Innehållsförteckning

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Region Halland i ett omvärldsperspektiv... 3 Prognos måluppfyllelse... 6 Aktiviter som stödjer mål och delmål Hälsa... 8 Vård... 9 Ekonomi Medarbetarna i siffror Driftredovisning Verksamhetsuppföljning Bilaga Kvalitetsuppföljning Bilaga HSS uppdrag

3 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar ett negativt resultat med 13 mnkr efter tre månader, vilket dock är 24 mnkr bättre än budgeten för motsvarande period. För helåret prognostiseras ett plusresultat med 60 mnkr bland annat beroende på lägre kostnader för läkemedel. Driftnämnden för Hallands sjukhus bedömer att man vid ingången av 2013 har en ingående obalans på drygt -100 mnkr. Nämnden har för 2013 satt upp ett sparbeting på ca 60 mnkr och prognosen bygger på att ca 34 mnkr kommer att uppnås av detta sparbeting. Utöver gapet på ca 50 mnkr mellan ingående obalans och sparbeting tillkommer kostnadsökningar i form av personalkostnader bland annat kopplat till arbetsmiljöproblem med ca 20 mnkr samt att intäkterna bedöms till 10 mnkr lägre än budget. Driftnämnden öppen specialiserad vård prognostiserar helårsresultatet till -4,5 mnkr. Detta motsvaras i stort av den prognostiserade avvikelsen på läkemedel och material. Det prognostiserade resultatet är drygt 1 mnkr sämre än 2012 års resultat. I prognosen ligger att nämndens uppsatta sparbeting på 2,7 mnkr kommer att uppnås. Driftnämnden Psykiatri prognostiserar ett minusresultat med -6 mnkr. Underskottet beror främst på köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Driftnämnden Närsjukvård redovisar efter tre månader ett resultat som är cirka 1 mnkr bättre än periodens budget. Den sammanlagda prognosen för Närsjukvården är ett nollresultat, men då nämnden har beslutat om en årsbudget uppgående till plus 4 mnkr så blir den prognostiserade budgetavvikelsen -4 mnkr. Den 31 mars 2013 hade hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Region Halland medarbetare, varav (92 procent) var tillsvidareanställda och 539 visstidsanställda. Jämfört med samma tidpunkt, föregående år, är antalet medarbetare i stort sätt oförändrat. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,7 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 5,17 procent fösta januari till och med den 28 februari Sjukfrånvaron har ökat sedan mitten av 2012 och så även under Utvecklingen av sjukfrånvaron i Region Halland följer även sjukfrånvaron i övriga riket. Region Halland i ett omvärldsperspektiv Framåtblick Områden som berör landsting och regioner år Den 15 april presenterade regeringen 2013 års vårproposition, med syfte att ange politikens inriktning på medellång och lång sikt. Sverige Kommuner och Landsting, SKL, har i Ekonominytt 07/ 13 sammanfattat de områden som berör landsting och regioner år , vilka i korthet återges nedan. 3

4 Regeringen spår en negativ tillväxt i euroområdet och en svag tillväxt i USA under 2013, som en effekt av finanspolitiska åtstramningar och svagt förtroende bland hushållen. Den svaga internationella efterfrågan slår mot svensk arbetsmarknad och arbetslösheten väntas fortsätta öka en bit in på Regeringen presenterar riktade åtgärder på cirka 1,9 miljarder kronor 2013 för att möta den stigande arbetslösheten som beräknas uppgå till 8,3 procent, jämfört med 8,0 procent Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger fast i enlighet med 2013 års budgetproposition och för 2014 kommer anslaget att minskas med 1,1 miljarder kronor. Det kommer även att ske en omfördelning av medel från staten till kommuner och landsting som följd av förslaget om ny lagstiftning gällande Patientrörlighet i EU, som handlar om patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. En annan viktig aspekt för att effektivisera vården är att Sverige inte betalar mer för läkemedel än andra jämförbara länder. Läkemedels- och apoteksutredningen har föreslagit en ny prissättningsmodell för läkemedel. Satsningen på psykisk hälsa kommer att fortsätta. På miljöområdet ligger fokus fortsatt på klimatförändringar, bevarande av biologisk mångfald, havsmiljö och giftfri miljö. Ett ökat bostadsbyggande beskrivs som en utmaning. Vidare föreslås en förstärkning av insatserna för regional tillväxt för att stärka regioner som är särskilt drabbade av den utdragna lågkonjunkturen. Region Halland omfattas inte av detta. Nuläge Nya direktiv och lagar I början av 2011 antogs patientrörlighetsdirektivet av Europaparlamentet och Ministerrådet. Direktivet ska vara instiftat i nationell lagstiftning senast den 25 oktober Patientrörlighetsdirektivet handlar om gemensamma regler för att ge patienter möjlighet till ersättning för planerad vård i ett annat EU/EES-land. Kostnaden ska hemlandet stå för om det handlar om vård som normalt sett förekommer och ersätts i landet. I Sverige leds förberedelsearbetet av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet. Lagen kommer att träda i kraft den 1 oktober Patientmaktsutredningen har haft i uppdrag att föreslå hur patientens ställning och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. I delbetänkandet föreslår utredningen en ny patientlagstiftning, som anger hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 januari Ett nytt tandvårdsstöd infördes den 1 januari 2013 för personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar. Stödet ska uppmuntra till förebyggande behandlingar och ge möjligheter för personer med stora behov att få tandvård till en rimlig kostnad. 4

5 Knappt personer i Halland uppskattas ha rätt till tandvård till sjukvårdsavgift genom det nya stödet. Bakåtblick - Jämförelse med övriga regioner och landsting 2012 SKL har gjort en sammanställning* av landstingens resultat för 2012, vilka visar ett samlat överskott på nästan 5 miljarder kronor eller 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den främsta förklaringen till överskottet är återbetalning av kollektivavtalade sjuförsäkringspremier för år 2007 och 2008 från AFA Försäkring på nästan 3 miljarder kronor. Resultatet, exklusive den tillfälliga återbetalningen, uppgår till 0,8 procent, vilket är nästan 7,5 miljarder kronor bättre än för Jämförelsen påverkas både av återbetalningen 2012, men också av en engångseffekt av att kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS-räntan) sänktes 2011 vilket innebar en negativ resultateffekt på 5,7 miljarder kronor detta år. Landstingens nettokostnader, justerat för återbetalningen från AFA och skatteväxlingar för kollektivtrafiken, ökade med 3,0 procent mellan 2011 och För Region Hallands del var motsvarande siffra 4,5 procent. Pris- och löneutvecklingen (LPIK) blev 1,5 procent för 2012, vilket är en relativt låg utveckling i ett längre perspektiv. 17 av 20 landsting redovisade överskott. Av dessa klarade 10 ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag, vilket brukar anges som riktvärde för god ekonomisk hushållning. För Region Halland skulle det ha inneburit en nettokostnadsandel på högst 98 procent och ett resultat 2012 på lägst 145 miljoner kronor. Ett resultat i den nivån ger förutsättningar för en god ekonomisk hushållning, där varje generation bär sina kostnader. Då resultatet för 2012 uppgick till 85 miljoner kronor uppnåddes inte riktvärdet för god ekonomisk hushållning. Regionens mål för är att nettokostnadsandelen ska vara högst 99 procent. *En fullständig rapport kommer att presenteras i juni

6 Prognos måluppfyllelse enligt Mål och strategier för Region Halland Mål och strategier för Region Halland innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Nedan följer en sammanställning av prognoser på delmålen för 2013 gällande hälsa, vård och ett delmål avseende ekonomi. Prognosen bygger på aktiviteter och resultat under perioden januari mars För en fullständig redogörelse av samtliga av Region Hallands mål hänvisar till Regionstyrelsens uppföljningsrapport 1, Målområde Hälsa Övergripande mål Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Delmål 2013 Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Kommentar till prognos mål uppfyllelse HS: Fortsatt fokus på tobaksbruk. PSH: Hälsofrämjande arbete, registreringsrutiner, använda koder etc. NSVH: Satsning på livsstilssamtal Prognos Måluppfy llelse. Vård Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e- hälsa HS: Riskbedömning via Senior Alert, Trygg hemgång. PSH: Fortsatt aktivitet inom PRIOprojektet NSVH: Blodtrycksscreening vid tandvårdsbesök. Förbättrad identifikation av mångbesökare HS: Sammanställning av KPP för PSH: Organisationsförändring innebär att vården i norr och söder får samma struktur HS: Deltar i nationella mätningar, och följer och analyserar resultatet. Resultat via webben. PSH: Fortsatt aktivitet inom PRIOprojektet HS: Mina vårdkontakter, SMSpåminnelser om besökstider till patienter samt hemsida. AMD: Olika initiativ för ökad tillgänglighet. NSVH: Utbildningar för förbättrad tillgänglighet inom ehälsa 6

7 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Engagemang inom alla områden i satsningen riktad till målgruppen mest sjuka äldre. Samverkan med Hallands kommuner och VVH. PSH: Förvaltningen säkerställer deltagande i relevanta vård- och hälsosatsningar. HSF: medarbetare deltar i nationella projekt för evidensbaserad habilitering. Nytt kvalitetsregister. HS: Förbättringsarbete via process-indikatorer. PSH: Fortsatt arbete med redan etablerade projekt (PRIO, suicid, återinläggningar, nationella riktlinjer) HS: Trygg hemgång, Strokeprocessen i samverkan med ambulanssjuk-vården, Cancerprocesserna, Mest sjuka äldre (ex stroke, rehab, demens) PSH: Kartläggning ska göras av processen för barn och unga med psykisk ohälsa samt flödet och omfattningen av personer med ADHD problematik AMD: Snabbspår Stroke Ekonomi Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket NSVH: projekt med LEANsjukvård som filosofi har startat Hög kostnadsökningstakt men strukturerad hälso- och sjukvårdskostnad lägre än rikssnittet Färgförklaring Prognos Målet uppnås Prognos Målet uppnås delvis Prognos Målet uppnås inte 7

8 Aktiviter som stödjer mål och delmål 2013 Målen och delmålen är en del av verksamheten och utgör färdriktning och grund för arbetet i Region Halland. Här följer en sammanställning av aktiviterer som pågår och/ eller har påbörjats under januari mars 2013 och som stödjer det övergripande delmålet för Hälsa Förändringar i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar och livsstilsförändringar. Ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen är en grund för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa och ett social hållbart samhälle. De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den sociala, ekonomiska och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Aktiviteter: SKL:s nationella satsning Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa avslutades i mars Region Halland deltog i arbetet tillsammans med 20 andra kommuner, landsting och regioner. Erfarenheterna från arbetet ska användas som en kunskapsbas i framtagandet av Region Hallands strategi för en god hälsa på lika villkor I syfte att förbättra det hälsofrämjande arbetet inriktar sig psykiatrin på att identifiera patienter med ohälsosamma levnadsvanor och möjligheten att erbjuda dem sjukdomsförebyggande åtgärder. Genom att kartlägga i vilken mån hälsosamtal och sjukdomsförebyggande insatser används ska rutiner för registrering och diagnoskoder etableras. Ett pilotprojekt har påbörjats för att tidigt hitta invånare i Halland med ett okänt högt blodtryck. Projektet genomförs som ett samarbetsprojekt mellan tandvården och primärvården. Syftet med projektet är att bidra till Region Hallands övergripande mål Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige genom att på sikt minska antalet patienter som insjuknar i hjärt- kärlsjukdomar. 8

9 Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer krav på strukturella förändringar av hälso- och sjukvården. Inom målområdet har följande aktiviteter som stödjer delmålen utförts under perioden. Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader Aktiviteter: Mångbesökare i vården Inom ramen för sjuskrivningsmiljarden och rehabgarantin pågår ett utvecklingsarbete som syftar till tidigt samordnade insatser i hälso- och sjukvården. Den grupp av patienter som gör flest antal läkarbesök under en given tidsperiod brukar kallas för mångbesökare och har visat sig ha en reducerad förmåga att hantera stress. Den reducerade förmågan gör att stressfulla livshändelser oftare resulterar i långtidssjukskrivning. Mångbesökare är en sårbar grupp som också drabbas mer av sjukdom års utvecklingsarbete med mångbesökare i vården syftar till att kartlägga respektive vårdvalsenhets mångbesökare samt klargöra vilka behandlings- och rehabiliteringsbehov och/eller samordnade insatser som kan bidra till en förbättrad hälsa, mindre sjukskrivning och minskat behov av besök i primärvården för dessa patienter. Inom Hallands sjukhus och Vårdval Halland har den kartläggning som påbörjades 2012 gått in i ett nytt skede. Förvaltningarna har enats om en modell kring att förhindra onödiga inläggningar, det vill säga inläggningar som hade kunnat förhindras om patienten omhändertagits på ett annat sätt efter en utskrivning från den slutna vården. Denna modell kommer att testas i en pilot under tre månader. Arbetet med kartläggning av mångbesökare bedrivs även inom psykiatriförvaltningen. Dessutom pågår ett arbete med att i ökad utsträckning erbjuda öppna vårdformer. En organisationsförändring i vuxenpsykiatrin, där två verksamhetsområden blev ett, ökar förutsättningen att minska skillnaderna mellan regionens norra och södra delar. Ett mål med arbetet är en mer jämlik vård, oberoende av bostadsort. 9

10 2012 års resultat av godkänd kvalitet i läkarintyg För tredje året i rad granskades läkarintyg nationellt inom ramen för Sjukskrivningsmiljardens arbete. Resultatet för 2012 års intyg presenterades i april Halland ökade sin andel av godkända läkarintyg till 58 % och ligger därmed på tredje plats nationellt, efter Skåne och Kalmar. Den procentuella förbättringen från föregående mätning var ca 2,5 % och gav Region Halland 7,5 miljon kronor. En nationell mätning kommer även att ske i slutet av 2013 och arbetet med att öka kvaliteteten behöver fortsatt uppmärksammas i de sjukskrivande verksamheterna av hälso- och sjukvården. Invånarnas tillgänglighet till primär och specialistvård Tillgänglighet till specialistvård Mål: Besök hos specialist ska erbjudas inom 90 dagar från beslut om remiss till den specialiserade vården. Resultat: 97 procent av patienterna som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. Mål: Efter beslut om behandling ska patienten erbjudas behandling inom 90 dagar Resultat: 97 procent av väntande patienter erbjuds tid inom 90 dagar. Tillgänglighet till primärvård Den senaste nationella tillgänglighetsmätningen inom Vårdval Halland som gjordes i mars månad, visar att Region Halland tillhör de landsting som har bäst tillgänglighet i landet när det gäller läkartillgänglighet. Mål: Alla patienter ska kunna få kontakt med primärvården samma dag, enligt vårdgarantin. Resultat: Mätningen visar att 95 procent av samtalen besvaras samma dag vid telefonrådgivning eller tidsbeställning vid vårdenheterna i Region Halland, jämfört med 91 procent i riket. Mål: Besök hos läkare inom primärvården ska kunna erbjudas inom 7 dagar, enligt vårdgarantin Resultat: 98 procent av de patienter som besökte Vårdval Halland fick ett läkarbesök inom garantitiden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 93 procent. Handikappverksamhet Väntetiden för utprovning av hörapparater ligger väl inom vårdgarantitiden i hela Region Halland. Kömiljard För att ytterligare förbättrar patienternas tillgänglighet har kraven i kömiljarden skärpts. Medel fördelas mellan de landsting/regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har genomfört ett första besök eller har genomgått en operation/behandling inom högst 60 dagar. 10

11 Region Halland når inte fullt ut målet att minst 80 procent av patienterna ska ha genomfört ett första besök eller operation/behandling inom 60 dagar. Se tabell nedan. Tillgänglighet jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Nybesök Operation/åtgärd dagar Över Region Hallands mål om 80 % inom 60 Över nationella mål om 70 % inom 60 dagar 2,5 4,2 sakn as Intäkter från kömiljarden Bild 1. Kömiljard uppfyllelse för perioden jan- mars 2013 Under 70 % inom 60 dagar Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa För barn och unga med psykisk ohälsa gäller en förstärkt vårdgaranti, där nybesök ska erbjudas inom 30 dagar och fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. 1 Mål uppfyllelse Jan 2013 Feb 2013 Andel genomförda Andel genomförda minst 90 % av väntande till nybesök inom 0-30 dagar inom 0-30 dagar ska ha erbjudits tid inom 30 dagar minst 80 % av väntande till fördjupad utredning/behandling ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Nybesök 73 procent 96 procent Fördjupad utredning/behandling 59 procent 59 procent Källa: SKL databas SiGne Mars 2013 Andel genomförda inom 0-30 dagar Region Halland har uppfyllt målet om att ha erbjudit ett första besök inom 30 dagar för årets första månader. Däremot nås inte målet om att fördjupad utredning/behandling ska påbörjat inom 30 dagar. Valfrihet privata vårdgivare Samtliga privata vårdgivare som är anslutna genom nationell taxa eller vårdavtal har en god tillgänglighet. Vårdgaranti Tillgängligheten i regionen upprätthålls genom ständig översyn av planeringsrutiner, ett utvecklat kapacitetsutnyttjande och säkrad tillgång till externa vårdgivare. Under 1 Avstämningen för stimulansmedel baseras på utförd vård under månaderna januari -oktober. Medlen fördelas utifrån det genomsnittliga värdet för dessa månader 11

12 årets tre första månader har 1774 patienter av vårdgarantiservice hänvisats till externa vårdgivare. Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Aktiviteter: Region Halland deltar i Nationell Patientenkät för att få ett underlag för att förbättra patienternas upplevelse av vården. Mätningen, som genomfördes för sjukhusets del under 2012, har sedan årsskiftet analyserats och initierat ett antal aktiviteter för att förbättra verksamheten. Undersökningen av landets akutmottagningar genomfördes i november De nyligen presenterade resultaten visar på fortsatt nöjda patienter överlag. Hallands sjukhus står sig väl på de flesta områden sett i ett nationellt perspektiv. Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Aktiviteter: Arbetet med att säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor bedrivs på olika sätt inom förvaltningarna. Inom psykiatriförvaltningen kartläggs processen kring omhändertagandet av barn och unga, liksom flödet och omfattningen av antalet personer med ADHD-problematik. Införandet av ett snabbspår för strokepatienter inleddes i början av inom Ambulanssjukvården. Syftet är att minska tiden mellan insjuknande och behandling för att minska de skador som uppstår i samband med stroke. Det är ännu för tidigt att mäta tydliga effekter av det nya arbetssättet. För att komma närmare de satta målen för följsamhet mot hygien- och klädrutiner har de enheter med sämst resultat fått i uppdrag att ta fram särskilda åtgärdsplaner. För att effektivare kunna arbeta mot vårdrelaterade infektioner kommer under 2013 ett infektionsverktyg att införas, som ger möjlighet till en kontinuerlig mätning. Verktyget medför också ett betydligt bättre utgångsläge för analys och åtgärder framöver. 12

13 Från och med årets början pågår planeringen för registrering i ett nytt nationellt kvalitetsregister för habilitering, HabQ. Patientsäkerhet Patientsäkerhet är ett område som prioriteras inom Region Halland och nationellt. Sveriges Kommuner och Landsting har flera projekt kring patientsäkerheten och har 2013 tecknat en överenskommelse som syftar till att genom ekonomiska incitament stärka patientsäkerhetsarbetet, så att det överensstämmer med intentionerna i den nya patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhetsberättelse Den nya patientsäkerhetslagen säger att samtliga vårdgivare ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år. Den offentligt drivna hälsooch sjukvården i Halland har gjort en gemensam patientsäkerhetsberättelse, och de privata vårdgivarna har var och en upprättat sin patientsäkerhetsberättelse. Trycksår Hösten 2008 genomförde Hallands Sjukhus Halmstad sin första trycksårsmätning, som visade att 25 procent av patienterna inom slutenvården hade trycksår. Den nationella mätningen våren 2013 visar att andelen trycksår minskat något jämfört mot föregående års mätning. Resultatet visar att 11,4 procent av patienterna vid Hallands Sjukhus hade trycksår jämnfört mot rikets 15 procent. 13

14 Ekonomi Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomisk hushållning och utveckling. Denna dimension av hållbar utveckling tillsammans med de andra två dimensionerna - social och miljömässig utveckling - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Aktiviteter för att främja en hållbar ekonomisk utveckling är exempelvis framtagande av en regional verksamhetsplan för verksamhetsstödjande IT som ska beskriva genomförandet av den nationella IT-planen och regionens utvecklingssatsningar inom vård, administration och infrastruktur. Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Delmål 2013: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. I Årsredovisning 2012 redovisades att hälso- och sjukvårdskostnaden i kronor per invånare visade en ökning mellan åren 2011 och 2010 på 3,8 procent, jämfört med genomsnittsvärdet för riket som låg på 2,8 procent. Någon ny statistik har inte redovisats från SKL. En annan jämförelse av hälso- och sjukvårdskostnaden i Halland jämfört med riket är den strukturerade hälso- och sjukvårdskostnaden. Detta mått möjliggör en rättvis jämförelse av den faktiska hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare då det är rensat från hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Enligt Öppna jämförelser 2012 är den strukturerad hälsooch sjukvårdskostnad för Halland kronor, att jämföra med snittet i riket kronor. Att den strukturerade kostnaden per invånare skiljer sig åt mellan landstingen kan avspegla olika ambitionsnivåer eller varierande effektivitet i hälso- och sjukvåren. 14

15 Medarbetarna i siffror Den 31 mars 2013 hade hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Region Halland medarbetare, varav (92 procent) var tillsvidareanställda och 539 visstidsanställda. Jämfört med samma tidpunkt, föregående år, är antalet medarbetare i stort sätt oförändrat. Under 2013, har det sedan januari, skett en ökning av antalet medarbetare, där sjuksköterskegruppen står för den största ökningen med 35 tillsvidareanställda. Januari är normalt sett en månad med något färre antal anställda, för att sedan gå upp lite i februari och mars. Hälso- och sjukvårdsförv Kategori Tillsvidare Visstid Total Tillsvidare Visstid Total Diff TV+vik Diff tillsvidare Administration och ledning Ekonomi- och transportpersonal Sjuksköterskor Undersköterskor Läkare Medicinsk sekreterare Rehab/paramedicin Tandvårdspersonal Teknisk personal Övrig personal Summa Figur 1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har under årets tre första månader haft snittanställda. Snittanställda visar hur många som faktiskt haft en anställning, både tillsvidare- och visstidsanställning, under beräkningsperioden. Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 79 procent av total tid, vilket är något lägre än motsvarande period föregående år. En förklaring till det är att sjukfrånvaron gått upp. 15

16 Tidsanvändning januari-februari % 5% 5% 5% Arbetad tid Föräldraledighet mm Semester Sjukfrånvaro 79% Övrigt Figur 2 Under beräkningsperioden januari-februari 2013 har timavlönade arbetat motsvarande 25 årsarbetare, vilket är i nivå med föregående års siffror. Av de tillsvidareanställda inom hälso- och sjukvårdsförvaltningarna är 82 procent kvinnor och 18 procent män. 73 procent arbetar heltid, vilket är 2 procent mer än motsvarande period föregående år. Av dem som arbetar deltid är 95 procent kvinnor. Från och med första september 2011 fick alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid om de så önskar. Erbjudande om heltid ges två gånger per år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,7 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 5,17 procent fösta januari till och med den 28 februari Sjukfrånvaron har ökat sedan mitten av 2012 och så även under Utvecklingen av sjukfrånvaron i Region Halland följer även sjukfrånvaron i övriga riket. Sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnor än bland män. Den yrkeskategori som ökat sin sjukfrånvaro mest i Region Halland är undersköterskorna. Vid en analys av sjukfrånvaron de första två månaderna, jämfört med motsvarande period föregående år är undersköterskorna den yrkeskategorin med högst sjukfrånvaro i Region Halland, på 8,52 procent. Bland de yrkeskategorier som ökat sin sjukfrånvaro mest under perioden är de medicinska sekreterarna med en ökning på 1,36 procent upp till 7,07 procent samt den paramedicinska personalen med en ökning på 1,28 procent upp till 4,97 procent. Sjukfrånvaron varierar normalt sett över året och under månaderna januari och februari ligger den normalt sett något högre för att sedan sjunka. 16

17 6,0% Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% ,0% 0,0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 2: Utvecklingen av sjukfrånvaron totalt i Region Halland Inhyrd personal Region Hallands kostnader, under de tre första månaderna, för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) från bemanningsföretag uppgick till 10,5 miljoner kronor och har minskat med 2,3 miljoner kronor jämfört med motsvarande period förra året. Både Psykiatrin och Närsjukvården har arbetat aktivt med att sänka sina kostnader för inhyrd personal. Under slutet av föregående år tog Sveriges regioner och landsting fram en gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. 17

18 Kostnad (tkr) för inhyrda läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag till och med mars. Kostnaderna för kvälls- och helgmottagning och läkarkonsulter är inte medräknade tom mars tkr Bemanningsföretag Förvaltning Läkare Sjuksköterskor Ambulans o med diagnostik Hallands sjukhus Hälsa o funktionsstöd 0 0 Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa: tom mars tkr Bemanningsföretag Förvaltning Läkare Sjuksköterskor Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa:

19 Driftredovisning Driftredovisning, (mnkr) ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Prognos Prognos jan-mar jan-mar jan-mar jan-mar resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse Halmstadsnämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,6 0,1 0,1 Varbergsnämnden 0,1 0,2 0,0 0,2 0,5 0,1 0,1 Laholmsnämnden 0,1 0,2 0,0 0,2 0,5 0,0 0,0 Hyltenämnden 0,1 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 0,0 Falkenbergsnämnden 0,1 0,3 0,0 0,3 0,5 0,1 0,1 Kungsbackanämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,8 0,4 0,4 N o t Sjukhus Halmstad Varberg -19,9-22,7 31,9-54,6-66,3-95,0-95,0 Ambulanssjukvården 2,8 1,9 0,7 1,2 4,1 4,0 4,0 Medicinsk diagnostik 4,9 1,8 4,4-2,6-10,3-18,0-18,0 DN Hallands sjukhus -12,2-19,0 37,0-56,1-72,5-109,0-109,0 Hälsa och funktionsstöd 1,1 0,0 1,1 0,5 0,5 Sjukhus Kungsbacka -1,9-1,5 0,0-1,5-3,3-5,0-5,0 DN öppen specialiserad vård -1,9-0,3 0,0-0,3-3,3-4,5-4,5 DN Närsjukvård -4,8-0,6-1,8 1,2-1,0 0,0-4,0 DN Psykiatri -4,4-1,5-2,8 1,2-10,8-6,0-6,0 Hjälpmedelsnämnden -0,3 0,9-3,4 4,3 0,4 0,4 0,4 Sum verksamhet exkl HSS -22,9-19,0 29,0-48,0-84,0-118,4-122,4 Hälso- och sjukvårdsstyr. (HSS) -1,0-13,1-37,4 24,3-2,1 60,0 60,0 SUMMA -23,9-32,0-8,3-23,7-86,1-58,4-62,4 Kommentar av resultatet De lokala nämnderna redovisar totalt efter tre månader ett positivt resultat med 1,6 mnkr. Helårsresultatet prognostiseras till 0,7 mnkr. Under årets tre första månader har Region Hallands sex lokala nämnder framförallt arbetat med att utveckla dialogen med invånarna, med ett ökat fokus på barn och ungas hälsa, samt med att möjliggöra och skapa samverkan mellan olika organisationsdelar inom regionen och mellan andra samhällsaktörer för en bättre hälsa hos befolkningen. Driftnämnden Hallands sjukhus redovisar efter tre månader ett negativt ekonomiskt resultat med -19 mnkr, vilket är 56 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Det negativa resultatet efter tre månader härrör från Hallands Sjukhus Halmstad och Varberg, nämndens övriga verksamhet uppvisar plusresultat för samma period. 19

20 Nämnden bedömer att man vid ingången av 2013 har en ingående obalans på drygt mnkr. Av sparbetinget på ca 60 mnkr är prognosen att ca 34 mnkr kommer att uppnås. Till detta kommer kostnadsökningar i form av personalkostnader bland annat kopplat till arbetsmiljöproblem samt lägre intäkter än budget. Bedömning av helårsutfallet för regionvården är att budgeten hålls. Driftnämnden Hallands sjukhus prognostiserar resultatet till -109 mnkr. Medicinsk diagnostik har inte lyckats anpassa verksamheten till de sänkta röntgenpriserna. Verksamheterna Hallands Sjukhus Halmstad och Varberg och Medicinsk diagnostik prognostiserar minusresultat, medan Ambulanssjukvården prognostiserar ett plusresultat. Nämndens prognos är 36 mnkr sämre än 2012 års utfall. Driftnämnden öppen specialiserad vård redovisar efter tre månader ett nollresultat. Driftnämnden öppen specialiserad vård prognostiserar helårsresultatet till -4,5 mnkr. Detta motsvaras i stort av den prognostiserade avvikelsen på läkemedel och material. Prognosen omfattar verksamheten Hallands sjukhus Kungsbacka, vars prognos uppgår till -5 mnkr, och verksamheten Hälsa och funktionsstöd med en plusprognos på 0,5 mnkr. Det prognostiserade resultatet är drygt 1 mnkr sämre än 2012 års resultat. Prognosen bygger på att nämndens uppsatta sparbeting på 2,7 mnkr kommer att uppnås. Driftnämnden Närsjukvård redovisar efter tre månader ett resultat som uppgår till 0,6 mnkr men som är cirka 1 mnkr bättre än periodens budget. Det negativa resultatet kommer från folktandvården. På helåret prognostiserar folktandvården ett resultat i nivå med budget, vilket innebär ett nollresultat. Den sammanlagda prognosen för Närsjukvården är ett nollresultat, men då nämnden har beslutat om en årsbudget uppgående till plus 4 mnkr så blir den prognostiserade budgetavvikelsen - 4 mnkr. Den negativa budgetavvikelsen ligger i Vårdcentralen Halland. Det minskade antalet vårdpoäng och minskat antal besök gör att uppräkningen av hälso- och sjukvårdspengen inte slår igenom i ökade intäkter. Övriga verksamheter beräknas hålla sig inom tilldelad budget. Driftnämnden Psykiatri redovisar efter tre månader en positiv avvikelse mot budget med drygt 1 mnkr, inklusive köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Större delen av budgetöverskottet består av högre intäkter än planerat för patientavgifter, såld vård och övriga ersättningar. Under första kvartalet har kostnaden för inhyrd personal uppgått till 1,3 mnkr, vilket är en halvering av kostnaden i jämförelse med Egen drift och remitterad vård är i budgetbalans. Nämnden prognostiserar ett minusresultat med -6 mnkr. Underskottet beräknas främst bero på köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Hjälpmedelsnämnden prognostiserar ett mindre överskott med 0,4 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar ett negativt resultat med 13 mnkr efter tre månader, vilket dock är 24 mnkr bättre än budgeten för motsvarande period. För 20

21 helåret prognostiseras ett plusresultat med 60 mnkr, bland annat beroende på lägre kostnader för läkemedel. Läkemedel Förmånskostnaden för läkemedel på recept uppgick till 140 miljoner kronor för årets första tre månader. Det motsvarar en minskning med 6,9 % (10,4 miljoner kronor) jämfört med samma period föregående år. För handelsvaror inom förmånen sågs en ökning på 0,4 miljoner kronor till 16,4 miljoner kronor. Kostnadsminskningen för läkemedel förklaras dels av lägre priser på använda läkemedel, dels av ändringen i nivån på högkostnadsskyddet som bidrog till att patientens egenavgift ökade med 5 miljoner kronor. Läkemedelsvolymen mätt som antal dygnsdoser eller förpackningar ökade något, 0,6 % respektive 0,3 %. 21

22 Verksamhetsuppföljning Privat producerad vård RS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-mars Spenshult Vårddagar Vårdtillfälle Läkarbesök Sjukv behandling Privata specialister Läkarbesök priv.specialist varav hallänningar Tilma Rehabenhet Läkarbesök samtal Sjukv behandling samtal Movement Medical AB Läkarbesök varav hallänningar Dagkir/ operationer varav hallänningar Sluten vård/operationer varav hallänningar Sluten vård/vårddagar varav hallänningar Hjärthuset Läkarbesök varav hallänningar Specialistmottagning Urologi Läkarbesök varav hallänningar Dagkir/ operationer varav hallänningar HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-mars Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng Totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar

23 HALLANDS SJUKHUS VARBERG Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-mars Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV-poäng totalt varav hallänningar Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav hallänningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationersatt ÖV via Vårdgarantiservice Totalt varav halläningar Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Antal DRG-poäng totalt baseras på sjukhusvårdtillfällen AMULANSSJUKVÅRDEN HALLAND Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-mars Antal ambulansuppdrag/ liggande sjukresa Antal ambulansmil Antal mil liggande sjukresa Andel prio 1 som nås inom 10 min. 71% 71% Antal ambulanser varav dygnsambulans Antal mil minibussar Antal bokningar i bok ningscentralen Samtal 1177 sjukvårdsrådgivningen Specialistvård offentliga vårdgivare HALLANDS SJUKHUS KUNGSBACKA Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-mars Läkarbesök varav MHV UM Sjukvård behand varav MHV UM DRG-poäng öppen vård DRG-poäng sluten vård

24 HÄLSA OCH FUNKTIONSSTÖD Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-mars Barnhabilitering Antal remisser Antal nybesök Antal barn/ungd som erhållit insats Antal insatser/besök varav läkarbesök Vuxenhabiliteringen Antal som fått insatser Antal insatser/besök varav läkarbesök Kommunikation Besök Hörselvården varav nybesök Hörapparatutprovning Besök syncentralen varav nybesök Genomf. tolktimmar tolktillgänglighet 98,8% 98,9% Nya ärenden DaKo Mödrahälsovård Läkarbesök Sjukvårdande behandling Ungdomsmottagning Läkarbesök Sjukvårdande behandling PSYKIATRIN I HALLAND Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-mars Läkarbesök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Övriga besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Dagsjukvård besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårddagar varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårdtillfällen varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk

25 HJÄLPMEDELSNÄMNDEN 3 mån 2013 Antal Försäljningshjälpmedel brukare Kostnad tkr Genomsnitt kr Vårdval Halmstad Vårdval Varberg Vårdval Falkenberg Vårdval Kungsbacka Vårdval Laholm Vårdval Hylte Palliativ vård Barnhabiliteringen Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Halmstads kom, hemv.förv Halmstads kom, soc.förv Varbergs kommun Falkenbergs kommun Kungsbacka kom, äldreoms Kungsbacka kom, funktionsstöd Laholms kommun Hylte kommun Summa Specialanpassning ingår inte. PATIENTNÄMNDEN Jan-mars Jan-mars Uppdrag Verksamhetsstatistik Jan-mars Klagomålsärenden varav synpunkter på: vård och behandling bemötande och kommunikation organisation, regler, resurser övrigt 0 Kontakter med patienter och närstående Förordnanden av stödperson 7 5 HJÄLPMEDELSNÄMNDEN 3 mån 2013 Antal Kostnad Genomsnitt Hyreshjälpmedel brukare tkr kr Vårdval Halmstad Vårdval Varberg Vårdval Falkenberg Vårdval Kungsbacka Vårdval Laholm Vårdval Hylte Palliativ vård Barnhabiliteringen Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Halmstads kom, hemv.förv Halmstads kom, soc.förv Varbergs kommun Falkenbergs kommun Kungsbacka kom, äldreoms Kungsbacka kom, funktionsstöd Laholms kommun Hylte kommun Summa Specialanpassning ingår inte. 25

26 Bilaga Kvalitetsuppföljning Resultat av kvalitetsuppföljningar i specialiserad vård vid Hallands Sjukhus År År UR-1 HJÄRTSJUKVÅRD Enligt det svenska registret för hjärtintensivvård (RIKS-HIA) bör 90 % av patienterna behandlas med blodfettsänkande medel vid utskrivning från sjukhus. Motsvarande måltal finns inte för blodtryckssänkande medel, men andelen ska vara hög. Andel (%) patienter som är yngre än 80 år och som behandlas med blodfettsänkande läkemedel vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Andel (%) patienter som är som är yngre än 80 år och som behandlas med blodtryckshämmande läkemedel (ACE/A2 blockerare) vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Andel (%) patienter med hjärtinfarkt som är i behov av kärlvidgande behandling och som får det inom 90 minuter från det att första EKG i ambulans är taget (enligt nationella riktlinjer). Behandling görs endast på HS Halmstad och avser ordinarie upptagningsområde (Varberg, Halmstad & Ljungby). STROKESJUKVÅRD Nationella riktlinjer föreskriver att proplösande behandling ska ges inom 4,5 timmar från det att symptom uppträtt för att ha effekt, inga nationella måltal finns. Riktlinjerna föreskriver också att vård alltid ska ske på strokeenhet. Båda behandlingsformerna bidrar till minskade funktionsnedsättningar hos patienten. Alla patienter ska ha ett uppföljande läkarbesök efter utskrivning från sjukhus Andel (%) patienter som erhållit propplösande behandling vid stroke eller hjärninfarkt Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet från dag Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från andra avdelningar. Andel (%) patienter utskrivna mellan som haft uppföljande läkarbesök 3 månader efter utskrivning från sjukhus. Andel (%) patienter utskrivna som är ADLberoende, Anpassning dagligt liv 3 månader efter utskrivning från sjukhus. ORTOPEDISK SJUKVÅRD HÖFTFRAKTUR Vid höftfraktur ska operation ske inom 24 timmar enligt nationella riktlinjer. Detta för att minimera oönskade komplikatioer och för att uppnå bästa möjliga resultat. För att kunna jämföra Hallands sjukhus resultat med övriga riket har ny indikator tillkommit, medelväntetid för operation. I ÖJ 2011 var medelväntetiden för operation 25 timmar i Halland. Andel (%) patienter med lårbensfraktur som opererats inom 24 timmar från ankomst till akuten. Andel (%) patienter som pga medicinska orsaker väntat mer än 24 timmar på operation a

27 Andel patienter som pga andra orsaker väntat mer än 24 timmar på operation. 10 a 20 Medelväntetid till operation (antal timmar) ÖGONSJUKVÅRD År År UR-1 Om åldersförändringar i ögats gula fläck är av så kallad våt typ, kan sjukdomsförloppet bromsas upp med behandling. Måltalet är att i nationella riktlinjer är att behandling påbörjas inom en månad från det att sjukdom konstateras. Ögonkliniken har som mål att första behandlingen ska ges inom 2 veckor. Indikatorn är ny för Andel (%) patienter med åldersförändringar i gula fläcken av så kallad våt typ som erhållit 1:a behandlingen inom 2 veckor. KVINNOSJUKVÅRD Region Halland har sedan länge haft som mål att öka andelen framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi. Andel (%) framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi FÖRLOSSNINGSSJUKVÅRD Inom förlossningsvården är målet att föda naturligt om inte andra skäl föreligger. Andelen förlossningar med planerat kejsarsnitt ökar i Sverige, inget nationellt måltal finns. Andelen förlossningar som leder till perineala bristningar ska vara så låg som möjligt, då svårare bristningar (grad III-IV) kan medföra inkontinens hos kvinnorna efter förlossningen. Andel (%) förlossningar som sker med planerat kejsarsnitt Andel (%) förlossningar som sker med akut kejsarsnitt Andel (%) förlossningar som sker med kejsarsnitt (enl. Robson I) hos förstföderskor med normal graviditet Andel (%) perineala bristningar grad III-IV vid icke-instrumentell vaginal förlossning Andel (%) perineala bristningar grad III-IV vid instrumentell vaginal förlossning a ) Resultatet för 2011 är endast baserat på HS Halmstad då HS Varberg inte kunde redovisa några uppgifter. *Inga kvalitetssäkrade resultat finns att redovisa till denna uppföljning från kvalitetsregister i hjärtsjukvård från HSH. Anledningen är hög arbetsbelastning inom hjärtsjukvården som medfört att inmatning av data i kvalitetsregister inte kunnat prioriteras i den omfattning som behövs för kvalitetssäkra resultat. Resultaten från HSV är preliminära då all data inte är inmatad och kvalitetssäkrad i kvalitetsregister. 27

28 Bilaga HSS uppdrag 2013 Återrapportering av aktiviteter relaterade till de av Halso- och sjukvårdsstyrelsen givna uppdragen Uppdrag som gäller för samtliga nämnder: Aktiviteter på dessa uppdrag redovisas inte i delårsuppföljningen då de är av övergripande karaktär. Arbeta i enlighet med hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre, med ständig förbättring av resultaten över tid och som en del i detta uppdrag o genom en såväl lokal som regional analys av Öppna Jämförelser 2012, eller annan relevant statistik, identifiera prioriterade utvecklingsområden. I syfte att förbättra de medicinska resultaten inom identifierade områden ska tidsatta åtgärds- och uppföljningsplaner tas fram och genomföras. Arbetet ska för gränsöverskridande vårdprocesser ske i samverkan med övriga berörda förvaltningar eller kommunerna o göra medicinska resultat tillgängliga för invånarna i ökande grad. Delta i av HSS prioriterade nationella vård- och hälsosatsningar och som en del i detta uppdrag o delta i aktuella mätningar och nå resultat som är nationellt ledande samt visa ständiga förbättringar över tid. Medverka i införande av ehälsotjänster i syfte att stärka patienternas delaktighet 28

29 Nämndspecifika uppdrag Driftnämnden Närsjukvård Inom ramen för regional samverkan, aktivt medverka till utveckling av bättre omhändertagande av de mest sjuka äldre och o som en del i detta uppdrag i samverkan med kommunerna vidareutveckla rutinerna för läkemedelsgenomgångar i enlighet med nya föreskrifter från Socialstyrelsen. Samverkan kring vården av de mest sjuka äldre genomförs inom ramen för den taktiska gruppen för äldre, i vilken förvaltningen är representerad. Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende genomförs med utgångspunkt från rutin för läkemedelsgenomgångar för ordinärt boende. (RE19 Närsjukvården Prel Uppföljningsrapport 1 Q1-2013) Säkra att relevanta patientuppgifter införs i respektive kvalitetsregister. Uppdraget har inte kommenterats förvaltningens delårsrapport. Vidareutveckla vården för individer med många besök per år i hälso- och sjukvården för att i förlängningen minska vårdbehov och vårdkonsumtion och som en del i detta uppdrag o fortsätta utvecklingsarbetet av en modell för adekvat omhändertagande av individer med frekventa akuta inläggningar samt införa denna modell. (Arbetet leds från Regionkontoret.) Mångbesökare identifieras i enlighet med ett nytt uppdrag. På detta sätt får varje enhet få en tydlig uppfattning om läget på den egna enheten vilket gör det möjligt att vidta åtgärder för gruppen. (RE19 Närsjukvården Prel Uppföljningsrapport 1 Q1-2013) Trygg Hemgång Tillsammans med övriga nämnder fortsätta arbetet med att förbättra den somatiska vården av patienter med psykisk ohälsa. Uppdraget har inte kommenterats förvaltningens delårsrapport. I samverkan med Driftnämnden för Hallands Sjukhus implementera resultatet av utredning om organisatorisk tillhörighet för kompetenscentrum för långvarig smärta samt kompletterande funktion för bedömning och behandling av svår refraktär smärta. Utredningen om organisatorisk tillhörighet för kompetenscentrum för långvarig smärta kommer att färdigställas inom kort. Hälsa och Rehabilitering och Närsjukvården kommer att, i samverkan med Hallands Sjukhus, implementera beslutet som under våren kommer fattas. (RE19 Närsjukvården Prel Uppföljningsrapport 1 Q1-2013) Ge vård på rätt vårdnivå i enlighet med LEON-principen (Lämpligaste Effektiva Omhändertagande Nivå) och som en del av detta uppdrag o säkra omhändertagandet av patienter som (åter-) remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. 29