Gör karriär i offentlig sektor

Transkript

1 Gör karriär i offentlig sektor Förslag för bättre karriärmöjligheter och högre löner september

2 Sammanfattning:...3 Inledning...4 Solna ett gott exempel...7 Ett(s)tort misslyckande...8 Skapa en sammanhållen karriärstege för vården...9 Uppmuntra utveckling och karriär inom den profession man har...9 Uppmuntra vidareutbildning mot annan profession...10 Uppmuntra karriär genom ledarskap...10 Uppmuntra karriär och utveckling genom eget företagande...11 Förbättra lönerna för offentliganställda

3 Sammanfattning I denna rapport lägger Centerpartiet en rad förslag för att förbättra karriär- och utvecklingsmöjligheterna för de kvinnodominerade yrkesgrupperna i den offentliga välfärdssektorn. Förslagens huvudfokus ligger särskilt på vård- och omsorgsyrkena, men har stor bäring också på andra områden i den offentliga sektorn, t.ex. barnomsorg, skola och offentlig förvaltning. Huvuddragen av det vi nu föreslår är: En bättre yrkesutbildning Satsa på Vårdcollege Ge möjlighet att kunna läsa sjuksköterskeprogrammet som fristående kurser Inför den nya kompetensen undersköterska med spets Inför ett nystartskonto för kompetensutveckling och nyföretagande Utred ett snabbspår i läkarutbildningen för personer som sedan tidigare har sjuksköterskeutbildning och sjuksköterskeerfarenhet Skapa särskilda chefsutbildningar både inom läkarutbildningen och inom sjuksköterskeutbildningen Skapa en akademisk chefsutbildning som kan komplettera gymnasiets vårdprogram Inför avknoppningsstöd för vård- och omsorgsanställda som vill starta eget Genomför en försöksverksamhet med utmaningsrätt för privata, kooperativa och ideella vårdgivare Slopa stopplagen Inför Fritt val i välfärdstjänsterna Inför entreprenörskap som ämne i vårdutbildningarna Se till att utbildning alltid lönar sig Sänk skatten för låg- och medelinkomsttagare Växla sänkta kostnader för sjukförsäkringen mot höjda löner 3

4 Inledning Låga löner och små möjligheter att själv påverka sina arbetsvillkor präglar de kvinnodominerade arbetsplatserna i den offentliga sektorn, en sektor som dessutom brottas med höga sjukskrivningstal. Där, om någonstans, blir effekterna av Socialdemokraternas misslyckade jämställdhetspolitik tydlig. När Centerpartiet i augusti lät Riksdagens Utredningstjänst ta fram statistik över hur jämställdheten utvecklats på olika områden, och jämförde det med de jämställdhetspolitiska mål som regeringen haft att jobba efter, blev resultatet nedslående. En av de saker vi kunde konstatera i vår rapport Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå den jämställdhetspolitiska målen var att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökat under de 12 år Socialdemokraterna suttit vid makten. Mest har lönegapet vuxit inom den landstingskommunala sektorn, där många kvinnor arbetar. På 12 år har regeringen alltså inte förmått vända trenden att kvinnor arbetar på jobb som ger dem sämre löner, i kombination med världens högsta skatter för människor med låga eller normala inkomster. Dessutom har andelen kvinnor som är sjukskrivna ökat med en tredjedel mellan 1994 och 2005, och när antalet förtidspensionärer vuxit har förtidspensioneringarna ökat allra mest bland kvinnor. Lönerna bland den offentliga sektorns anställda är för låg. Detsamma gäller för några andra sektorer, till exempel bland handelsanställda. Men samtidigt är det viktigt att poängtera att det finns viktiga skillnader mellan villkoren för dem som jobbar i till exempel handel och dem som jobbar med vård och omsorg. Jobben inom handeln är ofta en slags ingångsjobb, som leder vidare till andra typer av jobb där lönenivåerna är bättre och karriärmöjligheterna större. Men anställda i omsorgsyrkena tycks mer sällan byta bransch, och saknar på det sättet möjligheten att genom att byta arbetsgivare få upp sin lönenivå eller förbättra sina anställningsvillkor. Dessutom erbjuder handeln helt andra karriärmöjligheter än vad exempelvis vårdsektorn gör. Det tydliggör det 4

5 faktum att den offentliga sektorn på flera sätt är sämre än stora delar av den privata när det gäller att erbjuda sina anställda utvecklingsmöjligheter och olika typer av karriärvägar, som kan berika de anställdas yrkesliv och förbättra trivseln på arbetsplatserna. En undersökning som Riksdagens Utredningstjänst (RUT) gjort för vår räkning bekräftar denna bild. Detaljhandelns andel av arbetskraften är som störst bland yngre och som lägst bland de som är över 45 år. Det tyder på att dessa yrken är genomgångsyrken. Inom vården och omsorgen tycks personalen i betydligt högre grad bli kvar genom hela arbetslivet. Socialdemokraternas och den samlade vänsterns återkommande löften om högre löner i offentlig sektor är inte vatten värda så länge de inte anslår vare sig pengar eller släpper in fler arbetsgivare och entreprenörer i verksamheten. Att, som Göran Persson, kalla sig feminist och samtidigt sätta stopp för kvinnor som vill starta eget inom typiskt kvinnodominerade områden är inget annat än ett stort hån. Lika viktigt är det att se att trivsel på jobbet ofta hänger samman med den enskildes möjligheter att påverka sin arbetssituation, och att få inflytande över det som rör den egna arbetsplatsen, och vi vet sedan länge att den offentliga sektorns anställda ofta efterlyser större delaktighet och mer inflytande på jobbet. Den vädjan har dock inte Socialdemokraterna hörsammat. Med vänsterpolitik tvingas kvinnor i praktiken stanna kvar på ohälsosamma arbetsplatser och låga lönenivåer, vilket i sig leder till ökad ohälsa. Det är hög tid att frigöra de kvinnor som sitter fast i den socialdemokratiska kniptången. Kommuner värdesätter inte kvinnors kompetens Det finns många människor som är verkliga trotjänare och som bär på enorma kunskaper, i den offentliga sektorn. Men många av dem har trots stora insatser och gedigna kunskaper mycket låga löner. En av dem är Elin som efter 30 år i äldreomsorgen bara tjänar kronor. 5

6 Problemet är att hennes kunskaper inte är definierade, beskrivna och erkända. Så länge Elins kunskap är tyst är det heller ingen som är beredd att prioritera den och belöna den. Kompetensutveckling betraktas ofta som en trevlig avkoppling för medarbetarna men ses alltför sällan som ett strategiskt redskap för verksamhetens eller individens utveckling. Tyvärr är den offentliga sektorn inte särskilt villig att betala för kompetens. Lönesättningen används sällan till att premiera utbildningssatsningar och prestationer utan tycks mer vara ett sätt att utjämna löneskillnader. Många ställer krav på utbildning, men få kommuner och landsting är villiga att betala tillräckligt för det som medarbetarna sedan tillför i form av kunskap och utveckling på arbetsplatserna. Idag men framför allt på sikt är det naturligtvis ett problem, dels för personalrekryteringen och dels för den offentliga sektorns möjligheter att kunna möta ökade krav på kvalitet och omhändertagande i bland annat vården och omsorgen. Därför är det viktigt att synliggöra och differentiera offentliganställdas arbetsuppgifter och vara beredd att betala för dem. När det gäller undersköterskans arbete handlar det arbetet bara till en del om att ta hand om de äldre. Samma person kan också vara specialist på en mängd olika områden, som omvårdnad, dokumentation, mat, hygien etc. Den bild som ibland finns av att vårdarbete skulle vara okvalificerat stämmer inte. I själva verket innehåller de yrkena ofta väldigt kvalificerade uppgifter. Därför är det viktigt att förändra bilden av dessa yrken och lyfta fram det värdefulla arbete som människor i vården och omsorgen utför. Därför är det strategiskt viktigt att beskriva vård- och omsorgsyrkena i all sin mångfald och belöna personalen när de tar ytterligare steg för att utveckla sin kompetens och utvecklas i sin yrkesutövning. En stor del av den offentliga sektorn kännetecknas av höga sjukskrivningstal, låga löner och svagt inflytande på det som många gånger är väldigt kvinnodominerade arbetsplatser. Även om det tas initiativ på olika håll så finns det alltför få riktigt goda och verkningsfulla exempel där 6

7 man lyckats hitta sätt att få offentliganställda att trivas bättre och ha mer inflytande på jobbet, och där man lyckats motivera personal att utveckla sin kompetens och samtidigt låta den utvecklingen synas i lönekuvertet. Men det finns några. Ett av dem är Solna stad, där man sedan flera års tid arbetat med att skapa karriärstegar, som ett sätt att öka yrkenas status och attraktivitet, och förbättra arbetsmiljöerna i offentlig sektor. Solna ett gott exempel 2002 startade Solna stad projektet Karriärstegen för vårdbiträden och undersköterskor. Syftet var bland annat att skapa karriärmöjligheter, att öka makten och inflytandet på arbetsplatserna, att bättre ta tillvara medarbetarnas kompetens och att förbättra kvaliteten i verksamheten. Intresset bland personalen för karriärstegen var och är stort. Förutom att personalen utvecklas och får ett större inflytande över sitt arbete får de också betalt för att de tillför ny kompetens, vilket inte är särskilt vanligt i andra kommuner. I dag tjänar de högst betalda undersköterskorna i Solna kronor och de bäst betalda vårdbiträdena kronor. Det kan jämföras med den genomsnittliga lönen för vård och omsorgspersonal i kommunal sektor som är kronor. Den utbildning som ingår i karriärstegen omfattar 40 utbildningsdagar fördelade över tre steg och syftar till att ge deltagarna kunskaper och färdigheter i att driva förändrings- och utvecklingsarbete på sin arbetsplats. Utbildningen ger i sig inte ett öre i lönekuvertet men den som applicerar sin kunskap på sin arbetsplats blir sedd och belönad efter prestation efter en individuell löneförhandling. De löneökningar som görs ska rymmas inom budgetramarna. Men Solna stad kan redan nu se ett mönster - personalomsättningen minskar, det råder en annan lojalitet på arbetsplatsen och det görs förbättringsarbeten som i sin tur leder till besparingar, såväl mänskligt som ekonomiskt. 7

8 Arbetet med karriärstegen, som började som ett projekt, är i dag en del av den ordinarie verksamheten och inspirerar till nya utbildningar. I dag har Solna stad påbörjat ett samarbete med Karolinska Institutet som har skräddarsytt en processledarutbildning med fokus på brukarinflytande och kvalitet, i syfte att skapa ett helt nytt yrke inom äldreomsorgen. Solnas arbete med karriärstegar borde kunna tjäna som inspiration och modell för fler kommuner, landsting och alternativa vård- och omsorgsgivare. Ett(s)tort misslyckande Trots alla goda ambitioner och enstaka goda exempel är det ett stort misslyckande att man inte på bredden, i fler kommuner och landsting, har kunnat göra verklighet av karriärstegar och löneutvecklingsmöjligheter i exempelvis omsorgen och vården. Regissörerna av detta fiasko är arbetsgivarna, i det socialdemokratiskt dominerade landstings- och kommunförbundet och på andra sidan i det socialdemokratiskt dominerade fackförbundet Kommunal. När karriärstegarna inte har rests har de största förlorarna blivit de kvinnor som jobbar i offentlig sektor, och de som har ingen eller bara korta utbildningar. Att utbilda handlar inte bara om att försäkra sig om att få en mer kvalificerad vård, utan det handlar också om att utbildning i sig är en av de viktigaste åtgärderna för att komma till rätta med bland annat höga sjukskrivningstal. Gedigen kunskap och kvalificerade arbetsuppgifter ger den enskilde en ökad känsla av tillfredsställelse men oftast också högre lön. Att känna sig trygg i sig själv och att bli sedd blir man frisk av. Frågan om kvinnors låga löner och behovet av kompetensutveckling har utretts sedan lång tid tillbaka. Sanningen är att det finns beprövade modeller för att göra något åt de låga lönerna och att behovet av morötter och fungerande system för kompetensutveckling i offentlig sektor är väl 8

9 känt, men trots det har väldigt lite hänt. En viktig uppgift för en ny regering är att bryta dödläget och gjuta nytt mod i alla de som varje dag gör värdefulla insatser i offentlig sektor. Skapa en sammanhållen karriärstege för vården Det ska vara möjligt vårdens personal att utvecklas och göra karriär: - inom sin profession - genom att vidareutbilda sig till en ny profession - genom att ta på sig chefsuppgifter - genom eget företagande Uppmuntra utveckling och karriär inom den profession man har Arbetsgivarna måste bli bättre på att identifiera medarbetarnas kompetens och belöna den inom ramen för en individuell lönesättning. Oavsett om man är vårdbiträde, undersköterska, sjuksköterska, sjukgymnast eller läkare så ska utbildningar som leder till ökade specialkunskaper alltid dokumenteras och användas som grund i lönesamtal. Dessutom bör personer med särskild fallenhet, idérikedom, ledarskapsförmåga eller motivation få dessa kunskaper och färdigheter dokumenterade och beaktade vid lönesättningen. För att förbättra möjligheterna att utvecklas och göra karriär inom sin profession föreslår vi: En bättre yrkesutbildning. Efter år av nedmontering av exempelvis vårdutbildningarna krävs en rejäl satsning på yrkesutbildningarna. Ett stort antal omvårdnadsgymnasier har lagts ned, yrkesdelen i omvårdnadsprogrammen har reducerats till ett minimum och yrkesutbildningar på mellannivå har praktiskt taget helt försvunnit. Satsa på Vårdcollege. Låt en ny modell växa fram med förebild från industrin, där arbetsgivare och fackförbund från industrin gått samman för att lyfta industriutbildningens status och forma den så att utbildningen fyller industrins behov, genom att starta utbildningar med olika inriktningar på platser i landet. 9

10 Utred möjligheten att läsa sjuksköterskeprogrammet som fristående kurser. Låt undersköterskor som läser in enstaka fristående kurser bli undersköterska med spetskompetens. Uppmuntra vidareutbildning mot annan profession Ett sätt att utvecklas, att möta nya utmaningar och att göra karriär är att utbilda sig till en ny profession med andra befogenheter. Idag är det vanligt att vårdbiträden utbildar sig till undersköterskor och att undersköterskor utbildar sig till sjuksköterskor. Med tanke på dessa utbildningars längd, och att de sällan är förenliga med heltidsarbete, är det viktigt att det också finns en lönetrappa mellan professionerna som gör att vidareutbildning lönar sig också i lönekuvertet. Inför ett nystartskonto som kan användas för kompetensutveckling eller att starta företag. Kontot ska vara individuellt och skattebefriat. Förslaget ger möjlighet för såväl arbetsgivare, arbetstagare och egenföretagare att skattefritt spara upp till kronor. Utred möjligheten att skapa ett snabbspår i läkarutbildningen riktat till sökande som har sjuksköterskeutbildning och sjuksköterskeerfarenhet. En rimlig målsättning skulle kunna vara att göra läkarutbildningen ett år kortare för dem som redan utbildat sig till och jobbat som sjuksköterska. Uppmuntra karriär genom ledarskap Att vara chef är i sig en unik kompetens, men traditionellt sett har inte chefskompetens värderats särskilt högt inom den offentliga sektorn. Om chefer i den offentliga sektorn på allvar ska kunna bidra till att skapa arbetsmiljöer och arbetsformer som får personalen att må bättre och trivas bättre på jobbet måste cheferna få bra förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Att vara en god chef kräver tid, resurser och möjligheter att skaffa sig den kompetens en chef behöver ha. 10

11 Att vara chef är på många sätt en egen profession, men i vården har chefstjänsterna traditionellt sett varit förbehållna läkare. På senare år har det emellertid blivit vanligare att även personer med sjuksköterskeutbildning får chefsbefattningar. Den utvecklingen har på vissa håll mött visst motstånd bland underställda läkare, men det är viktigt att poängtera precis som både Vårdförbundet och Läkarförbundet gjort att det inte finns något specifikt vare sig i läkarprofessionens eller sjuksköterskeprofessionens utbildningsinnehåll eller kompetensområde som gör dem vare sig mer eller mindre lämpliga som chefer. Ledarskapsförmåga och gruppens arbetsuppgifter, organisation och funktion ska vara avgörande för vem som bedöms lämpligast att vara chef. Enligt vår uppfattning talar det för att andelen chefer som är sjuksköterskor snarare bör öka. Skapa särskilda chefsutbildningar inom både läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. Skapa dessutom en akademisk chefsutbildning som kan komplettera gymnasiets vårdprogram. Uppmuntra karriär och utveckling genom eget företagande En karriär för anställda i offentlig sektor är att starta eget. Som egenföretagare får man större möjligheter att påverka hur arbetet ska utföras. Det ger också utrymme att utvecklas och utöva ledarskap. Lyckas man väl med sin uppgift finns förstås också möjlighet till en bättre lön. De anställda som arbetar inom privat driven verksamhet känner ofta att deras arbetsinsatser blir mer uppmärksammade. Privata företag är ofta bättre på att använda den individuella lönesättningen för att belöna personer som gör bra ifrån sig. Eftersom beslutsvägarna är kortare kan personalens idéer på förbättringar fortare tas upp och genomföras. Att ta ansvar för den egna ekonomin och att prestera en kvalitet som gör att man får behålla avtal eller kunder gör det mer angeläget att ta till vara varje medarbetares potential och förmåga. 11

12 Fler privata aktörer i den offentliga sektorn är av strategisk betydelse för att förbättra personalens möjligheter till karriär och utveckling i sitt arbetsliv. Vi har lagt en rad förslag, några av dem på egen hand och många av dem tillsammans med Allians för Sverige, som gör det lättare för personal att starta eget och för befintliga vård- och omsorgsföretag att utveckla sin verksamhet: o Avknoppningsstöd. De som är anställda i vården ska kunna ta över en verksamhet och ha rätt att förbereda avknoppning på arbetstid. I ett första skede bör en personalgrupp kunna ta över driften av en verksamhet utan föregående upphandling. o Utmaningsrätt. En försöksverksamhet med så kallad utmaningsrätt bör inledas i något landsting/region. Utmaningsrätten innebär att privata, kooperativa och ideella vårdgivare ges rätt att utmana den offentligt drivna vården genom anbud. o Slopa stopplagen. Erfarenheterna med privat drift av sjukhus visar på stor potential. På exempelvis S:t Görans sjukhus och Brommageriatriken i Stockholm och Simrishamns lasarett i Skåne har privat drift givit både nöjdare personal, nöjdare patienter och låga kostnader för landstingen. o Fritt val i välfärdstjänsterna. Tillsammans med Allians för Sverige vill vi införa ett system med Fritt Val i äldreomsorgen, sjukvården och barnomsorgen. Vi slår gemensamt vakt om valfriheten i skolan. o Inför entreprenörskap som ämne i vårdutbildningarna. Redan i gymnasiets vårdprogram bör det finnas en entreprenörskapskurs. I sjuksköterske- och läkarutbildningarna ska det finnas möjlighet att ta kurser i entreprenörskap som tillval. Förbättra lönerna för offentliganställda Man måste tjäna på att arbeta, både i den offentliga sektorn och i den privata. I relation till det kompetensinnehåll tjänsterna kräver har välfärdsyrkena låga löner. Ska välfärdsyrkena kunna 12

13 rekrytera personal i framtiden måste lönerna höjas, både reellt och i förhållande till andra grupper på arbetsmarknaden. Den målsättningen kan klaras om samhällets resurser totalt sett växer, om ohälsan på de offentliga arbetsplatserna minskar och om effektiviteten ökar genom att personalen blir mer motiverad och byråkratin minskar. Själva lönebildningen ska inte politiker lägga sig i, eftersom den sköts och ska skötas av arbetsmarknadens parter. Men samtidigt är det viktigt att poängtera att som politiskt parti är vi trötta på att bara vänta och se. Trots år av vällovliga resonemang görs väldigt lite för att höja de låga lönerna i den offentliga sektorn. Ett sätt som politiken kan förbättra lönebilden på är att öka mångfalden och tillåta och släppa in fler arbetsgivare i den offentliga sektorn. I dag är det endast några få procent av vården som drivs i alternativa driftsformer. Valfrihet och konkurrens kan komma att bli avgörande för hur de offentliga arbetsplatserna kommer att utvecklas. När patienterna har verklig valfrihet kommer det att visa sig att de uppskattar att möta välutbildad personal som har ett vänligt och professionellt bemötande. Sjukfrånvaro och ohälsa är mycket vanligare bland kvinnor än män. Den är också betydligt vanligare på kommunala och landstingskommunala arbetsplatser än i privat sektor berodde ungefär hälften av alla kostnader för sjukförsäkringen på sjukskrivningar bland den offentliga sektorns anställda, trots att de bara utgjorde en dryg tredjedel av arbetskraften. Trots att det samlade antalet långa sjukfall minskat med 20 procent sedan rekordnivån 2002 så har minskningen i de kvinnodominerade yrkena bara minskat obetydligt. Eftersom skillnaderna mellan privat och offentlig sektor inte har minskat sedan 2002 finns det stora möjligheter att sänka kostnaderna för ohälsan genom att förebygga de offentliganställdas 13

14 ohälsa. Om ohälsan i offentlig sektor skulle sänkas till genomsnittsnivån för arbetsmarknaden skulle sjukpenningkostnaderna minska med omkring 16 procent eller knappt 6 miljarder kronor. I takt med att antalet förtidspensioneringar samtidigt skulle kunna minska till arbetsmarknadens genomsnittsnivå skulle kostnaderna kunna sänkas med ytterligare 12 miljarder kronor. På kort sikt är det naturligtvis inte möjligt att få alla de förtidspensionerade tillbaka i arbete, men siffrorna visar att det finns en långsiktig potential att spara upp emot 18 miljarder kronor i sjukskrivningskostnader genom att förebygga ohälsan bland den offentliga sektorns anställda. Bristerna på utvecklingsmöjligheter, inflytande och bekräftelse av det egna arbetsresultatet är några av orsakerna till den höga ohälsan på offentliga arbetsplatser. Råder man bot på dessa brister kommer sannolikt ohälsan sjunka. Om det sker är det enligt Centerpartiets mening rimligt att en betydande del av besparingarna från en sänkt ohälsa i kommuner och landsting ska återföras till verksamheten. På så vis skapas ett långsiktigt utrymme som kan användas till att förbättra lönelägen och anställdas individuella löneutveckling, samt att öka personalen. Därför vill vi träffa en uppgörelse mellan staten, Sveriges landsting och kommuner och fackförbunden inom offentlig sektor med innebörden att minst hälften av den besparing som görs på minskade sjukskrivningskostnader ska användas till dessa ändamål. För att förbättra lönebilden för offentliganställda vill vi se till att: Utbildning alltid lönar sig. Skräckhistorier från bl.a. Vårdförbundet vittnar om exempel där personal snarare fått sänkt än höjd lön, som en följd av att de utbildat sig. Arbetsgivarnas inställning tycks alltför ofta vara att utbildning och kompetensutveckling ska betraktas som en löneförmån. Låg- och medelinkomsttagare ska få behålla mer av sin egen lön. Vårt och Alliansens förslag till skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare gör det lönsammare att arbeta och utbilda sig. Det är den enskilt viktigaste åtgärden för att höja kvinnors låga inkomster. 14

15 En uppgörelse träffas mellan staten, Sveriges landsting och kommuner samt fackförbunden om att minst hälften av besparingen från minskad ohälsa i offentlig sektor ska användas för att öka utrymmet för att förbättra lönelägen, individuell löneutveckling och ökad personal. 15