Sammanfattning. Projektgrupp: Mikael Karlsson Rikard Alexandersson Robin Ljungqwist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning. Projektgrupp: Mikael Karlsson Rikard Alexandersson Robin Ljungqwist"

Transkript

1 Sammanfattning Projektgrupp: Mikael Karlsson Rikard Alexandersson Robin Ljungqwist Rapporten presenterar hur projektet Lilla JKPGsporten har skapats och dess frammarsch. Rapporten innehåller allt ifrån idén, utförandet till resultatet i kronologisk ordning. Med fokus på att Alla prestationer räknas har vi arbetat fram en hemsida med fokus på ungas idrottande i Jönköpings kommun. Hemsidan rymmer reportage, profilintervjuer, tävlingar och annan allmän information om föreningslivet i Jönköping. Projektet var en del i att se om intresse fanns för en hemsida av detta slaget och vad utfallet blev när hemsidan väl gick live för allmänheten. Hela projektet är byggt från grunden utan några befintliga riktlinjer att jobba utifrån. Med Jönköpings kommun och speciellt fritidsförvaltningen som sammarbetspartner har vi kunnat jobba fram hemsidans mål och dess utformning. Förhoppningen är att hemsidan kan leva vidare även efter att projekttiden är färdig. Vi hoppas att Lilla JKPGsporten kan vara en del av rapporteringen av ungdomsidrott i många år framöver även om det inte är vi själva som driver hemsidan. 1

2 Förord Projektet har nästan gått smärtfritt från första start och det har skapat ett stort framtidshopp för att fortsätta jobba med hemsidan. Varför det har gått så smärtfritt och att arbetet har kunnat flyta på väldigt bra, har nog mycket att göra med hur vi tre i gruppen är som personer. Vi är alla i ungefär samma ålder, från samma stad, liknande värderingar och varsitt stort kontaktnät. Vi delade upp projektet och dess delar direkt utefter kompetens och intresse, det gjorde att vi fick ett så friktionsfritt arbete som möjligt. Dock hade inte projektet fungerat så bra utan hjälp och stöd från Mats Berggren och Jönköpings kommun. Hjälpen har bestått i att ge samlad information om idrottsföreningar och dess kontaktuppgifter. Mats har varit ett bollplank i uppbyggnaden av hemsidan och har kommit med konstruktiv kritik om rapportering, design, bilder och hur arbetet ska fortsätta. Ett tack ska även skickas till alla idrottsföreningar som har ställt upp och låtit oss komma på besök. Föreningarna och ledarna har verkligen välkomnat oss till både matcher och träningar med öppna armar och vi hoppas det fina sammarbetet kan fortsätta. Vi har kunnat jobba i rätt riktning utan att tappa fokus genom god handledning av Karin Wennström på Jönköpings Högskola för lärande och kommunikation. 2

3 Innehåll 1 Därför behövs Lilla JKPGsporten Tidigare forskning Internetanvändning Föreningsidrottens roll Internet i olika enheter Internet för barn Sociala medier Mediekonvergens Uses and gratification Projektets syfte och effektmål Syfte Effektmål Lilla JKPGsportens projektmål, delmål och avgränsningar Mål Delmål Avgränsningar Hemsidans rapportering och positionering Rapportering Positionering Beställare och projektorganisation Beställare Projektorganisation Analys av projektförlopp Syfte, mål, delmål Milstolpar och uppsatta mål Resurser och budget Resurser Projektgruppens organisation, bemanning och tidsplanering Analys av organisation Analys av Gantt Kommunikation och rutiner för Lilla JKPGsporten Kommunikationsstrategi Intern kommunikation Extern Kommunikation Kanaler

4 7.5.5 Kommunikationsplan Riskanalys av projektet Nulägesanalys (SWOT-analys) Riskvärdering Utvärdering av resultat Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer...35 Referenser...37 Bilagor...38 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 1 Därför behövs Lilla JKPGsporten Projektet är en idé som har funnits länge och är utvecklad enda sedan vi började utbildningen på HLK. Alla tre av gruppens medlemmar är uppväxta i Jönköping med omnejd och har varit aktiva i olika idrotter under hela uppväxten. Vi reflekterade över hur vi som unga tog del av information om matcher och turneringar och var informationen publicerades. Alla tre i gruppen hade samma historia att berätta, varje helg satt man och väntade på Jönköpings Posten där man kunde se tabellen och kanske en notis om senaste matchen. Nu som då är det alltid den bäste i varje lag som får rubrikerna och en tabell i veckan kunde inte stilla ens behov. För att få en uppfattning om detta fortfarande var ett problem eller enbart var ett problem skapat av våra egna illusioner frågade vi ut föräldrar och idrottande ungdomar. Problemet fanns fortfarande och det hade inte ändrats sedan vi var aktiva som idrottande ungdomar. Tanken är inte att hemsidan ska vara en konkurrent utan ett komplement till den nuvarande rapporteringen av ungdomsidrott. Hemsidan ska även fungera som ett motargument till alla de klubbar och idrotter som elitsatsar och petar barn när de bara är tio år. Vi menar att varje prestation räknas. Argumenten ska stödjas av intervjuer av elitidrottare som vi kallar profiler, det ska vara idrottande profiler som ungdomarna kan se upp till och inspireras av. Profilerna ska kunna genom intervjuerna ge tips och berätta hur de såg på sitt idrottande när de var unga och hur förhållandet till skolan sköttes på bästa sätt. Rapportering av ungdomsidrott finns redan och sköts av Jönköpings Posten och delvis Jnytt. Därför är inte projektet en nystart från grunden utan ett sätt att förändra och förbättra ett redan existerande arbetssätt. Med våra tidigare erfarenheter och att idén om hemsidan har grott länge i våra huvuden menade vi att grunden var god för att försöka sjösätta idén. Projektet genomgick en fas där vi skrev en initiering, här försökte vi dela upp de viktiga delarna i ett framtida projekt. Initieringen bestod först av att definiera idén. Vi kom fram till att idén var att skapa en samlingsplats på internet för ungdomar mellan 8-12 år som utövar någon form av idrott i Jönköpings kommun. Därefter förklarade vi vem som är projektägaren och vem som var kunden. Vi beskrev det genom att skriva att vi är ägare till projektet och Jönköpings Kommun är kunden. För att kunna påvisa nyttan med projektet var vi tvungna att klargöra varför uppdraget skulle utföras. Det blev ett förtydligande av idén genom att utveckla och utforma idén på följande sätt: 5

6 -Vi har sett ett behov av att ungdomar behöver få mer medial uppmärksamhet i Jönköpings kommun. Vi har vuxit upp i Jönköping och har upplevt att det funnits en lucka gällande rapporteringen och uppmärksammandet av ungdomsidrott i så väl Jönköping Posten och på Jnytt som är Jönköpings största papperstidning respektive webbtidning. Enligt Nordicom (2012) befinner ungdomarna idag i andra kanaler, framförallt på internet, därför bör det finnas ett bättre sätt för ungdomarna att ta del av informationen de vill ha. Utrymmet i tidningarna är begränsad och i resurserna ryms inte bred bevakning av alla olika idrotter som utförs i Jönköpings kommun. Detta ska bli ett komplement för ungdomarna som befinner sig i det valda åldersspannet. Vidare bestod vår initiering av att staka upp vad som skulle vara lösningarna på problemet. Huvudlösningen var att skapa ett komplement till dagens idrottrapportering som till stor del enbart fokuserar på elitidrott. Hemsidan blir en samlingsplats där föräldrar och ungdomar kan läsa om lokal ungdomsidrott. Vi ska kommunicera ut att alla ungdomars prestationer räknas och att det inte krävs att man ska idrotta på elitnivå för att uppmärksammas. När vi hade förklarat vilka lösningar som skulle behövas för att lösa problematiken gjordes en genomgång av hur genomförandet skulle gå till. Först ska en plattform för en funktionell hemsida skapas med rätt navigering och ge hemsidan den uppdelning den ska ha. Hemsidan ska succesivt fyllas på med material som berör ungdomars specifika idrott. Materialet ska bestå av artiklar, reportage, tips från profiler, frågetävlingar och länkar till tabeller. Materialet ska samlas in genom olika moment och tillvägagångssätt. Klubbarna ska själva vara med och bidra med information och rapporteringar från matcher och annan aktivitet. Detta görs via en enkel mall som man ska kunna fylla i på hemsidan med tydliga fält och max antal tecken som sedan skickas in. För att kunna göra längre reportage ska vi fysiskt åka ut till matcher och göra egna intervjuer eller matchreferat. Vi ska kunna göra intervjuer över telefon eller mail och på så sätt samla material till hemsidan. För att veta när projektet ska vara färdigt för utvärdering innehöll initieringen en deadline den 28 Maj 2013 i och med monterutställningen. Den första grundläggande planeringen projektet presenterades i initieringen, där förklarade vi att planeringen av projektet började för ca två månader tillbaka och att projektet till viss del redan hade startas. Hemsidan var färdig till grunden men saknade innehåll i form av material, däremot var allt grafisk och funktionell färdigt för att användas. Första steget efter hemsidan var att skapa 6

7 kontakt med olika idrottsklubbar, här hjälpte kommunen till med telefonlistor och kontaktpersoner. Det skulle skapas dokument över hur rutinerna skulle gå till när material samlas in och hur de skulle prioriteras och publiceras. Vidare skulle material börja samlas in genom besök av matcher och aktiviteter. Detta planerades även att vara ett sätt att skapa nära band med klubbarna och kunna skapa trovärdighet. Tillslut behandlade initieringen hur projektet skulle avslutas och beskrevs på följande sätt: -Projektet avslutas med en monterutställning på HLK den 28 maj. Därefter ska projektet utvärderas för att se om det blev det utfall som behövs för att driva hemsidan vidare. Utfallet ska analyseras i Google analytics och ett beslut om hur vi går vidare görs tillsammans med Jönköpings kommun. 7

8 2 Tidigare forskning 2.1 Internetanvändning Vi har jämnfört Nordicoms statistik mellan åren och tittat på förändringar i internetanvändning av personer mellan 9-14 år. Sekundärt har vi jämnfört statistiken för personer mellan och år, dessa personer representerar föräldrar och andra äldre i ungdomens närvaro. Tillgången av internet i hemmet har ökat kraftigt för ungdomar mellan 9-14 år om man tittar på annan apparat än datorn. Under 2008 hade 36 procent tillgång till internet via annan apparat, vidare visar statistiken att 2011 har 53 procent en tillgång till internet via annan apparat. Däremot är det inte någon större förändring andelen som har tillgång till internet via dator i hemmet. Det ligger runt 70 procent mellan men det fanns en peak under 2009 då det var 96 procent som hade tillgång till internet via dator i hemmet. Det är precis samma mönster personer mellan åldrarna år, tillgången via dator ligger stabilt på ca procent medan tillgången på annan apparat ökar kraftigt. Vidare kan man se att 71 procent av ungdomarna mellan 9-14 år använder internet varje dag under Personer som befinner sig i åldersspannet av år är det 88 procent medan personer i spannet av år är 75 procent. Ser man till satistiken av användning av sociala och traditionella medier på internet en genomsnittslig dag, där sociala medier står för tex Facebook och bloggar och där traditionella medier är tidningar, radio och tv. Statistiken för 2012 visar att 54 procent ungdomar mellan 9-14 år använder sociala medier en genomsnittslig dag, däremot är det enbart 14 procent som befinner sig på traditionella medier. Jämför man med personer som är i spannet av år så är det i stort sätt lika många som konsumerar social medier som traditionella medier under en genomsnittsligdag. Nordicom visar även en genomsnittslig dag 2012 spenderar ungdomar mellan minuter på att surfa på internet, av dessa spenderas 15 minuter på sociala medier. Personer mellan år spenderar i snitt 129 minuter medan personer mellan år spenderar 84 minuter på internet under en dag. Statistiken visar att internet är det massmedia som konsumeras mest en genomsnittslig dag för personer mellan 9-44 år, däremot är fortfarande televisionen det mest använda massmedia bland personer i spannet av år. 8

9 2.2 Föreningsidrottens roll Mål och betydelse med föreningsidrotten: Statistik från Ungdomsstyrelsens rapport Unga och föreningsidrotten visar 62 procent av idrottande flickor gör det för att det är roligt, på samma fråga är det bara 40 procent av pojkarna som svarar att de gör det för att det är roligt. Vidare visar rapporten att 32 procent av pojkarna jämfört med enbart 19 procent av flickorna att de idrottar med avsikt att kunna vara bland de bästa internationellt eller nationellt. Det visar att flickor i större utsträckning har sin idrott som förströelse snarare än att ha höga prestationer som mål när de utför sin idrott. Enligt rapporten finns det skillnader mellan hur pojkar och flickor ser på sina prestationsnivåer. En liten större andel pojkar än flickor, 6 procent gentemot 3 procent menar att de är bäst i den egna träningsgruppen. Flickor menar till större del än pojkar att de själva tillhör de som är medelbra medan en lite större del av pojkarna menar att de tillhör de allra bästa. Det finns skillnader mellan pojkar och flickor i sättet de kommer i kontakt med föreningsidrotten och hur många de känner innan de börjar. Pojkar (20 procent) känner betydligt oftare i stort sett alla som de börjar föreningsidrotta tillsammans med, för flickor är det endast 11 procent. Flickor känner oftast enbart någon enstaka när de börjar idrotta i en förening. Det visar alltså att flickor till större del får lära känna fler nya kompisar när de ska börja idrotta än vad pojkar behöver. Slutsatsen av delar av rapporten säger att pojkar i större utsträckning är med i fler föreningar än flickor. Däremot spenderar flickor och pojkar lika många år i föreningsidrott, men det kan växla mellan många olika sporter under de åren. Vidare visar rapporten att det är samma andel pojkar som flickor som börjar träna i en idrottsförening före sex års ålder, detsamma gäller de ungdomar som börja idrotta vid tolv års ålder eller senare. Men för de ungdomar som börjar idrotta i åldrarna mellan 6-7 år är det pojkar som är överrepresenterade och resultatet visar också att flickor börja tävla i föreningsregi senare än pojkar. Däremot kan man inte se någon skillnad i antal timmar flickor och pojkar spenderar på att föreningsidrotta (Unga och föreningsidrotten). Lars Magnus Engström (2004) visar att det har blivit en mer jämn fördelning på pojkar och flickor som föreningsidrottar om man studerar listor med medlemmar från 1960-talet och framåt. Engström menar att det till största del beror på att flickor har engagerat sig i så kallade pojkidrotter (Engström, L-M. Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring). Vidare ser Engström (2006) att det finns en ekonomisk skillnad mellan familjerna till idrottande barn. Barn till högutbildade föräldrar som bor i villa och har bil är i mycket större utsträckning medlemmar i 9

10 idrottsföreningar än barn med föräldrar som inte innehar dessa tillgångar (Motion som social markör). 2.3 Internet i olika enheter Mobiltelefonen och surfplattan har under de senaste åren växt till populära enheter som används för internetanvändning. Mobiltelefonens utveckling har under de senaste 5 åren bidragit till att en stor del av internetanvändandet nu görs från telefonen. Under 2007 använde sig 16 procent av Sveriges befolkning av internet i mobiltelefonen. Fem år senare 2012 hade användandet ökat till 54 procent. Surfplattan har under de senaste åren växt fram som både ett komplement och ett alternativ till datorn. Från 2010 till 2012 har andelen av personer med tillgång till surfplatta ökat från 2 procent till 20 procent. Största ökningen skedde mellan 2011 och 2012 då ökningen gick från 5 procent till 20 procent. Surfplattans intrång på marknaden har bidragit till att flera hemsidor numera har Responsive Web Design. Det innebär att layouten på hemsidan anpassar sig beroende på vilken enhet du surfar på, vilket underlättar internetanvändning på exempelvis mobiltelefonen och surfplattan. 2.4 Internet för barn Användandet av internet har ökat mest för skolbarn mellan 8-13 år. Från 2011 till 2012 har ökningen i åldern 8-13 år varit på cirka 40 procent. 42 procent av Sveriges befolknings åttaåringar surfar på internet och hela 80 procent av tolvåringarna surfar dagligen på internet Användandet av internet har sjunkit till åldrarna 2 och 3 år använde hälften av Sveriges treåringar internet samt att 40 procent av tvååringarna någon gång använt internet. I takt med att aktiviteterna på internet tränger längre ner i åldrarna blir internet mer attraktivt för barn. 2.5 Sociala medier De senaste fem åren har det skett en snabb expansion av socialt nätverk och för varje år har 10 procent nya svenskan anslutit sig till exempelvis Facebook. Under 2012 har ökningen avstannat och det är i de yngre åldrarna 7-12 år som de största ökningarna skett besökte upp till 34 procent av 7-12 åringar sociala nätverk dagligen (Findahl, O. 2012). 2.6 Mediekonvergens Konvergens kan översättas till sammansmältning, med begreppet mediekonvergens syftar den till sammansmältningen som sker dels av tekniska kanaler, dels etablerade innehållsformer och genrer (Falkheimer, J. 2001). Idag finns en starkare koppling än någonsin medierna emellan, 10

11 kopplingen gör att allting flyter ihop till ett enda stort medium. Det är inte längre lika lätt att skilja de olika medierna från varandra, gränserna börjar suddas ut. Internet är den största faktorn till mediekonvergensen och ligger också bakom att en tidning att inte längre behöver konsumeras i pappersform och radio och tv behöver inte nödvändigtvis lyssnas och ses på genom en separat apparat(jensen, Klaus, B. 2009). Enligt Jenkins (2006) kan inte mediekonvergens förklaras som en teknologisk förändring, konvergensen förändrar relationen mellan redan tillgänglig teknologi, industrier, marknader, genrer och publik. Därför menar Jenkins att konvergens ändrar logiken till hur medieföretag arbetar och hur mediepubliken intar nyheter och underhållning. I och med detta betonar Jenkins att konvergens är en process och inte någon slutgiltig lösning (Jenkins, H. 2006). Det är på grund av mediekonvergensen som sportrapportering kan finns på internet och bli mera tillgänglig för den breda massan. Däremot har inte mediekonvergensen bidragit till att sportrapporteringen har utvidgats. Till största del är det samma sportrapportering som finns i de traditionella medierna som enbart har överförts till det nya mediet. 2.7 Uses and gratification Varje läsare, tittare och lyssnare kan ses som en användare istället för en konsument i sin relation till medier (Falkheimer, J. 2001). Forskare inom medieanvändning försöker se det ur aspekten vad gör publiken med medierna?. Studierna inom användarforskningen försöker se på publiken utifrån en humanistisk synvinkel där individen är självständig, tänkande, handlar medvetet och rationellt och - använder medierna för att kunna tillgodose sina mänskliga behov. Individens behov kan vara allt ifrån att hämta in information, få underhållning eller självbekräftelse, till att känna en social tillhörighet(gripsrud, J. 2002). Den tidigare forskningen inom medieanvändande utgick ifrån att medierna var allsmäktiga men vidare forskning inom uses and gratification gjorde istället att denna typ av teori började dominera i slutet av 1950-talet. Ett framsteg inom användarforskningen var tvåstegshypotesen av Lazerfeld och Katz (Gripsrud, J. 2002). De påstod att medierna skulle ses mindre mäktiga i två avseenden. Nummer ett var att varje individ gör sina egna val när det gäller media, individen kan själv välja vilken information som ska konsumeras. I det andra steget menar de att mottagaren påverkas av opinionsbildare, opinionsbildare kan vara personer i en individs närhet som tolkar medier åt denne och påverkar därför hur individen väljer medier (Gripsrud, J. 2002). Enligt McQuail & Windahl (1993) finns det opinionsbildare på olika nivåer och inom olika fält och kan vara allt från familjemedlemmar till mediesamhället i stort. Opinionsbildare kan förklaras och vara individer med en högre medieanvändning, social kompetens, stark självuppfattning och 11

12 engagemang (Falkheimer, J. 2001). Synen på nätverk, opinionsbildare och interpersonell påverkan finns kvar, men har vidareutvecklats av andra forskare. Det har kommit fram kritik mot modellen, kritiken grundar sig i att Lazerfeld inte tagit hänsyn till nya direkta medier som television och att hans empiriska studier endast gällde kortsiktiga, individuella effekter(falkheimer, J. 2001). I och med synen på opinionsbildare fann forskare att mottagaren påverkas av medierna i integration med alla andra intryck som vi får i det vardagliga livet, i våra primära grupper och i samtliga sammanhang där vi möter människor. Behovet står dock i fokus och användarforskningen kännetecknas av enkel psykologi, där behovet styr oss. 12

13 3 Projektets syfte och effektmål 3.1 Syfte Att uppmärksamma ungdomsidrott i Jönköpings kommun. Visa att idrottsutövaren inte behöver vara elitspelare för att synas i media. Projektet ska vara en hjälp att motivera ungdomar att fortsätta idrotta och var en del i en hälsosammare livsstil. Hemsidan ska på så sätt hjälpa Jönköpings kommun främja föreningsidrotten i kommunen och uppmuntra ungdomars idrottande och hälsosamma livsstil. 3.2 Effektmål Genom att uppmärksamma idrottande barn och ungdomar ska det ge effekt i hur inställningen på idrottande förbättras. Ungdomar ska få en plats där de kan läsa om sina matcher, träningar eller andra idrottsrelaterade prestationer. Hemsidan ska vara en kanal där ungdomarna kan få tips och uppmärksamhet från elitspelare kallade profiler som blir intervjuade och publiceras på hemsidan. 13

14 4 Lilla JKPGsportens projektmål, delmål och avgränsningar 4.1 Mål 1000 unika besökare på hemsidan när projektet avslutas. Fyra intervjuer med elitspelare från trakten. Minst 30 procent är återkommande besökare på hemsidan. Den vanligaste orten besökarna kommer ifrån ska vara från Jönköping. På hemsidan ska det rymmas minst fem reportage. Den första tävlingen på hemsidan ska ha minst 15 tävlande. 4.2 Delmål För att klara målet har vi delat upp projektet i flera olika delmål. Först och främst har en hemsida från grunden byggts upp. Vi började med att prenumerera på ett webbhotell för att kunna få en unik webbadress. Temat valdes för hemsidan och sedan typsnitt och färger som passade in. I webbhotellstjänsten ingår möjligheten att ha egna unika mailadresser för hemsidan och oss som jobbar med projektet. För att klara projektets mål måste kontakten med de olika idrottsföreningarna fungera på ett bra och friktionsfritt sätt. Första kontakten gjordes genom mail med information om projektet och hur just deras förening kunde bidra för att göra hemsidan så bra som möjligt. Vid återkoppling från klubbarna gjordes nästa kontakt för det mesta via telefon. Kontakten till klubbarna var ett steg i att få möjlighet till att intervjua profiler som är en del av konceptet av hemsidan. Vi ställde inga krav på vem vi ville intervjua utan lät klubbarna själva bestämma vilka spelare de tyckte passade bäst för uppdraget. För att kunna profilera hemsidan på bästa sätt har en logotype gjorts. Själva logotypen ska vara ett grafisk element på hemsidan och alla andra tryckta informationsblad och mail som har med Lilla JKPGsporten att göra. Genom att ha en grafisk grund att stå på hoppas vi projektet på ett snabbt sätt blir uppmärksammat av målgruppen. Lilla JKPGsporten vill synas och finnas i sociala medier där vi vet enligt tidigare forskning att ungdomar spenderar mycket tid. Att finnas på sociala medier ska fungera som en förlängd arm av hemsidan och vara ett komplement utan att konkurrera ut hemsidan. Sociala medier ska i första hand fungera som en inkörsport till hemsidan och bidra till att fler besöker hemsidan. Innan projektet ska avslutas ska en mässa genomföras. Detta kommer vara en del i att redovisa utfallet av de veckor hemsidan har varit tillgänglig för allmänheten. Till mässan ska många olika saker planeras och utföras. Vi ska ha en egenbyggd montervägg med 14

15 ljussättning och grafiska element målade på. Vi ska har kontakt med coca-cola för att kunna bjuda på dryck till besökande vid vår monter. 4.3 Avgränsningar I projektet kommer vi rikta in oss på ungdomsidrott och specifikt idrott för ungdomar mellan 8-12 år. Hemsidan och dess innehåll kommer bara behandla klubbar inom Jönköpings med omnejd. Hemsidan kommer enbart publicera matchreferat och innehåll från idrottande ungdomar i åldern 8-12 år. Projektet innefattar ingen betald marknadsföring i andra medier av hemsidan. Marknadsföring kommer enbart ske via mail, informationsbrevsom delas ut på plats och konton i sociala medier. Sociala medier kommer begränsas till Facebook och Instagram. När vi i rapporten benämner flick- och pojkidrott beskriver det idrott för ungdomar mellan 8-12 år om inget annat anges. Profiler är ett uttryck vi använder ofta, benämningen beskriver en idrottare på elit- och landslagsnivå. Dessa profiler är intervjuade med fokus på idrott för yngre och publicerade på hemsidan som inspiration för besökare på hemsidan. I rapporten beskriver vi social medier och då framförallt Facebook och Instagram. Facebook är ett kommunikationsforum som hjälper dig att hålla kontakten med vänner och familj. Instagram är en tjänsts för att dela med sig av bilder och används framförallt i mobiltelefoner. Dropbox beskrivs som ett kommunikationsverktyg i rapporten och är en tjänst som gör det möjligt att dela filer mellan olika användare via internet. Dropbox finns som både gratis och betaltjänst. För att mäta resultatet använder vi Google analytics, det är ett verktyg som kopplas till en hemsida för att kunna mäta aktiviteten på hemsidan. 15

16 5 Hemsidans rapportering och positionering Rapportering av idrott finns redan och täcker ett stort behov. Möjligheten till fullständig överblick av elitidrott är nästan oändlig. Dock har rapporteringen av idrott för ungdomar inte utvecklats på samma eskalerande sätt. När det väl prioriteras resurser till att rapportera om idrottande ungdomar läggs fokus enbart på äldre ungdomar och det är nästan alltid den bäste som får utrymme. Vi anser att rapportering och uppmuntran av idrottande ungdomar kan vara en morot för att satsa på en hälsosam livsstil. 5.1 Rapportering Rapporteringen och matchreferaten som publiceras och produceras för hemsidan ska inte vara resultatinriktad utan snarare spegla känslan som händelsen utsöndrar. Vi vill ta ett avstånd från ett alltför resultatsinriktat synsätt på ungdomsidrott. Allt fler ungdomar blir petade eller bortvalda i allt lägre åldrar. Vi anser att detta är flera steg åt fel håll i att uppmuntra ungdomar till att idrott och på ett bra sätt skapa sig kontaktnät. Självklart ska krav på att prestera det bästa som du som individ kan finnas, men då ska idrotten för ungdomar vara på den nivån. Gör man bara sitt bästa så har man bidragit med det man kan bidra med och det ska uppmuntras. Istället får man veta att näste spelare minsann gjorde det mycket bättre än du själv. Många gånger är det förmodligen bara goda avsikter från tränare och ledare när de manar på sina ungdomar att göra sitt bästa på ett alltför bryskt sätt. Därför hoppas vi att projektet kan leda till en diskussion som uppmuntrar till ett bättre synsätt på idrott och framförallt för ungdomar. Rapporteringen kommer vara inriktad på känslan man får av händelsen vi rapporterar ifrån. Vi vill framhäva allas prestationer och att spelet till exempel var bra med fina kombinationsspel och lägga fokus på att alla har roligt. Fast att barn är väldigt unga så har de full koll på resultat och vilka eller vem man har vunnit mot eller förlorat enligt de föräldrar vi har pratat med. Därför kommer vi enbart länka till resultat via rapporteringen på hemsidan. Rapporteringen och materialet kommer fungera olika för olika mottagare, en del kommer enligt Gripsrud (2002) att använda medierna för att hämta in information, få underhållning, självbekräftelse eller till att känna en social tillhörighet. Därför är det viktigt att variera texterna så att alla läsare får den känsla läsaren vill ha. 16

17 5.2 Positionering Hemsidan med sitt innehåll kommer fungera som ett komplement snarare än en konkurrent till nuvarande idrottsrapportering. All positionering sker enligt Mårtenson (2009) genom att tar hänsyn till konsumenternas mål. Att vara ett komplement kommer vara ett medvetet val för projektet, genom att ha ett annat förhållningssätt till ungdomsidrott kommer vi att kunna distansera oss från annan liknade rapportering. Fokus kommer inte enbart att vara på hemsidan i sig, sociala medier kommer också att användas som en förlängd arm. Genom tidigare forskning vet vi att ungdomar, även om de inte enligt ålderbestämmelser, finns på sociala medier som Facebook och Instagram. Därför kommer närvaro på sociala medier främja målet med att ha så många besökande på hemsidan som möjligt. Genom att synas på sociala medier kan vi nå ut till målgruppen på ett sätt som målgruppen känner igen. Förhoppningsvis kan vi genom att använda ett annat tonfall och inriktning på rapporteringen skapa en diskussion om ett bättre förhållningssätt till ungdomsidrott. Vi hoppas att det kan locka en större publik och att det kan främja ungdomsidrotten i Jönköping. 17

18 6 Beställare och projektorganisation 6.1 Beställare Projekt är ett sammarbete mellan oss i projektgruppen och Jönköpings kommun. Vi kom med ett förslag som vi ansåg skulle kunna främja Jönköping kommun i deras arbete med föreningslivet. På Jönköpings kommun är Mats Berggren som är chef för fritidsförvaltningen vår handledare och kontaktperson. Med Mats har avstamp gjorts och utvärdering av hur projektet fortskred och vilka förändringar som behövdes göras. Enligt Tonnquist (2012) ska en projektägare förväntas kunna ställa krav och kritiskt bedöma resultatet. Vi har enligt detta använt Mats som en projektägare fast så inte har varit fallet, han har kunnat bidra med ett kritiskt öga som hjälpt oss att förbättra hemsidan. 6.2 Projektorganisation För att skapa ett så bra arbetsklimat som möjligt har vi delat upp arbetsuppgifterna efter medlemmarnas kompetens. Vi har haft tydliga roller och mål för varje gruppmedlem och har på så sätt kunnat ha en tydlig arbetsfördelning och mål. Tonnquist (2012) menar att fördelningen av roller, befogenheter och ansvar är tydligt, han menar att varje projektroll måste vara unik. Enligt Tonnquist (2012) ska ett projekt alltid ha tydliga mål och att fokus på kundnyttan ska vara central. En projektorganisation är temporär och löses upp när projektet är i mål (Tonnquist, B. 2012). Så ska vi driva vidare projektet måste vi göra en utvärdering och skapa nya roller och mål för gruppens medlemmar. Vi använder strukturen med en projektledare som har det övergripande ansvaret och ska fungera som en arbetande sambandscentral. Bortser vi från ansvaret som projektledare så ligger alla tre medlemmar på samma nivå fast med olika ansvarsområden. I projektledarens roll ligger att ha en övergripande koll på alla delar i projektet och hur dessa fortgår. Däremot är det viktigt att gruppens medlemmar beaktar sin plikt att underrätta projektledaren om hur de olika delarna fortgår (Tonnquist, B. 2012). Rikard har ansvaret som projektledare och har först och främst ett övergripande ansvar. Vidare har Rikard ett större ansvar för hemsidans utformning och dess underhåll. Därmed har han kontakten och sköter driften med webbhotellet. Mikael har med sitt kontaktnät ett större ansvar i kontakten med idrottsklubbarna och arbetar mycket med att skapa goda relationer och trovärdighet sinsemellan. Därmed är Mikaels största ansvar marknaden där vårt projekt befinner sig och är verksam. 18

19 Robin jobbar framförallt med det grafiska och i hur marknadsföringen på sociala medier ska fortskridda och utvecklas. Dessa två områden ligger väldigt nära varandra och måste fungera ihop för att kunna ge ett så bra intryck som möjligt. Områden där hela gruppen har lika stort ansvar och arbetsmängd är det journalistiska, skrivande i övrigt, planering och att fylla hemsidan med material. 19

20 7 Analys av projektförlopp 7.1 Syfte, mål, delmål Grunden till projektet är syftet, enligt Tonnquist (2012) ska syftet vara detsamma som den effekt projektet förväntas skapa. Det är inte förrän syftet är väl känt som man kan bedöma målet med projektet. Det är genom ett väl formulerat syfte vi skaffade en uppdragsgivare till projektet, hade vi inte haft en tillräckligt bra formulering hade det varit svårare att övertyga Jönköpings kommun att detta var ett problem. Tonnquist (2012) menar att utan kunskap om syftet kan det vara problematiskt motivera de olika intressenterna för uppgiften. Formuleringen av syftet har förändrats ytters lite under projektets gång och har varit till stor hjälp i att inte tappa fokus på rätt saker. Målet för projektet måste enligt Tonnquist (2012) ha en formulering som är tydlig, realistisk, mätbar och ha förankring. Målformuleringen ska beskriva vad som ska göras och är viktig för att uppdragsgivarens och intressenternas förväntningar hamnar på rätt nivå (Tonnquist, B. 2012). Målet med 2000 unika besökare som var målet i förstudien har ändrats. Vi inhämtade mer bakgrundsinformation om nystartade hemsidor och fann att 2000 unika besökare skulle vara svårt att nå inom satt tid. Valet att ändra målet bestod också av bristen på budget för marknadsföring som vi trodde att vi kunde få när vi satte 2000 unika besökare som mål. Därför ändrade vi målet till 1000 unika besökare på hemsidan under projekttiden. Mätning av hemsidan visar att målet med 1000 unika besökare inte riktigt nåddes och resultatet blev 898 unika besökare. Vi ville även skriva minst fyra profilintervjuer för publicering på hemsidan. Detta visade sig vara enklare än vi trodde, här har formuleringen av syftet spelat stor roll. Klubbarna och elitspelarna som vi har tagit kontakt med har alla varit intresserade och menade att argumentet var att vi stod för en trovärdig förfrågan. Därför lyckades vi få fem stycken profilintervjuer, Ulrika Ågren, landslagsspelare i handboll, Jesper Svensson, fotbollspelare i J-södra, Oskar Fantenberg och Sebastian Strandberg, hockeyspelare i HV71 och Martin Hovlund, innebandyspelare i JIK. De flesta har vi träffat själva och gjort intervjuer utom Ulrika Ågren och Martin Hovlund som gjordes via mail och Facebook. Målet med att ha minst 30 procent med återkommande besökare lyckades och vi hade 37,6 procent när slutmätningen gjordes. Vi valde att tilläga fler mål efter att förstudien hade analyserats. Ett mål var att vi ville ha en stark koppling till Jönköping och målet var då att flest besökare på hemsidan skulle komma från 20

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Moment 4 Projektmetodik. Daniel Nordström

Moment 4 Projektmetodik. Daniel Nordström Moment 4 Projektmetodik Daniel Nordström Presentationens innehåll Projekt Projektmetodik Projektets olika faser Dokumentation av projektet Nätverk och nätverkande Förstudie (Affärsplan del 1) Länkar Projekt

Läs mer

Utveckling i antal träffar på ordet korvfestivalen i Google under Q1

Utveckling i antal träffar på ordet korvfestivalen i Google under Q1 Hej! Här kommer en kort rapport om hur Korvfestivalen synts i digitala och sociala kanaler under första kvartalet samt fokus på i mars och själva festivalen. Korvfestivalens synlighet i Google under Q1

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter. Råd och checklistor. Medverka vid mässor. Enköpings kommun

Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter. Råd och checklistor. Medverka vid mässor. Enköpings kommun Råd och checklistor Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter Medverka vid mässor Enköpings kommun Planera en mässa Enköpings kommun kan ha nytta av att medverka vid mässor. Men för att

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil IKOT-Projekt Kontaktdon till elbil Utveckling och konstruktion av ett nytt, robust och säkert kontaktdon till Volvos nya elbilar. Rapporten innehåller alla steg inom produktutvecklingen från skapande av

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837

Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/837 2012-10-29 Kommunstyrelsen Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Innehållsinventering Få koll på ditt innehåll

Innehållsinventering Få koll på ditt innehåll Innehållsinventering Få koll på ditt innehåll Innehållsinventering Så funkar det Att arbeta strategiskt med sin kommunikation kan kännas en smula krångligt ibland. Därför har vi tagit fram denna guide,

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Kommunikationsplan 13/14

Kommunikationsplan 13/14 Kommunikationsplan 13/14 Chalmers Studentkår är dess medlemmar. I enlighet med Chalmers Studentkårs verksamhetsidé innefattar Chalmers Studentkårs kärnverksamhet med utbildningsfrågor, sociala frågor och

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Sociala medier för organisationer

Sociala medier för organisationer Sociala medier för organisationer Christian Gustavsson Kommunikatör Studieförbundet Vuxenskolan Skåne Facebook: www.facebook.com/svskane Twitter: @svskane Vad är sociala medier? Internet öppnade för allmänheten

Läs mer

Kommunikationsplan

Kommunikationsplan Kommunikationsplan Innehåll Inledning... 3 Kommunikationsmål... 3 Budskap... 4 Målgrupper... 4 Kanalval... 4 Tonalitet, logga och färger... 6 Uppföljning... 6 Aktivitetsplan... Error! Bookmark not defined.

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

UNGA I OCH OM FRAMTIDENS IDROTTSORGANISERING. Susanna Hedenborg

UNGA I OCH OM FRAMTIDENS IDROTTSORGANISERING. Susanna Hedenborg Susanna Hedenborg Susanna.Hedenborg@mah.se 2010 05 04 Tänk om det fanns en idrottshall där jag har mitt gym. Där du har ett årskort och får gå in hur mycket du vill och träna din idrott. Det har jag aldrig

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Facebook Ett av de snabbaste sätten att sprida sin webbutik och få sin första beställning är att använda sig av Facebook. Det finns två olika sätt att

Läs mer

Välkommen till Studiekanalen.se

Välkommen till Studiekanalen.se Välkommen till Studiekanalen.se Det här produktbladet beskriver besökarens (elevens) väg till utbildningen, hur de matchas mot rätt skola och utbildning. Det beskriver även hur utbildningsanordnaren kan

Läs mer

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom)

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom) Projektplan (Pensionär, Polis, Ungdom) 1 Bakgrund: Under min uppväxt har jag sett att ungdomarnas syn på polis och pensionärer ofta varit negativ. Många har haft en bild av polisen som inte alltid stämt

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg innehållsförteckning Vilken är din status?... s. 4 Testa om din statusuppdatering är läsbar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Interfloras handbok för sociala medier

Interfloras handbok för sociala medier Interfloras handbok för sociala medier Interfloras handbok för sociala medier Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte...3 2. Sociala medier...4 2.1 Vad är sociala medier?...4 2.1.1 Facebook...4 2.1.2

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Projektmetodik Andreas Lenshof Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Agenda Teamet Projektstrukturen Projektplanen Projektorganisationen Teamet Vad stärker teamet? Vad försvagar det?

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

Slutrapport: Act Art for Tourism

Slutrapport: Act Art for Tourism Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation Riktlinjer för kommunikation 2 (6) Riktlinjer för information

Läs mer

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 Drömdeg innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 inledning Det ska vara roligt att genomföra ett projekt! Att göra förarbete med

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Chattar, bloggar,

Läs mer

Svenska Cykelförbundets kommunikationspolicy

Svenska Cykelförbundets kommunikationspolicy s kommunikationspolicy 1. Bakgrund s kommunikationspolicy utgör grunden för en gemensam syn på intern och extern kommunikation och anger ramarna för vårt arbete med kommunikation. Policyn fastställer Svenska

Läs mer

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell Bilaga A Projektmodell Generell Projektmodell bilaga beställare/projektägare 355 356 bilaga beställare/projektägare Uppdragsbeskrivning bilaga beställare/projektägare 357 Direktiv projektförberedelser

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5.

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5. ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN Innehåll 1. Inledning 2. Hälsosam livsstil 3. Hälsostress 4. Sociala medier och stress 5. Sammanfattning 6. Metodik 7. Källförteckning 1. Inledning Under de 20 år som

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Åk 9 Fotboll 2016-10-05 Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Att tänka på ett sätt som hjälper dig att prestera bättre. Att träna sitt tänkande kallas mental träning Träna på

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara

Läs mer

PR varför och hur? Stina Jansson GKSS Marknads- och informationskommittén

PR varför och hur? Stina Jansson GKSS Marknads- och informationskommittén PR varför och hur? Stina Jansson GKSS Marknads- och informationskommittén Vem är marknadsförare i klubben? Foto: Stina Jansson bilderna får ej användas i andra sammanhang. Behöver vi berätta för omvärlden

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Projektplan, Cykelgarage

Projektplan, Cykelgarage Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)

Läs mer

Pausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det.

Pausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det. LYSSNA OCH SAMTALA Genom det personliga mötet och det lyssnande samtalet kan vi vinna människors förtroende. Det lyssnande samtalet kan användas överallt där väljare rör sig. Det kan vara publika arenor

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK RUJK 2015 Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK Ungdomskommitténs aktiviteter under årsmötet Lördag Presentation av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren Retorik och Presentationsteknik Nils Lundgren Vi börjar med Retorik som används för att... Övertyga andra om att en åsikt är riktig Sälja en produkt eller tjänst Få igenom sin vilja, skaffa makt och inflytande

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

Guide till projektarbetet

Guide till projektarbetet Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne

Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne Gif Nike F-02/03 (Lomma) delad förstaplats Klimatmatchen Sverige 2014 och vinnare Skåne Utvärdering av Klimatmatchen 2014 i Skåne Martin Lundgren, Skåneidrotten Bakgrund Idrotten är Sveriges största folkrörelse

Läs mer

Innehåll. Syfte med Flickbandyns Dag. Syfte med manualen Portalen Licensierade flick- och damspelare

Innehåll. Syfte med Flickbandyns Dag. Syfte med manualen Portalen Licensierade flick- och damspelare Innehåll Syfte med Flickbandyns Dag Syfte med manualen Portalen Licensierade flick- och dam Planering inför arrangemanget Genomförande av arrangemanget Marknadsföring Arbetet efter arrangemanget Projektledare

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

P 15/18. EIK Fotboll. Maj 2015 Innehåll; Introduktion / Bakgrund Information och förslag från föräldraledare

P 15/18. EIK Fotboll. Maj 2015 Innehåll; Introduktion / Bakgrund Information och förslag från föräldraledare P 15/18 EIK Fotboll Verksamhetsutveckling Maj 2015 Innehåll; Introduktion / Bakgrund Information och förslag från föräldraledare Glädje Ansvar Trygghet Respekt - Gemenskap Introduktion Övningen genomförs

Läs mer

Kommunikationspolicy för Hörby kommun

Kommunikationspolicy för Hörby kommun Kommunledningsförvaltningen Kommunikationspolicy för Hörby kommun Kommunen har en bred verksamhet med många uppdrag och med flera olika roller. Vi som arbetar på kommunen gör det på uppdrag av medborgarna.

Läs mer

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012 Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark.

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. CNV deltog 15-16 november 2011 på ett innovationsdygn för naturvägledare om ny teknik i förmedlingen. Det var det danska Friluftsrådet,

Läs mer