Lycka till! Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Ordinarie tentamen VT 15 med lösningsförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lycka till! Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Ordinarie tentamen VT 15 med lösningsförslag"

Transkript

1 Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Ordinarie tentamen VT 15 med lösningsförslag Hjälpmedel: Penna, sudd och linjal ( EKG-linjal och/eller vanlig linjal) Maxpoäng:53,5 poäng Godkändgräns: 65 % av max = 35 poäng Instruktioner Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad. SAMTLIGA blad i detta häfte skall lämnas in, oavsett om frågan är besvarad eller ej. Detta är mycket viktigt eftersom provhäftet kommer att delas upp mellan olika lärare vid rättning Skriv svar på frågorna direkt i detta häfte. Behöver du mer att skriva på går det bra att fortsätta på ytterligare extrapapper. Skriv kod och lägg extrapapper tillsammans med ordinarie papper. När en fråga är besvarad, riv ur den ur häftet och sortera in den i lila tentaomslag enligt följande: Tentaomslag 1: Fråga 1-5 Dick D Tentaomslag 2: Fråga 6 Magnus G Tentaomslag 3: Fråga 7-8 Mikael H Tentaomslag 4: Fråga 9 Katarina Tentaomslag 5: Fråga Anita Lycka till!

2 Kursens mål och nedbrutna mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska den studerande kunna; Förklara struktur och funktion i organsystem inom ramen för aktuella teman (S4 om inget annat anges) Hjärta-kärl mekanismerna för det normala elektriska skeendet, de olika hjärtrummens och hjärtklaffarnas funktion under normalt hjärtarbete kunna namn och förlopp av stora artärer, vener och lymfkärl och veta vilka strukturer som får sin blodförsörjning från och dräneras av respektive kärl. kunna redogöra för kärlnybildning under normala och patologiska förhållanden mekanismerna för den normala regleringen av blodtrycket och den perifera cirkulationen histopatologiska manifestationer av kardio-vaskulära sjukdomstillstånd (S3) Blod mekanismer för koagulation mekanismer för det fibrinolytiska systemet mekanismer för järnomsättning, B vitaminernas funktion i hematopoesen Förklara patogenes och patofysiologi vid vanliga sjukdomstillstånd inom ramen för aktuella teman (S4 om inget annat anges) Hjärta-kärl metabola syndromet som en riskfaktor mekanismer vid uppkomst av ateroskleros manifestationerna av aterosklerotisk sjukdom, t ex ischemisk hjärtsjukdom, claudicatio intermittens och njurartärstenos. mekanismer vid arteriell och venös insufficiens mekanismer vid arytmier mekanismer vid vänsterkammarsvikt mekanismer vid primär hypertoni kunna redogöra för medfödda hjärtfel, t ex förmaksseptumdefekt (ASD), ventrikelseptumdefekt (VSD), Fallots tetrad, öppetstående ductus arteriosus, coarctatio aortae (S3) Blod mekanismer vid bristanemier och icke-autoimmun trombocytopeni mekanismer vid tromboembolisk sjukdom Redogöra för patogenes och patofysiologi vid mindre vanliga, men principiellt viktiga sjukdomstillstånd inom ramen för aktuella teman (S3) Hjärta-kärl mekanismer vid sekundär hypertoni mekanismer vid arteriella aneurysmer/dissektioner mekanismer vid kardiogen chock och blödningschock mekanismer vid de vanligaste förvärvade klaffelen, t ex aortainsufficiens och aortastenos, mitralisinsufficiens och mitralisstenos kunna redogöra för inflammatoriska hjärtmuskelsjukdomar t ex inflammation i myokard och perikard Blod

3 mekanismer vid konstitutionella anemier och brister i hemsyntesen, t ex talassemier, sickle-cell anemi och porfyri mekanismer för blödningsrubbningar, t ex von Willebrand, hemofili Förklara effekterna av träning och fysisk aktivitet på kroppens organ och organfunktioner inom ramen för aktuella teman (S4) effekt av träning på cirkulationsorganen Förklara åldrandets fysiologi och patofysiologi inom ramen för aktuella teman (S4) åldrandets inverkan på cirkulationsorganen Förklara de huvudsakliga verkningsmekanismerna för vanligt förekommande farmaka inom ramen för aktuella teman (S4). Verkningsmekanismer innebär verkan och biverkan av läkemedelsgrupper som är aktuella i temat: läkemedel vid arytmier läkemedel vid blödnings- och trombossjukdomar läkemedel vid bristanemier läkemedel vid hjärtsvikt läkemedel vid hypertoni läkemedel vid prevention av ateroskleros Redogöra för hur grundläggande kliniskt fysiologiska tekniker, laboratorietester och metoder inom bild- och funktionsmedicin används för att studera organens struktur, funktion och patologi (S3) Kunna bedöma ett normalt EKG samt värdera viktigare EKG-avvikelser Koronarangiografi Kartläggning av perifera kärl Laboratoriemedicinska principer och tester för hjärt-, kärl- och blodsjukdomar Utföra en EKG-undersökning inklusive bedömning av normalt EKG och värdering av viktiga avvikelser (M4) kunna koppla ett 12-avlednings EKG och värdera normala el-axlar, frekvens, samt P-Q, QRS, ST-sträckans former. utföra grundläggande hjärt-lungräddning på modell

4 Contents 1. Hjärtfysiologi /patofysiologi (5,5 p)... Error! Bookmark not defined. 2. Blodkärlsanatomi och fysiologi/patofysiologi (9p)... Error! Bookmark not defined. 3. Angiogenes (2 p)... Error! Bookmark not defined. 4. EKG, arytmier och antiarytmika (4,5 p) Kongenitala hjärtfel (4p) Primär och sekundär hemostas (5,5 p) Haptoglobin (1,5 poäng) Pancytopeni (4 poäng) Antihypertensiva läkemedel framkallar sänkning av blodtrycket genom att påverka olika organ (6 p) Ateroskleros och ischemiska hjärtsjukdomar (6 p) Åldrande och fysisk aktivitet/inaktivitet (2 p) EKG igen (4 p)... 15

5 1. Hjärtfysiologi /patofysiologi (5,5 p) a. Lusitropi är en egenskap i myokardcellerna som innebär förmåga till relaxation, genom minskad intracellulär kalciumkoncentration. Förklara mekanismerna för sådan aktiv minskning av kalciumkoncentrationen. (1,5p) Svar: Natrium-kalciumkanaler i cellmembranet kopplade till natrium-kaliumpumpen; en energiberoende pump i sarkoplasmatiska retiklet som återtar kalcium till SR.. b. Följande frågor handlar om ökat afterload i hjärtat. i. Vad händer med hjärtarbetet vid ökat afterload? Motivera ditt svar. (1p) Svar: Ökar för att överkomma ett ökat motstånd mot slagvolymen. ii. En viktig orsak till ökat afterload är aortastenos. Nämn den vanligaste orsaken till förvärvad aortastenos. (0,5p) Svar: Förkalkad aortaklaff. iii. Vilken typ av biljud kan du höra med stetoskopet vid aortastenos? Motivera ditt svar. (1p) Svar: Systoliskt blåsljud, som uppstår då hjärtat kastar ut slagvolymen genom förträngningen av aortaostiet. iv. Med tiden kommer en aortastenos att kunna påverka hemodynamiken, och detta kan i sin tur ge konsekvenser för hjärtat; nämn tre olika sådana konsekvenser (obs, om du anger fler än tre, kommer endast de tre första att räknas). (1,5p) Svar: ökande systoliskt tryck i kammaren, hypertrofi, dilatation, arytmi, myokardhypo-perfusion. 1

6 2. Blodkärlsanatomi och fysiologi/patofysiologi (9p) a. Nedan ser du en figur av det djupa vensystemet i nedre extremiteten. Markera i figuren 1. V. poplitea. 2. V. femoralis. 3. V. iliaca externa. (2p) b. Var i vensystemet hittar du perforanter? Vilken uppgift har dessa? (1p) Svar: Mellan djupa och ytliga vensystemen i nedre extremiteten; det ytliga venblodet töms med dessa kärl i det djupa systemet. (Samma arrangemang finns i övre extemiteten men kärlen kallas ej perforanter där) c. Vad menas med begreppet venös insufficiens och vilken är den vanligaste orsaken til detta tillstånd? (1,5p) Svar: Ett icke normalt fungerade vensystem, beroende fr.a. på klaffinsufficiens. d. Följande frågor handlar om hypertoni: i. Njurartärstenos kan leda till hypertoni vad kallas den formen av hypertoni? (0,5p) Svar: Sekundär hypertoni. ii. Förklara uppkomstmekanismen för hypertoni vid njurartärstenos. (4p) Svar: Blodtrycksfall i afferenta arteriolen leder till reninfrisättning och därmed bildning av angiotensin II och sekundärt aldosteron. Ang II är en vasokonstriktor samt aktiverar sympaticus, ökar salt-vattenupptag från njurarna, samverkar därmed med aldosteron; ger hjärt-kärlhypertrofi; frisätter ADH samt ger törst. 2

7 3. Angiogenes (2 p) a. VEGF anses ha stor betydelse för tränings-utlöst angiogenes i skelettmuskulaturen. Förklara varifrån, i denna situation, VEGF kommer, var det lagras och hur det frisätts. (1,5p) Svar: VEGF kommer från skelettmuskulaturen; lagras i vesiklar som ligger nära skelettmuskelcellmembranet; frisätts till interstitialrummet av muskelkontraktion-shear stress-passiv sträckning. b. Thalidomid togs fram på 1950-talet som ett sömnmedel som var särskilt lämpligt för gravida eftersom det ansågs vara fritt från fosterskadande effekter. Emellertid, visade det sig att medlet verkligen orsakade fosterskador, troligen beroende på att det är en angiogeneshämmare. Framförallt vilka var dessa fosterskador? (0,5p) Svar: Korta ofta mer eller mindre outvecklade - armar och ben. 3

8 4. EKG, arytmier och antiarytmika (4,5 p) EKG är registrerat enligt svensk standard(pappershastighet 50 mm/s samt förstärkning 1 mv = 10 mm på pappret). 1 mm på original EKG-registreringen motsvarar alltså 0,02 s. OBS storleken på exemplet här i tentan kan variera något från originalet. a. EKG: Vad ser du i nedanstående EKG? (2p) Svar: ST-höjning som vid framväggsinfarkt (anterior STEMI) 4

9 b. Vilken typ av arytmi visas i bilden nedan? Motivera ditt svar. (Avledning: V4; pappershastighet: 25mm/s) (1,5p) Svar: A-V - block grad IIIp c. Betablockerare (t.ex. metoprolol) utgör grupp II av antiarytmika. Ange en viktig anti-arytmisk effekt som metoprolol har på hjärtat. (1p) Svar: Dämpar fas 4 depolarisering av sinusknutan (förlänger fas 4) samt dämpar AVöverledning. 5. Kongenitala hjärtfel (4p) a. Det finns två orsaker till att Fallots tetrad (=tetralogi) leder till cyanotiska barn / blue babies) vilka är dessa orsaker? (2p) Svar: Överridande aorta som tar emot blod från bägge kamrar, samt VSD med höger-vänstershunt. b. Vid Fallots tetrad föreligger högerkammar-hypertrofi. Ge ett förslag till orsaken till detta fynd. (1p) Svar: Sekundärt till pulmonalisstenos. c. Förklara vad som händer med lungblodflödet vid öppetstående ductus arteriosus. (1p) Svar: Det föreligger en shunt med flödesriktning från aorta till truncus pulmonalis, innebärande att lungblodflödet ökar. 5

10 6. Primär och sekundär hemostas (5 p) Primär och sekundär hemostas är fysiologiska mekanismer som stoppar blödning vid kärlskador. Primär hemostas innefattar aktivering och aggregation av trombocyter medan sekundär hemostas omfattar den egentliga aktiveringen av koagulationsprotein/koagulationskaskaden. (a) Även om hemostasens två delar representerar olika fysiologiska processer är det känt att trombocytaktivering förstärker koagulationskaskaden. Lista två mekanismer som förklarar varför! 1 poäng Aktiverade trombocyters membran förändras (bl.a. via flipp-flopp fenomen av vissa negativt laddade membranfosfolipider) och blir pro-koagulativt (kogaulationsprotein binder lättar till membran på aktiverade trombocyter) Aktiverade trombocyter frisätter flera koagulationsproteiner och binder fibrinogen: lokalt hög koncentration av viktiga koagulationsproteiner på platsen för kärlskada Aktiverade trombocyter frisätter koagulationsprotein och ytan blir pro-koagulativ räcker för poäng 6

11 Under ett av temats laborativa moment studerade ni trombocytaggregation in vitro genom att använda ett instrument som mäter förändringar i ljustransmission genom en trombocytsuspension. En typisk analys visas nedan (trombocytaggregation stimuleras genom tillsats av ADP) (b) ADP receptorantagonister är en viktig läkemedelsgrupp för att minska risken för artärtrombos. Hur skulle aggregationen (mätt som ljustransmission) påverkas om en ADP receptorantagonist ges vid tidpunkt (a) och (b) (se de röda pilarna). Motivera kortfattat 2 poäng Tillsats av receptorantagonist före ADP (a) kommer att leda till (beroende på koncentration av antagonist/agonist) att aggregationen hämmas/uteblir. Trombocytaggregation är (åtminstone kortsiktigt) en irreversibel process. Tillsats av receptorantagonist efter ADP (b)kommer därför inte ha någon effekt. 7

12 (c) Utgå från metoden ovan (trombocytfunktionsmätning) och ange om metoden skulle kunna vara användbar vid nedan angivna situationer. Svara Ja eller Nej och motivera kortfattat varje delsvar! i. Analysera effekten av antikoagulantia (t.ex. warfarin)? ii. Analysera effekten av aspirin? iii. Diagnosticera hemofili? iv. Diagnosticera von Willebrands sjukdom 2 poäng i. Nej antikoagulantia som warfarin hämmar specifikt den sekundära men inte den primära hemostasen ii. Ja - aspirin hämmar irreversibelt cyklooxygenas. Därmed kan inte trombocyter bilda Tromboxan A2 vilken är en viktigt sekundär (autokrin) aktivator av cellerna. iii. Nej- hemofili innebär brist/defekt/avsaknad av koagulationsproteiner (IV och VIII vanligast) och därmed påverkas inte primär hemostas iv. Ja brist av/defekt von Willebrand faktor påverkar både primär och sekundär hemostas. Bland annat är von Willbrand faktorn viktig vid interaktion mellan bindvävens kollagen och trombocyter 8

13 7. Haptoglobin (1,5 poäng) Haptoglobin är ett akutfasprotein som görs i lever och som stiger vid inflammatoriska reaktioner, ungefär som CRP. Men provet är också användbart vid vissa hematologiska tillstånd och t ex så skulle haptoglobin vara lågt i basgruppsfallet, Jonas Kermans motorcykelolycka. a) Vilken mekanism/funktion hos haptoglobin i blodet är det som gör att den kan sjunka vid t ex inre blödningar? (1 p) Svar: Haptoblobin finns fritt i blodet och har som främsta uppgift att binda fritt järn som är giftigt för kroppen. Det betyder när det finns fritt järn så minskar halten av haptoglobin, t.ex. vid trauma och blödningar. b) Haptoglobin kan också minska vid en typ av bristanemier? Vilken, motivera ditt svar. (0,5p) Svar: Haptoblobin finns fritt i blodet och har som främsta uppgift att binda fritt järn som är giftigt för kroppen. Det betyder när det finns fritt järn så minskar halten av haptoglobin, t.ex. vid B12 brist när erytrocyterna är stora och sköra och lättare brister i små kapillärer. 9

14 8. Pancytopeni (4 poäng) Du är underläkare på Medicinska kliniken, USÖ. På akuten träffar du en 47-årig kvinna, Eva som remitterats från sin vårdcentral där hon sökt p.g.a. trötthet och andfåddhet. Hb har vid snabbtest på vårdcentralen varit 81 g/l. Du finner en opåverkad men blek kvinna. Hon har normal puls och normalt blodtryck. Hon berättar att hon upplevt försämrad kondition hon orkar inte alls med spinningpassen som hon brukar men i vardagslivet har hon inte känt någon speciell begränsning. Hon äter en normal kost, med både kött, fisk och grönt. Du kommer ihåg utredningsalgoritmen för anemier och beställer bl a MCV och retikulocyter för att rikta in din utredning. MCV visar sig vara 128 (82-95 fl) och retikulocyterna i nedre delen av referensintervallet. LPK är normalt medan TPK är sänkt 73 x 109/L. Du vet att det finns vissa primära benmärgssjukdomar som kan ge denna blodbild men du tänker att eftersom patient mår relativt bra så ligger det närmare till hands att det är en bristanemi. a) Det är i stort två bristämnen som kan vara aktuella med de provsvar som Du fått. Vilka? (1 p) Svar B12 och Folat Du bedömer att anemin troligen är orsakad av en av bristerna ovan och för att stärka din misstanke beställer du ett kompletterandet prov som är en metabolit i en för kroppen viktig metylering. Det provet, Metylmalonat är högt, vilket stärker din misstanke. b) Vilken metyleringsprocess är det som åsyftas och vad händer om den inte fungerar normalt? (1 p) Det är metyleringen som binder ihop och bygger myelinskidorna kring långa nerver. Nervfunktionen blir sämre och man får känselbortfall framförallt i långa nerver till fötterna 10

15 c) Vad är det sannolikt för fel hos patienten som har gjort att hon fått denna brist? Förklara mekanismen bakom felet och hur man farmakologiskt skulle kunna avhjälpa hennes brist (2 p) Svar: Atrofisk gastrit som ger brist på saltsyra, pepsin och intrinsic factor. Intrinsic factor bildar komplex med B12, vilket resorberas i terminala ileum. Brist på IF omöjliggör resorption. Men man kan ge B12 som tablett i en dos som gör att vitaminet passivt diffunderar över tarmväggen och tas upp utan hjälp av intrinsic factor. Man kan också ge B12 intramuskulärt för att få en snabbare effekt och då behövs inte heller IF. Epilog: Du har nu fått tillräckligt med underlag svar på prover, status och anamnes som gör att du kan starta en behandling. Eva, som förutom att hon är blek och trött är i ett sådant skick att hon kan få gå hem med ett recept på behandling. Hon kommer få en tid för uppföljning till dig om en vecka. 11

16 9. Antihypertensiva läkemedel framkallar sänkning av blodtrycket genom att påverka olika organ (6 p) a) Ange i vilket/vilka av följande organ (hjärta, blodkärl, njurar) som läkemedels-grupperna nedan utövar sin effekt. (1,5 p) b) Beskriv verkningsmekanismen för hur dessa läkemedelsgrupper sänker blodtrycket. (4,5 p) Läkemedelsgrupper: beta-1-antagonister, ACE-hämmare, kalciumantagonist (tex nifedipin) Svarsförslag: a) ACE-hämmare; blodkärl, njurar beta-1-antagonister; hjärta, njurar De kalciumantagonister som använd vid hypertoni är kärlselektiva och påverkar blodkärl b) ACE-hämmare; hämmar ACE kompetitivt och därmed inhiberas bildning av angiotensin II vilket minskar kärlkontraktion och perifer resistans. Genom minskad aldosteroneffekt i njurarna minskar även natrium och vattenretention och därmed blodvolymen (preload). ACE-hämmare hämmar även frisättning av noradrenalin från sympatiska nervsystemet, sammantaget sänks blodtrycket. beta-1-antagonister; sänker blodtrycket genom att blockera beta-1-receptorer i hjärtat (cardiac output minskar), beta-1-antagonister dämpar även aktiviteten i RAAS-systemet genom att hämma beta-1 receptorer i njurarnas juxtaglomerulära celler, detta leder till minskad produktion av AngII och aldosteron och därmed minskad perifer resistans och minskad blodvolym (enligt beskrivning ovan), blodtrycket sänks kalciumantagonist; hämmar spänningskänsliga Ca2+-kanaler av L-typ i resistanskärl, sänker nivåer av intracellulärt kalcium vilket ger vasodilatation, minskar därmed perifer resistans och blodtrycket sänks 12

17 10. Ateroskleros och ischemiska hjärtsjukdomar (6 p) a) Beskriv kortfattat den morfologiska skillnaden mellan ett stabilt och ett instabilt plack (1,5 p) Svar: Stabilt plack: liten lipidkärna/nekrotisk kärna, lite inflammatoriska celler och en tjock fibrös kapsel. Instabilt plack: stor lipidkärna/nekrotisk kärna, mycket inflammatoriska celler och en tunn fibrös kapsel. b) I Artärträdet finns elastiska och muskulära artärer, nämn 2 elastiska och 2 muskulära artärer. 0.5p/rätt (totalt 2p) Svar: Elastiska: aorta, common carotid, common iliac, main pulmonary Muskulära: t.ex. koronarartärer, femoralis, njurärtärer, poplietea, cerebrala artärer (samt artärer som är mer perifert än dessa, men dessa är de jag tar upp som exempel) c) Ge en kort definition av begreppet hjärtinfarkt. (0,5 )p Svar: myokardnekros/celldöd orsakad av ischemi/syrebrist d) Förklara ur patofysiologisk synpunkt skillnaden mellan akuta koronara syndrom med respektive utan ST-höjning. (1 p) Svar: AKS med ST-höjning beror som regel på en trombos som ockluderar hela det aktuella kranskärlet, medan AKS utan ST-höjning orsakas av mindre, icke-ockluderande, tromber. I båda fallen föreligger som regel en plackruptur. e) Nämn minst 2 faktorer som bestämmer syrgaskonsumtionen i myokardiet. (1 p) Svar: hjärtfrekvens, kontraktilitet, afterload och preload (väggtension/wall stress täcker in de båda sistnämnda) 13

18 11. Åldrande och fysisk aktivitet/inaktivitet (2 p) a. Med en ökad ålder ökar styvheten i artärer, vilket i stor utsträckning förklaras av två strukturellt viktiga proteiner, vilka? (1 p) Svar: Elastin och Collagen b. I kapitlet Biologiska effekter av fysisk aktivitet i FYSS beskrivs träningseffekter på blodkärl och blodtryck så här: Regelbunden aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet sänker blodtrycket mer än ett enskilt blodtryckssänkande läkemedel (Fiuza-Luces et al. 2013). Länge ansågs att kärlen, förutom kapillärerna, var relativt passiva rör som inte kunde ändras med träning. Det har dock visat sig att träning påverkar funktion och struktur i både konduktans- och resistenskärl som försörjer de skelettmuskler som tränas och i hjärtmuskeln (se Green et al. 2011). Utvidgningsförmågan i motståndskärlen förbättras och den inre volymen i större artärer ökas. Artärer som försörjer aktiva områden (lårartär hos löpare, armartär hos racketspelare) har tunnare vägg hos vältränade än hos otränade (Thijssen et al. 2012). Tre månaders aerob fysisk aktivitet (främst promenad) ledde till en signifikant minskning av väggtjockleken i lårartären hos medelåders friska män (Dinenno et al. 2001). Endotelfunktion i kärl i delar av kroppen som inte tränas kan påverkas av träning i andra delar av kroppen, kanske beroende på ökat blodflöde under arbete (Green et al. 2011). Träning leder också till en ökad deformerbarhet av röda blodkroppar vilket gör att de lättare formar sig och tar sig igenom kärlträdets trängsta delar. Detta tillsammans med en expansion av plasmavolymen och ett sänkt blodvärde bidrar till en sänkning av blodtrycket. Större elastiska artärer som exempelvis arteria carotis (halsartären) och hjärtats kranskärl är mindre styva och mer eftergivliga hos personer som bedriver aerob fysisk aktivitet (Seals 2014). Äldre som bedriver regelbunden aerob fysisk aktivitet har samma kärlvidgningsförmåga som yngre personer och 12 veckors regelbunden aerob fysisk aktivitet (rask promenad) förbättrar kärlvidgningsförmågan. P Föreslå två tänkbara mekanismer till de ovan beskrivna effekterna på viloblodtryck (1 p). Svar: NO och angiogenes (VEGF), se fortsättningen på texten nedan: Mekanismer Genom den friktion som utövas av blodets flöde mot kärlväggen (shear stress), induceras bland annat kväveoxidsyntas, det enzym som katalyserar bildningen av NO (kväveoxid). NO gör att den glatta muskulaturen slappnar av och kärlen öppnas. Eventuellt bidrar förbättrat antioxidantförsvar till att göra NO mer tillgängligt. 14

19 Kapillärbildningen induceras sannolikt genom bildning av så kallade kärltillväxtstimulerande faktorer, exempelvis VEGF (vascular endothelial growth factor) (Gustafsson & Kraus 2001), och påverkan av cirkulerande stamceller från benmärgen. Tillsammans med antiinflammatoriska mekanismer och förbättrad antioxidantaktivitet bidrar den ökade NO-bildningen till att motverka arterioskleros/aterogenes (åderförkalkning/förfettning). Det sänkta blodtrycket i vila och vid submaximalt arbete efter regelbunden aerob fysisk aktivitet beror på en kombination av sänkt puls och lägre motstånd i perifera kärl. Detta orsakas dels av en påverkan på det autonoma nervsystemet med minskad sympatisk aktivitet och ökad parasympatisk aktivitet vilket förutom att sänka pulsen även avspeglas i en ökad så kallad hjärfrekvensvariabilitet (Fiuza-Luces et al. 2013). Dessutom minskar känsligheten i vissa av hjärtats β-receptorer vilket ytterligare bidrar till en pulssänkning. Tack vare detta och den ökade kapillariseringen kan en ännu större andel av blodflödet styras till de arbetande skelettmusklerna. Dessa och andra mekanismer, såsom ökad parasympatikusaktivitet och minskad frisättning av adrenalin och noradrenalin (se avsnittet om hormonsystemet), bidrar till att något sänka viloblodtrycket hos dem med normalt blodtryck trots en ökad blodvolym. 12. EKG igen (4 p) Sammanfatta de viktigaste avvikelserna på det 12-avledningsEKG som finns på nästa sida. EKG är registrerat enligt nordisk standard (pappershastighet 50 mm/s samt förstärkning 1 mv = 10 mm på pappret). 1 mm på original EKG-registreringen motsvarar alltså 0,02 s. OBS storleken på exemplet här i tentan kan variera något från originalet. Ange vilken/vilka mätningar/kriterier du baserar dina fynd på samt vad du särskilt bör tänka på vid denna EKG-bild (4 p). Sinus med AV-I, LBBB med vä el-axel o sekundära ST-T samt att de sekundära ST-T förändringarna kan dölja/försvåra ischemidiagnostik 15

20

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p)

a) Redogör översiktligt för mekanismerna för denna typ av koagulation. (3p) Tentamen 1 i Resp/Cirk, T3, 7 juni 2013. Maxpoäng: 66,5 Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 43 Inga hjälpmedel. Lycka till! I. Hemostas 1) Du ska göra ett projekt hos en forskargrupp som studerar mekanismerna

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3

Medicin B, Medicinsk temakurs 3 Medicin B, Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 4 juni 2014 med svar Maxpoäng: 53,5 Godkändgräns: 60 % av max = 32 poäng 1. ANATOMI (4 POÄNG) DEL 1... 2 2. ANGINA PECTORIS

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

Handläggning av blåsljud hos barn

Handläggning av blåsljud hos barn Handläggning av blåsljud hos barn Vilka barn skall ses av barnkardiolog? 9 april 2014 Barnveckan i Malmö Solweig Harling Barnkardiolog i Halland Blåsljud vad gör jag nu! Bakgrund Minst 80% av medfödda

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3:

TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: Kodnummer: 1 Namn: Personnr: Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET, CIRKULATIONSSYSTEMET,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Veckoteman T3, Homeostas, med tillhörande tentamensfrågor. Sammanställare: Björn Bengtsson

Veckoteman T3, Homeostas, med tillhörande tentamensfrågor. Sammanställare: Björn Bengtsson Veckoteman T3, Homeostas, med tillhörande tentamensfrågor Sammanställare: Björn Bengtsson Tentafrågor termin 3 homeostas Veckotema 1 kroppskaviteterna och tillhörande anatomi 1. Fråga 12. 2004-01-16 (3p)

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi Sicklecellsanemi Symptomen beror huvudsakligen på en aggregering av Hbmolekylerna i erytrocyterna när HbS deoxygeneras sickle celler ökad tendens till aggregering: hög blodviskositet risk för kärlocklusion

Läs mer

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 1 02-15 Namn: Personnr: - texta Max: 77 poäng KOD: Gk: 46 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Summa 54,5 poäng. Godkänd 65 % = 35 poäng

Summa 54,5 poäng. Godkänd 65 % = 35 poäng Ordinarie tentamen VT 14 RC T1 final med förslag på svar Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar; fråga 1-8 och 9-16 Innehållsförteckning 1. Fosterperioden (4,5 poäng)... 2 2. Blodkärl-

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Hjärtsvikt hos barn. Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 100422

Hjärtsvikt hos barn. Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 100422 Hjärtsvikt hos barn Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 100422 Hjärtsvikt - Definition. a condition in which the heart is unable to maintain an efficient

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING BARN & UNGDOMARS UTVECKLING Distriktsläger Vemdalen 2007 När ni ser mig = Bikupa Barn och ungdomars fysiska utveckling Delas ofta in i biologiska faser knutna till åldrar Som vi vet utvecklas alla människor

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014 Höger kateterisering Johan Holm 2014 Selbstversuch in der Mi@agspause Werner Forssmann 1929 IndikaFoner för högerkateterisering Svår hjärtsvikt, transplantafonsutredning Högersvikt, bakomliggande TI, PH

Läs mer

Perifer cirkulation T3

Perifer cirkulation T3 Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod 050215/EF TL IE modifierad 111028 / IE Perifer cirkulation

Läs mer

Hjärtsvikt farmakologisk behandling

Hjärtsvikt farmakologisk behandling Hjärtsvikt, farmakologi 1 FB 2002 Hjärtsvikt farmakologisk behandling Sidhänvisningar litteratur: Rang, Dale, Ritter (1999) 4 th Ed. pp 255,263-265 290-297. Goodman & Gilman s (2001) 10 th Ed. pp 901-932,

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Läkemedel nytta och risker hos äldre

Läkemedel nytta och risker hos äldre Läkemedel nytta och risker hos äldre Arne Melander Professor emeritus Klinisk Farmakologi och Läkemedelsepidemiologi, Lunds universitet Läkemedelssakkunnig SPF (F d Överläkare Klinisk farmakologi, Malmö

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin Stefan Lind Biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologi Ca 3 400 000 människor

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 [Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.........2 Indelning.........2 Patofysiologi.........3 Symtom...... 3 Diagnostik........3

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Anemi under graviditet

Anemi under graviditet Anemi under graviditet Berörda enheter Samtliga mvc och smvc i Norrbotten. Syfte Enhetlig utredning och behandling av anemi under graviditet. Fysiologiska förändringar under graviditet Plasmavolymen ökar

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Cirkulationssystemet för sjuksköterskestuderande MARIE NEUMAN, LUNDS UNIVERSITET, HT 2014

Cirkulationssystemet för sjuksköterskestuderande MARIE NEUMAN, LUNDS UNIVERSITET, HT 2014 Cirkulationssystemet för sjuksköterskestuderande MARIE NEUMAN, LUNDS UNIVERSITET, HT 2014 Disposition Cirkulationens mål Tryck flöde och resistens Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats elektrofysiologi

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer