Adhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng
|
|
- Nils Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet x Adhesiv kapsulit Studieuppgift 3 FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Delkurs 3:1; FYS 015 Rörelsesystemet 2 Fysioterapi/sjukgymnastik inom öppenvård 15 högskolepoäng
2 Bakgrund Frusen skuldra, eller adhesiv kapsulit, är en relativt vanlig åkomma som karaktäriseras av smärta i skulderregionen, inflammation, samt minskat aktivt och passivt rörelseomfång i glenohumeralleden (1). Det finns två typer av frusen skuldra; primär (idiopatisk) där orsaken bakom tillståndet är okänd, och sekundär, som uppkommer efter någon typ av skada, våld eller sjukdom. 2-5 % av populationen drabbas av frusen skuldra och tillståndet är vanligast hos patienter mellan 40 och 60 år (2). Kvinnor drabbas något oftare än män, men det finns ingen känd genetisk orsak till tillståndet (1). Patofysiologin bakom frusen skuldra är relativt okänd. Tillståndet startar spontant, möjligen som en inflammation i gleohumeralleden, vilket följs av minskad mängd synovialvätska, samt en fibrotisering och förtjockning av ledkapseln (1,2). Tillståndets naturalförlopp beskrivs ha tre olika faser där den första fasen (försämringsfasen) domineras av tilltagande värk och smärta i skuldran. I den andra fasen (mognadsfasen) minskar smärtan, men rörelseinskränkningen (framförallt utåtrotation och abduktion) i glenohumeralleden ökar. Den tredje fasen (förbättringsfasen) karaktäriseras av en långsam ökning av rörelseomfånget (2). Tidsförloppet för de tre faserna är i medeltal 2,5 år, och endast 7-11 % av patienter med frusen skuldra upplever en subjektiv funktionsinskränkning efter att tillståndet läkt ut (2). Det finns ingen enskild vedertagen behandling av frusen skuldra, och högkvalitativa vetenskapliga evidens som talar direkt för eller emot någon av de vanliga behandlingarna saknas (1). Vanliga behandlingar mot frusen skuldra inkluderar smärtlindring (t.ex. medicinering med icke-steroida anti-inflammatoriska mediciner [NSAID] och kortikosteroider, transkutan elektrisk nervstimulering [TENS], akupunktur och kyla), intraartikuella injektioner med kortikosteroider, kapsellösning med hjälp av kirurgi eller manipulation under narkos, samt sjukgymnastiska rehabiliteringsövningar (1,2). Den sjukgymnastiska rehabiliteringen fokuserar ofta på patientinformation, aktiva och passiva rörelseövningar för glenohumeralleden, stretching, manipulations- och mobiliseringstekniker, samt hemövningar (3). Metod Litteratursökningen utfördes den 1 december 2011 i databasen PubMed. Sökorden som användes var adhesive capsulitis och physiotherapy. Sökningen genererade 425 träffar och vi lade då in begränsningarna (limits) randomized controlled trial, human, English, all adults (19+ years) och links to free fulltext. Denna sökning genererade 10 träffar. Efter att ha läst titlar och sammanfattningar valde vi tre artiklar (3-5) för närmare granskning av evidens för behandling av frusen skuldra och vetenskaplig kvalitet enligt Physiotherapy Evidence Database (PEDro) skalan (0-10 p, där 10 p är den högsta vetenskapliga kvaliteten, (6)). Urvalet var baserat på artiklarnas frågeställning (har sjukgymnastik positiv effekt på frusen skuldra?). Resultat Två av artiklarna jämförde effekten av sjukgymnastisk behandling och injektioner med kortikosterioder (4,5). 93 (4) respektive 78 (5) patienter blev randomiserade till en av fyra olika behandlingsgrupper; 1) injektion av kortikosteroider och sjukgymnastik, 2) injektion av kortikosteroider utan sjukgymnastik, 3) injektion av saltlösning och sjukgymnastik, och 4) injektion av saltlösning utan sjukgymnastik. Den sjukgymnastiska behandlingen i den första studien bestod av 12 tillfällen på 4 1
3 veckor med TENS, mobilisering, aktiva rörelseövningar och kyla, alternativt ultraljud, mobilisering, aktiva rörelseövningar, isometriska styrkeövningar och kyla beroende på om patienten var i försämringsfasen eller mognadsfasen av frusen skuldra (4). I den andra studien bestod den sjukgymnastiska behandlingen av 8 tillfällen på 4 veckor med proprioceptiv neuromuskulär facilitering (PNF), mobilisering, och aktiva övningar med gymutrustning (5). Alla patienter fick även hemövningar (5) bestående av aktiva rörelseövningar för flexion, abduktion, utåt- och inåtrotation (4). Den tredje studien jämförde effekten av två olika sjukgymnastiska behandlingsprogram på patienter med frusen skuldra (3). 14 patienter behandlades med TENS, kyla, NSAID, PNF, aktiva rörelseövningar för glenohumeralleden, samt rörelseövningar för scapula och thorax hos sjukgymnast 5 gånger i veckan i 6 veckor (interventionsgrupp). Dessa patienter jämfördes med 15 patienter som fick samma behandling förutom övningarna för scapula och thorax (kontrollgrupp) (3). Träningsprogrammet för skapula och thorax bestod av olika rörelser för skapula (retraktion/protraktion, adduktion/abduktion och elevation i stående och rygg- eller magliggande position) och axelextension med eller utan gummiband, armhävningar mot vägg, bord eller golv, samt skapula-stabiliserande övningar med boll i stående (3). Alla patienter i denna studie fick också hemprogram som bestod av rörelseövningar (axelflexion, inåt- och utåtrotation, samt skapulaelevation) och stretching av bakre ledkapseln. a) Evidens för behandling På kort sikt (6 veckor) minskade injektioner av kortikosterioder patienternas smärta och funktionsnedsättning (utvärderat med the Shoulder Pain And Disability Index ) (4), eller enbart funktionsnedsättning (utvärderat med instrumentet Shoulder Disability Questionaire ) (5), jämfört med sjukgymnastik. Sjukgymnastik förbättrade rörelseomfånget i flexion (4) och utåtrotation (5) i glenohumeralleden (utvärderat med goniometer). På lång sikt (12 respektive 4 månader) förbättrades alla patienter oavsett behandling och utvärderingsmetod och det fanns inte längre någon signifikant skillnad mellan grupperna (4,5). Dessa studier fick 8/10 p (4) respektive 7/10 p (5) enligt PEDro skalan (6). I studien som undersökte om rörelseövningar för scapula och thorax förbättrade patienter med frusen skuldra fick alla patienter en ökad funktionell status (utvärderat med the modified Constant score ) och minskad smärta (utvärderad med VAS) efter 6 och 12 veckor. Funktionell status var inte signifikant olika mellan grupperna efter behandling, men gruppen som fick rörelseövningar för scapula och thorax fick signifikant mindre smärta efter 6 veckor och bättre rörelseomfång (utvärderat med goniometer) efter 12 veckor, jämfört med kontroll gruppen (3). Denna studie fick 4/10 p enligt PEDro skalan (6). b) Utvärdering Behandlingseffekten på patienter med frusen skuldra kan utvärderas med instrumentet Disability of the Arm and SHoulder (DASH), som även finns i en svensk version. DASH mäter funktionsnedsättning och symtom i övre extremiteten och utvecklades ursprungligen av the American Academy of Orthopedic Surgeons (7). Instrumentet består av 30 frågor som mäter svårigheten att utföra olika fysiska aktiviteter (21 frågor), graden av smärta, stelhet och svaghet (5 frågor), samt påverkan på sociala aktiviteter, arbete, sömn och psykologiskt välmående (4 frågor) under den senaste veckan. Svaren på varje fråga poängsätts från 1 (ingen funktionsnedsättning/symtom) till 5 (svårast funktionsnedsättning/symptom). Ett DASH-score räknas ut genom att 2
4 summera alla poäng, subtrahera med 30 och dividera med 1.2 (skala 0-100). DASH har också en frivillig del som handlar om förmågan att utöva sport, spela musikinstrument (4 frågor) och arbeta (4 frågor). Den svenska versionen av DASH har vistats ha hög reliabilitet (intern konsistens och test-retest-reliabilitet) och validitet (begreppsvaliditet) för patienter med muskuloskeletala besvär från övre extremiteten (8). DASH mäter inom samtliga ICF områden (kroppsfunktion, aktivitet och delaktighet). Eftersom rörelseomfånget i glenohumeralleden minskar i mognadsfasen och ökar i förbättringsfasen av frusen skuldra kan mätning av rörelseomfånget med en goniometer vara en bra utvärderingsmetod. Reliabiliteten och validiteten har visats vara hög då tränade sjukgymnaster mäter rörelseomfång i glenohumeralleden med en goniometer (9,10). Denna utvärderingsmetod mäter inom ICF området kroppsfunktion. Diskussion: Vetenskaplig evidens för sjukgymnastisk behandling av patienter med frusen skuldra kan sammanfattas som relativt svaga efter utvärdering av de tre artiklar som vi studerat i denna uppgift. På lång sikt blev patienter med frusen skuldra bättre oavsett behandling, men sjukgymnastik hade en liten positiv effekt på patienternas smärta och rörelseomfång i glenohumeralleden på kort sikt (3-5). Dessa slutsatser bör dock tas med en stor nypa salt eftersom vi bara har granskat tre artiklar och det finns många fler publicerade studier som undersökt sjukgymnastiska behandlingseffekter på patienter med frusen skuldra. Två av artiklarna jämförde sjukgymnastiska träningsprogram med intraartikuella kortikosteroidinjektioner. Dessa studier använde sig av liknande studiedesign med relativt många deltagare (93 respektive 78 patienter) och studierna bedömdes ha höga PEDro värden (8/10 respektive 7/10 p) (4,5). Eftersom sjukgymnastiska träningsprogram sällan kan döljas för patient eller terapeut är det reella maxvärdet på PEDro för dessa studier 8 p, vilket indikerar en hög vetenskaplig kvalitet. Sjukgymnastisk behandling och intraartikuella injektioner av kortikosteroider har jämförts även i andra studier och resultaten från dessa har nyligen utvärderats med hjälp av metaanalys i en systematisk review (11). Slutsatserna från denna studie skiljer sig inte nämnvärt från våra slutsatser; injektioner med kortikosterioder hade en större positiv effekt på smärta, passiv utåtrotation och skulderfunktion jämfört med sjukgymnastisk behandling och störst skillnader mellan behandlings- och kontrollgrupper sågs efter 6-7 veckor (11). På längre sikt minskade effekten av behandlingarna och endast små positiva effekter kvarstod till förmån för injektioner ett år efter behandling (11). Dessa resultat måste dock också tolkas försiktigt eftersom metaanalysen baserades på endast tre studier som var mycket heterogena gällande interventioner (t.ex. typ och längd av sjukgymnastisk behandling, och mängd kortikosteroider och injektionsställe) och utvärderingsmetoder (11). Gemensamt för ovanstående artiklar (4,5) var att den sjukgymnastiska behandlingen var ganska översiktligt beskriven, vilket gör det svårt att applicera dessa behandlingar i en klinisk vardag. Till skillnad från dessa studier inkluderade Çelik (3) en ingående beskrivning i text och bilder med exempel på övningar från sitt träningsprogram för skapula och thoraxmuskulatur. Tyvärr hade denna studie flera svagheter, bland annat ett litet antal patienter i interventions- och kontrollgrupp, vilket begränsar generaliseringar av resultaten. Patienterna allokerades slumpmässigt till olika grupper, men allokeringen var inte dold, inte heller var behandlingen dold för 3
5 patient, behandlare eller utvärderare (som för övrigt verkar vara samma person som behandlare). Ett problem för den som vill studera effekter av olika interventioner på patienter med frusen skuldra är avsaknaden av tydliga diagnoskriterier, samt att effekten av interventioner kan vara olika i olika stadier av sjukdomen (11). De studier som vi utvärderade hade varierande inklusionskriterier. Çelik (3) inkluderade patienter med både primär och sekundär frusen skuldra, samt patienter med andra sjukdomar (diabetes mellitus och sköldkörtelsjukdom). Carette och medarbetare (4) definierade frusen skuldra som patienter med smärta och aktiv och passiv rörelseinskränkning på 25 % i två riktningar jämfört med andra sidan eller normal värden, och exkluderade patienter med sekundär frusen skuldra eller andra sjukdomar (förutom diabetes mellitus). Patienterna som inkluderades fick inte ha haft sina symptom i mer än ett år, och patienterna fick olika sjukgymnastiska behandlingar beroende på hur länge de haft sina symptom. För patienter med mer akuta symptom fokuserade träningen på att minska smärta, behålla eller öka rörelseomfånget och att återställa funktion. För patienter med kroniska besvär fokuserade träningen på att förbättra rörelseomfång och muskelstyrka, samt att återställa funktion (4). Ryans och medarbetare (5) använde liknande inklusionskriterier som Carett m.fl. (4), med undantaget att patienterna hade haft sina symptom mellan 1 till 6 månader och endast ett träningsprogram utfördes (5). Eftersom frusen skuldra är ett mycket smärtsamt tillstånd med stor påverkan på funktion och välbefinnande kan interventioner som har effekt på kort sikt vara viktiga kliniska redskap. Smärta och värk är mest utmärkande för försämringsfasen av frusen skuldra och injektioner med kortikosteroider kan antagligen vara en bra tidig behandling (11). Denna tidiga behandling bör sedan kompletteras med sjukgymnastiska träningsprogram som inkluderar övningar för skapula, thorax och glenohumeralled för att öka rörelseomfånget och öka skuldrans funktion. Konklusion: Intraartikuella injektioner med kortikosteroider minskar smärta och sjukgymnastisk behandling ökar rörelseomfånget hos patienter med frusen skuldra på kort sikt. Sjukgymnastik kan med fördel inkludera rörelseövningar för skapula och thorax. På lång sikt har frusen skuldra ett positivt naturalförlopp, men injektioner och sjukgymnastisk rehabilitering kan användas i tidiga faser av sjukdomen. Referenser: 1. Ewald A. Adhesive capsulitis: a review. Am Fam Phys 2011;83(4): Ekelund A. Ny kunskap om den gåtfulla frusna skuldran. Operation kan ge snabbare läkning i svårare fall. Läkartidningen 1998;95(48): Çelik D. Comparison of the outcomes of two different exercise programs on frozen shoulder. Acta Orthop Traumatol Turc 2010;44(4): Carette S, Moffet H, Tardif J, Bessette L, Morin F, Frémont P et al. Intraarticular corticosteroids, supervised physiotherapy, or a combination of the two in the treatment of adhesive capsulitis of the shoulder: a placebo-controlled trial. Arthritis Rheum 2003;48(3): Ryans I, Montgomery A, Galway R, Kernohan WG, McKane R. A randomized controlled trial of intra-articular triamcinolone and/or physiotherapy in shoulder capsulitis. Rheumatology 2005;44(4):
6 6. Maher CG, Sherrington C, Herbert RD, Moseley ME. Reliability of the PEDro scale for rating quality of randomized controlled trials. Phys Ther 2003;83(8): Hudak PL, Amadio PC, Bombardier C. Development of an upper extremity outcome measure: the DASH (disabilities of the arm, shoulder and hand). Am J Ind Med 1996;29(6): Atroshi I, Gummesson C, Andersson B, Dahlgren E, Johansson A. The disabilities of the arm, shoulder and hand (DASH) outcome questionnaire. Acta Orthop Scand 2000;71(6): Mullaney MJ, McHugh MP, Johnson CP, Tyler TF. Reliability of shoulder range of motion comparing a goniometer to a digital level. Physiotherapy Theory & Practice 2010;26(5): Kolber MJ, Fuller C, Mashall J, Wright A, Hanney WJ. The reliability and concurrent validity of scapular plane shoulder elevation measurements using a digital inclinometer and goniometer. Physiotherapy Theory & Practice In press; doi: / Blanchard V, Barr S, Cerisola FL. The effectiveness of cortocosteroid injections compared with physiotherapeutic interventions for adhesive capsulitis: A systematic review. Physiotherapy 2010;96(2):
Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling
Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y
Läs merC-UPPSATS. Effekter av sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid subacromial impingement
C-UPPSATS 2008:346 Effekter av sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid subacromial impingement - en litteraturstudie Erica Fransson Anna Grefve Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen
Läs merC-UPPSATS. Sjukgymnastisk behandling vid adhesiv kapsulit i axeln
C-UPPSATS 2008:107 Sjukgymnastisk behandling vid adhesiv kapsulit i axeln - en litteraturstudie Per Hylén Andreas Lindholm Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merEXAMENSARBETE. Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie. Julia Esberg Susanne Törngren
EXAMENSARBETE Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie Julia Esberg Susanne Törngren Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merMaria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1
Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) är
Läs merAkupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006
Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Ansvariga: Ylva Nilsagård, Christina Holmdahl, Kerstin Nilsson Frågeställning:
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merOrtopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg
Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)
Läs merFeldenkrais för behandling och prevention
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merC-UPPSATS. Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet. En litteraturstudie
C-UPPSATS 2006:253 Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet En litteraturstudie Johanna Peterson Luleå tekniska universitet C-uppsats
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merFacioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merSjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur
Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom
Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merBenamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi
Läs merTUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016
TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 1 mars 16 Artros är en ledsjukdom där ledbrosket successivt förstörs, vilket leder till värk och belastningssmärta samt ibland
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merParkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2016-02-17 Giltigt t.o.m.: 2017-02-17 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Parkinsons sjukdom, Fysioterapi
Läs merExamensarbete 15 hp. Utbildningsprogram. i sjukgymnastik 180 hp. Höstterminen 2010
Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för sjukgymnastik Utbildningsprogram i sjukgymnastik 180 hp Examensarbete 15 hp Höstterminen 2010 Effekter av behandling enligt McKenzie vid ländryggsbesvär.
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merDE QUERVAINS TENDINIT. seninflammation vid handleden (diagnoskod M65.4, operationskod NDM49) - 10 mars 2016
DE QUERVAINS TENDINIT. seninflammation vid handleden (diagnoskod M65.4, operationskod NDM49) - 1 mars 216 Detta är en inflammation kring senorna vid tumsidan av handleden och symptomen är ofta smärta och
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merIontofores för att ge läkemedel vid senskador (tendinopati)
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merMOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA
PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap
vårdvetenskap- tvärvetenskap Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla
Läs merKontroll över smärtan med hjälp av fysiatri
Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merOrtopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Fysisk
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merUppdatering av vårdprogrammet för lymfödem
Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem Karin Johansson, sjukgymnast, docent. Lymfödemmottagningen Skånes onkologiska klinik, Skånes Universitetssjukhus i Lund Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merEVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv
EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv -Any truth is better than indefinite doubt Nordenström J. Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. Karolinska University Press, 2005. SENSORISK
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merVad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merHAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merEpicondylit lateral sjukgymnastisk behandlingsriktlinje Gäller för: Sjukgymnastgruppen Primärvårdsrehab Norra
Vårdprogram 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Vivian Wikström verksamhetschefer Utarbetad av: Tonja Barneveld, Bart Kila, Emma Rostedt Byh Leg sjukgymnaster Revisionsansvarig: Maria Klässbo
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet
Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merC-UPPSATS. Rädsla för fall hos äldre personer: prevalens, könsskillnader, faktorer associerade till rädsla för fall, konsekvenser och mätmetoder
C-UPPSATS 2008:357 Rädsla för fall hos äldre personer: prevalens, könsskillnader, faktorer associerade till rädsla för fall, konsekvenser och mätmetoder - en systematisk litteraturöversikt Josefin Johansson
Läs merHjälper intraartikulär injektion av kortison mot smärta vid artros i knä? -en litteraturstudie
Hjälper intraartikulär injektion av kortison mot smärta vid artros i knä? -en litteraturstudie Anna Herber ST-läkare i allmänmedicin Tyresöhälsan Vetenskaplig handledare: Anna Nixon Andreasson Dr. Med.
Läs mer2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar
2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merPatienternas upplevelse av den sjukgymnastiska ryggmottagningen på mödravårdcentralen i Eskilstuna - en enkätundersökning
FoU-Centrum Patienternas upplevelse av den sjukgymnastiska ryggmottagningen på mödravårdcentralen i Eskilstuna - en enkätundersökning Författare: Ellinor Rundlöf och Ulrika Skoog Sjukgymnastik 1, Mälarsjukhuset
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merTillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.
Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder
Läs merKAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning
6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk
Läs merSjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit
Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBehandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.
Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med diabetesrelaterade axelbesvär
Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2000-12-15/ M Kyhlbäck, H Schröder-Winter, A Göthner Revidering 2013/M Kyhlbäck Kontaktperson: M Kyhlbäck Behandlingsriktlinjer för patienter med diabetesrelaterade
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merEvidens för internetbaserad kognitiv beteendeterapi som behandlingsmetod för personer med tinnitus: En systematisk litteraturstudie.
Evidens för internetbaserad kognitiv beteendeterapi som behandlingsmetod för personer med tinnitus: En systematisk litteraturstudie. Evidence for Internet-based cognitive behavioral therapy as a treatment
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Kortikosteroidinjektioner
Läs merKVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell
KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merHöft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg
Läs merFamiljeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merBedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat
MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd
Läs merEffekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär
Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag
Läs mer