13 april 2012

Transkript

1 Upphörande av SKOBO som organisationsmodell 13 april 2012

2 Bakgrund Under 1990 och början av 1991 gjordes att antal utredningar kring möjligheten att samordna verksamheterna barnomsorg för sexåringar och grundskolans lågstadium. I samband med denna samordning föreslogs att ansvaret för sexåringarnas barnomsorg flyttades organisatoriskt/ekonomiskt från socialtjänsten till skolan. Barnomsorgen lydde vid denna tid juridiskt under socialtjänstlagen. Samtidigt med denna sammanslagning förslogs att SKOBO skulle innefatta så kallad samlad skoldag, att alla elever från sex nio år skulle ha samma start och sluttider. Detta medförde att tiden för sexåringar förlängdes från ca tre till ca fem timmar per dag. De extra timmarna var dels tid från skolan och från fritidshemmet.

3 Bakgrund, fortsättning 1998 blev Förskola det övergripande begreppet för verksamhet som vänder sig till barn mellan 0-6 år. Samtidigt infördes en ny skolform, Förskoleklass, som gäller sexåringar. Dessa skolformer lyder från 1998 under skollagen. Finspångs Kommun har inte gjort justeringar inom SKOBO-organisationen i förhållande till förändringar i lag och styrdokument. Det som från början var en kommuncentralt beslutad organisation började efter 1998 förändras helt eller delvis ute på enheterna. I dag är det ingen enhet som fullt ut har SKOBOs inre organisation tidsramarna är det som lever kvar.

4 Vad innehöll SKOBOs verksamhetsstimmar? Tid från fritidshemmet Tid från 6-årsverksamhet Tid från läroplanen år 1-3 SKOBOs verksamhetstimmar Årskurs 3 Årskurs 2 Frita Årskurs 1 Frita 6-årsgrupp (förskoleklass)

5 Förskoleklass i dag Från 6 års ålder har barn rätt att börja i förskoleklass. Förskoleklass är en egen skolform, med ett stort inslag av skapande arbete och lek. Förskoleklassen är en frivillig skolform men de flesta sexåringar i Sverige går i förskoleklass. Förskoleklassen ska fungera som en övergång mellan förskolan och den obligatoriska skolan. Förskoleklassen ska kombinera förskolans och skolans arbetssätt och metodik. Verksamheten ska enligt skollagen pågå under minst 525 timmar per läsår, ungefär tre timmar per dag. Den tid av dagen då eleven inte deltar i förskoleklass vistas de flesta på fritidshemmet. Det kostar ingenting att gå i förskoleklass. Avgift tas däremot ut för tiden på fritidshemmet.

6 Nya krav med 2011 års skollag och skolförordningar Det är svårt att härröra timplanens timmar när den samlade skoldagen är en blandning av förskoleklassens, fritidshemmets och grundskolans läroplaner. Den samlade skoldagen (6-9 år) är svår att reda ut då behörighetskraven enligt 2011 års skollag inte är spårbara i SKOBOs organisation med diffusa begrepp som ex.vis PA (praktiskt arbete), vilket är en rest från SKOBO. I 2011 års skollag får skolan, fritidshemmet och förskoleklassen förtydligade roller med tre olika uppdrag som ställer krav på tre olika behörigheter. SKOBO var en kommuncentralt beslutad organisation och har svårt att få stöd i nya skollagen där det i 2 kap 10 står att Rektorn och förskolechefen beslutar om sin inre organisation

7 Förändringen För att tydliggöra de olika läroplanernas organisering, samt bättre användning av personals kompetens kopplat till respektive verksamhet definieras tiden per verksamhet bättre; förskollärare ansvarar för förskoleklassens verksamhetstid, lärare för grundskolans timplanetid och fritidspedagogerna för fritidshemmets tid. Samverkan och samarbete mellan verksamhetsformerna och yrkesgrupperna bör uppmuntras, men med tydlig ansvarsfördelning. Förslaget till beslut innebär att förskoleklassen verksamhetstid pågår under 525 timmar per läsår, ungefär tre timmar per dag. Därefter går de elever, som har omsorgsbehov, över till fritidshemmets verksamhetsansvar. Eleverna i grundskolans år 1-3 följer den nya timplanen, ungefär fem verksamhetstimmar per dag. Därefter går de elever, som har omsorgsbehov, över till fritidshemmets verksamhetsansvar.

8 Förändringen skapar tydlighet i vilken läroplan som styr respektive verksamhet Grundskolans läroplan Fritidshemmets läroplan Årskurs 3 Årskurs 2 Fritidshemmets läroplan Årskurs 1 Frita Förskoleklass Frita Förskoleklassens läroplan

9 Vanliga frågor Kommer inte förskollärare, fritidspedagoger och lärare kunna arbeta i varandras verksamheter nu? Självklart kommer alla yrkesgrupper kunna arbeta i varandras verksamheter, det viktiga blir vem som ansvarar för verksamheten och under vilken läroplan eleven befinner sig. Skollagen avgör hur arbetat får läggas upp. Kommer det att sägas upp personal i samband med denna förändring? Ingen personal kommer att sägas upp i samband med denna förändring. Samma personal ska arbeta med samma barn i stort sett samma tid, skillnaden blir att det blir ordning på vilken läroplan som styr respektive verksamhet. Görs detta för att kommunen ska spara pengar på förändringen? Det finns ingen baktanke att spara pengar genom denna förändring. Förändringen görs för att bringa ordning och reda i styrningen av verksamheten då skollag och skolförordningarna kräver en bättre tydlighet än vad som fanns i SKOBO.

10 Vanliga frågor Kommer inte 6-åringarna att få lunch? De 6-åringar som endast deltar i förskoleklassens verksamhet slutar före lunch och går då hem. De elever, som har omsorgsbehov, ansöker om plats på fritidshemmet och serveras lunch. Under lå var det närmare 90% av förskoleklassens elever som var inskrivna på fritidshemmet. Hur blir det med skolskjuts för förskoleklasselever? I skollagen kap 9, förskoleklassen, finns ingen lagskrivning om rätt till skolskjuts, detta till skillnad från skrivningen om rätten till skolskjuts gällande den obligatoriska grundskolan. Kommunen har dock beslutat att även elever i förskoleklass ska ges möjlighet till skolskjuts. Som förslaget ligger nu innebär det att förskoleklasselev som enligt grundregeln är berättigad till skolskjuts erhåller skolskjuts till skolan på morgonen och med första turen hem. De kan för väntetiden ansöka om plats på fritidshemmet. Hur hanteras förändringen ute på enheterna? Alla enheter har olika förutsättningar vad gäller antal elever, lokaler och geografi. Den detaljerade planeringen sker ute på respektive enhet och det är rektor som är ansvarig för enhetens organisering och upplägg, men rektorsgruppen samråder och planerar delvis tillsammans.