Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1"

Transkript

1 Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) är ett utvärderingsinstrument som är utvecklat för att mäta funktionsnedsättning och symptom i övre extremitet. DASH utvecklades gemensamt av Institute for Work & Health och American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS) (1). DASH består av ett självskattningsformulär där patienten får skatta hur den själv ser på sin arm-handfunktion utifrån olika perspektiv och i samband med olika dagliga aktiviteter. Det kan användas för att utvärdera alla leder i övre extremitet. Instrumentet innehåller 30 frågor och ämnen som tas upp är smärta, delaktighet, jobbförmåga och sexualfunktion. Såväl fysiska som psykiska och sociala aspekter behandlas i frågeformuläret. I frågeformuläret ombeds patienten skatta sin förmåga att utföra olika aktiviteter som t.ex. öppna en tung dörr eller bädda sängen. Patienten kryssar i ingen svårighet, viss svårighet, måttlig svårighet, stor svårighet eller omöjligt att göra baserat på hur upplevelsen har varit den senaste veckan. Patienten får även skatta i vilken utsträckning dennes problem har stört umgänget med anhöriga, vänner eller grannar, sitt vanliga arbete eller andra dagliga aktiviteter. Även värk, smärta, stickningar, svaghet och stelhet under den senaste veckan skattas. Poängen på samtliga frågor används sedan för att räkna ut en poäng på en skala från 0 till 100 där 0 är ingen funktionsnedsättning/symptom och 100 är svårast funktionsnedsättning/symptom (2). Atroshi et al (2) översatte DASH till svenska och testade reliabilitet och validitet hos den svenska versionen av DASH hos 176 patienter (57 % kvinnor), med en medelålder på 52 år (18-85 år). Patienterna hade muskuloskeletala funktionsnedsättningar i övre extremitet och var planerade att genomgå kirurgi (n 125) eller sjukgymnastik (n 51). Intern konsistens för varje DASH-skala bedömdes med Cronbach alpha och visade sig vara hög (Cronbach alpha 0,96). Test-retest reliabilitet utvärderades hos 67 av patienterna (55 % kvinnor), medelålder 51 (19-74 år). De fick genomföra DASH vid två tillfällen med i median 7 (3-17) dagars mellanrum. Test-retest reliabiliteten visades vara utmärkt med en medelskillnad i poäng på 0,7 (95% KI -1,2 2,6, p = 0,5) och en ICC på 0,92 (95% KI 0,88 0,95). ICC analyserades också separat hos patienterna som skulle genomgå kirurgi (n 30) respektive sjukgymnastik och var även där utmärkt, ICC 0,93 (95% KI 0,86-0,97) respektive ICC 0,91 (95% KI 0,84-0,96). En separat analys gjordes även hos de patienter som fyllde i formulären med mindre än 8 dagars (n 34) mellanrum och hos de som fyllde i formulären med mer än 8 dagars mellanrum, ICC var då 0,90 (95% KI 0,81-0,95) respektive 0,94 (95% KI 0,88-0,97) (2). Atroshi et al (2) undersökte även olika aspekter av validitet för det svenska DASH-formuläret. Begreppsvaliditet bedömdes genom att testa flera fördefinierade hypoteser angående förväntade förhållanden mellan DASH och andra utvärderingsmått. I överensstämmelse med författarnas hypotes sågs en positiv korrelation mellan poäng på DASH och SF-12 (värre funktionsnedsättning i övre extremitet korrelerade med sämre generell hälsa). En starkare korrelation sågs mellan låg poäng på DASH och låg poäng på SF-12:s fysiska komponent (r = 0,74, 95% KI 0,66 0,81) jämfört med den mentala hälsokomponenten (r = 0,51, 95% KI 0,38 0,62). När DASH-poängen analyserades grupperade efter hur patienterna bedömt sin allmänna hälsa på SF-12 kunde en signifikant skillnad ses mellan de fem grupperna, med lägre DASH-poäng hos de patienter som rapporterade sämre hälsa (p<0,0001). Den svenska versionens känslighet för förändring har inte undersökts (2). Hsu et al (3) genomförde en studie för att få fram normativa DASH-poäng hos unga atleter. Dessa poäng jämfördes med normativa värden i den allmänna befolkningen och en åldersmatchad kohort och resultaten 1

2 hos atleterna var signifikant bättre. DASH-poängen var 0 för 65,1 % av atleterna vilket innebär att det finns en signifikant takeffekt när DASH används i denna grupp (3). Patient-specifik funktionell skala (PSFS) PSFS är ett utvärderingsinstrument utvecklat av Stratford et al (4) som syftar till att utvärdera förmågan att utföra specifika aktiviteter. Patienten väljer själv ut 3-5 aktiviteter som den tycker är svåra att utföra. Patienten ombeds sedan att skatta på en 0-10-skala hur väl dessa aktiviteter kan genomföras, där 0 är kan ej utföra aktiviteten och 10 är kan utföra aktiviteten lika bra som före skada eller besvär (4). Rosengren et al (5) undersökte bland annat innehållsvaliditet och test-retest reliabilitet hos den svenska versionen av PSFS. Deltagarna var 58 patienter som opererats för artros i CMCleden. Fyrtioåtta deltagare var kvinnor och tio män. Innehållsvaliditet utvärderades genom att se om hypotesen att mer än 90 % av aktiviteterna där deltagarna rapporterade begränsningar också skulle finnas i Aktivitets och delaktighetskomponenten av ICF stämde. Innehållsvaliditeten visade sig vara utmärkt, alla aktivitetsbegränsningar som uppgavs i PSFS kunde klassificeras enligt aktivitetskomponenten i ICF. Test-retest reliabilitet utvärderades genom att ringa upp patienterna två till tre dagar efter den första bedömningen och be de skatta samma aktiviteter åter igen. ICC var 0,79 vilket tyder på en god test-retest reliabilitet. En tendens till en golveffekt kunde ses, medianvärdet för alla patienter vid första besöket var 3 med ett intervall på 0 till 8. Av alla patienterna var det 11,5 % som uppgav ett medianvärde på 0 på alla tre aktiviteter. Detta innebär att det blir en svårighet att upptäcka eventuell försämring vid uppföljningen (5). Chatman et al (6) undersökte PSFS:s test-retest reliabilitet, construct validity och känslighet för förändring hos 38 patienter med knädysfunktion. Knädysfunktion definierades som ett ortopediskt knäproblem som bidrog till en, av patienten upplevd, nedsatt funktion. Tjugo kvinnor och 18 män deltog i studien, medelålder var 47 år (19-84 år) och de hade i snitt haft problem med knäet i 11,6 veckor. Test-retest reliabilitet undersöktes genom att jämföra den initiala poängen på PSFS med en andra PSFS-poäng som togs 48 till 72 timmar efter den första bedömningen. För varje individuell aktivitet var test-retest reliabilitetskoefficienten R = 0,84 (95 % KI 0,78-0,88). De undersökte även construct convergent validity genom att jämföra poängen på PSFS med poängen på SF-36 vid två tillfällen (vid första bedömningen och två till tre veckor senare). Författarnas hypotes var att poängen på PSFS och poängen på SF-36 skala för fysisk funktion och smärta skulle uppvisa korrelationer på mellan 0,30 och 0,50. En hypotes var också att det skulle finnas liten eller ingen korrelation mellan PSFS och dimensionerna mental hälsa och rollbegränsning på SF-36. Pearsons korrelationskoefficient och 95-procentigt konfidensintervall räknades ut och visade sig stämma väl överens med hypotesen. Eftersom att PSFS är ett patient-specifikt utvärderingsmått, där målet inte är att jämföra funktionsnedsättning mellan patienter, är det något problematiskt att utvärdera validitetsaspekter (6). Medical Outcomes Study Short Form 36 (SF-36) Medical Outcomes Study Short Form 36 (SF-36) utformades för att kunna fånga patienternas perspektiv av sin sjukdom, och ersätta långa, svårförståeliga hälsoformulär. Tanken var att ha ett utvärderingsinstrument som kunde kartlägga livskvalitet på befolkningsnivå eller för en specifik sjukdomsgrupp. Det kan även användas vid klinisk forskning och som utvärderingsinstrument för patienter på olika mottagningar. SF-36 består av 36 frågor som syftar till att undersöka upplevd fysisk och psykisk funktion samt välmående under den senaste månaden. Vid redovisning av resultatet fördelas frågorna under åtta kategorier som 2

3 täcker in olika aspekter av hälsa. Ytterligare en fråga tillkommer och brukar redovisas separat, frågan som undersöker förändringen av upplevd hälsa jämfört med ett år sedan. Frågorna som ingår i SF-36 kommer från tidigare använda enkäter och är tänkta att representera det centrala från ursprungsformuläret så dess egenskaper bibehålls i så stor utsträckning som möjligt. Frågorna under fysisk funktion är till exempel tagna direkt från MOS Physical Funcioning Scale och frågorna under psykiskt välbefinnande är direkt tagna från The five-item mental health scale (MHI-5) (7). Efter att ha fyllt i formuläret kan man ta fram en profilerad hälsostatus utifrån de åtta kategorierna. Resultatet tolkas utifrån vilka kategorier som visar höga eller låga poäng. Förutom att redovisa resultatet utifrån de åtta kategorierna kan även en mental- och physical component summary (MCS respektive PCS) erhållas genom en algoritm, vilket ger en mer översiktlig bild av det aktuella hälsostatuset (8). För att kunna tolka resultat och få en korrekt poängsättning behövs en manual och tolkningsguide. (7). Test-retest reliabilitet var hög hos en patientgrupp med parkinsonism (n 37), medelålder 71 år. Andra testet genomfördes av samma bedömare en vecka efter första bedömningen. ICC var 0,80 eller högre för samtliga domäner utom social funktion (ICC 0,71) (9). SF-36 har översatts till svenska av Sullivan et al (10) som även reliabilitets- och validitetstestade instrumentet. Testet besvarades av 8930 personer (48,2 % män) med en medelålder på 42,7 år (15-93 år). Intern konsistens var hög i alla åtta skalorna och överlag stämde resultatet från den svenska studien väl överens med en motsvarande amerikansk studie, vilket visade på god användbarhet av den svenska versionen av SF-36 (10). Diskussion Hur förhåller sig de tre mätmetoderna till varandra utifrån mätmetodmallens rubriker? Samtliga mätmetoder är självskattade frågeformulär. Samtliga instrument mäter på en ordinalskala. SF-36 sticker ut genom att det är det enda instrumentet av de tre som mäter hälsorelaterad livskvalitet. Är mätmetoderna användbara för alla grupper? Skulle de kunna användas i den kliniska verksamhet som du utgått från i uppgift 1a? I uppgift 1a utgick jag från sjukgymnastik inom primärvård, och där anser jag att samtliga utvärderingsinstrument är mycket användbara. DASH är testat på en svensk population med god reliabilitet och validitet. Åldern på deltagarna varierade mellan år och täckte därmed in en stor del av patienterna som söker sig till vårdcentral. Dock så är det oklart hur svenska versionen av DASH skulle fungera på barn och ungdomar yngre än 18 år. Inte heller PSFS eller SF-36 har i de studier jag kollat på använts på patienter yngre än 18 år. SF-36 används i dagsläget, till min kännedom, på vårdcentraler. PSFS rekommenderas enligt LSR:s mätdatabas till patienter i det subakuta och kroniska stadiet och borde således kunna användas i primärvårdverksamhet. Vad mäter instrumentet, vilken ICF-dimension mäts och när i vårdprocessen är instrumentet lämpligt att använda? DASH utvärderar dimensionerna kroppsfunktion, aktivitet och delaktighet i ICF. PSFS utvärderar på aktivitetsnivån i ICF, då patienten själv väljer vilka aktiviteter som ska utvärderas, beroende på vad som väljs kan även delaktighet rymmas i utvärderingsinstrumentet. I studien av Rosengren et al (5) kunde samtliga kategorier kategoriseras inom aktivitetskomponenten av ICF och 99 % av de valda aktiviteterna fanns inom domänerna rörelse, personlig vård och hemliv. SF-36 täcker in flera delar av ICF. De första tre kategorierna av SF-36 behandlar den fysiska hälsoupplevelsen, vilket relaterar till 3

4 ICF:s underkategori kroppsstrukturer och kroppsfunktioner. Kategori 5-8 i SF-36 kan relatera till ICF:s underkategorier aktivitet och delaktighet. SF-36 har dock ingen direkt relation till underkategorin omgivningsfaktorer i ICF. Eftersom det är patienten själv som identifierar aktiviteter i PSFS så kan det instrumentet egentligen användas när som helst i vårdprocessen. SF-36 anser jag också kan användas när som helst i vårdprocessen och med fördel från allra första början för att kunna se förändringar allt eftersom patienten flyttas framåt i vårdkedjan. DASH hade en tydlig takeffekt bland unga atleter och bör kanske inte användas hos patienter som man förväntar sig kommer få höga poäng, då inget utrymme för förbättring kommer finnas. PSFS hade istället en tendens till golveffekt, som dock kan motverkas genom att uppmuntra patienten att välja några aktiviteter som är lite lättare. Även DASH och PSFS anser jag kunna användas under hela vårdprocessen. Vilka är mätmetodernas fördelar respektive nackdelar? Fördelar med DASH är att det är enkelt att administrera. Det kräver ingen träning för att kunna utvärdera med DASH. Själva ifyllandet tar mellan 5 och 30 minuter och frågeformuläret är gratis att ladda ned. Det finns en hemsida dedikerad till DASH där det finns nyttig information och instrumentet även finns tillgängligt för nedladdning. DASH finns översatt till 27 språk och det finns även en kortversion av DASH tillgänglig (QuickDASH). En annan fördel med DASH är att det faktiskt mäter hela övre extremitet och därmed kan användas för att jämföra olika patientgrupper. Detta innebär även en nackdel då instrumentet kan bli för generiskt och inte känsligt nog. I studien av Rosengren et al (5) diskuterades att Quick DASH inte innehöll tillräckligt många aktiviteter som patienterna med CMC-artros hade besvär med och poängen blev därmed inte lika representativ som poängen på PSFS där patienterna själva valde problematiska aktiviteter. En fördel med PSFS är att det går snabbt att utföra (i snitt 4 minuter (6)) och det krävs inte någon utrustning utöver själva formuläret och en penna. Det krävs ingen träning för att utföra testet och testet finns tillgängligt gratis. En annan fördel med PSFS är just att det är ett patientspecifikt utvärderingsmått, vilket är fördelaktigt när det gäller att dokumentera och utvärdera förändring över tid i den aktivitet som patienten har valt. Att det är patientspecifikt gör också att det är svårt att jämföra individer emellan, men det är inte heller det som är syftet med instrumentet. Fördelar med SF-36 är att det är ett instrument som är väl använt och studerat. Det mäter områden som ofta faller bort i andra instrument. SF-36 tar förhållandevis kort tid att utföra, i studien av Chatman et al tog det deltagarna i genomsnitt 13 minuter att fylla i formuläret (6). Bland nackdelar kan nämnas att det tycks vara så att SF-36 får en minskad känslighet för förändring över tid vid senare sjukdomsstadier vid stroke (11). 4

5 Referenser 1. Hudak P, Amadio P, Bombardier C and the Upper Extremity Collaborative Group (UECG). Development of an Upper Extremity Outcome Measure: The DASH (Disabilities of the Arm, Shoulder, and Head). American Journal of Industrial Medicine. 1996;29: Atroshi I, Gummesson C, Andersson B, Dahlgren E, Johansson A. The disabilities of the arm, shoulder and hand (DASH) outcome questionnaire, Reliability and validity of the Swedish version evaluated in 176 patients. Acta orthopaedica scandinavica. 2000;71(6): Hsu, J. E., Nacke, E., et al. The Disabilities of the Arm, Shoulder, and Hand questionnaire in intercollegiate athletes: validity limited by ceiling effect. J Shoulder Elbow Surg 2010;19(3): Stratford, P. "Assessing disability and change on individual patients: a report of a patient specific measure." Physiotherapy Canada 1995;47(4): Rosengren 6. Chatman AB, Hyams SP, Neel JM, et al. The Patient-Specific Functional Scale: measurement properties in patients with knee dysfunction. Phys Ther. 1997;77(8): Ware JE Jr, Sherbourne CD. The MOS 36-item short-form health survey (SF-36). I. Conceptual framework and item selection. Med Care. 1992;30(6): Taft C, Karlsson J, Sullivan M. Do SF-36 summary component scores accurately summarize subscale scores? Qual Life Res. 2001;10(5): Steffen T, Seney M. Test-retest reliability and minimal detectable change on balance and ambulation tests, the 36-item short-form health survey, and the unified Parkinson disease rating scale in people with parkinsonism. Phys Ther 2008;88(6): Sullivan M, Karlsson J, Ware JE Jr. The Swedish SF-36 Health Survey I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden. Soc Sci Med. 1995;41(10): Hagen S, Bugge C, Alexander H. Psychometric properties of the SF-36 in the early post-stroke phase. J Adv Nurs. 2003;44(5):

6 Ändringar Som kurskamrater påpekade var källorna inte helt korrekta, vilket jag har korrigerat. I övrigt har jag utökat delen om SF-36 något. 6

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr 070020)

Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr 070020) Hälsa och livskvalitet i Sverige i ett 15-årsperspektiv: jämförande analyser av 3 populationsstudier (Dnr 070020) Under de ca 15 år som gått sedan hälsostatus i den svenska befolkningen kartlades för första

Läs mer

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Två viktiga generiska (generella) HRQoL-instrument som ofta används i Sverige idag är SF-36 (Short Form-36) och EQ-5D (fd EuroQoL).

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Adhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng

Adhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet x Adhesiv kapsulit Studieuppgift 3 FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Delkurs 3:1; FYS 015 Rörelsesystemet 2 Fysioterapi/sjukgymnastik

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Denna manual är tänkt att användas tillsammans med Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder. Syftet med manualen

Läs mer

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016 TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 1 mars 16 Artros är en ledsjukdom där ledbrosket successivt förstörs, vilket leder till värk och belastningssmärta samt ibland

Läs mer

DUPYTRENS KONTRAKTUR, Vikingasjukan : injektionsbehandling ( diagnoskod M72.0, operationskod TND11) - 10 mars 2015

DUPYTRENS KONTRAKTUR, Vikingasjukan : injektionsbehandling ( diagnoskod M72.0, operationskod TND11) - 10 mars 2015 DUPYTRENS KONTRAKTUR, Vikingasjukan : injektionsbehandling ( diagnoskod M72., operationskod TND11) - 1 mars 215 År 211 registrerades ett nytt läkemedel i Europa, ett ämne som löser upp bindvävssträngarna

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare

Läs mer

DE QUERVAINS TENDINIT. seninflammation vid handleden (diagnoskod M65.4, operationskod NDM49) - 10 mars 2016

DE QUERVAINS TENDINIT. seninflammation vid handleden (diagnoskod M65.4, operationskod NDM49) - 10 mars 2016 DE QUERVAINS TENDINIT. seninflammation vid handleden (diagnoskod M65.4, operationskod NDM49) - 1 mars 216 Detta är en inflammation kring senorna vid tumsidan av handleden och symptomen är ofta smärta och

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

»Hälsobarometer«ger stöd för konstruktiva samtal

»Hälsobarometer«ger stöd för konstruktiva samtal Gunilla Brattberg, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet; Certec, avdelningen för rehabiliteringsteknologi, institutionen för designvetenskap, Lunds tekniska högskola (gunilla.brattberg@varkstaden.se)

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Regionhabiliteringen i Göteborg

Regionhabiliteringen i Göteborg Regionhabiliteringen i Göteborg Lost in transition Vuxna med myelomeningocele En intervjustudie Magdalena Vu Minh Arnell Leg sjuksköterska/uroterapeut SU/Regionhabiliteringen UroTarmhabiliteringen Drottning

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

ICOAP in Swedish, knee

ICOAP in Swedish, knee ICOAP in Swedish, knee Många personer har berättat att de upplever olika typer av smärta, värk eller obehag i knälederna. Från och med nu kommer vi för enkelhetens skull använda ordet smärta för dessa

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Exempel på tidigare tentamen

Exempel på tidigare tentamen Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom

Läs mer

Nationella Kataraktregistret och PROM

Nationella Kataraktregistret och PROM Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%

Läs mer

Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Agneta Pagels, Forskningssjuksköterska, Med. Lic. Njurmedicinska mottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Omvårdnadsrepresentant, styrgruppen

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Folkhälsosektionen Birgitta.ekeberg@rjl.se Inger Jansson Arbetsterapeut PhD Jönköping University Inger.jansson@ju.se

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Översättning av Transgender Congruence Scale (TCS) till svenska enligt WHO:s riktlinjer

Översättning av Transgender Congruence Scale (TCS) till svenska enligt WHO:s riktlinjer Översättning av Transgender Congruence Scale (TCS) till svenska enligt WHO:s riktlinjer Södersten M a,b, Johansson A c, Beckman U d, Östberg P b, Dhejne C c,e a Funktionsområdet Logopedi, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

Dermatology Life Quality Index

Dermatology Life Quality Index Dermatology Life Quality Index (DLQI) DERMATOLOGY LIFE QUALITY INDEX (DLQI) Formuläret är utformat för vuxna över 16 år. Det är lätt att fylla i och kan ges till patienten utan några större detaljerade

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service) Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter

Läs mer

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ Inledning Bakgrund och nuläge Lars Bernfort: HSA, Linköpings universitet Swedish value sets for EQ-5D health states Kristina Burström:

Läs mer

Uppgift 3a. Analys samt klinisk tillämpning av valfri mätmetod

Uppgift 3a. Analys samt klinisk tillämpning av valfri mätmetod Uppgift 3a. Analys samt klinisk tillämpning av valfri mätmetod Inledning Jag har valt att analysera the Star Excursion Balance Test (SEBT) då jag ville fördjupa mig i ett utvärderingsinstrument som kan

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1 HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT delrapport 1 Evalill Nilsson, Preben Bendtsen & Margareta Kristenson för nätverket HälsoFrämjande Sjukhus Linköping mars 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Nackgrupp, ett samarbetsprojekt mellan arbetsterapeut och sjukgymnast i primärvård.

Nackgrupp, ett samarbetsprojekt mellan arbetsterapeut och sjukgymnast i primärvård. Nackgrupp, ett samarbetsprojekt mellan arbetsterapeut och sjukgymnast i primärvård. En litteraturstudie för att finna utvärderingsinstrument lämpade för patientundervisning i grupp. Författare: Berit Axelsson,

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 kommuner

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

http://www.youtube.com/watch?v=os-rrcctdby Patienter som vill utveckla vården Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård, 2013-12-03 Sara Riggare 3 december 2013 Sara Riggare 3 3 december 2013 Sara Riggare 4 Parkinsons

Läs mer

Metoder för att studera sömn. Martin Ulander

Metoder för att studera sömn. Martin Ulander Metoder för att studera sömn Martin Ulander Hur mäts sömn? Observation Av andra (t ex små barn och insekter) Av individen själv Objektiv mätning Direkta metoder, dvs man mäter de neurofysiologiska skeenden

Läs mer

PedsQL Family Impact Module

PedsQL Family Impact Module PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness

Läs mer

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet 1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer