru märket påbörjat - men ingen mätning VIT Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år. Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Medarbetar enkät genomförs under hösten ingen mätning i UR Ingen redovisning VIT VIT Fler av medarbetarna och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Ingen redovisning VIT Ekonomi Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Soliditeten ska vara positiv. Soliditeten ska vara lägst -20 procent. Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent. Följs upp i ÅR 2012 Utfall -7,2 procent per 31/08/12 Utfall 95,7 procent per 31/08/12 VIT GRÖN GRÖN Färgförklaring Prognosen är god att nå det övergripande målet Prognosen är osäker men det övergripande målet kan uppnås GRÖN GUL 5

6 Prognosen ser negativ ut att nå det övergripande målet Ingen prognos kan lämnas då ingen uppföljning kunnat redovisas RÖD VIT 6

7 Omvärld Världsmedborgare, europé, svensk och hallänning Skuldkrisen i Europa har förvärrats under året och konjunkturen i världen har fortsatt att försvagas. Trots detta har den svenska ekonomin fortsatt växa. Enligt SKL:s Makronytt från augusti 2012, är dock bedömningen att även Sverige kommer att få en svagare tillväxt framöver. Varningssignaler i form av vikande förtroendevariabler pekar på detta, exempelvis osäkerheten om utvecklingen i euro-området. BNP-tillväxten i Sverige prognostiseras till 1,5 procent för 2012 och 2 procent för Utvecklingen i stora delar av världen ser ut att bli fortsatt svag. De försämrade tillväxtutsikterna påverkar sysselsättningsutvecklingen, vilket leder till en ökad arbetslöshet. Detta i sin tur leder till ett försämrat skatteunderlag för kommuner och landsting. Skatteunderlaget beräknas växa med 4 procent 2012, som en följd av utvecklingen på arbetsmarknaden första halvåret 2012, och med 3,4 procent för 2013, vilket är en nedrevidering. Pensionsinkomsterna ökar, vilket till viss del väger upp minskade skatteintäkter orsakade av arbetslöshet. Skatteprognosen påverkas i stor omfattning är hur många personer som finns i förvärvsaktiv ålder, hur många av dessa som arbetar och hur mycket de arbetar. Statistiska Centralbyrån (SCB) pekar i en ny befolkningsprognos (maj 2012) på stora förändringar jämfört med tidigare. Sveriges befolkning beräknas öka med ytterligare drygt en procent 2016 och drygt 2 procent 2020 jämfört med tidigare prognos. Ökningen förväntas dels bero på fler födda barn och dels på större nettoinvandring. Att invandrarna ges en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden är av stor betydelse, eftersom skatteunderlaget annars inte ökar i takt med befolkningen. Befolkningsökningar innebär också ökat behov av exempelvis hälso- och sjukvård och skola. Sammantaget beräknar SCB att ökningen av skatteunderlaget bara kommer att motsvara en tredjedel av kostnaden för de behov som uppstår till följd av befolkningsökningen. Effekterna av lägre skattekraft kommer att få genomslag redan Den 30 juni 2012 hade Halland invånare. I en befolkningsprognos som Region Halland själv tagit fram, och som baseras på historiska data över in- och utflyttning i Halland under perioden 1990 till 2010, kommer befolkningen i Halland att öka betydligt mer än i riket och 2020 vara hela En ökning med nästan 7 procent. Även kollektivtrafiken i Sverige har under en lång tid präglats av en jakt på kostnader. Trots detta ökar kostnaderna mer än intäkterna, vilket innebär att en allt större andel 7

8 av trafiken betalas med skattepengar. Ett ökat utbud leder i de flesta fall också till högre kostnader. Region Hallands kostnader riskerar att öka även om trafikutbudet är oförändrat. Trafikavtalens uppräkning, upphandling av Öresundstågstrafiken och behov av trafikförändringar är faktorer som de närmaste åren ökat Region Hallands kostnader. Fokus behövs därför på hur intäkterna ska kunna öka samt en prioritering av befintligt utbud. 8

9 Uppföljning av mål och delmål 2012 Mål och strategier för Region Halland innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Hälsa Prognos måluppfyllelse: För tidigt att ange Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Uppföljning och prognos: Målet kan inte följas upp i Uppföljningsrapport 2, 2012, då det krävs längre mätperioder för relevans i resultaten. Därmed kan inte heller någon prognos på måluppfyllelse lämnas. Vård Prognos måluppfyllelse: Två av fyra mål har god prognos, de återstående två osäker Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Uppföljning och prognos: Målet kan inte följas upp i Uppföljningsrapport 2, 2012, då inga nya fakta finns att tillgå. 9

10 Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Uppföljning och prognos: Region Halland kommer att nå det uppsatta målet. Arbetet med att införa e-tjänster enligt verksamhetsplanen för ehälsa 2012 fortsätter. Införandet av Pascal (läkemedels- och ordinationsverktyg för dospatienter) är slutfört och är det första steget i den nationella satsningen inom läkemedelsområdet. Även anpassningen till Patientdatalagen fortsätter. Stark autentisering i Region Hallands journalsystem VAS är införd och en Journalspärrservice är inrättad i regionen. Denna möjliggör en samlad funktion för begäran från medborgaren om spärr i journal. Sedan den 5 september är samtliga vårdenheter i Halland, som använder VAS, anslutna till den Nationella Patientöversikten. Detta möjliggör utbyte av patientinformation mellan sjukvårdshuvudmän. Inom området invånartjänster arbetas det aktivt för att möjliggöra invånarens delaktighet i vården. Webbtidbok och olika tjänster för provsvar håller på att införas. Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Uppföljning och prognos: Region Halland deltar i ett mycket stort antal nationella satsningar för att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. Nedan redovisas några av de mest omfattande satsningarna. Det är dock för tidigt för att kunna prognostisera hur stort regionens utfall av de statliga stimulansmedlen blir i respektive satsning. Tillgänglighet och kömiljarden Region Halland är nära målet om en köfri hälso- och sjukvård och uppfyller målen för att ta del av kömiljarden. Så gott som alla vårdgivare har god tillgänglighet för nybesök och för åtgärder. Under uppföljningsperioden har 72 procent av patienterna erhållit besök hos läkare respektive operation/åtgärd inom 60 dagar. Detta resultat är i nivå med resultatet från motsvarande period föregående år. Intäkterna däremot uppgår till 49,4 miljoner kronor, jämfört med 145, 7 miljoner kronor föregående år, vilket förklaras av hur ersättningsmodellen för kömiljarden är utformad. Region Hallands andel av den totala ersättningspotten minskar då övriga regioner och landsting har förbättrat sin tillgänglighet. 10

11 Per sista augusti var det 317 patienter som hade väntade mer än 90 dagar på nybesök av totalt 6439, varav 395 var patientvald väntan. För operation/ åtgärd var det 89 patienter som väntat mer än 90 dagar av totalt 2708 väntande, varav 263 patientvald väntan. Tabell. Kömiljarden, uppfyllelse av mål för perioden januari augusti 2012 Tillgänglighet jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec Nybesök Operation/åtgärd Över Hallands mål och kömiljardens mål om 80 % inom 60 dagar Under 70 % inom 60 dagar Över nationella målen om 70 % inom 60 dagar Intäkter (mnkr) 6,3 4,7 4,3 4,5 4,7 4,8 9,7 9,8 Prognosen är att Region Halland inte når målet fullt ut om den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, som innebär att ett första besök/ fördjupad utredning/ behandling ska erbjudas inom 30 dagar. Avstämningen för stimulansmedel baseras på utförd vård under månaderna januari oktober Medlen fördelas utifrån det genomsnittsliga värdet för dessa 10 månader. Målet om full tillgänglighet till fördjupad utredning och behandling har nåtts under 3 av uppföljningsperiodens åtta månader. Under senaste mätperioden har 57 nybesök genomförts varav 46 inom 30 dagar. För fördjupad utredning/ behandling är motsvarande siffror 19 varav 9 inom 30 dagar. Tabell. Tillgänglighet inom Barn- och ungdomspsykiatrin, uppfyllelse av mål för perioden jan augusti Notera att avstämningsperiod är januari oktober 2012 Barn och unga med psykisk ohälsa jan feb mars apr maj jun i juli au g sep Nybesök (90 % av barn och unga med beslut om nybesök ska erbjudas tid inom 30 dagar) Fördjupad utredning/behandling ( 80 % ska erbjudas tid till fördjupad utredning/ behandling inom 30 dagar) Ej nått uppsatt mål inom 30 dagar Totalt antal väntande vid avstämningen i augusti, var till nybesök 77 patienter och till fördjupad utredning/ behandling 91 patienter. okt Rehabiliteringsgarantin Rehabgarantin omfattar KBT-behandlingar som Multimodal rehabilitering. Jämfört med 2011 har antalet ansökningar minskat och beloppet på dessa ansökningar utgör en fjärdedel av förra årets ansökta medel. En orsak till förändringen kan vara att till skillnad från 2011, då ersättning utgick för påbörjade behandlingar, betalas under 11

12 detta år endast ut ersättning för genomförda behandlingar, vilket gör att en jämförelse mellan året inte är relevant. Andra tänkbara orsaker till förändringen kan vara att det är ett uppdämt behov som nu är tillgodosett. Analys pågår. Trenden ses nationellt, men är för tillfället betydande för Region Hallands del. Säker hälso- och sjukvård Hallands sjukhus har goda resultat i de nationella mätningarna inom den nationella patientsäkerhetssatsningen. Vid sista mätningen hade 6 procent av alla inneliggande patienter vid Hallands Sjukhus en vårdrelaterad infektion, att jämföra med riksgenomsnittet på cirka 9 procent. 13 procent av de inneliggande patienterna hade ett eller flera trycksår, lägre än riksgenomsnittet på 16,6 procent. Mätningen görs en bestämd dag i hela riket. Deltagandet i följsamhetsmätningarna i basala hygienrutiner och klädregler är mycket högt och under 2012 deltar även närsjukvården i mätningarna. Resultatet visar att Region Halland har en genomsnittslig följsamhet på 57 procent. Därmed når regionen inte upp till det nationella målet om att den genomsnittliga följsamheten ska vara 64 procent. Utvecklingen går åt rätt håll med en kontinuerlig positiv utveckling sen mätningarnas införande vid Hallands sjukhus hösten Vid årsskiftet infördes den halländska arbetsmodellen med sjuksköterskebaserad ambulant bedömning av patienter som är 75 år och äldre. Sedan dess har ambulanssjukvården gjort 160 bedömningar. Av dessa kunde 115 patienter stanna kvar hemma, 33 patienter transporterades och fick vård på sin vårdenhet i närsjukvården och endast 12 patienter hade sådana vårdbehov att de transporterades till akuten. Delmål: Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring. Uppföljning och prognos: Resultatet för kvalitetsutvecklingen i vården presenteras i relation till följsamheten gentemot nationella riktlinjer eller måltal. När sådana inte finns relateras resultatet till väl beprövad praxis. Kvaliteten inom de olika vårdområdena mäts genom en eller flera indikatorer. Prognosen för att uppnå målet är god. 12

13 Specialiserad vård Tabell. Kvalitet i specialiserad vård vid Hallands sjukhus jan augusti 2012 Kvalitetsområde Uppföljning 1 Uppföljning 2 År Hjärtsjukvård Strokesjukvård Ortopedisk sjukvård höftfrakturer Ögonsjukvård Kvinnosjukvård framfallsoperationer i dagsjukvård Förlossningsvård Kommentarer: Strokesjukvård Inga större förändringar sedan uppföljning procent av patienterna vårdas på strokeenhet från dag 1 (mål 100 procent). Ortopedi medelväntetiden till operation vi höftfraktur har ökat till 22 timmar men det håller sig inom de max 24 timmar som nationella riktlinjer föreskriver. Kvinnosjukvård Andelen framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi minskar totalt i länet, 19 procent vid uppföljning 2 jämfört med 28 procent vid uppföljning 1. Åtgärder är vidtagna för att öka andelen patienter som opereras i dagkirurgi. Det finns inga medicinska riktlinjer som förordar dagkirurgi men för patienten innebär det en kvalitetsförbättring. Förlossningsvård Andelen allvarliga bristningar i underlivet (perineala bristningar) vid instrumentella vaginala förlossningar ökar. Analys pågår för att finna ut orsakerna till det försämrade resultatet. En orsak kan vara att statistiken baseras på få patienter. Vårdval Halland Målet är att 80 procent av all öppenvård ska ges inom närsjukvården. Utfall för senaste tolvmånadersperioden för länet som helhet är 70,5 procent. Utfallet varierar mellan 69 procent (Varberg) och 76 procent (Hylte). Senaste tertialet uppgår täckningsgraden för Halland till 70,8 procent. Utvecklingen över åren har varit relativt konstant och en allt större andel av vården ges på närsjukvårdsnivå. Ökningstakten är ca 0,6 procent årligen. 13

14 Vid tertial 2 fick 18 vårdenheter ekonomiskt avdrag för bristande följsamhet mot läkemedelskvoterna. Motsvarande siffra vid tertial 1 var 15 vårdenheter. En vårdenhet har fått ekonomiskt avdrag för att man inte deltagit i en av regionens tre följsamhetsmätningar mot basala hygienrutiner och klädregler som genomförts. Kommunikationer Prognos måluppfyllelse: God, ingen mätning respektive negativ Mål 1: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Delmål: Resande med kollektivtrafik ska öka med fem procent årligen och vara attraktivt. Uppföljning och prognos: Region Hallands finansiering om 280 miljoner kronor överskrids inte. Resandeutvecklingen under januari augusti 2012 pekar mot att målet kommer att nås, men indikatorerna mäts årsvis. Delmål: Andelen nöjda kunder ska öka (från 66 till 70 %) och andelen nöjda invånare ska öka (från 48-50%). Uppföljning och prognos: Indikatorer mäts årsvis. Mål 2: Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Delmål: Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Uppföljning och prognos: Det finns ett behov av utbyggnad av bredband på landsbygden och antalet ansökningar om kanalisationsstöd har ökat. Det statliga stöd som tilldelats Halland kommer endast att räcka till ett fåtal ansökningar års medel är intecknat redan under hösten Kultur Prognos måluppfyllelse: God 14

15 Mål 1: Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Delmål 2012: Ett kulturutbud som i högre grad präglas av förnyelse och experiment. Uppföljning och prognos: Region Halland deltar i arbetet med en nationell metod för kvalitativ uppföljning av kulturplanen. En plan finns klar för skapande av ett Kulturresidens, som syftar till att bygga en kulturell infrastruktur som främjar konstnärligt nyskapande. Ansökan om statsbidrag för detta är inlämnad. Mål 2: Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Delmål 2012: Fler arrangörer, nya platser, sammanhang och miljöer för kulturarrangemang. Uppföljning och prognos: Region Halland deltar i en nationell kulturdatabas för kvantitativ redovisning, som kommer att ge säkrare uppföljningsdata. Projektet Handslag Halland syftar till att bredda och stärka arrangörsledet. I Kultur för livet söks hållbara former för kultur för äldre. I avtal med kommuner och institutioner ges uppdrag att verka i hela Halland. Samtliga projekt och avtal följs upp löpande. Mål 3: Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Delmål: Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Uppföljning och prognos: Ett flertal faktorer skapar förutsättningar för att öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Ett samlat kulturutbud underlättar för förskola och skola att få en överblick över vad som erbjuds. Regionala subventioner underlättar inköp av scenkonst och resor till kulturella besöksmål. Kunskaper om kultur och estetiska läroprocesser förmedlas i regionala konferenser. Mål 4: Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Delmål 2012: Öka kunskapen om kulturella och kreativa näringar i Halland. Uppföljning och prognos: I samarbete med Kulturmiljö Halland och IULM-universitet i Milano har en omfattande kartläggning av kulturella aktiviteter och platser i Halland genomförts. Kartläggningen syftar till att kunna definiera så kallade Kreativa kraftfält, dvs. kulturdistrikt med 15

16 tillväxtpotential. Analysen av kartläggningen beräknas vara klar i december 2012, då också Handlingsplan för kulturella näringar kommer att vara färdig. Arbete Prognos måluppfyllelse: God Mål 1: Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Delmål 2012: Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Uppföljning och prognos: Halland ligger i på delad 5:e plats i Sverige vad gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Totalt för hela landet så var det en minskning i absoluta tal av antalet nystartade företag under Någon statistik för 2012 finns för närvarande inte. Mål 2: Fler ungdomar ska ha arbete Delmål 2012: Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Uppföljning och prognos: Halland har näst lägst ungdomsarbetslöshet i Sverige, efter Stockholm. Vad gäller ungdomsarbetslösheten ligger Region Halland bättre till än målet om än med höga siffror i absoluta tal. AMS gör följande reflektion: Ungdomarnas officiella arbetslöshetsnivå ligger i allmänhet högt av två orsaker. Dels är arbetskraftsdeltagandet i gruppen litet, eftersom många studerar utan att samtidigt söka arbete, dels är det många som studerar på heltid och samtidigt söker arbete, men ser studierna som sin huvudsakliga sysselsättning. Ungdomsarbetslösheten blir avsevärt lägre om den beräknas i förhållande till befolkningen och än lägre om de heltidsstuderande arbetslösa exkluderas. Boende Prognos måluppfyllelse: Negativ Mål: Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Delmål: Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Uppföljning och prognos: 16

17 Första halvåret 2012 färdigställdes 369 lägenheter (inklusive villor, radhus, höghus och andra hus) i Halland vilket motsvarar 0,27 % av det totala bostadsbeståndet. Halland hamnar därmed på fjärde plats i landet när det gäller nybyggnation. Målet är nära att uppnås. Kunskap Prognos måluppfyllelse: Delmålet är uppnått Mål: Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Delmål 2012: Andelen avgångselever på Naturbruk Halland med godkänd examen ska öka från 59 till minst 70 procent. Uppföljning och prognos: Andelen elever med godkänd gymnasieexamen var 77 procent då läsåret 2011/ 2012 avslutades. Godkänd gymnasieexamen innebär godkänt i av poäng. Målet är uppnått. Utöver utvecklingsarbetet inom de egna skolorna inbegriper arbetet inom området Kunskap bland annat etableringen av Vård- och omsorgscollege. Den regionala ansökan för certifiering av ett halländskt vård- och omsorgscollege är klar och inskickad, certifieringsbesök är inbokade och arbetet med lokala ansökningar fortlöper. Miljö Prognos måluppfyllelse: Tre av fyra delmål har en god prognos Mål: Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Delmål : Minska den totala energianvändningen med 10 procent jämfört med 2007 Uppföljning och prognos: Den totala energianvändningen har till och med augusti 2012 minskat med 10,8 procent jämfört med år Den totala faktiska energianvändningen har minskat med 9,5 miljoner kwh jämfört med år 2007, vilket innebär en minskning av kostnaderna för energi med kr för perioden. 17

18 Delmål : Under 2012 ska 80 procent av alla ny-, till- och ombyggnader miljövarudeklareras. Uppföljning och prognos: Region Halland driver nio större byggprojekt och samtliga är kopplade till Sunda Hus Miljödatabas. Dessa projekt motsvarar 95 procent av de byggprojekt som är igång under 2012 vilket innebär att målet uppnås. Delmål : Vid 50 procent av alla upphandlingar av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska LCC* användas som utvärderingskriterium. Uppföljning och prognos: Under perioden januari augusti 2012 har LCC använts som utvärderingskriterium vid en av totalt tolv upphandlingar avseende utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen. Kompetens att använda LCC-verktyget saknas i dagsläget. Delmålet kommer inte att uppnås. Utbildningsinsatser planeras för *LCC = Livscykelkostnaden är totalkostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd från installation till att den tas ur bruk eller att man gör sig av med den Delmål : Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel ska öka med minst 5 procent jämfört med år Uppföljning och prognos: Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel prognostiseras till 5,6 miljoner kronor för hela 2012, vilket innebär en ökning med drygt 30 procent (1,4 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Målet uppnås därmed. Andelen ekologiska livsmedel av totala volymen livsmedel utgörs av 27 procent, att jämföra med 22 procent föregående år. Region Halland som arbetsgivare Prognos måluppfyllelse: Någon mätning är inte genomförd till UR Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Delmål: Region Halland ska komma på topp 10 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting Uppföljning och prognos: 18

19 Arbetet med arbetsgivarvarumärket har påbörjats och under hösten arrangeras en inspirationsdag om hur arbetet med Region Halland som en attraktiv arbetsgivare, kan organiseras. För att kunna mäta målet kommer SKL:s frågor för nationell jämförelse att ställas i samband med höstens medarbetarenkät. Region Halland har genomfört en fördjupad nulägesanalys bland ett urval av första linjens chefer i syfte att kartlägga vad som är attraktivt med Region Halland som arbetsgivare. Någon prognos över delmålet är inte möjlig att göra, utan målet följs upp i slutet av året. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Delmål: Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år. Uppföljning och prognos: Processen med att skapa regionens personalpolicy har påbörjats under sommaren. Region Hallands personalpolicy är en avsiktsförklaring och ska samla och ersätta tidigare policys, såsom chefs- och medarbetarpolicy. Personalpolicyn ska beslutas under Under året har arbetet också pågått med att knyta ihop och sammanfatta det värdegrundsarbete som pågått i såväl tidigare landstinget som regionförbundet. En regiongemensam värdegrund håller nu på att förankras och kommer att fastställas av regionfullmäktige. Årets medarbetarenkät, genomförs under september-oktober. Uppföljning av det övergripande målet sker i samband med årsuppföljningen, då resultatet från medarbetarenkäten är känt. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Delmål: Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Uppföljning och prognos: Ingen redovisning har skett under mätperioden. Frågor om utvecklingssamtal och utvecklingsplan finns med i medarbetarenkäten. 19

20 Delmål: Fler av medarbetarna och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Uppföljning och prognos: Region Halland har ett gemensamt kompetensinventeringssystem och under första kvartalet 2013 beräknas samtliga medarbetare vara registrerade. Region Halland och Hallands kommuner driver utvecklingsprogram för Morgondagens ledare samt Traineeprogram, i syfte att identifiera och utveckla nya ledare och nyckelfunktioner i regionen. Ingen redovisning har skett under mätperioden. Uppföljning av målet sker i samband med årsuppföljningen. Medarbetarna i siffror Den 31 augusti 2012 hade Region Halland medarbetare, varav (91 procent) var tillsvidareanställda och 681 visstidsanställda. Jämfört med 1 januari 2012 har antalet anställda ökat med totalt 128 medarbetare. Ökningen består endast av visstidsanställda, bland de tillsvidareanställda har det däremot skett en minskning med totalt 18 personer. Ökningen av antal visstidsanställda, framförallt inom sjuksköterske- och läkargruppen, beror på att det i slutet av augusti fortfarande var en del semestervikarier anställda samt att vikarier har anställts för sjuk- och föräldraledighet. Om jämförelsen istället görs med motsvarande period föregående år så har antalet tillsvidareanställda ökat med 66 personer (48 inom hälso- och sjukvårsförvaltningarna och övriga främst teknisk och övrig personal) och antalet visstidsanställda med 25 personer. Figur 1 Samtliga förvaltningar Kategori Tillsvidare Visstid Total Tillsvidare Visstid Total 20 Diff TV+vik Diff tillsvidare Administration och ledning Ekonomi- och transportpersonal Sjuksköterskor Undersköterskor Läkare Medicinsk sekreterare Rehab/paramedicin

21 Tandvårdspersonal Teknisk personal Övrig personal Summa Regionen har under årets åtta första månader haft snittanställda. Snittanställda visar hur många som faktiskt haft en anställning, både tillsvidare- och visstidsanställning, under beräkningsperioden. Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 75 procent av total tid, vilket är 0,7 procent lägre föregående år. Andelen sjukfrånvaro och lagstadgad ledighet har ökat något. (Se figur 2) Figur 2 Under beräkningsperioden (januari-juli) har timavlönade arbetat motsvarande 147 årsarbetare, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Av det totala antalet tillsvidareanställda arbetar 73 procent heltid, vilket är 3 procent mer än motsvarande period föregående år. Av de som arbetar deltid är 94 procent kvinnor. Från och med första september 2011 erbjuds alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid om de så önskar. Totalt har 250 medarbetare valt att gå upp till heltid, varav 50 stycken tagit beslutet i år. De som valt att arbeta heltid, kommer att göra det senast den första september. Erbjudandet går ut två gånger per år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,2 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 4,0 procent till och med den 31 juli Det är framförallt sjukfrånvaron, kortare än 90 dagar som ökat, bland både män och kvinnor. De yrkeskategorier som ökat mest är undersköterskor och lärare. Sjukfrånvaron är 21

22 fortfarande bland kvinnorna jämfört med männen. Den ökande sjukfrånvaron är en trend inom kommun- och landstingsektor i hela Sverige. Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) under de åtta första månaderna uppgick till 40,9 miljoner och har ökat med 4,5 miljoner, jämfört med motsvarande period förra året. Ökningen till och med mars var 4,2 miljoner, jämfört med motsvarande period föregående år. Detta tyder på att ökningen avstannat något. En förklaring är att vakanssituationen inom framförallt psykiatrin och närsjukvården har förbättrats något. Inom psykiatrin och närsjukvården har man under året arbetat aktivt med att minska kostnaderna för inhyrd personal, genom bland annat åtgärdsprogram samt aktiva rekryteringsinsatser. Tabell. Total kostnad (tkr) för inhyrda läkare och sjuksköterskor (t.o.m. augusti månad) Total tkr Läkare Sjuksköterskor Förvaltning Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa:

23 Ekonomi Prognos måluppfyllelse: God prognos för två av tre mål. Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomi. De ekonomiska förutsättningarna är i sin tur beroende av övergripande konjunkturutveckling och de system för utjämning och stimulans som finns på såväl statlig nivå som inom EU. Regionen förfogar över beskattningsrätten avseende regionskatt och kan därmed, om behov finns och det bedöms som acceptabelt ur ett invånarperspektiv, reglera intäktsnivån år från år. Cirka två tredjedelar av intäkterna är skatteintäkter. Inför 2012 har regionskatten höjts med 50 öre, samt med ytterligare 20 öre i form av en skatteväxling med hallandskommunerna med anledning av det ändrade huvudmannaskapet för Hallandstrafiken. Regionens utdebitering uppgår till 10,42 kronor per beskattningsbar hundralapp, vilket kan jämföras med medelutdebiteringen bland landsting/regioner i riket på 11,07 kronor. Kostnadssidan styrs till stor del av vilka kvalitets- och leveranskrav som ställs på verksamheten samt det sätt, det vill säga med vilken effektivitet, som den faktiskt utförs. Region Hallands resultat för 2012 prognostiseras till 33,5 mnkr vid årets slut, vilket är 64,5 mnkr bättre än årsbudgeten. Utförligare ekonomisk analys finns i nästföljande avsnitt, Finansiell analys. Nedan redovisas de av regionfullmäktige beslutade ekonomimålen. Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Delmål 2012: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Uppföljning och prognos: Detta delmål följs upp i årsredovisningen genom granskning av statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Mål 2: Soliditeten ska vara positiv Delmål 2012: Soliditeten ska vara lägst -20 procent Uppföljning och prognos: 23

24 Delmål 2012: Utfall den 31 augusti 2012: Soliditet lägst -20 procent - 7,2 procent Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en mindre del har lånefinansierats. En hög soliditet ger större ekonomiskt handlingsutrymme. Målet är att soliditeten ska vara positivt på lång sikt. Det kortsiktiga målet för soliditet revideras ned som en följd av beslutad förändring av diskonteringsräntan för pensionsskuldberäkning. Detta medför att skulden ökar väsentligt, vilket påverkar soliditeten negativt. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, (pensioner intjänade före år 1998) har försämrats med 5,4 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Försämringen förklaras bland annat med att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser har ökat med 8,8 procent med anledning av den sänkta diskonteringsräntan. Soliditet 8 mån 8 mån 8 mån Inklusive ansvarsförbindelse -2,5% -2,8% -1,8% -9,7% -7,2% Exklusive ansvarsförbindelse 56,5% 54,0% 56,0% 50,1% 52,8% Soliditeten enligt blandmodellen (exklusive ansvarsförbindelsen) uppgår efter åtta månader till 52,8 procent, en försvagning med 3,2 procentenheter jämfört med samma tid I jämförelse med andra regioner/landsting har Region Halland en stark soliditet. Enligt bokslut 2011 hade Region Halland den tredje starkaste soliditeten i landstingssektorn. Mål 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Delmål 2012: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent Uppföljning och prognos: Delmål 2012: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent 24

25 Utfall den 31 augusti 2012: 95,7 procent Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettokostnadsandelen efter åtta månader har förbättrats med 1,3 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen för 2012 pekar på en nettokostnadsandel på 99,5 procent, vilket skulle innebära en förbättring med 2,2 procentenheter jämfört med Regionens mål för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 98,8 procent ( ). Störst anledning till nyckeltalets förbättring 2012 är att den höjda utdebiteringen med 50 öre, har stärkt regionens skatteintäkter. Återbetalning från AFA med 86 miljoner kronor har också förbättrat nyckeltalet. Bland annat beroende på den låga ränteutvecklingen så är regionens finansnetto negativt och minskar därmed inte nettokostnadsandelen såsom tidigare. Nettokostnadsandel (%) 8 mån 8 mån 8 mån Progn Verksamhetens andel 1) 91,8 94,5 93,1 96,2 91,6 95,6 Avskrivningar 1) 3,7 3,8 3,9 3,9 3,5 3,6 1) 2) Finansnetto -0,4-0,6-0,1 1,6 0,6 0,4 Nettokostnadsandel 95,1 97,6 97,0 101,7 95,7 99,5 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. NETTOKOSTNADSANDEL % Pr

26 MNKR Ärende 29 Finansiell analys Helårsprognos RESULTAT Prog Region Hallands resultat för 2012 prognostiseras till 33,5 mnkr vid årets slut, vilket är 64,5 mnkr bättre än årsbudgeten 1). I prognosen beräknas skatteintäkterna till mnkr, det vill säga 92 mnkr högre än budgeterat. Jämfört med 2011 beräknas skatteintäkterna öka med 12,0 procent. I prognosen beräknas statsbidragsintäkterna till mnkr vilket är 12 mnkr högre än budgeterat. Prognostiserat finansnetto beräknas bli - 28 mnkr, vilket är enligt budget. Orsaken till att finansnettot är negativt beror främst på utvecklingen på räntemarknaden. Återbetalningen från AFA Försäkring påverkar resultatet positivt med 86 mnkr. Nettokostnadsandelen på helårsnivå beräknas till 99,5 procent, vilket skulle innebära en förbättring med 2,2 procentenheter jämfört med Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är -140 mnkr. Investeringsprognosen på 328 mnkr innebär ett utfall som är 135 mnkr lägre än årsbudgeten. 26

27 1) Notera att regionens budget vid årets ingång var +12,0 mnkr, därefter har närsjukvården disponerat fonderat eget kapital med 8,0 mnkr, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har erhållit en tilläggsbudget med 5,0 mnkr och regionstyrelsens egen verksamhet har erhållit en kompletteringsbudget med 30 mnkr, vilket innebär att regionens årsbudget per augusti uppgår till -31 mnkr. Årets resultat (mnkr) 8 mån 8 mån 8 mån Progn ,2 154,7 135,5-114,9 210,1 33,5 Resultat i förhållande till eget kapital (%) 6,5% 4,7% 4,0% -3,6% 6,3% 1,1% Res. i förhållande till verksamh.nettokostn. 5,2% 3,1% 4,5% 2,4% -1,7% 0,5% Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga kostnaderna (balanskravet) uppfylls i prognosen för För beskrivning av förvaltningarnas prognoser hänvisas till driftredovisningen. I övrigt hänvisas till respektive styrelse/nämnds egen uppföljningsrapport. Ekonomiskt utfall 8 månader Regionens resultat efter åtta månader uppgår till 210 mnkr, vilket är 207 mnkr bättre än periodiserad budget. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförbättring med 75 mnkr. Återbetalning av premier från AFA Försäkring har från och med augusti månad påverkat resultatet positivt med 86 mnkr och redovisas i regionstyrelsens gemensamma verksamhet. Mnkr Resultat jan -aug Budgetavvikelse Kommentar Nämnder/driftstyrelser Obalans sjukhusen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Läkemedelsverket upphandlingar Regionstyrelsen Återbetalning AFA Skatt statsbidrag finansnetto Statsbidrag Summa Skatte- och nettokostnadsutveckling Utfallet för regionens skatteintäkter efter åtta månader uppgår till mnkr vilket innebär en ökning med 12 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Statsbidragsintäkterna uppgår till 963 mnkr vilket innebär en minskning med 3,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Totalt ökade regionens skatteintäkter och generella statsbidrag med 8,7 procent under årets första åtta månader, jämfört med samma period Ökningen förklaras främst av den höjda utdebiteringen. 27

28 Skatte- och nettokostnadsutveckling 8 mån 8 mån 8 mån Progn Skatt och statsbidrag 7,1% 5,5% 1,9% 3,0% 8,7% 8,3% Nettokostnader 0,7% 1,8% 3,6% 4,9% 6,5% 7,3% Under årets åtta första månader har nettokostnaderna ökat med 6,5 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 7,3 procent, vilket är 0,8 procentenheter lägre än den budgeterade nivån som uppgår till 8,1 procent för Den höga nivån 2012 beror bland annat på att regionen nu är ensam ägare till Hallandstrafiken AB och att regionen efter skatteväxlingen med Hallandskommunerna betalar ut ett högre bidrag. Denna förändring har höjt nettokostnadernas ökningsnivå med 2,6 procentenheter under årets första åtta månader. Å andra sidan har återbetalningen från AFA Försäkring sänkt nettokostnadernas ökning med 2,0 procentenheter. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Skatt statsbidrag Nettokostnader 10,0 8,0 6,0 % 4,0 2,0 0, Pr 2012 Det är fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, för att regionen ska kunna uppfylla målet att ekonomin ska vara stark. Om de tidigare nämnda problemen i vår omvärld fortsätter att utvecklas negativt kommer detta att leda till en sämre utveckling av regionens skatteintäkter under kommande år. Därför är det av största vikt att nämnder och styrelser arbetar för att hålla tilldelade budgetramar. Lyckas inte detta får regionen svårt att uppfylla målet om en stark ekonomi. Finansnetto Finansnetto efter åtta månader uppgår till -28 mnkr, vilket är 32 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Orsaken till att finansnettot är negativt beror främst på den dåliga utvecklingen på räntemarknaden. I de finansiella intäkterna 2011 ingick 29 mnkr som avsåg disponering av tidigare Kommunalförbundet Region Hallands eget kapital. 28

29 Likviditet Likvida medel (mnkr) 8 mån 8 mån 8 mån Likvida medel i förhållande till verksamhetens nettokostnad 55,0% 49,0% 49,5% 37,1% 32,6% Landstingets likvida medel efter åtta månader uppgår till mnkr. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har stärkts något till 49,5 procent. Kassalikviditet (%) 8 mån 8 mån 8 mån % 211% 247% 211% 255% Kassalikviditeten har stärkts efter åtta månader och uppgår till 255 procent. Den genomsnittliga kassalikviditeten under de senaste fem åren uppgår till 240 procent. Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen i särskilt upphandlade fonder. Det bokförda värdet för denna kapitalförvaltning uppgår till 1 035,0 mnkr per den 31 augusti Marknadsvärdet uppgår till 1 144,2 mnkr. Utvecklingen innebär att marknadsvärdet har ökat med 3,8 procent under årets åtta första månader. Avkastningen för den egna ränteförvaltningen av verksamhetsmedel uppgår den 31 augusti till 20,9 mnkr. Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande uppgick den 31 augusti 2012 till mnkr, vilket motsvarar en ökning med 13,8 procent eller 633 mnkr jämfört med samma period Den kraftiga ökningen av pensionsåtagandet beror till stor del på sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Av pensions-åtagandet avser mnkr pensioner som är äldre än 1998 och mnkr avser nyintjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 73 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen. 29

30 Pensioner inkl löneskatt (mnkr) 8 mån 8 mån 8 mån Avsättning Förändring i procent mot föregående år 11,0% 13,7% 16,9% 29,4% 29,9% Ansvarsförbindelse Förändring i procent mot föregående år -2,9% -3,4% 0,9% 9,6% 8,8% Redovisning av pensionskostnader exkl. löneskatt efter åtta månader: 8 mån 8 mån 8 mån (mnkr) Pensionsskuldsförändring 32,6 37,8 68,9 Finansiell kostnad pensionsskuld 11,2 20,9 35,4 Utbetalningar pensioner 76,6 89,9 99,8 Pensioner, individuell del 70,3 74,8 85,7 Övriga pensionskostnader 0 10,1 5,7 Känslighetsanalys Regionen påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. För att tydliggöra effekter av några sådana förändringar kan en känslighetsanalys upprättas, som visar hur olika händelser påverkar regionens finansiella situation. Känslighetsanalys mnkr Löneökning med 1 procent inklusive -35 arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften höjs med procentenhet Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre 2) +/- 55 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 2) Enligt sluttaxering

31 Driftredovisning på verksamheter ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Rull 12 mån Prognos Prognos jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug sep resultat budg avvik Verksamhetsområde aug Halmstadsnämnden 0,5 0,5 0,0 0,5 0,6 0,7 0,0 0,0 Varbergsnämnden 0,3 0,3 0,0 0,3 0,3 0,4 0,0 0,0 Laholmsnämnden 0,3 0,3 0,0 0,3 0,4 0,4 0,0 0,0 Hyltenämnden 0,2 0,2 0,0 0,2 0,2 0,2 0,0 0,0 Falkenbergsnämnden 0,2 0,4 0,0 0,4 0,5 0,7 0,0 0,0 Kungsbackanämnden 0,5 0,5 0,0 0,5 0,5 0,6 0,4 0,4 Närsjukvården -0,4 4,1 1,5 2,6-13,2-8,7-11,5-3,5 A Hallands sjukhus Halmstad -40,7-51,0 10,2-61,3-72,2-82,5-90,0-90,0 Hallands sjukhus Varberg -56,1-28,2-10,4-17,7-99,7-71,7-35,0-35,0 Hallands sjukhus Kungsbacka -5,3-4,5-0,8-3,6-11,7-10,9-10,0-10,0 Medicinsk diagnostik o teknik -1,5-0,6-0,9-1,5-5,0-5,0 Summa Hallands sjukhus -102,1-85,1-1,6-83,5-183,5-166,5-140,0-140,0 Ambulanssjukvården 4,8 6,5 0,6 5,9 0,3 2,0 1,5 1,5 Psykiatri 8,4-1,9 4,7-6,6-4,2-14,5-14,0-14,0 Regionservice 11,2 13,9 4,5 9,4 0,8 3,5 0,0 0,0 Hjälpmedelsnämnden 5,2 3,3 0,4 2,9 0,8-1,0 0,6 0,6 Sum verksamhet exkl RS HSS -71,0-56,9 10,2-67,1-196,5-182,5-163,0-155,0 Hälso- och sjukvårdsstyr. (HSS) 105,7 77,3-7,0 84,3 76,0 47,6 28,0 33,0 B RS Skolverksamhet 2,8 0,3 3,1-2,7-1,6-4,1-1,5-1,5 RS egen verksamhet 32,0 35,3-13,0 48,3 27,9 31,2-11,0 19,0 C RS gemensam verksamhet 16,2 76,0 1,5 74,5 2,8 62,5 65,0 65,0 summa Regionstyrelsen (RS) 51,0 111,6-8,5 120,0 29,1 89,7 52,5 82,5 N o t Sum verksamhet inkl RS HSS 85,7 131,9-5,3 137,2-91,4-45,2-82,5-39,5 Skatt, statsbidrag, finansnetto 49,7 78,1 8,0 70,1-23,4 16,5 116,0 104,0 D SUMMA REGION HALLAND 135,5 210,1 2,7 207,3-114,9-28,7 33,5 64,5 Mptyp alla. All verksamhet använder periodiserad budget. Notera att Medicinsk diagnostik o teknik ingick 2011 i Hallands sjukhus Halmstad. RS egen verksamhet är inklusive revision och Regionkontoret. RS gemensam verksamhet Innehåller gemensamma kostnader för hela regionen. Kapitalkostnader och finansiella intäkter/kostnader som bokförs på resp förvaltning ingår i summa verksamhet. n o t A) Disponerat 8 mnkr av fonderat eget kapital. B) Tilläggsbudget 5,0 mnkr C) Årsbudget -30,0 mnkr (kompletteringsbudget 30 mnkr) D) Årsbudget 12,0 mnkr Regionens totala årsbudget uppgår till -31,0 mnkr. Kommentar av resultatet De lokala nämnderna redovisar totalt ett positivt resultat med 2,3 mnkr. Ett utvecklingsområde för de lokala nämnderna är invånardialogen med syftet att få en ökad delaktighet och effektivare beslut. 31