Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Extra driftbidrag till Olunda ryttarförening KS-2015/280. Beslut

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Extra driftbidrag till Olunda ryttarförening KS-2015/280 Beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet utan eget ställningstagande. Ärende Tjänsteskrivelse och utredning har varit utsända. Runa Krehla, samordnare för fritid och kultur, deltar och föredrar ärendet. Till kommunstyrelsen kompletteras underlaget med ryttarföreningens ansökan, driftkostnadskalkyl och bokslut. Exp till: Akten

2 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Runa Krehla Datum KS-2015/280 Samordnare fritid Kommunstyrelsen Extra driftsbidrag till Olunda RF KS-2015/280 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge Olunda RF ett extra driftsbidrag om 200 tkr under Därefter ska ev fortsatt bidrag utredas igen. Sammanfattning Olunda Ryttarförening (RF) har höga driftskostnader för sin anläggning sedan de byggde sitt första ridhus Det är svårt att öka ridavgifterna ytterligare, och för att verksamheten ska kunna fortsätta krävs att de får ytterligare stöd från kommunen. Fritid- och kulturnämnden fattade därför beslut om att ge Olunda RF ett extra driftsbidrag om 180 tkr 2013 och 200 tkr 2014, samt att ta med frågan om ett kontinuerligt driftsbidrag i budgetarbetet inför I budget 2015 finns det 200 tkr avsatta, men de ligger inte på delegation och kommunstyrelsen måste därmed fatta beslut om att bevilja bidraget. Bakgrund Olunda RF ansökte om extra driftsbidrag från kommunen redan 2008 för att kunna bygga ett ridhus. Den gången beslutade utbildningsnämnden sig för att man ville ge dem bidrag men när ärendet gick vidare till Kommunstyrelsen blev det återremitterat. De frågor Kommunstyrelsen ställde den gången finns besvarade utredningen som gjordes 2013 och som är bifogad denna tjänsteskrivelse. Slutligen blev ridföreningen erbjuden att hyra ett ridhus som markägaren byggde och upplät åt dem, och de valde då att gå vidare utan löften om extra driftsstöd från kommunen. Idag står det klart att det inte går att driva runt anläggningen och verksamheten på ordinarie anläggningsstöd och föreningsbidrag. Olunda RF får liksom andra barn- och ungdomsförening med egen eller långtidshyrd anläggning ett anläggningsstöd. Bidraget är dock baserat på antal aktiviteter och inte på driftskostnaderna, det gör att Olunda RF trots många aktiviteter på anläggningen får mindre än 20 % av sina driftkostnader i bidrag. Alla föreningar med egna anläggningar är förfördelade jämfört de som hyr tider till markeringsavgifter i våra sporthallar men för ridsporten med väldigt höga driftkostnader slår det extra högt. Sedan bidraget har betalats ut har föreningen haft en ekonomi i balans, men inte heller något överskott. Ett bidrag om 200 tkr verkar därmed rimligt och förvaltningens förslag är att föreningen får fortsatt extra driftsbidrag Efter dessa år bör dock bidraget omprövas igen.

3 Sida 2 av 3 Ekonomisk konsekvensanalys Bidraget innebär inga ekonomiska konsekvenser för kommunen då det redan ligger i budgeten. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Lena Larsson Kultur- och fritidschef Beslutet ska expedieras till:

4 Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja x Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Bidraget möjliggör att föreningen kan fortsätta sin ridverksamhet för barn och ungdomar och gör att de kan hålla ridavgiften på en rimlig nivå. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? Kommunen har intresse av att det finns så stor bredd som möjligt på fritidsaktiviteter och att underlätta för föreningslivet att bedriva sin verksamhet vilket gynnar våra barn och ungdomar. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. I budgeten finns det alltid intressekonflikter, bidrag till den här föreningen skulle kunna ställas mot ett bidrag till en annan förening, eller mot en investering i gator och vägar. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Förklara oavsett svar. Nej x För att besvara frågan om kommunen ska ge bidrag har förvaltningen utrett om det är rimligt och om det ryms i budget. Barnens åsikter är av mindre betydelse denna gång eftersom det är just för att främja verksamheten för barn och ungdomar som bidraget ges.

5

6 Handläggare Runa Krehla Extra driftsbidrag till Olunda RF Underlag till beslut Ridsporten i allmänhet Som underlag har jag läst in material från/om ridsporten och jag har läst Uppsala kommuns två utvärderingar av deras föreningsbidrag, samt Uppsala kommuns utvärdering Häst- och ridsport i Uppsala kommun. Ridsporten är den näst största ungdomsidrotten i Sverige (sett till antal sammankomster för utbetalat LOK-stöd från Riksidrottsförbundet) och engagerar ca barn och ungdomar och man beräknar att totalt ca svenskar rider regelbundet för motion. Ur ett internationellt perspektiv är den svenska ridskolan unik, genom att vara brett tillgänglig för barn och ungdomar. Orsaken till det är bl a ett mångårigt samhällsstöd i kombination med omfattande och ideellt föreningsarbete. Idag är det dock en verksamhet som har höga driftskostnader för sina anläggningar, och höga omkostnader för hästar och personal. I många fall har driftskostnaderna ökat, men pga av de redan höga ridavgifterna är det svårt att hämta hem kostnadsökningen genom höjda avgifter. I en rapport från Ridskolornas riksorganisation där man har gått ut och gjort en enkät med kommunerna svarar 24 % av kommunerna att de har lämnat bidrag till ridskola pga akuta ekonomiska problem. Den vanligaste driftformen för en ridskola i Sverige är ideell förening (70 %) och resterande drivs av företag/entreprenör. Är det en entreprenör som driver ridskolan sker det dock vanligtvis i nära samarbete med en förening. Ridskolor i Knivsta kommun Olunda ryttargård/olunda RF Olunda RF är en rel nystartad men växande förening (bildades 2004) och ridskola. Driftformen kan man säga är en blandning av föreningsdriven ridskola och ridskola driven av en entreprenör, där det är föreningen som är ansvarig för ridverksamheten och hyr anläggningen, men föreningen hyr sen in hästar och instruktörer av en entreprenör hade föreningen 286 medlemmar och 220 ridande. Men medlemsantalet har ökat med medlemmar/år. Föreningen har tillgång till ett litet och ett stort ridhus, samt liten och stor uteridbana och ridstigar i omgivningen. Föreningen bedriver både uppsutten och avsutten verksamhet, och vänder sig till bredden. Ridskolan/föreningen har undervisning i ridning, körning, voltige, western, riddarträning och allmän skötsel. De bedriver även en stor lägerverksamhet under skolloven, inte minst sommartid. Förutom ridundervisning och övriga hästanknutna aktiviteter har man lagt stor kraft på att arbeta med värdegrundsfrågor, och har tillsammans med SISU bedrivit flera utvecklingsprojekt. 1

7 Lagga ridskola/lagga FRK I Knivsta kommun finns förutom Olunda RF en ridskola i Lagga, och föreningen Lagga fältrittklubb (Lagga FRK). Lagga FRK har ca 150 medlemmar och anordnar tävlingar i hoppning och dressyr samt mindre kurser. Lagga ridskola bedriver ridundervisningen och har tillgång till ett ridhus byggt 1993/1994 samt två stallbyggnader, varav den ena är byggd 1984, och det andra äldre stallet ombyggt och renoverat under samma period. Med tanke på att investeringarna i Lagga ridskola skedde för år sedan är driftskostnaden troligtvis inte den samma som för anläggningen i Olunda med ett helt nybyggt ridhus. Driftsformen för Lagga ridskola skiljer sig något jämfört med ridskolan i Olunda. Lagga ridskola drivs i större utsträckning av en entreprenör, som är ansvarig för ridskolan och ridundervisningen, medan föreningen ansvarar för aktiviteterna runt i kring ridskolan. Personerna bakom Lagga ridskola har dock aviserat att de planerar att pensionera sig, och framöver kan det tänkas att föreningen Lagga FRK får ta över även ridskoleverksamheten. I ett sådant skede bör kommunen se över deras driftsform, anläggningskostnader mm, för att säkerställa att vi behandlar de två ridskolorna lika. Olunda RFs ansökan Olunda RF ansökte redan i december 2008 om ett extra driftsstöd för att ha råd att bygga ett ridhus i egen regi. Det fanns dock en viss oro och tveksamhet hos kommunen då. Förvaltningen skrev fram ärendet i utbildningsnämnden (UN-2008/220), och nämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att upprätta ett förslag till avtal med Olunda RF om särskilt stöd i form av ett årligt driftsbidrag som innebär att föreningen kan söka bidrag från allmänna arvsfonden för bygge av ridhus i egen regi, samt att tillskriva kommunstyrelsen med en begäran om att utöka nämndens budget med ytterligare 120 tkr/år för att täcka ett driftsbidrag till Olunda ryttarförening, samt att tillskriva kommunstyrelsen med en begäran om att anslå 150 tkr extra i budget för 2011 som ett engångbidrag för markarbetet. KS beslutade att återremittera ärendet för analys av föreningsstöd och aktivitetsstöd samt belysning av markarrendefrågan. Dessa frågor belyses under rubriken Föreningsbidrag och anläggningsstöd nedan. Eftersom föreningen slutligen fick erbjudandet att hyra ridhus av markägaren, så blev det dock aldrig aktuellt att utreda frågorna från kommunstyrelsen vidare, men kommunen bidrog med ordinarie underhållsstöd för bygge av ridhussarg. Under 2011 byggde så markägaren föreningens första riktiga ridhus. Bara själva ridhuset, utan el och övrig drift, kostar föreningen 120 tkr/år i hyra. Totalt har föreningen idag driftskostnader för anläggningen på drygt 550 tkr enligt komplettering från föreningen. Då ingår förutom hyra för stall, klubbrum, ridhus och ridbanor, personal för skötsel och städning av lokalerna och ridbanor/ridstigar, el, försäkringar och sandning mm. Föreningen ansöker nu om 250 tkr i extra driftsbidrag exkl det vanliga anläggningsstödet om ca 76 tkr (nivån 2013). Det har under sommaren kommit in kompletterande uppgifter från revisorn som konstaterar att driften går på mer än beräknat, och enligt revisorns prognos beräknas den totala driftskostnaden till 660 tkr

8 Föreningsbidrag och anläggningsstöd Är det ett problem att anläggningen ligger på privat mark? Nej, det bör det inte vara. Vårt anläggningsstöd samt underhållsstöd ger vi till föreningar med egna eller långstidsförhyrda anläggningar och Olunda RF har fått både anläggningsstöd och underhållsstöd från kommunen, trots att de hyr av en privat markägare. Det är inget annorlunda med ett extra driftsstöd, det måste kunna ges under samma premisser, dvs till anläggningar som föreningar hyr under lång tid. Skulle de inte vara berättigade till extra driftstöd för att anläggningen ligger på privat mark, borde samma gälla anläggningsstöd och underhållsstöd. Jag har konstaterat sedan tidigare att i princip alla föreningar i Knivsta kommun med egna anläggningar är missgynnade gentemot de som hyr till markeringsavgift. Lokalsubventionen för markeringsavgift sporthall är ca 85 %, att jämföra med föreningar med egna anläggningar som får subvention av egen anläggning på %, de flesta i spannet %. Varje idrott/förening är unik i sina behov och förutsättningar så det är svårt att sätta hela rättvisa parametrar och jämföra föreningar rakt av. I Uppsala kommuns rapport konstaterar man exempelvis att ridning, tennis, golf och motorsport är ex på idrotter som avviker från de stora lagidrotterna genom att kostnaden för att driva verksamheten och därmed kostnaden per deltagare är relativt stort. Tabell över utbetalat anläggningsstöd 2013 Förening Antal Summa Grund För Summa Procent samman- driftskost Bidrag samman bidrag av drift komster komster max (subvention) Friluftsfrämjandet Långhundra % Knivsta idrottsklubb % Knivsta judoklubb % Knivsta Scoutkår % KOJK ,2 80 % Lagga FRK % Lagga Långhundra BK % Olunda ryttarförening % Vassunda Idrottsförening % Knivsta kommun skulle behöva se över anläggningsstödet till föreningarna, och utreda om det ska ta större hänsyn till vad det kostar föreningen att drifta anläggningen. Idag får föreningarna bidrag beroende på hur många sammankomster de har på anläggningen, och driftskostnaden har eg ingen betydelse, annat att det sätter ett maxtak (80 %) för vad föreningen kan få i bidrag. En förändring av anläggningsstödet kräver dock en ordentlig genomlysning av bidragsformerna, och det kan vi inte ta ställning till nu. Att ha fri och egen tillgång till anläggning har ett visst värde som måste tas hänsyn till, även om det förstås är svårt att sätta en siffra på det. Skulle kommunen besluta sig för en förändring av anläggningsstödet i ett senare skede, kan det dock påverka behov och ev storlek på extra driftsbidrag. Så fattar kommunen beslut om ett extra driftsbidrag till Olunda RF, så bör nivån på det ses över igen, om kommunen väljer att se över det generella anläggningsstödet. 3

9 I Uppsala kommun har de nyligen gjort en bidragsöversyn och förändrat bidragen för barn- och ungdomsföreningar, bla anläggningsstödet som nu är ett driftsstöd baserat på föreningens driftskostnader för anläggningen (föreningarna får 30 % i bidrag). Men Uppsala kommun har förutom de generella bidragsreglerna även andra stödformer för att stötta föreningar med egna anläggningar (som regel nyinvesteringar) som ex fördelaktiga lån, borgensförbindelser, subventionerad arrendeavgift/tomträttsavgäld, samt extra driftsbidrag. Uppsala kommun konstaterar i sin utredning att trots ett förändrat anläggningsstöd som tar större hänsyn till driftkostnader måste det ske ett tillskott av medel i budget för att en utjämning av villkoren för föreningars åtkomst till anläggning/lokaler ska kunna ske, hur mycket behöver utredas vidare. Särskild hänsyn ska då tas till de verksamheter som ur kostnadssynpunkt avviker från de stora lagidrotterna genom höga kostnader för att driva verksamheten och därmed hög kostnad och avgift per deltagare, som ridning, tennis, golf och motorsport med flera. Extra driftsbidrag till Olunda RF? Tabellen ovan visar att de flesta föreningar med egen eller långtidshyrd anläggning är missgynnade jämfört med de föreningar som hyr en kommunal lokal till markeringsavgift, och bidraget till Olunda RF täcker bara 21 % av driftskostnaden. Men räknar vi de faktiska kostnaderna, som inte fakturerades föreningen pga av dess dåliga ekonomi, så ligger subventionen betydligt lägre än så. I detta fall är det dessutom viktigt att komma ihåg att en ridförening/ridskola har andra fördyrande omkostnader som drabbar verksamheten och utövarna som ex inköp skötsel och drift av hästar och utbildade ridlärare med lön, samt att de inte kan ha för stora grupper åt gången, pga utrymmes- och säkerhetsskäl. Sammantaget leder detta till höga ridavgifter. Så totalt sett för utövaren blir det höga kostnader att bedriva sin idrott. De redan höga avgifterna gör det också svårt att finansiera högre anläggningskostnader med höjda ridavgifter, den månen finns inte, inte om kommunen eller föreningen har som mål att så många som möjligt ska kunna delta. Totalt skulle ett extra driftsstöd till Olunda RF om 250 tkr det ge dem ett kommunalt bidrag på 326 tkr för drift av anläggningen. Det skulle innebära en lokalsubvention på 59 % och föreningens kostnad för drift av anläggning skulle då bli 224 tkr/år (enligt de siffror föreningen angav i kompletterande ansökan, revisorns siffror säger något annat, se tabell nedan). Uppsala kommun konstaterar att om Uppsala ponnyklubb skulle hyra sin anläggning för markeringsavgiften 40 kr/timme så skulle de få en årlig kostnad för anläggningen på 200 tkr år (driftkostnad 2,2 mkr). Skulle Knivsta kommun istället för 250 tkr i extra driftsbidrag besluta sig för att ge ett bidrag om 175 tkr/år, så blir föreningens totala bidrag för driften 251 tkr (46 % lokalsubvention), vilket skulle göra att föreningen får bidra med 299 tkr för att drifta anläggningen. Ett kommunalt extrastöd om 200 tkr ger föreningen ett bidrag om 276 tkr (50 % lokalsubvention), och föreningen får då skjuta till 274 tkr för driften. Kalkylerar vi istället med det troliga utfallet enligt revisorns prognos, så blir naturligtvis föreningens andel av kostnaden högre, och lokalsubventionen lägre (se röda siffror i tabellen nedan). 4

10 Extra Ordinarie Totalt Driftkostnad Föreningskostnad Subvention Driftsstöd anläggningsstöd Bidrag % * % % % * % % * Troligt utfall enligt revisor Underlag Häst och ridsport i Uppsala kommun, Fritids- och naturkontoret, Michael Ekström Fritids- och naturvårdsnämndens stöd till föreningarna, en utredning av kontantbidrag och subventioner, Fritids- och naturkontoret, Michael Ekström och Mats Lindahl Utvärdering av Fritids- och naturvårdsnämnden bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar, Johan Lindqvist Ridskolors framtida möjligheter och hot en enkätstudie av ridskolor och kommuner i Stockholms län, SLU, Selma Claar och Linnea Nilsson Ridskoleverksamheten i Sveriges kommuner, en rikstäckande kartläggning, RPO Ridskolornas Riksorganisation 5

11 Driftskostnader Olunda RF 2013 Anläggning/driftskostnad Hyra/kostnad/år enl ansökan Kommentar Lokal Stall Klubbrum kök Shettisstall stor ridbana liten ridbana litet ridhus liten parkering, belyst Lokal Ridhus 20 x 40 m Storparkering, belyst Lokal 3 0 Läktare Handikappramp toalett cafeteria kök Lokal 4 (tillkom 2013) Lägerlokal Drift el slamtömning försäkringar Förbrukningsmaterial personal, skötsel ridhus/ridbanor, städning underhåll/skötsel lokaler och ridhus/ridbanor reparationer Kalkylerade kostnader som tillkommer snöröjning 0 ca :- utförs tillsvidare ideellt

12 sandning/saltning vägunderhåll underlag ridhus och ridbanor Total driftskostnad

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34