Förskoleklass. Mellan förskola och skola? Lina Lago, Lektor i Pedagogiskt arbete, ISV

Transkript

1 Förskoleklass Mellan förskola och skola? Lina Lago, Lektor i Pedagogiskt arbete, ISV

2 Förskoleklassen Historisk tillbakablick

3 Varför går inte sexåringar i skolan? Att skolstarten sker när barn är sju år kan kopplas till en utvecklingspsykologisk tradition som drar en gräns vid just denna ålder. Det är vid sju års ålder som barn, enligt Jean Piaget (1955, 1961), anses gå från en preoperationell fas till en konkret operationell fas. Med andra ord anses barn vid cirka sju års ålder få en förändrad förmåga att förstå och lära. Sexåringens behov ses som andra än sjuåringens behov. Barn anses i denna ålder gå från att vara ett lekande barn till ett lärande barn (Persson, 1993)

4 1940-tal Stora utredningar om den svenska skolan (1940 års skolutredning, 1946 års skolkommission) Skolmognad sju år var en lämplig ålder för att börja skolan, men även sexåringar borde kunna börja om de var skolmogna (Karlsson m.fl., 2006)

5 1960- & 70-tal Stora behov av att bygga ut barnomsorgen sätter fokus på relationen mellan förskola och skola Diskussioner om barns tidiga utbildning handlar allt mer om ALLA barn, inte bara utsatta barn Man landar åter i att 7 år är en lämplig skolstartsålder Istället för skolmognad börjar man alltmer diskutera hur barn kan förberedas för skolan och hur skolan kan arbeta med att ta emot barn

6 1960- & 70-tal Om skolstarten sker när barnen är sju år uppkommer också ett behov att förbereda denna; alltså en verksamhet för sexåringar. Vissa förskolor inför så kallad sexårsträning 1975 blev kommuner skyldiga att erbjuda plats i förskola för samtliga 6-åringar, så kallas allmän förskola (Barnstugeutredningen) Detta kunde ske inom heltidsförskola (daghem/dagis) eller deltidsförskola (lekskola/lekis) 15 timmar i veckan

7 1980-tal Förskola-skolakommittén/SOU1985:22 Kontinuitet och smidiga övergångar i fokus. Bl.a. diskuterar kommittén behovet av gemensamma mål och program samt gemensam utbildning för förskoloch lågstadielärare Kommittén diskuterar även för- och nackdelar med ändrad skolstartsålder dock ingen förändring Kommittén landar i att det är svårt att dra en exakt gräns för när det är bäst att börja i skolan. För vissa barn skulle 6 år fungera, för andra inte.

8 1980-tal Skolgång erbjuds genom ett frivilligt första skolår för sexåringar. Huvudmannaskapet för sexåringarna i skola överförs till skolstyrelsen. Speciella pedagogiska program utvecklas för sexåringarna i skolan. SOU1985:22

9 1990-tal Flexibel skolstart Barn ska börja när de är mogna Vårdnadshavare avgör när barnet ska börja i skolan På vissa håll prövas sexårsverksamhet som organiseras i skolan 1998 Förskoleklass

10 Förskoleklass År 1998 blev kommunerna skyldiga att erbjuda alla barn plats i förskoleklass det år de fyller sex Vid denna tidpunkt övergick ansvaret för förskoleverksamhet (inklusive förskoleklass) och skolbarnomsorg (fritidshem) från socialdepartementet till utbildningsdepartementet Förskoleklassen är en egen skolform och är, till skillnad från grundskolan, en frivillig verksamhet (än så länge) Regleras av Lgr11 kapitel 1, 2 och 3 samt av skollagen (kap 9)

11 Bakgrund Överbrygga kulturskillnader mellan förskola och skola Mötesplats för förskolans och skolans pedagogik Skolverket (2011, s. 7) skriver att detta möte mellan traditioner är ett av syftena med förskoleklassen och att det ger förskoleklassen en egen identitet Att få in förskolans pedagogik i skolans tidiga år (d.v.s. årskurs 1-3)

12 Hur blev det? Integration eller blandning av arbetssätt fick inte (alltid) genomslag i praktiken (Axiö 2001; Karlsson et al. 2006; Johansson 2000) Skolan har dominerat samarbetet (Morsing Berglund 1994) Påverkan har skett åt båda håll. Hur sam- och påverkan ser ut beror på lokala förutsättningar. Förskole- och skoltraditioner kan få mycket olika genomslag till exempel beroende på hur pedagogernas arbete och den fysiska miljön organiseras (Davidsson 2002; Kärrby & Lundström 2004; Thörner 2007) Förskoleklassverksamheten har drag av både skola och förskola men också ett tydligt förberedande inslag (Ackesjö 2014; Lago 2014)

13 Nu?

14 Skollagen Utbildningens syfte 2 Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

15 Läroplanen Inga uppnåendemål för förskoleklassen Kapitel 1 i läroplanen Skolans värdegrund och uppdrag gäller för förskoleklassen Valda delar av kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer gäller för förskoleklassen Från och med 1 juli har förskoleklassen ett eget kapitel, kapitel 3, i läroplanen Även förtydliganden om samverkan

16 Samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar.

17 Kapitel 3 Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.

18 Kapitel 3 främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk

19 Skola eller Förskola? Å ena sidan I 2011 års lärarutbildning utbildas grundlärare för att arbeta i förskoleklassen Förskoleklass blir mer skolmässig Menar Skolinspektionen (2015) att: fri lek utan pedagogernas aktiva stöd och ledning förekommer ibland i för stor omfattning Å andra sidan I Skolverkets stödmaterial (2014) poängteras att: förskoleklassen inte ska vara skola i traditionell mening. Snarare beskrivs förskoleklassen som en plats där förskolans och skolans pedagogik ska mötas och där lärande snarast ska vara av varierad karaktär. förskolepedagogiken, leken, estetiken ska vara centrala inslag i förskoleklassens verksamhet Lärare i förskoleklass måste ha gedigna kunskaper om förskolans läroplan Har man åter öppnat för att förskollärare ska kunna arbeta i och ansvara för förskoleklassens verksamhet

20 Skolinspektionen (2015) Undervisningen i förskoleklass är ofta varierad och välstrukturerad. Eleverna undervisas på ett sätt som gör att de inte riskerar att känna att de misslyckas i sitt aktiva lärande. Lärande genom lek präglar ofta undervisningen men fri lek utan pedagogernas aktiva stöd och ledning förekommer ibland i för stor omfattning. Undervisningen behöver anpassas mer utifrån elevens förutsättningar och behov. Eleverna behöver också få mer utrymme att reflektera över sitt eget lärande. Uppföljningen av enskilda elever fokuserar framförallt på deras sociala utveckling. Elevernas kunskapsmässiga utveckling följs upp i liten utsträckning. När den följs upp är det framförallt inom områdena matematik och språkutveckling. Ofta saknas ett väl utvecklat pedagogiskt samarbete mellan lärarna i förskoleklass och grundskolan i arbetet med elevernas utveckling mot de nationella målen.

21 Förskola OCH skola? Eller något alldeles eget?

22 Både och? Förskoleklassens lärare förväntas ha kunskap förskolans läroplan och skolans kursplaner trots att ingen av dessa gäller för arbetet i förskoleklass. Konsekvensen av detta blir att den lärarroll som Skolverket (2014) beskriver är en lärarroll som skiljer sig både från förskollärarens och från grundlärarens. Precis som förskoleklassen beskrivs som en särskild sorts praktik så beskrivs lärarna i förskoleklass som en särskild sorts lärare.

23 Två traditioner Förskola 1. Barnet som natur 2. Att utgå från barnet och det som finns i barnet 3. Barncentrerad/Utgå från barnets erfarenheter och upplevelser 4. Helhetssyn på barnet Skola 1. Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare 2. Utgå från kunskapsstoff 3. Barncentrerad/Anpassa kunskapsstoff till barnens nivå 4. Barnet som lärande

24 Två traditioner Förskola 5. Omsorg + Social och emotionell utveckling 6. Metod: Lek 7. Socialisationsperspektiv 8. Lärande integreras i olika aktiviteter Skola 5. Kunskapsutveckling 6. Metod: Undervisning 7. Läroplansperspektiv 8. Lärande som egen aktivitet

25 Förskoleklassens didaktik Förskoleklassens uppgift är att skapa ett sammanhang för lärandet genom målstyrda och planerade aktiviteter. Utmaningen för läraren blir att skapa strategier för mötet mellan lek och lärande Vad? När? Varför? Hur? Med vem? Med vad? Herrlin, Ackesjö & Frank (2012)

26 Förskoleklassens didaktik Lek som en metod att undervisa? Direkt undervisning läraren styr aktiviteten Indirekt undervisning läraren vägleder barnen i deras aktiviteter Kräver att lärarna utvecklar strategier för ett målmedvetet möte mellan lek och lärande Att styra leken mot ett innehåll Herrlin, Ackesjö & Frank (2012)

27 En övergångspraktik Skolverkets skrivningar om en lärare i förskoleklass som har kunskaper om både förskolans och skolans arbetssätt och uppdrag kan kopplas till förskoleklassens roll som länk mellan förskolan och skolan. Ska man arbeta i en sådan verksamhet antas man behöva ha kunskaper om den verksamhet som barnen kommer ifrån men också om den verksamhet som de ska vidare till. Skolverket (2014)

28 En studie om övergången från förskoleklass till skola

29 Mellanklass kan man kalla det Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett

30 Teori och metod Etnografisk metod Fältarbete (deltagande, observationer, fältanteckningar, intervjuer m.m.) Två skolor Andréskolan (februari-oktober) Höstskolan (pilotstudie; 4 veckor)

31 Schemaläggning och styrning av tid som skillnad mellan övergångens praktiker En vecka i förskoleklassen på Andréskolan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag En vecka i årskurs ett på Andréskolan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 8.20 börjar förskoleklassen Dagen inleds med samling med ramsor. Fri lek. Pia tar under den fria leken ut barnen i grupper för att göra ett arbete/pyssel om fåglar. Vid halv tio är det fruktstund och samling. Ca elva går barnen ut. Några har fågelarbete/pyssel Slutsång på skolgården. De första barnen går hem och övriga går till maten börjar förskoleklassen. Flera barn är på modersmålsundervisning på morgonen och börjar droppa in runt nio. Övriga börjar dagen med samling och fri lek. När klockan är ungefär halv tio är det språkarbete i grupper. Ca tio är det fruktstund och samling. Tjugo över tio är det grupper med matematik, qigong och rörelse. Straxt innan elva går barnen ut Slutsång på skolgården. De första barnen går hem och övriga går till maten börjar förskoleklassen Dagen inleds med samling. Vid tjugo i nio tittar förskoleklassen på filmen Barr och Pinne räddar världen Vid nio är det fri lek. Tjugo i tio går förskoleklassen till Anitas klassrum. Från halv elva är barnen ute Slutsång på skolgården. De första barnen går hem och övriga går till maten börjar förskoleklassen. Samling på skolgården för att 8.30 ta bussen till skogen går bussen tillbaka. När de kommer tillbaka till skolan leker barnen på gården en stund Slutsång på skolgården. De första barnen går hem och övriga går till maten börjar förskoleklassen Dagen inleds med samling. Vid tjugo i nio är det arbete i grupper (matematik, qigong och rörelse) som glider över i fri lek då grupperna blir klara vid olika tillfällen. Ca tio är det fruktstund och samling. Vid tio över tio är det språkarbete Vid halv elva är det födelsedagsfirande i samlingen med sång Slutsång. De första barnen går hem och övriga går till maten Samling i ledet på skolgården. Utedag med lek och trädtema i en närliggande park Lunch Rast Matematik. Barnen arbetar med siffran 7. De som blir klara får göra extra matematikpapper. Dagen avslutas med samling, information och slutsång Dagen inleds med samling. Några barn redovisar sina händelseböcker. Halva gruppen följer med Pia till Eken och arbetar med stenciler om mönster. De andra är kvar med Anita och arbetar i matematikböckerna Rast ute. Efter rasten läser Anita och barnen äter frukt Några barn har modersmål. De som är kvar arbetar med att ordna bildserier i tidsföljd och sedan med händelseböcker Lunch Rast trädtema. Barnen ritar och skriver om tall och gran. Dagen avslutas med samling, information och slutsång Dagen inleds med en kort samling där Anita berättar om dagen. Barnen arbetar med bokstavsarbetet. Anita tar ut barnen i grupper och läser igenom läsläxan Rast ute. Efter rasten läser Anita och barnen äter frukt Barnen arbetar med sifferarbete och siffran Lunch Rast Barnen arbetar med bokstavsarbetet igen. Anita läser igenom läsläxan med barnen i mindre grupper. Dagen avslutas med samling, information om morgondagen (gympan) och slutsång Dagen inleds med en kort samling sedan gör de samma sak som på tisdag morgon men Pia och Anita byter grupper Rast ute. Efter rasten läser Pia och barnen äter frukt Anita och Pia delar på klassen igen. Halva klassen är kvar i klassrummet med Anita och arbetar med att tillsammans hitta på en saga om en tiger. Andra halvan går tillsammans med Pia till Eken där de gör bokmärken av löv till trädtemat och arbetar med olika stenciler Lunch Rast Idrott Dagen inleds med en kort samling med ramsa. Barnen arbetar med bokstäver medan Anita går runt och lyssnar på läsläxan Rast ute. Efter rasten läser Anita och barnen äter frukt Samma som detta pass dagen innan men Anita och Pia byter grupper Lunch Rast Barnen arbetar med olika uppgifter som hör samman med den läsläxa som de har haft. Dagen avslutas med samling, Anita går igenom veckobrevet och slutsång.

32 TID Skolan som framtidsorienterad praktik Förskoleklassen som framtidsorienterad praktik Hur barn och lärare använder (fram)tid i vardagliga praktiker Schemaläggning och styrning av tid som skillnad mellan övergångens praktiker Mellanklass?

33 Förskoleklassen och årskurs ett som olika platser Förskoleklassen Flera rum Möblering och material för olika aktiviteter Möjligheter för eget utrymme Rum med föränderlig funktion Årskurs ett Ett rum Möblering och material för skolarbete Överblickbart Rum med en funktion

34 PLATS Förskoleklassen och årskurs ett som olika platser Förskoleklassen och årskurs ett som åtskil(j)da platser Platsen som markör för (olika) tillhörighet

35 Hur ser förskoleklassens framtid ut?

36 Sverige har hamnat på efterkälken när det gäller goda skolresultat. En likvärdig skola behövs. Förskoleklassen ger barn möjligheter att nå sin fulla potential i skolan. Vi vill därför göra förskoleklassen obligatorisk. Det blir ett fyraårigt lågstadium, med kunskapskrav som vi följer upp, och med andra behörighetskrav på de lärare som ska utföra arbetet. Det blir en kunskapshöjning, en ambitionshöjning när det gäller hur mycket barn ska kunna lära. ur Socialdemokraternas och Miljöpartiets överenskommelse om skolan, Fredrik Reinfeldt, SVT Aktuellt

37 Om förskoleklassen kvarstår kommer du som blivande grundlärare för skolans tidiga år behöva kunskaper om två (tre) skolformer och dess olika uppdrag och arbetssätt

38 Om förskoleklassen blir grundskola kommer du som blivande grundlärare för skolans tidiga år ändå behöva kunskaper om: Förskolans historia, kunskapssyn och arbetssätt Barns övergångar Vad undervisning innebär i åren runt skolstarten

39 Referenser Ackesjö, H. (2011). Förskoleklassen: En ö eller en bro mellan förskola och skola?. Stockholm: Liber. Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass: Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. Diss. Kalmar: Linnéuniversitetet. Broström, S. (2003). Transition from kindergarten to school in Denmark: Building bridges. I Broström, Stig & Wagner Judith T. (red.) Early childhood education in five Nordic countries: Perspectives on the transition from preschool to school. Gustafsson, J. (2003). Integration som text, diskursiv och social praktik: En policyetnografisk fallstudie av mötet mellan skolan och förskoleklassen. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. Herrlin, K., Ackesjö, H. & Frank, E. (2012). Förskoleklassens didaktik: Möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur Karlsson, M, Melander, H, Pérez Prieto, H. & Sahlström, F. (red.) (2006). Förskoleklassen: Ett tionde skolår?. Stockholm: Liber. Kärrby, G. & Lundström, M. (2004). Pedagogisk integration och en förändrad praktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 9(3), s Lago, L. (2014). Mellanklass kan man kalla det : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett. Diss. Linköping: Linköpings Universitet. Lago, L. (2015). Time for transition: The use of future in the transition from preschool class to first grade. International Journal of Transitions in Childhood, 7, pp Pérez Prieto, H, Sahlström, F. & Melander, H. (red.) (2003). Från förskola till skola: Berättelser från ett forskningsprojekt. Uppsala: Uppsala universitet. Qvarsell, B. (1991). Sexåringen som pedagogiskt problem. I Skola för sexåringar?. Solna: Almqvist och Wiksell. s Sandberg, G. (2012). På väg in i skolan: Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. Simonsson, M. & Lago, L. (2015). Stöd eller styrning: En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen. Venue. Skolinspektionen (2015). Undervisning i förskoleklass, Kvalitetsgranskning, Rapport 2015:03. Stockholm: Skolinspektionen Skolverket (2014). Förskoleklassen: Uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket.

40 Tack för att ni lyssnade!