Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1"

Transkript

1 Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) är ett utvärderingsinstrument som är utvecklat för att mäta funktionsnedsättning och symptom i övre extremitet. DASH utvecklades gemensamt av Institute for Work & Health och American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS) (1). DASH består av ett självskattningsformulär där patienten får skatta hur den själv ser på sin arm-handfunktion utifrån olika perspektiv och i samband med olika dagliga aktiviteter. Det kan användas för att utvärdera alla leder i övre extremitet. Instrumentet innehåller 30 frågor och ämnen som tas upp är smärta, delaktighet, jobbförmåga och sexualfunktion. Såväl fysiska som psykiska och sociala aspekter behandlas i frågeformuläret. I frågeformuläret ombeds patienten skatta sin förmåga att utföra olika aktiviteter som t.ex. öppna en tung dörr eller bädda sängen. Patienten kryssar i ingen svårighet, viss svårighet, måttlig svårighet, stor svårighet eller omöjligt att göra baserat på hur upplevelsen har varit den senaste veckan. Patienten får även skatta i vilken utsträckning dennes problem har stört umgänget med anhöriga, vänner eller grannar, sitt vanliga arbete eller andra dagliga aktiviteter. Även värk, smärta, stickningar, svaghet och stelhet under den senaste veckan skattas. Poängen på samtliga frågor används sedan för att räkna ut en poäng på en skala från 0 till 100 där 0 är ingen funktionsnedsättning/symptom och 100 är svårast funktionsnedsättning/symptom (2). Atroshi et al (2) översatte DASH till svenska och testade reliabilitet och validitet hos den svenska versionen av DASH hos 176 patienter (57 % kvinnor), med en medelålder på 52 år (18-85 år). Patienterna hade muskuloskeletala funktionsnedsättningar i övre extremitet och var planerade att genomgå kirurgi (n 125) eller sjukgymnastik (n 51). Intern konsistens för varje DASH-skala bedömdes med Cronbach alpha och visade sig vara hög (Cronbach alpha 0,96). Test-retest reliabilitet utvärderades hos 67 av patienterna (55 % kvinnor), medelålder 51 (19-74 år). De fick genomföra DASH vid två tillfällen med i median 7 (3-17) dagars mellanrum. Test-retest reliabiliteten visades vara utmärkt med en medelskillnad i poäng på 0,7 (95% KI -1,2 2,6, p = 0,5) och en ICC på 0,92 (95% KI 0,88 0,95). ICC analyserades också separat hos patienterna som skulle genomgå kirurgi (n 30) respektive sjukgymnastik och var även där utmärkt, ICC 0,93 (95% KI 0,86-0,97) respektive ICC 0,91 (95% KI 0,84-0,96). En separat analys gjordes även hos de patienter som fyllde i formulären med mindre än 8 dagars (n 34) mellanrum och hos de som fyllde i formulären med mer än 8 dagars mellanrum, ICC var då 0,90 (95% KI 0,81-0,95) respektive 0,94 (95% KI 0,88-0,97) (2). Atroshi et al (2) undersökte även olika aspekter av validitet för det svenska DASH-formuläret. Begreppsvaliditet bedömdes genom att testa flera fördefinierade hypoteser angående förväntade förhållanden mellan DASH och andra utvärderingsmått. I överensstämmelse med författarnas hypotes sågs en positiv korrelation mellan poäng på DASH och SF-12 (värre funktionsnedsättning i övre extremitet korrelerade med sämre generell hälsa). En starkare korrelation sågs mellan låg poäng på DASH och låg poäng på SF-12:s fysiska komponent (r = 0,74, 95% KI 0,66 0,81) jämfört med den mentala hälsokomponenten (r = 0,51, 95% KI 0,38 0,62). När DASH-poängen analyserades grupperade efter hur patienterna bedömt sin allmänna hälsa på SF-12 kunde en signifikant skillnad ses mellan de fem grupperna, med lägre DASH-poäng hos de patienter som rapporterade sämre hälsa (p<0,0001). Den svenska versionens känslighet för förändring har inte undersökts (2). Hsu et al (3) genomförde en studie för att få fram normativa DASH-poäng hos unga atleter. Dessa poäng jämfördes med normativa värden i den allmänna befolkningen och en åldersmatchad kohort och resultaten 1

2 hos atleterna var signifikant bättre. DASH-poängen var 0 för 65,1 % av atleterna vilket innebär att det finns en signifikant takeffekt när DASH används i denna grupp (3). Patient-specifik funktionell skala (PSFS) PSFS är ett utvärderingsinstrument utvecklat av Stratford et al (4) som syftar till att utvärdera förmågan att utföra specifika aktiviteter. Patienten väljer själv ut 3-5 aktiviteter som den tycker är svåra att utföra. Patienten ombeds sedan att skatta på en 0-10-skala hur väl dessa aktiviteter kan genomföras, där 0 är kan ej utföra aktiviteten och 10 är kan utföra aktiviteten lika bra som före skada eller besvär (4). Rosengren et al (5) undersökte bland annat innehållsvaliditet och test-retest reliabilitet hos den svenska versionen av PSFS. Deltagarna var 58 patienter som opererats för artros i CMCleden. Fyrtioåtta deltagare var kvinnor och tio män. Innehållsvaliditet utvärderades genom att se om hypotesen att mer än 90 % av aktiviteterna där deltagarna rapporterade begränsningar också skulle finnas i Aktivitets och delaktighetskomponenten av ICF stämde. Innehållsvaliditeten visade sig vara utmärkt, alla aktivitetsbegränsningar som uppgavs i PSFS kunde klassificeras enligt aktivitetskomponenten i ICF. Test-retest reliabilitet utvärderades genom att ringa upp patienterna två till tre dagar efter den första bedömningen och be de skatta samma aktiviteter åter igen. ICC var 0,79 vilket tyder på en god test-retest reliabilitet. En tendens till en golveffekt kunde ses, medianvärdet för alla patienter vid första besöket var 3 med ett intervall på 0 till 8. Av alla patienterna var det 11,5 % som uppgav ett medianvärde på 0 på alla tre aktiviteter. Detta innebär att det blir en svårighet att upptäcka eventuell försämring vid uppföljningen (5). Chatman et al (6) undersökte PSFS:s test-retest reliabilitet, construct validity och känslighet för förändring hos 38 patienter med knädysfunktion. Knädysfunktion definierades som ett ortopediskt knäproblem som bidrog till en, av patienten upplevd, nedsatt funktion. Tjugo kvinnor och 18 män deltog i studien, medelålder var 47 år (19-84 år) och de hade i snitt haft problem med knäet i 11,6 veckor. Test-retest reliabilitet undersöktes genom att jämföra den initiala poängen på PSFS med en andra PSFS-poäng som togs 48 till 72 timmar efter den första bedömningen. För varje individuell aktivitet var test-retest reliabilitetskoefficienten R = 0,84 (95 % KI 0,78-0,88). De undersökte även construct convergent validity genom att jämföra poängen på PSFS med poängen på SF-36 vid två tillfällen (vid första bedömningen och två till tre veckor senare). Författarnas hypotes var att poängen på PSFS och poängen på SF-36 skala för fysisk funktion och smärta skulle uppvisa korrelationer på mellan 0,30 och 0,50. En hypotes var också att det skulle finnas liten eller ingen korrelation mellan PSFS och dimensionerna mental hälsa och rollbegränsning på SF-36. Pearsons korrelationskoefficient och 95-procentigt konfidensintervall räknades ut och visade sig stämma väl överens med hypotesen. Eftersom att PSFS är ett patient-specifikt utvärderingsmått, där målet inte är att jämföra funktionsnedsättning mellan patienter, är det något problematiskt att utvärdera validitetsaspekter (6). Medical Outcomes Study Short Form 36 (SF-36) Medical Outcomes Study Short Form 36 (SF-36) utformades för att kunna fånga patienternas perspektiv av sin sjukdom, och ersätta långa, svårförståeliga hälsoformulär. Tanken var att ha ett utvärderingsinstrument som kunde kartlägga livskvalitet på befolkningsnivå eller för en specifik sjukdomsgrupp. Det kan även användas vid klinisk forskning och som utvärderingsinstrument för patienter på olika mottagningar. SF-36 består av 36 frågor som syftar till att undersöka upplevd fysisk och psykisk funktion samt välmående under den senaste månaden. Vid redovisning av resultatet fördelas frågorna under åtta kategorier som 2

3 täcker in olika aspekter av hälsa. Ytterligare en fråga tillkommer och brukar redovisas separat, frågan som undersöker förändringen av upplevd hälsa jämfört med ett år sedan. Frågorna som ingår i SF-36 kommer från tidigare använda enkäter och är tänkta att representera det centrala från ursprungsformuläret så dess egenskaper bibehålls i så stor utsträckning som möjligt. Frågorna under fysisk funktion är till exempel tagna direkt från MOS Physical Funcioning Scale och frågorna under psykiskt välbefinnande är direkt tagna från The five-item mental health scale (MHI-5) (7). Efter att ha fyllt i formuläret kan man ta fram en profilerad hälsostatus utifrån de åtta kategorierna. Resultatet tolkas utifrån vilka kategorier som visar höga eller låga poäng. Förutom att redovisa resultatet utifrån de åtta kategorierna kan även en mental- och physical component summary (MCS respektive PCS) erhållas genom en algoritm, vilket ger en mer översiktlig bild av det aktuella hälsostatuset (8). För att kunna tolka resultat och få en korrekt poängsättning behövs en manual och tolkningsguide. (7). Test-retest reliabilitet var hög hos en patientgrupp med parkinsonism (n 37), medelålder 71 år. Andra testet genomfördes av samma bedömare en vecka efter första bedömningen. ICC var 0,80 eller högre för samtliga domäner utom social funktion (ICC 0,71) (9). SF-36 har översatts till svenska av Sullivan et al (10) som även reliabilitets- och validitetstestade instrumentet. Testet besvarades av 8930 personer (48,2 % män) med en medelålder på 42,7 år (15-93 år). Intern konsistens var hög i alla åtta skalorna och överlag stämde resultatet från den svenska studien väl överens med en motsvarande amerikansk studie, vilket visade på god användbarhet av den svenska versionen av SF-36 (10). Diskussion Hur förhåller sig de tre mätmetoderna till varandra utifrån mätmetodmallens rubriker? Samtliga mätmetoder är självskattade frågeformulär. Samtliga instrument mäter på en ordinalskala. SF-36 sticker ut genom att det är det enda instrumentet av de tre som mäter hälsorelaterad livskvalitet. Är mätmetoderna användbara för alla grupper? Skulle de kunna användas i den kliniska verksamhet som du utgått från i uppgift 1a? I uppgift 1a utgick jag från sjukgymnastik inom primärvård, och där anser jag att samtliga utvärderingsinstrument är mycket användbara. DASH är testat på en svensk population med god reliabilitet och validitet. Åldern på deltagarna varierade mellan år och täckte därmed in en stor del av patienterna som söker sig till vårdcentral. Dock så är det oklart hur svenska versionen av DASH skulle fungera på barn och ungdomar yngre än 18 år. Inte heller PSFS eller SF-36 har i de studier jag kollat på använts på patienter yngre än 18 år. SF-36 används i dagsläget, till min kännedom, på vårdcentraler. PSFS rekommenderas enligt LSR:s mätdatabas till patienter i det subakuta och kroniska stadiet och borde således kunna användas i primärvårdverksamhet. Vad mäter instrumentet, vilken ICF-dimension mäts och när i vårdprocessen är instrumentet lämpligt att använda? DASH utvärderar dimensionerna kroppsfunktion, aktivitet och delaktighet i ICF. PSFS utvärderar på aktivitetsnivån i ICF, då patienten själv väljer vilka aktiviteter som ska utvärderas, beroende på vad som väljs kan även delaktighet rymmas i utvärderingsinstrumentet. I studien av Rosengren et al (5) kunde samtliga kategorier kategoriseras inom aktivitetskomponenten av ICF och 99 % av de valda aktiviteterna fanns inom domänerna rörelse, personlig vård och hemliv. SF-36 täcker in flera delar av ICF. De första tre kategorierna av SF-36 behandlar den fysiska hälsoupplevelsen, vilket relaterar till 3

4 ICF:s underkategori kroppsstrukturer och kroppsfunktioner. Kategori 5-8 i SF-36 kan relatera till ICF:s underkategorier aktivitet och delaktighet. SF-36 har dock ingen direkt relation till underkategorin omgivningsfaktorer i ICF. Eftersom det är patienten själv som identifierar aktiviteter i PSFS så kan det instrumentet egentligen användas när som helst i vårdprocessen. SF-36 anser jag också kan användas när som helst i vårdprocessen och med fördel från allra första början för att kunna se förändringar allt eftersom patienten flyttas framåt i vårdkedjan. DASH hade en tydlig takeffekt bland unga atleter och bör kanske inte användas hos patienter som man förväntar sig kommer få höga poäng, då inget utrymme för förbättring kommer finnas. PSFS hade istället en tendens till golveffekt, som dock kan motverkas genom att uppmuntra patienten att välja några aktiviteter som är lite lättare. Även DASH och PSFS anser jag kunna användas under hela vårdprocessen. Vilka är mätmetodernas fördelar respektive nackdelar? Fördelar med DASH är att det är enkelt att administrera. Det kräver ingen träning för att kunna utvärdera med DASH. Själva ifyllandet tar mellan 5 och 30 minuter och frågeformuläret är gratis att ladda ned. Det finns en hemsida dedikerad till DASH där det finns nyttig information och instrumentet även finns tillgängligt för nedladdning. DASH finns översatt till 27 språk och det finns även en kortversion av DASH tillgänglig (QuickDASH). En annan fördel med DASH är att det faktiskt mäter hela övre extremitet och därmed kan användas för att jämföra olika patientgrupper. Detta innebär även en nackdel då instrumentet kan bli för generiskt och inte känsligt nog. I studien av Rosengren et al (5) diskuterades att Quick DASH inte innehöll tillräckligt många aktiviteter som patienterna med CMC-artros hade besvär med och poängen blev därmed inte lika representativ som poängen på PSFS där patienterna själva valde problematiska aktiviteter. En fördel med PSFS är att det går snabbt att utföra (i snitt 4 minuter (6)) och det krävs inte någon utrustning utöver själva formuläret och en penna. Det krävs ingen träning för att utföra testet och testet finns tillgängligt gratis. En annan fördel med PSFS är just att det är ett patientspecifikt utvärderingsmått, vilket är fördelaktigt när det gäller att dokumentera och utvärdera förändring över tid i den aktivitet som patienten har valt. Att det är patientspecifikt gör också att det är svårt att jämföra individer emellan, men det är inte heller det som är syftet med instrumentet. Fördelar med SF-36 är att det är ett instrument som är väl använt och studerat. Det mäter områden som ofta faller bort i andra instrument. SF-36 tar förhållandevis kort tid att utföra, i studien av Chatman et al tog det deltagarna i genomsnitt 13 minuter att fylla i formuläret (6). Bland nackdelar kan nämnas att det tycks vara så att SF-36 får en minskad känslighet för förändring över tid vid senare sjukdomsstadier vid stroke (11). 4

5 Referenser 1. Hudak P, Amadio P, Bombardier C and the Upper Extremity Collaborative Group (UECG). Development of an Upper Extremity Outcome Measure: The DASH (Disabilities of the Arm, Shoulder, and Head). American Journal of Industrial Medicine. 1996;29: Atroshi I, Gummesson C, Andersson B, Dahlgren E, Johansson A. The disabilities of the arm, shoulder and hand (DASH) outcome questionnaire, Reliability and validity of the Swedish version evaluated in 176 patients. Acta orthopaedica scandinavica. 2000;71(6): Hsu, J. E., Nacke, E., et al. The Disabilities of the Arm, Shoulder, and Hand questionnaire in intercollegiate athletes: validity limited by ceiling effect. J Shoulder Elbow Surg 2010;19(3): Stratford, P. "Assessing disability and change on individual patients: a report of a patient specific measure." Physiotherapy Canada 1995;47(4): Rosengren 6. Chatman AB, Hyams SP, Neel JM, et al. The Patient-Specific Functional Scale: measurement properties in patients with knee dysfunction. Phys Ther. 1997;77(8): Ware JE Jr, Sherbourne CD. The MOS 36-item short-form health survey (SF-36). I. Conceptual framework and item selection. Med Care. 1992;30(6): Taft C, Karlsson J, Sullivan M. Do SF-36 summary component scores accurately summarize subscale scores? Qual Life Res. 2001;10(5): Steffen T, Seney M. Test-retest reliability and minimal detectable change on balance and ambulation tests, the 36-item short-form health survey, and the unified Parkinson disease rating scale in people with parkinsonism. Phys Ther 2008;88(6): Sullivan M, Karlsson J, Ware JE Jr. The Swedish SF-36 Health Survey I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden. Soc Sci Med. 1995;41(10): Hagen S, Bugge C, Alexander H. Psychometric properties of the SF-36 in the early post-stroke phase. J Adv Nurs. 2003;44(5):

6 Ändringar Som kurskamrater påpekade var källorna inte helt korrekta, vilket jag har korrigerat. I övrigt har jag utökat delen om SF-36 något. 6

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

»Hälsobarometer«ger stöd för konstruktiva samtal

»Hälsobarometer«ger stöd för konstruktiva samtal Gunilla Brattberg, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet; Certec, avdelningen för rehabiliteringsteknologi, institutionen för designvetenskap, Lunds tekniska högskola (gunilla.brattberg@varkstaden.se)

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 kommuner

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 geografiskt

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI)

WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI) WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI) Svensk version Swedish version Ett diagnos-specifikt verktyg för att utvärdera livskvalitet hos personer med axelinstabilitet. Copyright 1998 (#474672)

Läs mer

Dermatology Life Quality Index

Dermatology Life Quality Index Dermatology Life Quality Index (DLQI) DERMATOLOGY LIFE QUALITY INDEX (DLQI) Formuläret är utformat för vuxna över 16 år. Det är lätt att fylla i och kan ges till patienten utan några större detaljerade

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK

Prövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AWP-FK rövning av diskriminativ förmåga för bedömningsinstrumentet AW-FK Jan Sandqvist ed. Dr., universitetslektor Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier Linköpings universitet Björn Gerdle rofessor

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 Kostnadseffektanalys Behandling A Kostnader Effekter Kostnader A Kostnader B Effekter A Effekter

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Regressionstestning teori och praktik

Regressionstestning teori och praktik Regressionstestning teori och praktik Lic. Emelie Engström emelie.engstrom@cs.lth.se Software Engineering Research Group LUND UNIVERSITY Sweden SWELL the Swedish Research School in Software Verification

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA TRÄNINGSRIKTLINJER

SJUKGYMNASTISKA TRÄNINGSRIKTLINJER Dokumentkategori Vårdprogram Dokumentets titel Knäartros sjukgymnastiska träningsriktlinjer Gäller för: Sjukgymnastgruppen Godkänd av: Christina Norlén Utarbetad av: Eva Johansson, Gro Stangnes Revisionsansvarig:

Läs mer

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter.

Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. PBM i projektet Ögat på sjukskrivning Behandlingsresultat januari 2008 augusti 2009: Kraftig och hållbar minskning av besvär och sjukskrivning. Mycket nöjda klienter. 2009-10-25 Erik Olsson, leg. psykolog

Läs mer

Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem

Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem Forskning kring benamputationer - upptäckter och problem Anton Johannesson (Leg. Ortopedingenjör, Med. Dr.) Ortopedteknik AB, Kristianstad Institutionen för kliniska vetenskaper och ortopedi, Lund Universitet

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE Vanliga frågor & svar Utgåva 1: december 2009 ANVÄNDARMANUAL 2 Introduktion av COPD Assessment TestTM (CAT) CAT (COPD Assessment Test) är ett verktyg som fylls i av patienten.

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Skolbarns hälsa och välbefinnande 1985-2001: En reliabilitets- och validitetsrapport från Skolbarns hälsovanor

Skolbarns hälsa och välbefinnande 1985-2001: En reliabilitets- och validitetsrapport från Skolbarns hälsovanor 1 Skolbarns hälsa och välbefinnande 1985-2001: En reliabilitets- och validitetsrapport från Skolbarns hälsovanor Pia Wennerholm Juslin & Mia Danielson Statens folkhälsoinstitut Inledning Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Nationella FOTLEDSregistret www.swedankle.se Årsrapport för 2011 Malmö 2012 05 30

Nationella FOTLEDSregistret www.swedankle.se Årsrapport för 2011 Malmö 2012 05 30 Nationella FOTLEDSregistret www.swedankle.se Årsrapport för 2011 Malmö 2012 05 30 Innehåll 1. INTRODUKTION 5 2. REGISTRETS STYRGRUPP OCH SEKRETERARE 5 3. ANVÄNDARMÖTEN OCH ÅTERRAPPORTERING 6 4. FINANSIERING

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Ska jag jobba som cirkusartist,

Ska jag jobba som cirkusartist, Ska jag jobba som cirkusartist, eller? Britta Berglund, vårdutvecklingsledare, Gastrocentrum Omvårdnad Med lic, Med dr, forskarassistent, KI britta.berglund@karolinska.se Villefranche Nosology (1998) Klassisk

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

ISAS Del 1. Beteenden

ISAS Del 1. Beteenden ISAS Del 1. Beteenden Det här frågeformuläret ställer frågor om olika självskadebeteenden. Svara bara om du har gjort något av detta med avsikt (med flit) och utan syfte att ta livet av dig. 1. Försök

Läs mer

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc 1 Skånes universitetssjukhus SUS Kliniken för Intensivvård och Perioperativ medicin Malmö Malmö Lund Skånes universitetssjukhus är en del

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Validitets- och reliabilitetstestning av instrument som mäter aktivitetsbegränsning och beteendemedicinska variabler efter Colles fraktur.

Validitets- och reliabilitetstestning av instrument som mäter aktivitetsbegränsning och beteendemedicinska variabler efter Colles fraktur. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Kurs: Uppsatskurs i sjukgymnastik Uppsats 30 hp, avancerad nivå Validitets- och reliabilitetstestning av instrument som mäter

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Copyright Psykologiförlaget AB, 2002

Copyright Psykologiförlaget AB, 2002 Supplement 2 Copyright Psykologiförlaget AB, 2002 Inledning Sedan BasIQ publicerades år 2000, har testet snabbt blivit ett av de mest använda begåvningstesten på den svenska arbetspsykologiska testmarknaden.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Habiliteringsplanering

Habiliteringsplanering Rapport från Barn- och ungdomshabiliteringen Habiliteringsplanering - ett sätt att gemensamt nå målen Modell för utvärdering av individuella habiliteringsplaner inom barn- och ungdomshabiliteringen i Landstinget

Läs mer

Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual

Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual 2013 Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual Vad skall frågorna till patienten mäta? Vilka respondenter är det avsett för? Vilka krav på validitet

Läs mer

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Effekten av nackkoordinationsträning på sensomotorisk funktion, symtom och självskattad hälsa och funktion vid långvariga nack- och skulderbesvär

Effekten av nackkoordinationsträning på sensomotorisk funktion, symtom och självskattad hälsa och funktion vid långvariga nack- och skulderbesvär Effekten av nackkoordinationsträning på sensomotorisk funktion, symtom och självskattad hälsa och funktion vid långvariga nack- och skulderbesvär Bidragstagare: Martin Björklund, Akademin för hälsa och

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Sköra multisjuka äldre Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Helena Lööf Affilierad forskare vid Institutionen för klinisk

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Psytest AB s. Metodkatalog. Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s. Metodkatalog. Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s Metodkatalog Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium II 4 LSI360 5 BP-Basprofil 6 Expertsystem 7 Begåvningstest

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Mats Lundström Nationella Kataraktregistret Karlskrona, Sverige Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår:

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

WESTERN ONTARIO ROTATOR CUFF INDEX (WORC)

WESTERN ONTARIO ROTATOR CUFF INDEX (WORC) WESTERN ONTARIO ROTATOR CUFF INDEX (WORC) Svensk version Swedish version Ett diagnos-specifikt verktyg för att utvärdera livskvalitet hos personer med rotator cuff problem.(skulderbesvär). Copyright 1998

Läs mer