Sammanfattning. Projektgrupp: Mikael Karlsson Rikard Alexandersson Robin Ljungqwist

Transkript

1 Sammanfattning Projektgrupp: Mikael Karlsson Rikard Alexandersson Robin Ljungqwist Rapporten presenterar hur projektet Lilla JKPGsporten har skapats och dess frammarsch. Rapporten innehåller allt ifrån idén, utförandet till resultatet i kronologisk ordning. Med fokus på att Alla prestationer räknas har vi arbetat fram en hemsida med fokus på ungas idrottande i Jönköpings kommun. Hemsidan rymmer reportage, profilintervjuer, tävlingar och annan allmän information om föreningslivet i Jönköping. Projektet var en del i att se om intresse fanns för en hemsida av detta slaget och vad utfallet blev när hemsidan väl gick live för allmänheten. Hela projektet är byggt från grunden utan några befintliga riktlinjer att jobba utifrån. Med Jönköpings kommun och speciellt fritidsförvaltningen som sammarbetspartner har vi kunnat jobba fram hemsidans mål och dess utformning. Förhoppningen är att hemsidan kan leva vidare även efter att projekttiden är färdig. Vi hoppas att Lilla JKPGsporten kan vara en del av rapporteringen av ungdomsidrott i många år framöver även om det inte är vi själva som driver hemsidan. 1

2 Förord Projektet har nästan gått smärtfritt från första start och det har skapat ett stort framtidshopp för att fortsätta jobba med hemsidan. Varför det har gått så smärtfritt och att arbetet har kunnat flyta på väldigt bra, har nog mycket att göra med hur vi tre i gruppen är som personer. Vi är alla i ungefär samma ålder, från samma stad, liknande värderingar och varsitt stort kontaktnät. Vi delade upp projektet och dess delar direkt utefter kompetens och intresse, det gjorde att vi fick ett så friktionsfritt arbete som möjligt. Dock hade inte projektet fungerat så bra utan hjälp och stöd från Mats Berggren och Jönköpings kommun. Hjälpen har bestått i att ge samlad information om idrottsföreningar och dess kontaktuppgifter. Mats har varit ett bollplank i uppbyggnaden av hemsidan och har kommit med konstruktiv kritik om rapportering, design, bilder och hur arbetet ska fortsätta. Ett tack ska även skickas till alla idrottsföreningar som har ställt upp och låtit oss komma på besök. Föreningarna och ledarna har verkligen välkomnat oss till både matcher och träningar med öppna armar och vi hoppas det fina sammarbetet kan fortsätta. Vi har kunnat jobba i rätt riktning utan att tappa fokus genom god handledning av Karin Wennström på Jönköpings Högskola för lärande och kommunikation. 2

3 Innehåll 1 Därför behövs Lilla JKPGsporten Tidigare forskning Internetanvändning Föreningsidrottens roll Internet i olika enheter Internet för barn Sociala medier Mediekonvergens Uses and gratification Projektets syfte och effektmål Syfte Effektmål Lilla JKPGsportens projektmål, delmål och avgränsningar Mål Delmål Avgränsningar Hemsidans rapportering och positionering Rapportering Positionering Beställare och projektorganisation Beställare Projektorganisation Analys av projektförlopp Syfte, mål, delmål Milstolpar och uppsatta mål Resurser och budget Resurser Projektgruppens organisation, bemanning och tidsplanering Analys av organisation Analys av Gantt Kommunikation och rutiner för Lilla JKPGsporten Kommunikationsstrategi Intern kommunikation Extern Kommunikation Kanaler

4 7.5.5 Kommunikationsplan Riskanalys av projektet Nulägesanalys (SWOT-analys) Riskvärdering Utvärdering av resultat Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer...35 Referenser...37 Bilagor...38 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 1 Därför behövs Lilla JKPGsporten Projektet är en idé som har funnits länge och är utvecklad enda sedan vi började utbildningen på HLK. Alla tre av gruppens medlemmar är uppväxta i Jönköping med omnejd och har varit aktiva i olika idrotter under hela uppväxten. Vi reflekterade över hur vi som unga tog del av information om matcher och turneringar och var informationen publicerades. Alla tre i gruppen hade samma historia att berätta, varje helg satt man och väntade på Jönköpings Posten där man kunde se tabellen och kanske en notis om senaste matchen. Nu som då är det alltid den bäste i varje lag som får rubrikerna och en tabell i veckan kunde inte stilla ens behov. För att få en uppfattning om detta fortfarande var ett problem eller enbart var ett problem skapat av våra egna illusioner frågade vi ut föräldrar och idrottande ungdomar. Problemet fanns fortfarande och det hade inte ändrats sedan vi var aktiva som idrottande ungdomar. Tanken är inte att hemsidan ska vara en konkurrent utan ett komplement till den nuvarande rapporteringen av ungdomsidrott. Hemsidan ska även fungera som ett motargument till alla de klubbar och idrotter som elitsatsar och petar barn när de bara är tio år. Vi menar att varje prestation räknas. Argumenten ska stödjas av intervjuer av elitidrottare som vi kallar profiler, det ska vara idrottande profiler som ungdomarna kan se upp till och inspireras av. Profilerna ska kunna genom intervjuerna ge tips och berätta hur de såg på sitt idrottande när de var unga och hur förhållandet till skolan sköttes på bästa sätt. Rapportering av ungdomsidrott finns redan och sköts av Jönköpings Posten och delvis Jnytt. Därför är inte projektet en nystart från grunden utan ett sätt att förändra och förbättra ett redan existerande arbetssätt. Med våra tidigare erfarenheter och att idén om hemsidan har grott länge i våra huvuden menade vi att grunden var god för att försöka sjösätta idén. Projektet genomgick en fas där vi skrev en initiering, här försökte vi dela upp de viktiga delarna i ett framtida projekt. Initieringen bestod först av att definiera idén. Vi kom fram till att idén var att skapa en samlingsplats på internet för ungdomar mellan 8-12 år som utövar någon form av idrott i Jönköpings kommun. Därefter förklarade vi vem som är projektägaren och vem som var kunden. Vi beskrev det genom att skriva att vi är ägare till projektet och Jönköpings Kommun är kunden. För att kunna påvisa nyttan med projektet var vi tvungna att klargöra varför uppdraget skulle utföras. Det blev ett förtydligande av idén genom att utveckla och utforma idén på följande sätt: 5

6 -Vi har sett ett behov av att ungdomar behöver få mer medial uppmärksamhet i Jönköpings kommun. Vi har vuxit upp i Jönköping och har upplevt att det funnits en lucka gällande rapporteringen och uppmärksammandet av ungdomsidrott i så väl Jönköping Posten och på Jnytt som är Jönköpings största papperstidning respektive webbtidning. Enligt Nordicom (2012) befinner ungdomarna idag i andra kanaler, framförallt på internet, därför bör det finnas ett bättre sätt för ungdomarna att ta del av informationen de vill ha. Utrymmet i tidningarna är begränsad och i resurserna ryms inte bred bevakning av alla olika idrotter som utförs i Jönköpings kommun. Detta ska bli ett komplement för ungdomarna som befinner sig i det valda åldersspannet. Vidare bestod vår initiering av att staka upp vad som skulle vara lösningarna på problemet. Huvudlösningen var att skapa ett komplement till dagens idrottrapportering som till stor del enbart fokuserar på elitidrott. Hemsidan blir en samlingsplats där föräldrar och ungdomar kan läsa om lokal ungdomsidrott. Vi ska kommunicera ut att alla ungdomars prestationer räknas och att det inte krävs att man ska idrotta på elitnivå för att uppmärksammas. När vi hade förklarat vilka lösningar som skulle behövas för att lösa problematiken gjordes en genomgång av hur genomförandet skulle gå till. Först ska en plattform för en funktionell hemsida skapas med rätt navigering och ge hemsidan den uppdelning den ska ha. Hemsidan ska succesivt fyllas på med material som berör ungdomars specifika idrott. Materialet ska bestå av artiklar, reportage, tips från profiler, frågetävlingar och länkar till tabeller. Materialet ska samlas in genom olika moment och tillvägagångssätt. Klubbarna ska själva vara med och bidra med information och rapporteringar från matcher och annan aktivitet. Detta görs via en enkel mall som man ska kunna fylla i på hemsidan med tydliga fält och max antal tecken som sedan skickas in. För att kunna göra längre reportage ska vi fysiskt åka ut till matcher och göra egna intervjuer eller matchreferat. Vi ska kunna göra intervjuer över telefon eller mail och på så sätt samla material till hemsidan. För att veta när projektet ska vara färdigt för utvärdering innehöll initieringen en deadline den 28 Maj 2013 i och med monterutställningen. Den första grundläggande planeringen projektet presenterades i initieringen, där förklarade vi att planeringen av projektet började för ca två månader tillbaka och att projektet till viss del redan hade startas. Hemsidan var färdig till grunden men saknade innehåll i form av material, däremot var allt grafisk och funktionell färdigt för att användas. Första steget efter hemsidan var att skapa 6

7 kontakt med olika idrottsklubbar, här hjälpte kommunen till med telefonlistor och kontaktpersoner. Det skulle skapas dokument över hur rutinerna skulle gå till när material samlas in och hur de skulle prioriteras och publiceras. Vidare skulle material börja samlas in genom besök av matcher och aktiviteter. Detta planerades även att vara ett sätt att skapa nära band med klubbarna och kunna skapa trovärdighet. Tillslut behandlade initieringen hur projektet skulle avslutas och beskrevs på följande sätt: -Projektet avslutas med en monterutställning på HLK den 28 maj. Därefter ska projektet utvärderas för att se om det blev det utfall som behövs för att driva hemsidan vidare. Utfallet ska analyseras i Google analytics och ett beslut om hur vi går vidare görs tillsammans med Jönköpings kommun. 7

8 2 Tidigare forskning 2.1 Internetanvändning Vi har jämnfört Nordicoms statistik mellan åren och tittat på förändringar i internetanvändning av personer mellan 9-14 år. Sekundärt har vi jämnfört statistiken för personer mellan och år, dessa personer representerar föräldrar och andra äldre i ungdomens närvaro. Tillgången av internet i hemmet har ökat kraftigt för ungdomar mellan 9-14 år om man tittar på annan apparat än datorn. Under 2008 hade 36 procent tillgång till internet via annan apparat, vidare visar statistiken att 2011 har 53 procent en tillgång till internet via annan apparat. Däremot är det inte någon större förändring andelen som har tillgång till internet via dator i hemmet. Det ligger runt 70 procent mellan men det fanns en peak under 2009 då det var 96 procent som hade tillgång till internet via dator i hemmet. Det är precis samma mönster personer mellan åldrarna år, tillgången via dator ligger stabilt på ca procent medan tillgången på annan apparat ökar kraftigt. Vidare kan man se att 71 procent av ungdomarna mellan 9-14 år använder internet varje dag under Personer som befinner sig i åldersspannet av år är det 88 procent medan personer i spannet av år är 75 procent. Ser man till satistiken av användning av sociala och traditionella medier på internet en genomsnittslig dag, där sociala medier står för tex Facebook och bloggar och där traditionella medier är tidningar, radio och tv. Statistiken för 2012 visar att 54 procent ungdomar mellan 9-14 år använder sociala medier en genomsnittslig dag, däremot är det enbart 14 procent som befinner sig på traditionella medier. Jämför man med personer som är i spannet av år så är det i stort sätt lika många som konsumerar social medier som traditionella medier under en genomsnittsligdag. Nordicom visar även en genomsnittslig dag 2012 spenderar ungdomar mellan minuter på att surfa på internet, av dessa spenderas 15 minuter på sociala medier. Personer mellan år spenderar i snitt 129 minuter medan personer mellan år spenderar 84 minuter på internet under en dag. Statistiken visar att internet är det massmedia som konsumeras mest en genomsnittslig dag för personer mellan 9-44 år, däremot är fortfarande televisionen det mest använda massmedia bland personer i spannet av år. 8

9 2.2 Föreningsidrottens roll Mål och betydelse med föreningsidrotten: Statistik från Ungdomsstyrelsens rapport Unga och föreningsidrotten visar 62 procent av idrottande flickor gör det för att det är roligt, på samma fråga är det bara 40 procent av pojkarna som svarar att de gör det för att det är roligt. Vidare visar rapporten att 32 procent av pojkarna jämfört med enbart 19 procent av flickorna att de idrottar med avsikt att kunna vara bland de bästa internationellt eller nationellt. Det visar att flickor i större utsträckning har sin idrott som förströelse snarare än att ha höga prestationer som mål när de utför sin idrott. Enligt rapporten finns det skillnader mellan hur pojkar och flickor ser på sina prestationsnivåer. En liten större andel pojkar än flickor, 6 procent gentemot 3 procent menar att de är bäst i den egna träningsgruppen. Flickor menar till större del än pojkar att de själva tillhör de som är medelbra medan en lite större del av pojkarna menar att de tillhör de allra bästa. Det finns skillnader mellan pojkar och flickor i sättet de kommer i kontakt med föreningsidrotten och hur många de känner innan de börjar. Pojkar (20 procent) känner betydligt oftare i stort sett alla som de börjar föreningsidrotta tillsammans med, för flickor är det endast 11 procent. Flickor känner oftast enbart någon enstaka när de börjar idrotta i en förening. Det visar alltså att flickor till större del får lära känna fler nya kompisar när de ska börja idrotta än vad pojkar behöver. Slutsatsen av delar av rapporten säger att pojkar i större utsträckning är med i fler föreningar än flickor. Däremot spenderar flickor och pojkar lika många år i föreningsidrott, men det kan växla mellan många olika sporter under de åren. Vidare visar rapporten att det är samma andel pojkar som flickor som börjar träna i en idrottsförening före sex års ålder, detsamma gäller de ungdomar som börja idrotta vid tolv års ålder eller senare. Men för de ungdomar som börjar idrotta i åldrarna mellan 6-7 år är det pojkar som är överrepresenterade och resultatet visar också att flickor börja tävla i föreningsregi senare än pojkar. Däremot kan man inte se någon skillnad i antal timmar flickor och pojkar spenderar på att föreningsidrotta (Unga och föreningsidrotten). Lars Magnus Engström (2004) visar att det har blivit en mer jämn fördelning på pojkar och flickor som föreningsidrottar om man studerar listor med medlemmar från 1960-talet och framåt. Engström menar att det till största del beror på att flickor har engagerat sig i så kallade pojkidrotter (Engström, L-M. Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring). Vidare ser Engström (2006) att det finns en ekonomisk skillnad mellan familjerna till idrottande barn. Barn till högutbildade föräldrar som bor i villa och har bil är i mycket större utsträckning medlemmar i 9

10 idrottsföreningar än barn med föräldrar som inte innehar dessa tillgångar (Motion som social markör). 2.3 Internet i olika enheter Mobiltelefonen och surfplattan har under de senaste åren växt till populära enheter som används för internetanvändning. Mobiltelefonens utveckling har under de senaste 5 åren bidragit till att en stor del av internetanvändandet nu görs från telefonen. Under 2007 använde sig 16 procent av Sveriges befolkning av internet i mobiltelefonen. Fem år senare 2012 hade användandet ökat till 54 procent. Surfplattan har under de senaste åren växt fram som både ett komplement och ett alternativ till datorn. Från 2010 till 2012 har andelen av personer med tillgång till surfplatta ökat från 2 procent till 20 procent. Största ökningen skedde mellan 2011 och 2012 då ökningen gick från 5 procent till 20 procent. Surfplattans intrång på marknaden har bidragit till att flera hemsidor numera har Responsive Web Design. Det innebär att layouten på hemsidan anpassar sig beroende på vilken enhet du surfar på, vilket underlättar internetanvändning på exempelvis mobiltelefonen och surfplattan. 2.4 Internet för barn Användandet av internet har ökat mest för skolbarn mellan 8-13 år. Från 2011 till 2012 har ökningen i åldern 8-13 år varit på cirka 40 procent. 42 procent av Sveriges befolknings åttaåringar surfar på internet och hela 80 procent av tolvåringarna surfar dagligen på internet Användandet av internet har sjunkit till åldrarna 2 och 3 år använde hälften av Sveriges treåringar internet samt att 40 procent av tvååringarna någon gång använt internet. I takt med att aktiviteterna på internet tränger längre ner i åldrarna blir internet mer attraktivt för barn. 2.5 Sociala medier De senaste fem åren har det skett en snabb expansion av socialt nätverk och för varje år har 10 procent nya svenskan anslutit sig till exempelvis Facebook. Under 2012 har ökningen avstannat och det är i de yngre åldrarna 7-12 år som de största ökningarna skett besökte upp till 34 procent av 7-12 åringar sociala nätverk dagligen (Findahl, O. 2012). 2.6 Mediekonvergens Konvergens kan översättas till sammansmältning, med begreppet mediekonvergens syftar den till sammansmältningen som sker dels av tekniska kanaler, dels etablerade innehållsformer och genrer (Falkheimer, J. 2001). Idag finns en starkare koppling än någonsin medierna emellan, 10

11 kopplingen gör att allting flyter ihop till ett enda stort medium. Det är inte längre lika lätt att skilja de olika medierna från varandra, gränserna börjar suddas ut. Internet är den största faktorn till mediekonvergensen och ligger också bakom att en tidning att inte längre behöver konsumeras i pappersform och radio och tv behöver inte nödvändigtvis lyssnas och ses på genom en separat apparat(jensen, Klaus, B. 2009). Enligt Jenkins (2006) kan inte mediekonvergens förklaras som en teknologisk förändring, konvergensen förändrar relationen mellan redan tillgänglig teknologi, industrier, marknader, genrer och publik. Därför menar Jenkins att konvergens ändrar logiken till hur medieföretag arbetar och hur mediepubliken intar nyheter och underhållning. I och med detta betonar Jenkins att konvergens är en process och inte någon slutgiltig lösning (Jenkins, H. 2006). Det är på grund av mediekonvergensen som sportrapportering kan finns på internet och bli mera tillgänglig för den breda massan. Däremot har inte mediekonvergensen bidragit till att sportrapporteringen har utvidgats. Till största del är det samma sportrapportering som finns i de traditionella medierna som enbart har överförts till det nya mediet. 2.7 Uses and gratification Varje läsare, tittare och lyssnare kan ses som en användare istället för en konsument i sin relation till medier (Falkheimer, J. 2001). Forskare inom medieanvändning försöker se det ur aspekten vad gör publiken med medierna?. Studierna inom användarforskningen försöker se på publiken utifrån en humanistisk synvinkel där individen är självständig, tänkande, handlar medvetet och rationellt och - använder medierna för att kunna tillgodose sina mänskliga behov. Individens behov kan vara allt ifrån att hämta in information, få underhållning eller självbekräftelse, till att känna en social tillhörighet(gripsrud, J. 2002). Den tidigare forskningen inom medieanvändande utgick ifrån att medierna var allsmäktiga men vidare forskning inom uses and gratification gjorde istället att denna typ av teori började dominera i slutet av 1950-talet. Ett framsteg inom användarforskningen var tvåstegshypotesen av Lazerfeld och Katz (Gripsrud, J. 2002). De påstod att medierna skulle ses mindre mäktiga i två avseenden. Nummer ett var att varje individ gör sina egna val när det gäller media, individen kan själv välja vilken information som ska konsumeras. I det andra steget menar de att mottagaren påverkas av opinionsbildare, opinionsbildare kan vara personer i en individs närhet som tolkar medier åt denne och påverkar därför hur individen väljer medier (Gripsrud, J. 2002). Enligt McQuail & Windahl (1993) finns det opinionsbildare på olika nivåer och inom olika fält och kan vara allt från familjemedlemmar till mediesamhället i stort. Opinionsbildare kan förklaras och vara individer med en högre medieanvändning, social kompetens, stark självuppfattning och 11

12 engagemang (Falkheimer, J. 2001). Synen på nätverk, opinionsbildare och interpersonell påverkan finns kvar, men har vidareutvecklats av andra forskare. Det har kommit fram kritik mot modellen, kritiken grundar sig i att Lazerfeld inte tagit hänsyn till nya direkta medier som television och att hans empiriska studier endast gällde kortsiktiga, individuella effekter(falkheimer, J. 2001). I och med synen på opinionsbildare fann forskare att mottagaren påverkas av medierna i integration med alla andra intryck som vi får i det vardagliga livet, i våra primära grupper och i samtliga sammanhang där vi möter människor. Behovet står dock i fokus och användarforskningen kännetecknas av enkel psykologi, där behovet styr oss. 12

13 3 Projektets syfte och effektmål 3.1 Syfte Att uppmärksamma ungdomsidrott i Jönköpings kommun. Visa att idrottsutövaren inte behöver vara elitspelare för att synas i media. Projektet ska vara en hjälp att motivera ungdomar att fortsätta idrotta och var en del i en hälsosammare livsstil. Hemsidan ska på så sätt hjälpa Jönköpings kommun främja föreningsidrotten i kommunen och uppmuntra ungdomars idrottande och hälsosamma livsstil. 3.2 Effektmål Genom att uppmärksamma idrottande barn och ungdomar ska det ge effekt i hur inställningen på idrottande förbättras. Ungdomar ska få en plats där de kan läsa om sina matcher, träningar eller andra idrottsrelaterade prestationer. Hemsidan ska vara en kanal där ungdomarna kan få tips och uppmärksamhet från elitspelare kallade profiler som blir intervjuade och publiceras på hemsidan. 13

14 4 Lilla JKPGsportens projektmål, delmål och avgränsningar 4.1 Mål 1000 unika besökare på hemsidan när projektet avslutas. Fyra intervjuer med elitspelare från trakten. Minst 30 procent är återkommande besökare på hemsidan. Den vanligaste orten besökarna kommer ifrån ska vara från Jönköping. På hemsidan ska det rymmas minst fem reportage. Den första tävlingen på hemsidan ska ha minst 15 tävlande. 4.2 Delmål För att klara målet har vi delat upp projektet i flera olika delmål. Först och främst har en hemsida från grunden byggts upp. Vi började med att prenumerera på ett webbhotell för att kunna få en unik webbadress. Temat valdes för hemsidan och sedan typsnitt och färger som passade in. I webbhotellstjänsten ingår möjligheten att ha egna unika mailadresser för hemsidan och oss som jobbar med projektet. För att klara projektets mål måste kontakten med de olika idrottsföreningarna fungera på ett bra och friktionsfritt sätt. Första kontakten gjordes genom mail med information om projektet och hur just deras förening kunde bidra för att göra hemsidan så bra som möjligt. Vid återkoppling från klubbarna gjordes nästa kontakt för det mesta via telefon. Kontakten till klubbarna var ett steg i att få möjlighet till att intervjua profiler som är en del av konceptet av hemsidan. Vi ställde inga krav på vem vi ville intervjua utan lät klubbarna själva bestämma vilka spelare de tyckte passade bäst för uppdraget. För att kunna profilera hemsidan på bästa sätt har en logotype gjorts. Själva logotypen ska vara ett grafisk element på hemsidan och alla andra tryckta informationsblad och mail som har med Lilla JKPGsporten att göra. Genom att ha en grafisk grund att stå på hoppas vi projektet på ett snabbt sätt blir uppmärksammat av målgruppen. Lilla JKPGsporten vill synas och finnas i sociala medier där vi vet enligt tidigare forskning att ungdomar spenderar mycket tid. Att finnas på sociala medier ska fungera som en förlängd arm av hemsidan och vara ett komplement utan att konkurrera ut hemsidan. Sociala medier ska i första hand fungera som en inkörsport till hemsidan och bidra till att fler besöker hemsidan. Innan projektet ska avslutas ska en mässa genomföras. Detta kommer vara en del i att redovisa utfallet av de veckor hemsidan har varit tillgänglig för allmänheten. Till mässan ska många olika saker planeras och utföras. Vi ska ha en egenbyggd montervägg med 14

15 ljussättning och grafiska element målade på. Vi ska har kontakt med coca-cola för att kunna bjuda på dryck till besökande vid vår monter. 4.3 Avgränsningar I projektet kommer vi rikta in oss på ungdomsidrott och specifikt idrott för ungdomar mellan 8-12 år. Hemsidan och dess innehåll kommer bara behandla klubbar inom Jönköpings med omnejd. Hemsidan kommer enbart publicera matchreferat och innehåll från idrottande ungdomar i åldern 8-12 år. Projektet innefattar ingen betald marknadsföring i andra medier av hemsidan. Marknadsföring kommer enbart ske via mail, informationsbrevsom delas ut på plats och konton i sociala medier. Sociala medier kommer begränsas till Facebook och Instagram. När vi i rapporten benämner flick- och pojkidrott beskriver det idrott för ungdomar mellan 8-12 år om inget annat anges. Profiler är ett uttryck vi använder ofta, benämningen beskriver en idrottare på elit- och landslagsnivå. Dessa profiler är intervjuade med fokus på idrott för yngre och publicerade på hemsidan som inspiration för besökare på hemsidan. I rapporten beskriver vi social medier och då framförallt Facebook och Instagram. Facebook är ett kommunikationsforum som hjälper dig att hålla kontakten med vänner och familj. Instagram är en tjänsts för att dela med sig av bilder och används framförallt i mobiltelefoner. Dropbox beskrivs som ett kommunikationsverktyg i rapporten och är en tjänst som gör det möjligt att dela filer mellan olika användare via internet. Dropbox finns som både gratis och betaltjänst. För att mäta resultatet använder vi Google analytics, det är ett verktyg som kopplas till en hemsida för att kunna mäta aktiviteten på hemsidan. 15

16 5 Hemsidans rapportering och positionering Rapportering av idrott finns redan och täcker ett stort behov. Möjligheten till fullständig överblick av elitidrott är nästan oändlig. Dock har rapporteringen av idrott för ungdomar inte utvecklats på samma eskalerande sätt. När det väl prioriteras resurser till att rapportera om idrottande ungdomar läggs fokus enbart på äldre ungdomar och det är nästan alltid den bäste som får utrymme. Vi anser att rapportering och uppmuntran av idrottande ungdomar kan vara en morot för att satsa på en hälsosam livsstil. 5.1 Rapportering Rapporteringen och matchreferaten som publiceras och produceras för hemsidan ska inte vara resultatinriktad utan snarare spegla känslan som händelsen utsöndrar. Vi vill ta ett avstånd från ett alltför resultatsinriktat synsätt på ungdomsidrott. Allt fler ungdomar blir petade eller bortvalda i allt lägre åldrar. Vi anser att detta är flera steg åt fel håll i att uppmuntra ungdomar till att idrott och på ett bra sätt skapa sig kontaktnät. Självklart ska krav på att prestera det bästa som du som individ kan finnas, men då ska idrotten för ungdomar vara på den nivån. Gör man bara sitt bästa så har man bidragit med det man kan bidra med och det ska uppmuntras. Istället får man veta att näste spelare minsann gjorde det mycket bättre än du själv. Många gånger är det förmodligen bara goda avsikter från tränare och ledare när de manar på sina ungdomar att göra sitt bästa på ett alltför bryskt sätt. Därför hoppas vi att projektet kan leda till en diskussion som uppmuntrar till ett bättre synsätt på idrott och framförallt för ungdomar. Rapporteringen kommer vara inriktad på känslan man får av händelsen vi rapporterar ifrån. Vi vill framhäva allas prestationer och att spelet till exempel var bra med fina kombinationsspel och lägga fokus på att alla har roligt. Fast att barn är väldigt unga så har de full koll på resultat och vilka eller vem man har vunnit mot eller förlorat enligt de föräldrar vi har pratat med. Därför kommer vi enbart länka till resultat via rapporteringen på hemsidan. Rapporteringen och materialet kommer fungera olika för olika mottagare, en del kommer enligt Gripsrud (2002) att använda medierna för att hämta in information, få underhållning, självbekräftelse eller till att känna en social tillhörighet. Därför är det viktigt att variera texterna så att alla läsare får den känsla läsaren vill ha. 16

17 5.2 Positionering Hemsidan med sitt innehåll kommer fungera som ett komplement snarare än en konkurrent till nuvarande idrottsrapportering. All positionering sker enligt Mårtenson (2009) genom att tar hänsyn till konsumenternas mål. Att vara ett komplement kommer vara ett medvetet val för projektet, genom att ha ett annat förhållningssätt till ungdomsidrott kommer vi att kunna distansera oss från annan liknade rapportering. Fokus kommer inte enbart att vara på hemsidan i sig, sociala medier kommer också att användas som en förlängd arm. Genom tidigare forskning vet vi att ungdomar, även om de inte enligt ålderbestämmelser, finns på sociala medier som Facebook och Instagram. Därför kommer närvaro på sociala medier främja målet med att ha så många besökande på hemsidan som möjligt. Genom att synas på sociala medier kan vi nå ut till målgruppen på ett sätt som målgruppen känner igen. Förhoppningsvis kan vi genom att använda ett annat tonfall och inriktning på rapporteringen skapa en diskussion om ett bättre förhållningssätt till ungdomsidrott. Vi hoppas att det kan locka en större publik och att det kan främja ungdomsidrotten i Jönköping. 17

18 6 Beställare och projektorganisation 6.1 Beställare Projekt är ett sammarbete mellan oss i projektgruppen och Jönköpings kommun. Vi kom med ett förslag som vi ansåg skulle kunna främja Jönköping kommun i deras arbete med föreningslivet. På Jönköpings kommun är Mats Berggren som är chef för fritidsförvaltningen vår handledare och kontaktperson. Med Mats har avstamp gjorts och utvärdering av hur projektet fortskred och vilka förändringar som behövdes göras. Enligt Tonnquist (2012) ska en projektägare förväntas kunna ställa krav och kritiskt bedöma resultatet. Vi har enligt detta använt Mats som en projektägare fast så inte har varit fallet, han har kunnat bidra med ett kritiskt öga som hjälpt oss att förbättra hemsidan. 6.2 Projektorganisation För att skapa ett så bra arbetsklimat som möjligt har vi delat upp arbetsuppgifterna efter medlemmarnas kompetens. Vi har haft tydliga roller och mål för varje gruppmedlem och har på så sätt kunnat ha en tydlig arbetsfördelning och mål. Tonnquist (2012) menar att fördelningen av roller, befogenheter och ansvar är tydligt, han menar att varje projektroll måste vara unik. Enligt Tonnquist (2012) ska ett projekt alltid ha tydliga mål och att fokus på kundnyttan ska vara central. En projektorganisation är temporär och löses upp när projektet är i mål (Tonnquist, B. 2012). Så ska vi driva vidare projektet måste vi göra en utvärdering och skapa nya roller och mål för gruppens medlemmar. Vi använder strukturen med en projektledare som har det övergripande ansvaret och ska fungera som en arbetande sambandscentral. Bortser vi från ansvaret som projektledare så ligger alla tre medlemmar på samma nivå fast med olika ansvarsområden. I projektledarens roll ligger att ha en övergripande koll på alla delar i projektet och hur dessa fortgår. Däremot är det viktigt att gruppens medlemmar beaktar sin plikt att underrätta projektledaren om hur de olika delarna fortgår (Tonnquist, B. 2012). Rikard har ansvaret som projektledare och har först och främst ett övergripande ansvar. Vidare har Rikard ett större ansvar för hemsidans utformning och dess underhåll. Därmed har han kontakten och sköter driften med webbhotellet. Mikael har med sitt kontaktnät ett större ansvar i kontakten med idrottsklubbarna och arbetar mycket med att skapa goda relationer och trovärdighet sinsemellan. Därmed är Mikaels största ansvar marknaden där vårt projekt befinner sig och är verksam. 18

19 Robin jobbar framförallt med det grafiska och i hur marknadsföringen på sociala medier ska fortskridda och utvecklas. Dessa två områden ligger väldigt nära varandra och måste fungera ihop för att kunna ge ett så bra intryck som möjligt. Områden där hela gruppen har lika stort ansvar och arbetsmängd är det journalistiska, skrivande i övrigt, planering och att fylla hemsidan med material. 19

20 7 Analys av projektförlopp 7.1 Syfte, mål, delmål Grunden till projektet är syftet, enligt Tonnquist (2012) ska syftet vara detsamma som den effekt projektet förväntas skapa. Det är inte förrän syftet är väl känt som man kan bedöma målet med projektet. Det är genom ett väl formulerat syfte vi skaffade en uppdragsgivare till projektet, hade vi inte haft en tillräckligt bra formulering hade det varit svårare att övertyga Jönköpings kommun att detta var ett problem. Tonnquist (2012) menar att utan kunskap om syftet kan det vara problematiskt motivera de olika intressenterna för uppgiften. Formuleringen av syftet har förändrats ytters lite under projektets gång och har varit till stor hjälp i att inte tappa fokus på rätt saker. Målet för projektet måste enligt Tonnquist (2012) ha en formulering som är tydlig, realistisk, mätbar och ha förankring. Målformuleringen ska beskriva vad som ska göras och är viktig för att uppdragsgivarens och intressenternas förväntningar hamnar på rätt nivå (Tonnquist, B. 2012). Målet med 2000 unika besökare som var målet i förstudien har ändrats. Vi inhämtade mer bakgrundsinformation om nystartade hemsidor och fann att 2000 unika besökare skulle vara svårt att nå inom satt tid. Valet att ändra målet bestod också av bristen på budget för marknadsföring som vi trodde att vi kunde få när vi satte 2000 unika besökare som mål. Därför ändrade vi målet till 1000 unika besökare på hemsidan under projekttiden. Mätning av hemsidan visar att målet med 1000 unika besökare inte riktigt nåddes och resultatet blev 898 unika besökare. Vi ville även skriva minst fyra profilintervjuer för publicering på hemsidan. Detta visade sig vara enklare än vi trodde, här har formuleringen av syftet spelat stor roll. Klubbarna och elitspelarna som vi har tagit kontakt med har alla varit intresserade och menade att argumentet var att vi stod för en trovärdig förfrågan. Därför lyckades vi få fem stycken profilintervjuer, Ulrika Ågren, landslagsspelare i handboll, Jesper Svensson, fotbollspelare i J-södra, Oskar Fantenberg och Sebastian Strandberg, hockeyspelare i HV71 och Martin Hovlund, innebandyspelare i JIK. De flesta har vi träffat själva och gjort intervjuer utom Ulrika Ågren och Martin Hovlund som gjordes via mail och Facebook. Målet med att ha minst 30 procent med återkommande besökare lyckades och vi hade 37,6 procent när slutmätningen gjordes. Vi valde att tilläga fler mål efter att förstudien hade analyserats. Ett mål var att vi ville ha en stark koppling till Jönköping och målet var då att flest besökare på hemsidan skulle komma från 20