Innehållsförteckning

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Region Halland i ett omvärldsperspektiv... 4 Prognos måluppfyllelse... 6 Aktiviteter som stödjer mål och delmål Hälsa... 8 Vård... 9 Ekonomi Medarbetarna i siffror Ekonomi Driftredovisning Verksamhetsuppföljning Bilaga Kvalitetsuppföljning Bilaga HSS uppdrag

3 Inledning Region Halland är en skattefinansierad och politiskt styrd organisation, som verkar för utveckling och tillväxt och för att erbjuda en god hälso- och sjukvård till alla som bor och vistas i Halland. Region Hallands vision är 'Halland bästa livsplatsen. Region Halland driver och samordnar det regionala utvecklingsarbetet i Halland. Det omfattar hälso- och sjukvården i Halland samt planering och upphandling av kollektivtrafik och kommunal samverkan inom olika områden. Region Halland har en total budget som uppgår till cirka miljoner kronor. Av den totala budgeten går cirka 92 procent till hälso- och sjukvård och nästan 80 procent av Region Hallands cirka medarbetare är verksamma inom vården. Utifrån beslutet om Mål och strategier för Region Halland fattar regionfullmäktige varje år det lagstadgade beslutet om budget och ekonomisk plan, det vill säga de ekonomiska ramarna för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen följer tre gånger om året upp de till de underställda nämnderna givna uppdragen samt det ekonomiska resultatet. I uppföljningsrapport 2 redovisas resultat som omfattar perioden januari augusti Sammanfattning Ekonomiskt resultat Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar ett positivt resultat med 75 mnkr efter åtta månader, vilket är 51 mnkr bättre än budgeten för motsvarande period. För helåret prognostiseras ett plusresultat med 37 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus redovisar efter åtta månader ett negativt ekonomiskt resultat med -89 mnkr, vilket är 113 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser. Prognostiserat resultat och budgetavvikelse på helår är -139 mnkr. Det är en försämring med 30 mnkr jämfört med prognosen efter 3 månader. Driftnämnden öppen specialiserad vård redovisar efter åtta månader ett positivt resultat med 0,6 mnkr. Driftnämnden prognostiserar helårsresultatet till -4,2 mnkr. Driftnämnden Närsjukvård redovisar efter åtta månader ett resultat som är 1 mnkr bättre än periodens budget. Åttamånadersresultatet är drygt 8 mnkr bättre än motsvarande resultat föregående år. Den sammanlagda prognosen för Närsjukvården är ett nollresultat. Driftnämnden Psykiatri redovisar efter åtta månader en negativ avvikelse mot budget med cirka 5 mnkr inklusive köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Nämnden prognostiserar ett minusresultat med -8 mnkr. 3

4 Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare i Halland ökade mellan åren 2011 och 2012 med 3,7 procent jämfört med genomsnittsvärdet för riket som låg på en ökning med 1,9 procent. Medarbetare Den 31 augusti 2013 hade hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Region Halland medarbetare, varav (90 procent) var tillsvidareanställda och 663 visstidsanställda. Måttet antal anställda ger en bild av hur många medarbetare Region Halland har ett arbetsgivaransvar för. De medarbetare som är frånvarande är också medräknade, vilket gör att måttet inte går att använda för att uttala sig om produktion, där istället arbetad tid används. Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 74 procent av total tid, vilket är något lägre än motsvarande period föregående år. En förklaring till det är att sjukfrånvaron gått upp samt att den registrerade tiden för studier med lön gått ner. Den totala sjukfrånvaron för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har ökat med 0,45 procentenheter i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 4,5 procent första januari till och med den sista juli Halland sjukhus uppger att de har stora svårigheter att rekrytera allmänsjuksköterskor, bland annat 36 vakanta nattjänster har få eller inga sökanden. Detta har inneburit att man i vissa fall tvingats ta in bemanningsföretag för att lösa uppdraget. Region Halland i ett omvärldsperspektiv Den ekonomiska utvecklingen har under 2013 varit svag både i Sverige och internationellt. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedömer i Makronytt per 15 augusti 2013, att BNP kommer att växa med 1,1 procent under 2013 vilket är i nivå med föregående år och en nedjustering från tidigare prognoser. Det är dock något bättre än tillväxten på Sveriges viktigaste exportmarknader. Även tillväxtprognosen för 2014 har justerats ned något till 2,4 procent. Skatteunderlagsprognosen har endast ändrats marginellt. Den svaga tillväxten i omvärlden för med sig en svag utveckling av svensk export. Det som håller den Svenska konjunkturen uppe är den inhemska efterfrågan. Både produktionen inom byggnadsverksamhet som inom den privata tjänstesektorn har vuxit med 2 3 procent årligen. Även offentlig konsumtion har bidragit positivt. Hushållens ekonomi är bra och under de senaste månaderna har optimismen inför framtiden ökat. Näringslivets investeringar minskar inte längre utan en bättre utveckling förväntas framöver. Sysselsättningen har fortsatt växa trots en svag ekonomi, både vad gäller antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar. 4

5 Arbetslösheten totalt ligger på drygt 8 procent för 2013 och förbättring sker först under Löneutvecklingen för landstingen beräknas hamna i samma nivå som för hela arbetsmarknaden vilket innebär ökningar med 2,5 procent både för 2013 och för Läkemedelspriserna beräkna fortsätta falla som en följd av patentutgångar. Förändringar i högkostnadsskyddet 2012 innebär också att hushållen står för en större del av läkemedelskostnaderna vilket påverkar det pris som landstingen får betala både 2012 och Prisökningarna tar fart i samma takt som återhämtningen i samhällsekonomin. Det samlade resultatet för landstingen beräknas bli ett underskott på mellan 4 och 5 miljarder kronor. Anledningen till det beräknade låga resultatet är omräkningen av pensionsskulden till följd av sänkt Ripsränta vilket sammantaget innebär en redovisningsmässig kostnad på cirka 8 miljarder kronor för Vårdkonsumtionen i Halland har under senare år ökat stadigt med ett par procent per år i genomsnitt. Samma utveckling gäller i hela Sverige, med en ökad konsumtion av sjukvård och i synnerhet akutsjukvård både inom primärvård, ambulanssjukvård och den vård som ges på akutmottagningarna. Bakgrunden till den ökade vårdkonsumtionen, förutom den demografiska utvecklingen, kan antas vara kunskapsutvecklingen hos såväl allmänheten som vårdprofessioner med nya efterfrågade undersöknings- och behandlingsmetoder. 5

6 Prognos måluppfyllelse enligt Mål och strategier för Region Halland Mål och strategier för Region Halland innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Nedan följer en sammanställning av prognoser på delmålen för 2013 gällande hälsa, vård och ett delmål avseende ekonomi. Prognosen bygger på aktiviteter och resultat under perioden januari augusti För en fullständig redogörelse av samtliga av Region Hallands mål hänvisar till Regionstyrelsens uppföljningsrapport 2, Färgförklaring Prognos Målet uppnås Prognos Målet kan komma att uppnås Prognos Målet uppnås inte Målområde Hälsa Övergripande mål Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Delmål 2013 Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Kommentar till prognos mål uppfyllelse HS*: Fortsatt fokus på tobaksbruk. PSH*: Hälsofrämjande arbete, registreringsrutiner. NSVH*: Satsning på livsstilssamtal. HSF: Ökning av antalet cellprovsscreening. Prognos Måluppfy llelse. Vård Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e- hälsa Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. HS: Riskbedömningar via Senior Alert. Trygg hemgång. PSH: Fortsatt aktivitet inom PRIOprojektet. NSVH: Blodtrycksscreening vid tandvårsbesök. Förbättrad identifikation av mångbesökare. HS: Arbeta med vårdprocesser över hela regionen. PSH: Kartläggning av och åtgärder mot undanträngningseffekter. HS: deltar i nationella mätningar och följer och analyserar resultatet. PSH: Arbete med rutiner för hantering av ärenden i Mina vårdkontakter. NSVH: Ökad andel patienter använder Mina Vårdkontakter i kontakten med vårdcentral. Engagemang på alla områden i satsningen riktad mot de mest sjuka äldre. Samverkan mellan halländska kommunerna, HS och VvH. PSH: Fortsatt aktivitet i PRIOsatsningen. 6

7 Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Ett förvaltningsövergripande arbete pågår för att ta fram mål och indikatorer för hälso- och sjukvårdens kvalitet. Ekonomi Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket HS: Trygg hemgång, strokeprocessen i samverkan med ambulanssjukvården, cancerprocesserna, Mest sjuka äldre. NSVH: Tryggt övertag, Mest sjuka äldre, projekt med LEAN-sjukvård som filosofi har startat. Ökning mellan åren 2011 och 2012 med 3,7 procent. Genomsnittsvärdet för riket 1,9 procent *HS = Hallands sjukhus, NSVH = Närsjukvården, PSH = Psykiatrin 7

8 Aktiviteter som stödjer mål och delmål 2013 Målen och delmålen är en del av verksamheten och utgör färdriktning och grund för arbetet i Region Halland. Här följer en sammanställning av aktiviteter som pågår och/ eller har påbörjats under januari augusti 2013 och som stödjer det övergripande delmålet för För en fullständig redogörelse för Region Hallands samtliga mål hänvisas till koncernrapporten. Hälsa Förändringar i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar och livsstilsförändringar. Ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen är en grund för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa och ett socialt hållbart samhälle. De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den sociala, ekonomiska och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Aktiviteter: Erfarenheterna från det nationella projektet Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa ska användas som en kunskapsbas i framtagandet av Region Hallands strategi för en god hälsa på lika villkor Det övergripande målet för strategin är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Arbete pågår med en analys av Region Hallands mål om minskade skillnader i hälsa och hur målen följs upp. Arbetet ska vara genomfört vid utgången av Lokala nämnder har det lokala folkhälsouppdraget inom Region Halland. Under perioden har bland annat arbetet med barn och ungas hälsa fokuserats på att utveckla det hälsofrämjande arbetet i förskolor och skolor. När det gäller utvecklingen av arbetet med invånardialog har ett antal frågebatterier tagits fram som har börjat användas i intervjuer och enkäter. Kartläggning av befolkningens hälsa har skett genom mötet med befolkningen, ideell- och offentlig sektor samt genom sammanställande av information. Hälso- och sjukvården kan genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete bidra till att minska behovet av behandling och rehabilitering, och till att utjämna skillnader i hälsa. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är tillsammans med Läkemedelskommitténs terapirekommendationer grunden för hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanor i Region Halland. 8

9 En uppdaterad struktur för hur arbetet dokumenteras i patientjournalen införs 1 oktober Den nya strukturen är en del i implementeringen av och en anpassning till de krav som ställs i riktlinjerna. En enhetlig dokumentation är en förutsättning för att följa patientens väg mot hälsosammare levnadsvanor, och hälso- och sjukvårdens sjukdomsförbyggande och hälsofrämjande arbete. Socialstyrelsen genomför under våren 2014 en nationell utvärdering av hur riktlinjerna följs och om patienterna får det stöd som rekommenderas. På Hallands sjukhus förs dialog om tobaksvanor vid varje patientbesök. Vårdcentralen Halland arbetar aktivt med livsstilsfrågor, och flera har speciella livsstilsmottagningar som erbjuder olika aktiviteter inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området. Däremot nås inte den egna målsättningen om att 1 procent av de listade patienterna ska erbjudas fysisk aktivitet på recept (FAR). I syfte att förbättra det hälsofrämjande arbetet inriktar sig Psykiatrin Halland på att identifiera patienter med ohälsosamma levnadsvanor och möjligheten att erbjuda dem sjukdomsförebyggande åtgärder. Under året har en kartläggning av registrerade hälso- och livstilsamtal inletts. Hitintills har sådana samtal registrerats för drygt 26 procent av patienter med diagnosen psykos eller bipolär sjukdom, vilket får betraktas som en god utveckling. Antalet cellprov inom mödrahälsovården har hittills i år ökat med 26 procent jämfört med Det innebär att cellprover i Halland som helhet har en täckningsgrad på 85 procent. Verksamheten når därmed de nationella målen. Antalet klamydiafall i Halland har minskat med 25 procent under januari - augusti Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer krav på strukturella förändringar av hälso- och sjukvården. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader 9

10 Aktiviteter: Organisationsförändring för mer jämlik vård i psykiatrin En organisationsförändring i vuxenpsykiatrin, där två verksamhetsområden blev ett, ökar förutsättningarna för att minska skillnaderna mellan regionens norra och södra delar. Ett mål med arbetet är en mer jämlik vård, oberoende av bostadsort. Det går i dagsläget inte att dra några slutsatser om målet har uppfyllts, eftersom organisationsförändringen är ny. Dessutom genomförs nu ytterligare en organisationsförändring, som innebär en uppdelning mellan öppen och sluten vård. En förbättrad sjukskrivningsprocess nationell sjukintygsgranskning 2012 Förlängda handläggningstider av intygen medför såväl problem för berörda patienter som merarbete för sjukskrivande hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det elektroniska sjukintyget visade sig i mätningen utgöra en stor del av Hallands sjukintyg, 83 procent jämfört med rikets andel på 59,1 procent. Det visar på en god spridning av den nya tjänsten och goda förutsättningar för den vidare utvecklingen av elektroniska tjänster för invånarna inom området. En nationell mätning av kvaliteten i läkarintygen kommer åter att ske i slutet av Att hälso- och sjukvården även fortsättningsvis uppmärksammar arbetet med kvalitet i läkarintygen är högst väsentligt. Rehabiliteringsgarantin Den nationella rehabiliteringsgarantin ger regioner och landsting ersättning för genomförda KBT-behandlingar (kognitiv beteendeterapi) samt multimodal rehabilitering (tvärprofessionell teambaserad rehabilitering). Efter andra kvartalet har vårdvalsenheterna rapporterat 432 stycken genomförda KBT-behandlingar samt 66 multimodala rehabiliteringar. Spenshults sjukhus svarar för en del av multimodal rehabilitering (8 stycken). Andelen genomförda KBT-behandlingar och multimodala rehabiliteringar utgör 26 procent av regionens möjliga pott under året. Det innebär att andelen ligger på samma nivå som efter andra kvartalet Det är i underkant jämfört med andra landsting. Invånarnas tillgänglighet till primär-och specialistvård Tillgängligheten till primär- och specialistvård är i allmänhet god, liksom följsamheten till den lagstadgade vårdgarantin. Tillgänglighet till primärvård I mars månad 2013 genomfördes den nationella tillgänglighetsmätningen för svensk primärvård. Den visade att Region Halland tillhör de landsting och regioner som har bäst tillgänglighet, framförallt vad gäller läkare. 10

11 Andel väntande Tillgänglighet till specialistvård Tillgängligheten till besök hos specialist, efter det att remiss har beslutats, är fortsatt god. 95 procent av patienterna erbjuds besök hos specialist inom 90 dagar, vilket är vårdgarantins lagstadgade tidsgräns. Tillgängligheten till operation/behandling är också fortsatt god. 93 procent av patienterna erbjuds tid för operation/behandling inom ramen för vårdgarantins 90 dagar. Tabellen nedan visar att tillgängligheten ligger på en stabil nivå under föregående år, liksom under de åtta första månaderna innevarande år. Vårdgaranti måluppfyllelse för besök - operation Andel som väntat 90 dagar eller kortare jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Besök Besök Operation/behandling Operation/behandling Handläggningstid vid akutmottagning Handläggningstiden vid akutmottagningarna har försämrats successivt under de senaste månaderna. Målsättningen är att 90 procent av patienterna ska handläggas inom 4 timmar. För perioden handläggs 72,4 procent av patienterna inom den tidsgränsen. Handikappverksamhet Väntetiden för utprovning av hörapparater ligger inom vårdgarantitiden i hela Region Halland. 11

12 Kömiljard Ersättningen från kömiljarden är resultatbaserad. Det innebär att medel betalas ut till de landsting och regioner som når målet om att minst 80 procent av patienterna har genomfört ett första besök eller har genomgått en operation/behandling inom 60 dagar. Region Halland når inte målet fullt ut. Tabellen nedan visar dock en viss förbättring sedan årets inledande månad. Kömiljard uppfyllelse för perioden jan- juli 2013 Tillgänglighet jan feb mars april maj ju Nybesök Operation/åtgärd Över hallandsmål om 80 % inom 60 dagar dagar Intäkter från kömiljarden Över nationella målen om 70 % inom 60 2,5 4,2 5,8 4,6 4,2 4,4 12,4 ni juli aug sept okt nov dec Under 70 % inom 60 dagar Tillgänglighet inom psykiatri Inom psykiatrin (vuxen- och BUP) har en kartläggning genomförts av flödet och omfattningen av personer med ADHD, en patientgrupp som ökat i takt med ökad kunskap inom området. Resultatet visar på tydliga undanträngningseffekter, vilket påverkar tillgängligheten för andra patientgrupper. Ett antal åtgärder har identifierats för fortsatt arbete. Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa För barn och unga med psykisk ohälsa gäller en förstärkt vårdgaranti, där nybesök ska erbjudas inom 30 dagar och fördjupad utredning/behandling inom ytterligare 30 dagar. Avstämningen för stimulansmedel baseras på utförd vård under månaderna januari-oktober. Stimulansmedlen fördelas utifrån det genomsnittliga värdet för dessa månader. Tabellen nedan visar att Region Halland når målet om att nybesök ska erbjudas inom 30 dagar. Däremot nås inte målet om att fördjupad utredning/behandling ska påbörjas inom 30 dagar. Inom detta mål ses dock en viss förbättring under året. En av orsakerna till bristande måluppfyllelse är kompetensbrist. Utöver det har verksamheten identifierat ett antal åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Arbete pågår med identifierade åtgärderna. Måluppfyllelse 2013 Procent (%) Nybesök andel genomförda inom 0-30 dagar Fördjupad utredning/behandling andel genomförda inom 0-30 dagar Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Genomsnitt

13 Tillgänglighet vuxenpsykiatri Regionens mål för nybesök, påbörjade utredningar och behandlingar nås inte. Ett antal åtgärder är planerade för att öka tillgängligheten med bland annat omfördelning av resurser och rekrytering av läkare. Tillgänglighet till ambulanssjukvård Tillgängligheten avseende prio 1, som nås inom 10 minuter, är 72 procent för perioden, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med samma period Tillgänglighet till privata vårdgivare De privata vårdgivare som genom nationell taxa eller vårdavtal är anslutna till Region Halland har god tillgänglighet. De verksamheter som bedriver kardiologi når dock inte målet. Vårdgaranti Tillgängligheten till hälso- och sjukvård i Region Halland upprätthålls genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete, såsom frekvent översyn av planeringsrutiner, optimering av kapacitetsutnyttjandet och en säkrad tillgång till externa vårdgivare. Hittills under året har vårdgarantiservice tagit emot patientsamtal patienter har under året hänvisats till annan vårdgivare. Det är en ökning jämfört med åttamånadersperioden 2012, då antalet låg på Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Aktiviteter: Region Halland deltar i Nationell Patientenkät för att få ett underlag för att ytterligare förbättra patienternas upplevelse av hälso- och sjukvården. Under 2013 genomfördes nationella patientenkäter inom den specialiserade somatiska barn- och ungdomsvården. Totalt svarade ungefär 740 barn eller deras föräldrar, vilket ger en svarsfrekvens på cirka 50 procent. Resultatet visar att den patientupplevda kvaliteten generellt är mycket hög inom öppen-, sluten- och akutvården. Huvuddelen av indikatorerna är lika bra eller bättre än genomsnittet för riket. Särskilt kan nämnas att patienterna upplever en hög tillgänglighet och kan rekommendera vården i Halland till andra. Tillgängligheten till akutvård upplevs som något lägre, men har förbättrats sedan förra mätningen och ligger nu tydligt över rikets genomsnitt. Vidare upplever patienterna att de blir mycket väl bemötta och får sina behov tillgodosedda. Förtroendet för sjukvårdspersonalen är mycket högt. 13

14 Under oktober månad kommer Nationell Patientenkät att genomföras i primärvården. Resultaten kan redovisas i uppföljningsrapport Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Aktiviteter: Under våren och sommaren har arbetsmodellen Trygg hemgång prövats. Arbetsmodellen syftar till att genom en förstärkt utskrivnings- och uppföljningsprocess minska andelen återinskrivningar i sluten vård. Tanken är att återinskrivningar kan minska genom att utvecklad sammanhållen vårdprocess. Modellen kommer under hösten att utvecklas för att även omfatta patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Breddinförande kommer att påbörjas under hösten, för att vara genomfört under våren Det är än så länge för tidigt att mäta direkta effekter av arbetssättet. Införandet av ett snabbspår för strokepatienter inleddes i början av året inom Ambulanssjukvården och Hallands sjukhus. Syftet är att minska ledtiden mellan insjuknande och behandling för att minska de skador som uppstår i samband med stroke. Preliminära resultat för det första halvåret visar att ledtiden mer än halverats sedan starten av det förändrade arbetssättet. Inom habiliteringen pågår ett arbete för att från och med 2014 kunna registrera i ett nytt nationellt kvalitetsregister för habilitering, HabQ. Vårdcentralen Halland kommer under hösten att genomföra nya patientsäkerhetsronder vid vårdcentralerna. Resultatet redovisas efter årsskiftet. Vårdrelaterade infektioner För att öka effektiviteten i arbetet mot vårdrelaterade infektioner pågår en implementering av det s.k. infektionsverktyget. Infektionsverktyget är ett nationellt utvecklat system som alla regioner och landsting ska ansluta sig till. Det möjliggör kontinuerlig mätning och analys, vilket ger ett bra underlag för utvecklingsarbetet. Under september månad har Barnkliniken och Specialisttandvården vid Hallands sjukhus påbörjat registrering i verktyget. Dessa två kliniker ska fungera som pilotkliniker för testning innan breddinförande. 14

15 Antalet antibiotikarecept Antalet antibiotikarecept har de senaste elva månaderna minskat med Detta motsvarar en nedgång på 8,9 procent, vilket är mycket positiva siffror för Halland. Ekonomi Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomisk hushållning och utveckling. De ekonomiska förutsättningarna är beroende av övergripande konjunkturutveckling och de system för utjämning och stimulans som finns på såväl statlig nivå som inom EU. Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Delmål 2013: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Hälso- och sjukvårdskostnaden i kronor per invånare i Halland ökade mellan åren 2011 och 2012 med 3,7 procent. Genomsnittsvärdet för riket låg på 1,9 procent. Detta kan jämföras med ökningen mellan åren 2010 och 2011 som låg på 3,8 procent. Genomsnittsvärdet för riket låg då på 2,8 procent. 15

16 Medarbetarna i siffror Den 31 augusti 2013 hade hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Region Halland (Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik, Hallands sjukhus, Hälsa och funktionsstöd, Närsjukvården Halland och Psykiatrin Halland) medarbetare, varav (90 procent) var tillsvidareanställda och 663 visstidsanställda. Jämfört med samma tidpunkt, föregående år, har antalet tillsvidareanställda ökat med 31 stycken och de visstidsanställda ökat med 60 stycken. Måttet antal anställda ger en bild av hur många medarbetare Region Halland har ett arbetsgivaransvar för. De medarbetare som är frånvarande är också medräknade, vilket gör att måttet inte går att använda för att uttala sig om produktion, där istället arbetad tid används. Under året har ett gemensamt arbete pågått för att skapa bättre förutsättningar i underlag och analys kring uppföljningsarbetet till förvaltningarna. Den nya rapporten ska tas i bruk under kvartal 4. För att förbättra produktions- och kapacitetsplaneringen arbetar Hallands sjukhus intensivt med hjälp av en ny bemanningsmodell som tydliggör kopplingen mellan uppdrag och bemanningsbehov inom slutenvården. Planen är att den ska börja användas i budgetarbetet Halland sjukhus uppger att de har stora svårigheter att rekrytera allmänsjuksköterskor, bland annat 36 vakanta nattjänster har få eller inga sökanden. Detta har inneburit att man i vissa fall tvingats ta in bemanningsföretag för att lösa uppdraget. För att säkra bemanningen och motverka bristen på sjuksköterskor har Hallands sjukhus valt att tillsvidareanställa 100 av sina sommarvikarier. Arbetad tid För att få en bild av hur många timmar som ägnas åt produktion redovisas arbetad tid. I arbetad tid ingår: närvarotid, mertid, jour, beredskap, övertid och tiden som de timavlönade arbetar. Semester och övrig frånvaro ingår inte. Den totala arbetade tiden under beräkningsperioden jan-juli 2013 är i princip oförändrad jämfört med motsvarande period Den arbetade tiden påverkas bland annat av den verksamhetsövergång som skedde i oktober 2012 då det tillkom ca tio medarbetare från Hallandstrafiken. Den hotande konflikten med Kommunal i våras ledde också till att man överanställde ett antal vikarier inom några förvaltningar för att säkra verksamheten. 16

17 Timmar Arbetad tid Arbetad tid inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 74 procent av total tid, vilket är något lägre än motsvarande period föregående år. En förklaring till det är att sjukfrånvaron gått upp samt att den registrerade tiden för studier med lön gått ner. Tidsanvändning jan-juli % 5% 6% 4% 74% Arbetad tid Semester Sjukfrånvaro Föräldraledighet mm Övrig ledighet/komp Tidsanvändning jan-juli 2013 för Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna Under beräkningsperioden januari- juli 2013 har timavlönade arbetat motsvarande 96 årsarbetare, vilket är en minskning med 13 årsarbetare jämfört med motsvarande period föregående år. Av de tillsvidareanställda inom hälso- och sjukvårdsförvaltningarna är 82 procent kvinnor och 18 procent män, vilket procentuellt är något fler kvinnor, jämfört med 17

18 Region Halland totalt. 73 procent arbetar heltid, vilket är 1 procentenhet mer än motsvarande period föregående år. Av dem som arbetar deltid är 94 procent kvinnor. Från och med första september 2011 fick alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid om de så önskar. Fram till augusti 2013 är det ca 195 medarbetare som gått upp till heltid. Erbjudandet ges två gånger per år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har ökat med 0,45 procentenheter i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 4,5 procent första januari till och med den sista juli Sjukfrånvaron har ökat sedan mitten av 2012 och så även under Utvecklingen av sjukfrånvaron i Region Halland följer även sjukfrånvaron i övriga riket. Enligt Försäkringskassans prognos är det till stor del stressrelaterad ohälsa och psykiska bekymmer som ligger bakom de stigande sjuktalen i riket. Vid en analys av sjukfrånvaron januari till juli, jämfört med motsvarande period föregående år är det kvinnorna som står för i princip hela ökningen av sjukfrånvaron. Undersköterskorna den yrkeskategorin med högst sjukfrånvaro i Region Halland, på 7,11 procent. Den åldersgrupp som ökat sin sjukfrånvaro mest är år med 0,55 procentenheter. Procentuellt sett är det den långa sjukfrånvaron som är 90 dagar och mer som ökar. Sjukfrånvaron varierar normalt sett över året och juli brukar vara den månad med lägst sjukfrånvaro. Sjukfrånvarokostnaderna för perioden januari till augusti uppgår till 32,2 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,39 procent av de totala personalkostnaderna. Det är en ökning med 3,1 miljoner, jämfört med motsvarande period föregående år. I sjukfrånvarokostnaderna ingår semesterersättning och sociala avgifter. Regionen arbetar aktivt med att ständigt förbättra rutinerna för rehabilitering samt förhindra att medarbetare blir sjuka. Införandet av ett datorstöd i rehabiliteringsarbetet, till samtliga chefer, ska bland annat öka möjligheten att upptäcka upprepad korttidssjukfrånvaro. Det nya programmet ger också ökade möjligheter till analys av sjukfrånvaroorsaker. 18

19 6,0% Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% ,0% Utvecklingen av sjukfrånvaron inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna Sjukfrånvarotimmar Karens dag 2-14 dag dag 90- Utvecklingen av kort- och långtidssjukfrånvaron totalt i Region Halland Kön jan-juli 2012 jan-juli 2013 Förändring Kvinnor 4,41% 4,98% +0,57% Män 2,43% 2,41% -0,0,2% Utvecklingen av sjukfrånvaron uppdelad på kvinnor och män inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Inhyrd personal Region Hallands kostnader för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) från bemanningsföretag till och med augusti 2013 uppgick till 34,5 miljoner kronor och har minskat med 3,5 miljoner kronor, jämfört med motsvarande period förra året. 19

20 Kostnaderna för inhyrda läkare har sjunkit med 4,8 miljoner, men de för sjuksköterskor har tvärtom ökat med 1,3 miljoner. Både Psykiatrin och Närsjukvården har arbetat aktivt med att sänka sina kostnader för inhyrd personal. Under slutet av förra året tog Sveriges regioner och landsting (SKL) fram en gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. Kostnad (tkr) för inhyrda läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag till och med augusti. Kostnaderna för kvälls- och helgmottagning och läkarkonsulter är inte medräknade tom augusti tkr Bemanningsföretag Förvaltning Läkare Sjuksköterskor Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa: tom augusti tkr Bemanningsföretag Förvaltning Läkare Sjuksköterskor Ambulans o med diagnostik Hallands sjukhus Hälsa o funktionsstöd 0 0 Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa: Ekonomi Prognos efter åtta månader Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar efter åtta månader en prognos på plus 37 mnkr. Den positiva prognosen beror på en lägre produktion på Hallands sjukhus än budgeterat, vilket ger en lägre utbetald ersättning. Ett annat område som bidrar 20

21 positivt är läkemedelsförmånen, som fortsatt har en låg kostnadsutveckling. Inom vårdvalet har en positiv prognos kopplat till att avdrag för bland annat täckningsgrad varit större än budgeterat. Även kostnader för kommunavtalet påverkar positivt då den är lägre än budgeterat, detta är lite av trendbrott jämfört med de senaste åren då kostnadsutvecklingen har varit betydande. På den negativa sidan återfinns bland annat utfallet för högkostnadsskyddet som bedöms högre än budgeterat samt ersättning för ST läkare inom vårdvalet - ovanligt många kommit tillbaka från föräldraledigheter samt att tiden för att få legitimation från socialstyrelsen är mycket lång. Den senare kostnaden bedöms som positiv eftersom det handlar om att utbilda allmänläkare vilka är en brist i regionen. Driftnämnden Hallands sjukhus prognostiserar resultatet till -139 mnkr vilket är en försämring jämfört med 30 miljoner kronor jämfört med prognosen efter mars månad. Den försämrade prognosen kommer från felaktigt bokförda avskrivningar under åren på 16 mnkr samt ökade kostnader för övertid, inhyrd personal och sjukskrivningar på cirka 14 mnkr. Nämndens prognos är 66 mnkr sämre än 2012 års utfall. 21

22 Driftredovisning Driftredovisning, (mnkr) Översikt ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Prognos Prognos jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug resultat budg avvik Verksamhetsområde Lokala nämnder 2,3 3,7 0,0 3,7 3,2 0,9 0,9 Sjukhus Halmstad Varberg -79,2-91,9 22,0-113,9-66,3-125,0-125,0 Ambulanssjukvården 6,5 6,2 0,0 6,2 4,1 4,0 4,0 Medicinsk diagnostik -1,5-3,2 2,1-5,3-10,3-18,0-18,0 DN Hallands sjukhus -74,2-88,9 24,1-113,0-72,5-139,0-139,0 Hälsa och funktionsstöd 0,0 2,6 0,0 2,6 0,0 0,8 0,8 Hallands sjukhus Kungsbacka -4,5-2,0 0,0-2,0-3,3-5,0-5,0 DN öppen specialiserad vård -4,5 0,6 0,0 0,6-3,3-4,2-4,2 DN Närsjukvård 4,1 12,4 11,4 1,0-1,0 0,0-4,0 A DN Psykiatri -1,9 1,4 6,3-4,9-10,8-8,0-8,0 Hjälpmedelsnämnden 3,3 2,7-0,5 3,2 0,4 0,2 0,2 HSS Hälso och sjukvård 77,3 75,1 24,3 50,9-2,1 37,0 40,0 B Summa hälso- & sjukvård 6,5 7,0 65,7-58,6-86,1-113,2-114,2 N o t n o t A) Årsbudget 4,0 mnkr. B) Kompletteringsbudget -3,0 mnkr. Kommentar av resultatet De lokala nämnderna redovisar totalt efter åtta månader ett positivt resultat med 3,7 mnkr. Helårsresultatet prognostiseras till 0,9 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus redovisar efter åtta månader ett negativt ekonomiskt resultat med -89 mnkr, vilket är 113 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Det negativa resultatet efter åtta månader härrör från Sjukhus Halmstad Varberg -92 mnkr, medan Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik uppvisar plusresultat för samma period med 3,0 mnkr. Nämnden bedömer att man vid ingången av 2013 hade en ingående obalans på cirka -100 mnkr. I den bedömningen ligger att Hallands sjukhus klarar sitt uppdrag med vårdvolymer, vilket innebär att intäkterna för såld vård kommer att vara i balans. Gällande regionvård har Hallands sjukhus har fått ett budgettillskott på 53 mnkr. Bedömning av helårsutfallet för regionvården är ett överskott om 5 mnkr. Nämnden har för 2013 satt upp ett sparbeting på 63 mnkr och prognosen bygger på att 36 mnkr kommer att uppnås av detta beting. Driftnämnden Hallands sjukhus prognostiserar resultatet till -139 mnkr. Prognosen för Sjukhus Halmstad Varberg uppgår till -125 mnkr och för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik till -14 mnkr. Nämndens prognos är 66 mnkr sämre än 2012 års utfall. 22

23 Driftnämnden öppen specialiserad vård redovisar efter åtta månader ett positivt resultat med 0,6 mnkr. Driftnämnden prognostiserar helårsresultatet till -4,2 mnkr. Prognosen består dels av Hallands sjukhus Kungsbacka vars prognos uppgår till - 5 mnkr, vilket i stort motsvaras av den prognostiserade avvikelsen på läkemedel och material. Prognosen förutsätter att sjukhusets uppsatta sparbeting på 2,7 mnkr kommer att uppnås. I nämnden ingår även Hälsa och funktionsstöd med en plusprognos på 0,8 mnkr. Driftnämndens prognostiserade resultat är 0,9 mnkr sämre än 2012 års resultat. Driftnämnden Närsjukvård redovisar efter åtta månader ett resultat som är 1 mnkr bättre än periodens budget. Åttamånadersresultatet är drygt 8 mnkr bättre än motsvarande resultat föregående år. Den sammanlagda prognosen för Närsjukvården är ett nollresultat, men då nämnden har beslutat om en årsbudget uppgående till plus 4 mnkr så blir den prognostiserade budgetavvikelsen -4 mnkr. Den negativa budgetavvikelsen ligger i Vårdcentralen Halland med 2 mnkr och folktandvården med 2 mnkr. Driftnämnden Psykiatri redovisar efter åtta månader en negativ avvikelse mot budget med cirka 5 mnkr inklusive köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Nämnden prognostiserar ett minusresultat med -8 mnkr. Egen drift och remitterad vård förväntas att ge ett budgetunderskott på -3,0 mnkr, en försämring jämfört med tidigare prognoser. Försämringen beror främst på att utvecklingen av personalkostnader inom vuxenpsykiatrin inte har bromsats upp, ökade kostnader för hyrläkare och minskade intäkter. Kostnaderna för köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård prognostiseras bli 5,0 mkr högre än budget. Hjälpmedelsnämnden prognostiserar ett mindre överskott med 0,2 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar ett positivt resultat med 75 mnkr efter åtta månader, vilket är 51 mnkr bättre än budgeten för motsvarande period. För helåret prognostiseras ett plusresultat med 37 mnkr. Detta kopplat till en lägre produktion på Hallands sjukhus än budgeterat, vilket ger en mindre utbetald ersättning. Ett annat område som bidrar positivt är läkemedelsförmånen, som fortsatt har en mycket låg kostnadsutveckling. Inom vårdvalet antas en positiv prognos kopplat till att avdrag för bland annat täckningsgraden varit större än budgeterat. Läkemedel Förmånskostnaden för läkemedel på recept uppgick till 383 miljoner kronor för perioden januari till och med augusti. Det motsvarar en minskning med 1,8 % (7,1 miljoner kronor) jämfört med samma period föregående år. För handelsvaror inom förmånen sågs en ökning på 2,7 miljoner kronor (6,4 %) till 45,3 miljoner kronor. Kostnadsminskningen för läkemedel förklaras dels av lägre priser på använda läkemedel, dels av ändringen i nivån på högkostnadsskyddet som bidrog till att patientens egenavgift ökade med 10,5 miljoner kronor. Läkemedelsvolymen mätt som antal dygnsdoser eller förpackningar ökade något, 1,3 % respektive 1,4 %. 23

24 Verksamhetsuppföljning Privat producerad vård RS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Spenshult Vårddagar Vårdtillfälle Läkarbesök Sjukv behandling Privata specialister Läkarbesök priv.specialist varav hallänningar Tilma Rehabenhet Läkarbesök samtal Sjukv behandling samtal Movement Medical AB Läkarbesök varav hallänningar Dagkir/ operationer varav hallänningar Vårdagar varav hallänningar Operationer sluten vård varav hallänningar Hjärthuset Läkarbesök varav hallänningar Specialistmottagning Urologi Läkarbesök varav hallänningar Dagkir/ operationer varav hallänningar HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng Totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar

25 HALLANDS SJUKHUS VARBERG Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng egen prod via Vårdgarantiservice DRG-poäng totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV egen prod via Vårdgarantiservice Prestationsersatt ÖV-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Antal DRG-poäng totalt baseras på sjukhusvårdtillfällen. Specialistvård offentliga vårdgivare HALLANDS SJUKHUS KUNGSBACKA Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Läkarbesök varav MHV UM Sjukvård behand varav MHV UM DRG-poäng öppen vård DRG-poäng sluten vård

26 AMULANSSJUKVÅRDEN HALLAND Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Antal ambulansuppdrag Antal ambulansmil Antal mil liggande sjukresa Andel prio 1 som 73% 72% nås inom 10 min. Antal ambulanser varav dygnsambulans Antal mil minibussar Antal bokningar i bok ningscentralen Samtal 1177 sjukvårdsrådgivningen HÄLSA OCH FUNKTIONSSTÖD Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Barnhabiliteringen Antal remisser Antal nybesök Antal barn/ungd som erhållit insats Antal insatser/besök varav läkarbesök Habilitering unga vuxna Antal som fått insatser Antal insatser/besök varav läkarbesök Kommunikation Besök Hörselvården varav nybesök Hörapparatutprovning Besök syncentralen varav nybesök Genomf. tolkuppdrag tolktillgänglighet 98,4% 98,7% Nya ärenden DaKo MHV Läkarbesök Sjukvård behand UM Läkarbesök Sjukvård behand

27 PSYKIATRIN I HALLAND Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-aug Läkarbesök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Övriga besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Dagsjukvård besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårddagar varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårdtillfällen varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk HJÄLPMEDELSNÄMNDEN 8 MÅN 2013 Försäljningshjälpmedel Antal brukare Kostnad tkr Genomsnitt kr Vårdval Halmstad Vårdval Varberg Vårdval Falkenberg Vårdval Kungsbacka Vårdval Laholm Vårdval Hylte Palliativ vård Barnhabiliteringen Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Halmstads kom, hemv.förv Halmstads kom, soc.förv Varbergs kommun Falkenbergs kommun Kungsbacka kom, äldreoms Kungsbacka kom, funktionsst Laholms kommun Hylte kommun Summa PATIENTNÄMNDEN Jan-aug Jan-aug Verksamhetsstatistik Klagomålsärenden varav synpunkter på: Vård och behandling Bemötande och kommunikation Organisation, regler och resurser Övrigt Kontakter med patienter och närstående Förordnanden av stödperson

28 Bilaga Kvalitetsuppföljning Resultat av kvalitetsuppföljningar i specialiserad vård vid Hallands Sjukhus HJÄRTSJUKVÅRD År År UR1 UR2 Enligt det svenska registret för hjärtintensivvård (RIKS-HIA) bör 90 % av patienterna behandlas med blodfettsänkande medel vid utskrivning från sjukhus. Motsvarande måltal finns inte för blodtryckssänkande medel, men andelen ska vara hög. Andel (%) patienter som är yngre än 80 år och som behandlas med blodfettsänkande läkemedel vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Andel (%) patienter som är som är yngre än 80 år och som behandlas med blodtryckshämmande läkemedel (ACE/A2 blockerare) vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Andel (%) patienter med hjärtinfarkt som är i behov av kärlvidgande behandling och som får det inom 90 minuter från det att första EKG i ambulans är taget (enligt nationella riktlinjer). Behandling görs endast på HS Halmstad och avser ordinarie upptagningsområde (Varberg, Halmstad & Ljungby). STROKESJUKVÅRD HSV: 97 HSH: HSV: 82 HSH: Nationella riktlinjer föreskriver att proplösande behandling ska ges inom 4,5 timmar från det att symptom uppträtt för att ha effekt, inga nationella måltal finns. Riktlinjerna föreskriver också att vård alltid ska ske på strokeenhet. Båda behandlingsformerna bidrar till minskade funktionsnedsättningar hos patienten. Alla patienter ska ha ett uppföljande läkarbesök efter utskrivning från sjukhus Andel (%) patienter som erhållit propplösande behandling vid stroke eller hjärninfarkt Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet från dag Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från andra avdelningar. Andel (%) patienter utskrivna mellan som haft uppföljande läkarbesök 3 månader efter utskrivning från sjukhus. Andel (%) patienter utskrivna som är beroende i ADL 3 månader efter utskrivning från sjukhus. ORTOPEDISK SJUKVÅRD HÖFTFRAKTUR * * Vid höftfraktur ska operation ske inom 24 timmar enligt nationella riktlinjer. Detta för att minimera oönskade komplikatioer och för att uppnå bästa möjliga resultat. För att kunna jämföra Hallands sjukhus resultat med övriga riket har ny indikator tillkommit, medelväntetid för operation. I ÖJ 2011 var medelväntetiden för operation 25 timmar i Halland. Andel (%) patienter med lårbensfraktur som opererats inom 24 timmar från ankomst till akuten. Andel (%) patienter som pga medicinska orsaker väntat mer än 24 timmar på operation a

29 Andel patienter som pga andra orsaker väntat mer än 24 timmar på operation. 10 a Medelväntetid till operation (antal timmar) ÖGONSJUKVÅRD År År UR1 UR2 Om åldersförändringar i ögats gula fläck är av så kallad våt typ, kan sjukdomsförloppet bromsas upp med behandling. Måltalet är att i nationella riktlinjer är att behandling påbörjas inom en månad från det att sjukdom konstateras. Ögonkliniken har som mål att första behandlingen ska ges inom 2 veckor. Indikatorn är ny för Andel (%) patienter med åldersförändringar i gula fläcken av så kallad våt typ som erhållit 1:a behandlingen inom 2 veckor. KVINNOSJUKVÅRD Region Halland har sedan länge haft som mål att öka andelen framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi. Andel (%) framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi FÖRLOSSNINGSSJUKVÅRD Inom förlossningsvården är målet att föda naturligt om inte andra skäl föreligger. Andelen förlossningar med planerat kejsarsnitt ökar i Sverige, inget nationellt måltal finns. Andelen förlossningar som leder till perineala bristningar ska vara så låg som möjligt, då svårare bristningar (grad III-IV) kan medföra inkontinens hos kvinnorna efter förlossningen. Andel (%) förlossningar som sker med planerat kejsarsnitt Andel (%) förlossningar som sker med akut kejsarsnitt Andel (%) förlossningar som sker med kejsarsnitt (enl. Robson I) hos förstföderskor med normal graviditet Andel (%) perineala bristningar grad III-IV vid icke-instrumentell vaginal förlossning Andel (%) perineala bristningar grad III-IV vid instrumentell vaginal förlossning a) Resultatet för 2011 är endast baserat på HS Halmstad då HS Varberg inte kunde redovisa några uppgifter. *Denna fråga kan inte besvaras då Riksstroke har ändrat utdata i registret. För HSS rapport Uppdragen Karin/ Josefin 1 Detta är preliminära siffror. 29