Lycka till! Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Ordinarie tentamen VT 15 med lösningsförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lycka till! Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Ordinarie tentamen VT 15 med lösningsförslag"

Transkript

1 Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Ordinarie tentamen VT 15 med lösningsförslag Hjälpmedel: Penna, sudd och linjal ( EKG-linjal och/eller vanlig linjal) Maxpoäng:53,5 poäng Godkändgräns: 65 % av max = 35 poäng Instruktioner Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad. SAMTLIGA blad i detta häfte skall lämnas in, oavsett om frågan är besvarad eller ej. Detta är mycket viktigt eftersom provhäftet kommer att delas upp mellan olika lärare vid rättning Skriv svar på frågorna direkt i detta häfte. Behöver du mer att skriva på går det bra att fortsätta på ytterligare extrapapper. Skriv kod och lägg extrapapper tillsammans med ordinarie papper. När en fråga är besvarad, riv ur den ur häftet och sortera in den i lila tentaomslag enligt följande: Tentaomslag 1: Fråga 1-5 Dick D Tentaomslag 2: Fråga 6 Magnus G Tentaomslag 3: Fråga 7-8 Mikael H Tentaomslag 4: Fråga 9 Katarina Tentaomslag 5: Fråga Anita Lycka till!

2 Kursens mål och nedbrutna mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska den studerande kunna; Förklara struktur och funktion i organsystem inom ramen för aktuella teman (S4 om inget annat anges) Hjärta-kärl mekanismerna för det normala elektriska skeendet, de olika hjärtrummens och hjärtklaffarnas funktion under normalt hjärtarbete kunna namn och förlopp av stora artärer, vener och lymfkärl och veta vilka strukturer som får sin blodförsörjning från och dräneras av respektive kärl. kunna redogöra för kärlnybildning under normala och patologiska förhållanden mekanismerna för den normala regleringen av blodtrycket och den perifera cirkulationen histopatologiska manifestationer av kardio-vaskulära sjukdomstillstånd (S3) Blod mekanismer för koagulation mekanismer för det fibrinolytiska systemet mekanismer för järnomsättning, B vitaminernas funktion i hematopoesen Förklara patogenes och patofysiologi vid vanliga sjukdomstillstånd inom ramen för aktuella teman (S4 om inget annat anges) Hjärta-kärl metabola syndromet som en riskfaktor mekanismer vid uppkomst av ateroskleros manifestationerna av aterosklerotisk sjukdom, t ex ischemisk hjärtsjukdom, claudicatio intermittens och njurartärstenos. mekanismer vid arteriell och venös insufficiens mekanismer vid arytmier mekanismer vid vänsterkammarsvikt mekanismer vid primär hypertoni kunna redogöra för medfödda hjärtfel, t ex förmaksseptumdefekt (ASD), ventrikelseptumdefekt (VSD), Fallots tetrad, öppetstående ductus arteriosus, coarctatio aortae (S3) Blod mekanismer vid bristanemier och icke-autoimmun trombocytopeni mekanismer vid tromboembolisk sjukdom Redogöra för patogenes och patofysiologi vid mindre vanliga, men principiellt viktiga sjukdomstillstånd inom ramen för aktuella teman (S3) Hjärta-kärl mekanismer vid sekundär hypertoni mekanismer vid arteriella aneurysmer/dissektioner mekanismer vid kardiogen chock och blödningschock mekanismer vid de vanligaste förvärvade klaffelen, t ex aortainsufficiens och aortastenos, mitralisinsufficiens och mitralisstenos kunna redogöra för inflammatoriska hjärtmuskelsjukdomar t ex inflammation i myokard och perikard Blod

3 mekanismer vid konstitutionella anemier och brister i hemsyntesen, t ex talassemier, sickle-cell anemi och porfyri mekanismer för blödningsrubbningar, t ex von Willebrand, hemofili Förklara effekterna av träning och fysisk aktivitet på kroppens organ och organfunktioner inom ramen för aktuella teman (S4) effekt av träning på cirkulationsorganen Förklara åldrandets fysiologi och patofysiologi inom ramen för aktuella teman (S4) åldrandets inverkan på cirkulationsorganen Förklara de huvudsakliga verkningsmekanismerna för vanligt förekommande farmaka inom ramen för aktuella teman (S4). Verkningsmekanismer innebär verkan och biverkan av läkemedelsgrupper som är aktuella i temat: läkemedel vid arytmier läkemedel vid blödnings- och trombossjukdomar läkemedel vid bristanemier läkemedel vid hjärtsvikt läkemedel vid hypertoni läkemedel vid prevention av ateroskleros Redogöra för hur grundläggande kliniskt fysiologiska tekniker, laboratorietester och metoder inom bild- och funktionsmedicin används för att studera organens struktur, funktion och patologi (S3) Kunna bedöma ett normalt EKG samt värdera viktigare EKG-avvikelser Koronarangiografi Kartläggning av perifera kärl Laboratoriemedicinska principer och tester för hjärt-, kärl- och blodsjukdomar Utföra en EKG-undersökning inklusive bedömning av normalt EKG och värdering av viktiga avvikelser (M4) kunna koppla ett 12-avlednings EKG och värdera normala el-axlar, frekvens, samt P-Q, QRS, ST-sträckans former. utföra grundläggande hjärt-lungräddning på modell

4 Contents 1. Hjärtfysiologi /patofysiologi (5,5 p)... Error! Bookmark not defined. 2. Blodkärlsanatomi och fysiologi/patofysiologi (9p)... Error! Bookmark not defined. 3. Angiogenes (2 p)... Error! Bookmark not defined. 4. EKG, arytmier och antiarytmika (4,5 p) Kongenitala hjärtfel (4p) Primär och sekundär hemostas (5,5 p) Haptoglobin (1,5 poäng) Pancytopeni (4 poäng) Antihypertensiva läkemedel framkallar sänkning av blodtrycket genom att påverka olika organ (6 p) Ateroskleros och ischemiska hjärtsjukdomar (6 p) Åldrande och fysisk aktivitet/inaktivitet (2 p) EKG igen (4 p)... 15

5 1. Hjärtfysiologi /patofysiologi (5,5 p) a. Lusitropi är en egenskap i myokardcellerna som innebär förmåga till relaxation, genom minskad intracellulär kalciumkoncentration. Förklara mekanismerna för sådan aktiv minskning av kalciumkoncentrationen. (1,5p) Svar: Natrium-kalciumkanaler i cellmembranet kopplade till natrium-kaliumpumpen; en energiberoende pump i sarkoplasmatiska retiklet som återtar kalcium till SR.. b. Följande frågor handlar om ökat afterload i hjärtat. i. Vad händer med hjärtarbetet vid ökat afterload? Motivera ditt svar. (1p) Svar: Ökar för att överkomma ett ökat motstånd mot slagvolymen. ii. En viktig orsak till ökat afterload är aortastenos. Nämn den vanligaste orsaken till förvärvad aortastenos. (0,5p) Svar: Förkalkad aortaklaff. iii. Vilken typ av biljud kan du höra med stetoskopet vid aortastenos? Motivera ditt svar. (1p) Svar: Systoliskt blåsljud, som uppstår då hjärtat kastar ut slagvolymen genom förträngningen av aortaostiet. iv. Med tiden kommer en aortastenos att kunna påverka hemodynamiken, och detta kan i sin tur ge konsekvenser för hjärtat; nämn tre olika sådana konsekvenser (obs, om du anger fler än tre, kommer endast de tre första att räknas). (1,5p) Svar: ökande systoliskt tryck i kammaren, hypertrofi, dilatation, arytmi, myokardhypo-perfusion. 1

6 2. Blodkärlsanatomi och fysiologi/patofysiologi (9p) a. Nedan ser du en figur av det djupa vensystemet i nedre extremiteten. Markera i figuren 1. V. poplitea. 2. V. femoralis. 3. V. iliaca externa. (2p) b. Var i vensystemet hittar du perforanter? Vilken uppgift har dessa? (1p) Svar: Mellan djupa och ytliga vensystemen i nedre extremiteten; det ytliga venblodet töms med dessa kärl i det djupa systemet. (Samma arrangemang finns i övre extemiteten men kärlen kallas ej perforanter där) c. Vad menas med begreppet venös insufficiens och vilken är den vanligaste orsaken til detta tillstånd? (1,5p) Svar: Ett icke normalt fungerade vensystem, beroende fr.a. på klaffinsufficiens. d. Följande frågor handlar om hypertoni: i. Njurartärstenos kan leda till hypertoni vad kallas den formen av hypertoni? (0,5p) Svar: Sekundär hypertoni. ii. Förklara uppkomstmekanismen för hypertoni vid njurartärstenos. (4p) Svar: Blodtrycksfall i afferenta arteriolen leder till reninfrisättning och därmed bildning av angiotensin II och sekundärt aldosteron. Ang II är en vasokonstriktor samt aktiverar sympaticus, ökar salt-vattenupptag från njurarna, samverkar därmed med aldosteron; ger hjärt-kärlhypertrofi; frisätter ADH samt ger törst. 2

7 3. Angiogenes (2 p) a. VEGF anses ha stor betydelse för tränings-utlöst angiogenes i skelettmuskulaturen. Förklara varifrån, i denna situation, VEGF kommer, var det lagras och hur det frisätts. (1,5p) Svar: VEGF kommer från skelettmuskulaturen; lagras i vesiklar som ligger nära skelettmuskelcellmembranet; frisätts till interstitialrummet av muskelkontraktion-shear stress-passiv sträckning. b. Thalidomid togs fram på 1950-talet som ett sömnmedel som var särskilt lämpligt för gravida eftersom det ansågs vara fritt från fosterskadande effekter. Emellertid, visade det sig att medlet verkligen orsakade fosterskador, troligen beroende på att det är en angiogeneshämmare. Framförallt vilka var dessa fosterskador? (0,5p) Svar: Korta ofta mer eller mindre outvecklade - armar och ben. 3

8 4. EKG, arytmier och antiarytmika (4,5 p) EKG är registrerat enligt svensk standard(pappershastighet 50 mm/s samt förstärkning 1 mv = 10 mm på pappret). 1 mm på original EKG-registreringen motsvarar alltså 0,02 s. OBS storleken på exemplet här i tentan kan variera något från originalet. a. EKG: Vad ser du i nedanstående EKG? (2p) Svar: ST-höjning som vid framväggsinfarkt (anterior STEMI) 4

9 b. Vilken typ av arytmi visas i bilden nedan? Motivera ditt svar. (Avledning: V4; pappershastighet: 25mm/s) (1,5p) Svar: A-V - block grad IIIp c. Betablockerare (t.ex. metoprolol) utgör grupp II av antiarytmika. Ange en viktig anti-arytmisk effekt som metoprolol har på hjärtat. (1p) Svar: Dämpar fas 4 depolarisering av sinusknutan (förlänger fas 4) samt dämpar AVöverledning. 5. Kongenitala hjärtfel (4p) a. Det finns två orsaker till att Fallots tetrad (=tetralogi) leder till cyanotiska barn / blue babies) vilka är dessa orsaker? (2p) Svar: Överridande aorta som tar emot blod från bägge kamrar, samt VSD med höger-vänstershunt. b. Vid Fallots tetrad föreligger högerkammar-hypertrofi. Ge ett förslag till orsaken till detta fynd. (1p) Svar: Sekundärt till pulmonalisstenos. c. Förklara vad som händer med lungblodflödet vid öppetstående ductus arteriosus. (1p) Svar: Det föreligger en shunt med flödesriktning från aorta till truncus pulmonalis, innebärande att lungblodflödet ökar. 5

10 6. Primär och sekundär hemostas (5 p) Primär och sekundär hemostas är fysiologiska mekanismer som stoppar blödning vid kärlskador. Primär hemostas innefattar aktivering och aggregation av trombocyter medan sekundär hemostas omfattar den egentliga aktiveringen av koagulationsprotein/koagulationskaskaden. (a) Även om hemostasens två delar representerar olika fysiologiska processer är det känt att trombocytaktivering förstärker koagulationskaskaden. Lista två mekanismer som förklarar varför! 1 poäng Aktiverade trombocyters membran förändras (bl.a. via flipp-flopp fenomen av vissa negativt laddade membranfosfolipider) och blir pro-koagulativt (kogaulationsprotein binder lättar till membran på aktiverade trombocyter) Aktiverade trombocyter frisätter flera koagulationsproteiner och binder fibrinogen: lokalt hög koncentration av viktiga koagulationsproteiner på platsen för kärlskada Aktiverade trombocyter frisätter koagulationsprotein och ytan blir pro-koagulativ räcker för poäng 6

11 Under ett av temats laborativa moment studerade ni trombocytaggregation in vitro genom att använda ett instrument som mäter förändringar i ljustransmission genom en trombocytsuspension. En typisk analys visas nedan (trombocytaggregation stimuleras genom tillsats av ADP) (b) ADP receptorantagonister är en viktig läkemedelsgrupp för att minska risken för artärtrombos. Hur skulle aggregationen (mätt som ljustransmission) påverkas om en ADP receptorantagonist ges vid tidpunkt (a) och (b) (se de röda pilarna). Motivera kortfattat 2 poäng Tillsats av receptorantagonist före ADP (a) kommer att leda till (beroende på koncentration av antagonist/agonist) att aggregationen hämmas/uteblir. Trombocytaggregation är (åtminstone kortsiktigt) en irreversibel process. Tillsats av receptorantagonist efter ADP (b)kommer därför inte ha någon effekt. 7

12 (c) Utgå från metoden ovan (trombocytfunktionsmätning) och ange om metoden skulle kunna vara användbar vid nedan angivna situationer. Svara Ja eller Nej och motivera kortfattat varje delsvar! i. Analysera effekten av antikoagulantia (t.ex. warfarin)? ii. Analysera effekten av aspirin? iii. Diagnosticera hemofili? iv. Diagnosticera von Willebrands sjukdom 2 poäng i. Nej antikoagulantia som warfarin hämmar specifikt den sekundära men inte den primära hemostasen ii. Ja - aspirin hämmar irreversibelt cyklooxygenas. Därmed kan inte trombocyter bilda Tromboxan A2 vilken är en viktigt sekundär (autokrin) aktivator av cellerna. iii. Nej- hemofili innebär brist/defekt/avsaknad av koagulationsproteiner (IV och VIII vanligast) och därmed påverkas inte primär hemostas iv. Ja brist av/defekt von Willebrand faktor påverkar både primär och sekundär hemostas. Bland annat är von Willbrand faktorn viktig vid interaktion mellan bindvävens kollagen och trombocyter 8

13 7. Haptoglobin (1,5 poäng) Haptoglobin är ett akutfasprotein som görs i lever och som stiger vid inflammatoriska reaktioner, ungefär som CRP. Men provet är också användbart vid vissa hematologiska tillstånd och t ex så skulle haptoglobin vara lågt i basgruppsfallet, Jonas Kermans motorcykelolycka. a) Vilken mekanism/funktion hos haptoglobin i blodet är det som gör att den kan sjunka vid t ex inre blödningar? (1 p) Svar: Haptoblobin finns fritt i blodet och har som främsta uppgift att binda fritt järn som är giftigt för kroppen. Det betyder när det finns fritt järn så minskar halten av haptoglobin, t.ex. vid trauma och blödningar. b) Haptoglobin kan också minska vid en typ av bristanemier? Vilken, motivera ditt svar. (0,5p) Svar: Haptoblobin finns fritt i blodet och har som främsta uppgift att binda fritt järn som är giftigt för kroppen. Det betyder när det finns fritt järn så minskar halten av haptoglobin, t.ex. vid B12 brist när erytrocyterna är stora och sköra och lättare brister i små kapillärer. 9

14 8. Pancytopeni (4 poäng) Du är underläkare på Medicinska kliniken, USÖ. På akuten träffar du en 47-årig kvinna, Eva som remitterats från sin vårdcentral där hon sökt p.g.a. trötthet och andfåddhet. Hb har vid snabbtest på vårdcentralen varit 81 g/l. Du finner en opåverkad men blek kvinna. Hon har normal puls och normalt blodtryck. Hon berättar att hon upplevt försämrad kondition hon orkar inte alls med spinningpassen som hon brukar men i vardagslivet har hon inte känt någon speciell begränsning. Hon äter en normal kost, med både kött, fisk och grönt. Du kommer ihåg utredningsalgoritmen för anemier och beställer bl a MCV och retikulocyter för att rikta in din utredning. MCV visar sig vara 128 (82-95 fl) och retikulocyterna i nedre delen av referensintervallet. LPK är normalt medan TPK är sänkt 73 x 109/L. Du vet att det finns vissa primära benmärgssjukdomar som kan ge denna blodbild men du tänker att eftersom patient mår relativt bra så ligger det närmare till hands att det är en bristanemi. a) Det är i stort två bristämnen som kan vara aktuella med de provsvar som Du fått. Vilka? (1 p) Svar B12 och Folat Du bedömer att anemin troligen är orsakad av en av bristerna ovan och för att stärka din misstanke beställer du ett kompletterandet prov som är en metabolit i en för kroppen viktig metylering. Det provet, Metylmalonat är högt, vilket stärker din misstanke. b) Vilken metyleringsprocess är det som åsyftas och vad händer om den inte fungerar normalt? (1 p) Det är metyleringen som binder ihop och bygger myelinskidorna kring långa nerver. Nervfunktionen blir sämre och man får känselbortfall framförallt i långa nerver till fötterna 10

15 c) Vad är det sannolikt för fel hos patienten som har gjort att hon fått denna brist? Förklara mekanismen bakom felet och hur man farmakologiskt skulle kunna avhjälpa hennes brist (2 p) Svar: Atrofisk gastrit som ger brist på saltsyra, pepsin och intrinsic factor. Intrinsic factor bildar komplex med B12, vilket resorberas i terminala ileum. Brist på IF omöjliggör resorption. Men man kan ge B12 som tablett i en dos som gör att vitaminet passivt diffunderar över tarmväggen och tas upp utan hjälp av intrinsic factor. Man kan också ge B12 intramuskulärt för att få en snabbare effekt och då behövs inte heller IF. Epilog: Du har nu fått tillräckligt med underlag svar på prover, status och anamnes som gör att du kan starta en behandling. Eva, som förutom att hon är blek och trött är i ett sådant skick att hon kan få gå hem med ett recept på behandling. Hon kommer få en tid för uppföljning till dig om en vecka. 11

16 9. Antihypertensiva läkemedel framkallar sänkning av blodtrycket genom att påverka olika organ (6 p) a) Ange i vilket/vilka av följande organ (hjärta, blodkärl, njurar) som läkemedels-grupperna nedan utövar sin effekt. (1,5 p) b) Beskriv verkningsmekanismen för hur dessa läkemedelsgrupper sänker blodtrycket. (4,5 p) Läkemedelsgrupper: beta-1-antagonister, ACE-hämmare, kalciumantagonist (tex nifedipin) Svarsförslag: a) ACE-hämmare; blodkärl, njurar beta-1-antagonister; hjärta, njurar De kalciumantagonister som använd vid hypertoni är kärlselektiva och påverkar blodkärl b) ACE-hämmare; hämmar ACE kompetitivt och därmed inhiberas bildning av angiotensin II vilket minskar kärlkontraktion och perifer resistans. Genom minskad aldosteroneffekt i njurarna minskar även natrium och vattenretention och därmed blodvolymen (preload). ACE-hämmare hämmar även frisättning av noradrenalin från sympatiska nervsystemet, sammantaget sänks blodtrycket. beta-1-antagonister; sänker blodtrycket genom att blockera beta-1-receptorer i hjärtat (cardiac output minskar), beta-1-antagonister dämpar även aktiviteten i RAAS-systemet genom att hämma beta-1 receptorer i njurarnas juxtaglomerulära celler, detta leder till minskad produktion av AngII och aldosteron och därmed minskad perifer resistans och minskad blodvolym (enligt beskrivning ovan), blodtrycket sänks kalciumantagonist; hämmar spänningskänsliga Ca2+-kanaler av L-typ i resistanskärl, sänker nivåer av intracellulärt kalcium vilket ger vasodilatation, minskar därmed perifer resistans och blodtrycket sänks 12

17 10. Ateroskleros och ischemiska hjärtsjukdomar (6 p) a) Beskriv kortfattat den morfologiska skillnaden mellan ett stabilt och ett instabilt plack (1,5 p) Svar: Stabilt plack: liten lipidkärna/nekrotisk kärna, lite inflammatoriska celler och en tjock fibrös kapsel. Instabilt plack: stor lipidkärna/nekrotisk kärna, mycket inflammatoriska celler och en tunn fibrös kapsel. b) I Artärträdet finns elastiska och muskulära artärer, nämn 2 elastiska och 2 muskulära artärer. 0.5p/rätt (totalt 2p) Svar: Elastiska: aorta, common carotid, common iliac, main pulmonary Muskulära: t.ex. koronarartärer, femoralis, njurärtärer, poplietea, cerebrala artärer (samt artärer som är mer perifert än dessa, men dessa är de jag tar upp som exempel) c) Ge en kort definition av begreppet hjärtinfarkt. (0,5 )p Svar: myokardnekros/celldöd orsakad av ischemi/syrebrist d) Förklara ur patofysiologisk synpunkt skillnaden mellan akuta koronara syndrom med respektive utan ST-höjning. (1 p) Svar: AKS med ST-höjning beror som regel på en trombos som ockluderar hela det aktuella kranskärlet, medan AKS utan ST-höjning orsakas av mindre, icke-ockluderande, tromber. I båda fallen föreligger som regel en plackruptur. e) Nämn minst 2 faktorer som bestämmer syrgaskonsumtionen i myokardiet. (1 p) Svar: hjärtfrekvens, kontraktilitet, afterload och preload (väggtension/wall stress täcker in de båda sistnämnda) 13

18 11. Åldrande och fysisk aktivitet/inaktivitet (2 p) a. Med en ökad ålder ökar styvheten i artärer, vilket i stor utsträckning förklaras av två strukturellt viktiga proteiner, vilka? (1 p) Svar: Elastin och Collagen b. I kapitlet Biologiska effekter av fysisk aktivitet i FYSS beskrivs träningseffekter på blodkärl och blodtryck så här: Regelbunden aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet sänker blodtrycket mer än ett enskilt blodtryckssänkande läkemedel (Fiuza-Luces et al. 2013). Länge ansågs att kärlen, förutom kapillärerna, var relativt passiva rör som inte kunde ändras med träning. Det har dock visat sig att träning påverkar funktion och struktur i både konduktans- och resistenskärl som försörjer de skelettmuskler som tränas och i hjärtmuskeln (se Green et al. 2011). Utvidgningsförmågan i motståndskärlen förbättras och den inre volymen i större artärer ökas. Artärer som försörjer aktiva områden (lårartär hos löpare, armartär hos racketspelare) har tunnare vägg hos vältränade än hos otränade (Thijssen et al. 2012). Tre månaders aerob fysisk aktivitet (främst promenad) ledde till en signifikant minskning av väggtjockleken i lårartären hos medelåders friska män (Dinenno et al. 2001). Endotelfunktion i kärl i delar av kroppen som inte tränas kan påverkas av träning i andra delar av kroppen, kanske beroende på ökat blodflöde under arbete (Green et al. 2011). Träning leder också till en ökad deformerbarhet av röda blodkroppar vilket gör att de lättare formar sig och tar sig igenom kärlträdets trängsta delar. Detta tillsammans med en expansion av plasmavolymen och ett sänkt blodvärde bidrar till en sänkning av blodtrycket. Större elastiska artärer som exempelvis arteria carotis (halsartären) och hjärtats kranskärl är mindre styva och mer eftergivliga hos personer som bedriver aerob fysisk aktivitet (Seals 2014). Äldre som bedriver regelbunden aerob fysisk aktivitet har samma kärlvidgningsförmåga som yngre personer och 12 veckors regelbunden aerob fysisk aktivitet (rask promenad) förbättrar kärlvidgningsförmågan. P Föreslå två tänkbara mekanismer till de ovan beskrivna effekterna på viloblodtryck (1 p). Svar: NO och angiogenes (VEGF), se fortsättningen på texten nedan: Mekanismer Genom den friktion som utövas av blodets flöde mot kärlväggen (shear stress), induceras bland annat kväveoxidsyntas, det enzym som katalyserar bildningen av NO (kväveoxid). NO gör att den glatta muskulaturen slappnar av och kärlen öppnas. Eventuellt bidrar förbättrat antioxidantförsvar till att göra NO mer tillgängligt. 14

19 Kapillärbildningen induceras sannolikt genom bildning av så kallade kärltillväxtstimulerande faktorer, exempelvis VEGF (vascular endothelial growth factor) (Gustafsson & Kraus 2001), och påverkan av cirkulerande stamceller från benmärgen. Tillsammans med antiinflammatoriska mekanismer och förbättrad antioxidantaktivitet bidrar den ökade NO-bildningen till att motverka arterioskleros/aterogenes (åderförkalkning/förfettning). Det sänkta blodtrycket i vila och vid submaximalt arbete efter regelbunden aerob fysisk aktivitet beror på en kombination av sänkt puls och lägre motstånd i perifera kärl. Detta orsakas dels av en påverkan på det autonoma nervsystemet med minskad sympatisk aktivitet och ökad parasympatisk aktivitet vilket förutom att sänka pulsen även avspeglas i en ökad så kallad hjärfrekvensvariabilitet (Fiuza-Luces et al. 2013). Dessutom minskar känsligheten i vissa av hjärtats β-receptorer vilket ytterligare bidrar till en pulssänkning. Tack vare detta och den ökade kapillariseringen kan en ännu större andel av blodflödet styras till de arbetande skelettmusklerna. Dessa och andra mekanismer, såsom ökad parasympatikusaktivitet och minskad frisättning av adrenalin och noradrenalin (se avsnittet om hormonsystemet), bidrar till att något sänka viloblodtrycket hos dem med normalt blodtryck trots en ökad blodvolym. 12. EKG igen (4 p) Sammanfatta de viktigaste avvikelserna på det 12-avledningsEKG som finns på nästa sida. EKG är registrerat enligt nordisk standard (pappershastighet 50 mm/s samt förstärkning 1 mv = 10 mm på pappret). 1 mm på original EKG-registreringen motsvarar alltså 0,02 s. OBS storleken på exemplet här i tentan kan variera något från originalet. Ange vilken/vilka mätningar/kriterier du baserar dina fynd på samt vad du särskilt bör tänka på vid denna EKG-bild (4 p). Sinus med AV-I, LBBB med vä el-axel o sekundära ST-T samt att de sekundära ST-T förändringarna kan dölja/försvåra ischemidiagnostik 15

20

Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig omtentamen mars 2015

Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig omtentamen mars 2015 Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig omtentamen mars 2015 Skrivtid: 4 timmar Hjälpmedel: Penna, sudd och linjal Maxpoäng: 50 poäng Godkändgräns: 65 % av max = 32,5 poäng Instruktioner

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p)

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p) Tentamen 1 i Resp/Cirk, T3, 7 juni 2013. Maxpoäng: 66,5 Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 43 Inga hjälpmedel. Lycka till! I. Hemostas 1) Du ska göra ett projekt hos en forskargrupp som studerar mekanismerna

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013

Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013 Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013 Inga hjälpmedel. Lycka till! Innehållsförteckning Struktur och funktion i cirkulationssystemet... 2 1) Fråga anatomi (3p)... 2 2) Hemostas (6,5p)... 2 3) Tromboxan (1p)...

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10) Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Introduktion till kardiovaskulär

Introduktion till kardiovaskulär Introduktion till kardiovaskulär farmakologi Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Kardiovaskulära systemet Hjärtat opumpfunktion Blodkärlen ostora och lilla kretsloppet Lymfsystemet oretursystem

Läs mer

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi jonasakeson@anestesimasluse CNS-funktion ventilation cirkulation Patientens viktigaste organsystem samverkar fysiologiskt och stödjer varandras

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3

Medicin B, Medicinsk temakurs 3 Medicin B, Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 4 juni 2014 med svar Maxpoäng: 53,5 Godkändgräns: 60 % av max = 32 poäng 1. ANATOMI (4 POÄNG) DEL 1... 2 2. ANGINA PECTORIS

Läs mer

Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig tentamen januari 2015 med svar

Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig tentamen januari 2015 med svar Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen januari 2015 med svar Skrivtid: 4 timmar Hjälpmedel: Penna, sudd och linjal (EKG linjal är ok) Mapoäng: 45 poäng Godkändgräns: 65 %

Läs mer

2015-04-21 ENDOCARDIAL CUSHIONS. Nivå: Struktur: förmak klaffplan kamrar. septum primum AV-klaffarna inflödesseptum. Vänster-högerflöde

2015-04-21 ENDOCARDIAL CUSHIONS. Nivå: Struktur: förmak klaffplan kamrar. septum primum AV-klaffarna inflödesseptum. Vänster-högerflöde Downs syndrom HJÄRTFEL VID SYNDROM Ulf Ergander Barnhjärtcentrum Stockholm - Uppsala Hjärtfel vid Downs AVSD 40-50 % har hjärtfel AVSD VSD coarctatio aortae Fallots anomali ASD, PDA m.fl. ENDOCARDIAL CUSHIONS

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7 Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Handläggning av blåsljud hos barn

Handläggning av blåsljud hos barn Handläggning av blåsljud hos barn Vilka barn skall ses av barnkardiolog? 9 april 2014 Barnveckan i Malmö Solweig Harling Barnkardiolog i Halland Blåsljud vad gör jag nu! Bakgrund Minst 80% av medfödda

Läs mer

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p. Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Labbrapport åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas Den virtuella katten dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg

Läs mer

Omtentamen VT 14 RC T1 final

Omtentamen VT 14 RC T1 final Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen Medfödda hjärtmissbildningar Nationella utbildningsdagar VIC B-M Ekman-Joelsson 111124 Medfödda hjärtfel n Vanligaste enskilda missbildningen n 8/1000 nyfödda barn Fördelning av de vanligaste medfödda

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Hjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312

Hjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312 Hjärtstatus & cirkulation Martin Sundqvist SöS 130312 Varför status? Diagnostik Diagnos = särskiljande kunskap Tecken, statusfynd Differentialdiagnostik Screening Omhändertagande Tid att tänka Inspektion

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck 2013 Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat - uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer uppbyggnad

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. MEQ-fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht13t14 Totalt 20 poäng OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. Anvisning: (Examinationen

Läs mer

Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del I, provkod Kurskod: MC2050. Totalpoäng: 52,5p

Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del I, provkod Kurskod: MC2050. Totalpoäng: 52,5p Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del I, provkod 0300. Kurskod: MC2050 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2016 01 16 Examinator: Mats Holmberg Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng:

Läs mer

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F

Läs mer

Omtentamen med svar RC T1 VT 2013

Omtentamen med svar RC T1 VT 2013 Omtentamen med svar RC T1 VT 2013 Omtentamen med svar RC T1 VT 2013... 1 1 Primär hemostas (6 p)... 2 2 Hjärtfysiologi(15p)... 2 3 Arbetsprov (1,5p)... 4 4 Kapillärer och transport (3p)... 4 5 Autonoma

Läs mer

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012.

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012. Medicin A, Medicinsk temakurs 1, Tema Respiration/Cirkulation Temaansvariga Prof. Dick Delbro (DD) Dr Mikael Hasselgren (MH) Skriftlig tentamen 19 oktober 2012 Skrivningen består av följande frågor Respiration

Läs mer

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg Anemi Enligt WHO: Man: Hb

Läs mer

Hjärtsjuka barn. Ambulanssjukvården Skåne

Hjärtsjuka barn. Ambulanssjukvården Skåne Ambulanssjukvården Skåne Barnkardiologi Kardiovaskulära systemet Hjärtsjuka barn CO = SV x Frekvens Risk för fetalcirkulation, ductus (anatomiskt sluten vid en månads ålder) Reaktiva lungkärl tjockare

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Normal graviditet. Göran Lingman. Obstetrik och Gynekologi. Lund 2013

Normal graviditet. Göran Lingman. Obstetrik och Gynekologi. Lund 2013 Normal graviditet Göran Lingman Professor, överläkare Obstetrik och Gynekologi Lund 2013 NORMAL GRAVIDITET Första trimestern Vecka 2+0: konception Första trimestern V. 3+0: implantation Första trimestern

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING HT 2014

STUDIEHANDLEDNING HT 2014 STUDIEHANDLEDNING HT 2014 Anatomi och Fysiologi Grundnivå 15 högskolepoäng BMA011 Kursbeteckning: Kurskod: Poängtal: Nivå: Kursens webbplats: Anatomi och Fysiologi BMA011 15 högskolepoäng/ects Grundnivå

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom

Ischemisk hjärtsjukdom Ischemisk hjärtsjukdom Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtats syresättning Kranskärlen är ändartärer, dvs det saknas kontakt till andra artärer, s k kolateralförsörjning. Hjärtmuskeln är

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Ischemi/reperfusion T3

Ischemi/reperfusion T3 Ischemi/reperfusion T3 Lena Jonasson Ischemi obalans O 2 supply/demand Stabil angina OBS! Koronarflödesreserv Instabil angina/icke-sthöjningsinfarkt ST-höjningsinfarkt Aterotrombos - repetition Substrat/agonist/ligand

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas

Läs mer

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli fel vid rättning och vid scanning.

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli fel vid rättning och vid scanning. Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 1, prov 0300. Kurskod: MC2050. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2016 02 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 58p Smärtfysiologi och

Läs mer

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Magnus Johansson Eva rask Peter Engfeldt Ann Dalius Christina Karlsson Tony Larsson Nils Nyhlin Katarina

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

EKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG?

EKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG? EKG Jonas Werner 021107, rev M Krantz 030216/ 050901/ef/ 060607 ef Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG? Viktig del i diagnostiken av hjärtsjukdom, bl a

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer