Yttrande över grundskoleutredningens betänkande Mer tid för kunskap-förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola", (SOU 2015:81)

Transkript

1 YTTRANDE 19 februari 2016 Dnr Utbildningsdepartementet Stockholm Yttrande över grundskoleutredningens betänkande Mer tid för kunskap-förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola", (SOU 2015:81) Lärarförbundet har fått möjlighet att yttra sig till Utbildningsdepartementet angående grundskoleutredningens betänkande Mer tid för kunskap-förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola. Sammanfattning av Lärarförbundets synpunkter Lärarförbundet välkomnar ett införande av en obligatorisk förskoleklass, där förskoleklassens pedagogik samt förskollärares och grundlärares kompetenser även i fortsättningen berikar och kompletterar varandra. Det är viktigt att fortsätta stärka och utveckla förskoleklassens roll som bro mellan förskola och grundskola. Arbetet med övergångar behöver förbättras, förskollärare och lärare i förskoleklass behöver bättre förutsättningar för samarbete med grundskolans lärare och det behövs även vissa skollagsjusteringar, för att ge elever i förskoleklassen samma rätt som elever i grundskolan. Lärarförbundet anser att en nyckel till utvecklad kvalitet är de pågående läroplansförändringarna, med ett nytt kapitel om förskoleklassen samt förtydligade skrivningar om övergångar och samverkan mellan skolformerna. Det är därför viktigt att ett införande av obligatorisk förskoleklass och de skollagsförändringar som krävs kopplas samman och sker i samklang med en förtydligad läroplan. Lärarförbundet vill betona vikten av ett seriöst implementeringsarbete och en satsning på utveckling i förskoleklassen som omfattar såväl konsekvenserna av en obligatorisk förskoleklass som förändringarna i läroplanen. De förändringar som behövs går att åstadkomma oavsett om förskoleklassen är egen skolform eller del av grundskolan. Därmed ser Lärarförbundet inte skolformstillhörigheten som en huvudfråga. Lärarförbundet avstyrker utredningens förslag om obligatoriskt förlängd skolplikt då ytterligare ett år inte med automatik, leder till att eleven klarar grundskolans mål. Lärarförbundet anser istället att en förlängd skolplikt ska erbjudas alla elever som inte har nått målen men inte utformas som ett tvång. Kontinuerligt stöd i alla Stockholm Stockholm remiss@lararforbundet.se

2 Sid 2(7) årskurser är en rättighet som inte kan ersättas av ett extra år. Det är inte tiden i sig som ökar elevens motivation, insatser och resultat, utan vad som görs av tiden. Lärarförbundet vill starkt betona huvudmannens ansvar att se till att skolan har möjligheter att genomföra sitt huvuduppdrag; att se till att eleverna når kunskapskraven på ordinarie undervisningstid. Lärarförbundet vill poängtera att lovskolan inte får ersätta andra stödinsatser under ordinarie undervisningstid, utan enbart ses som en möjlig tillfällig och kompletterande insats. Två veckors undervisning utöver det fastlagda läsåret medför en utökning av arbetsuppgifter i skolan och därmed också en utökning av lärarbehovet. Lärarförbundet menar att lärarbehovet till lovskolan är större, än vad utredningens uträkning beskriver. För att en elevs möjligheter att nå kunskapskraven ska öka, behöver återkopplingen mellan ordinarie, undervisande lärare och lovskolans lärare vara systematiserad och tidsåtgången väl förankrad hos både lärare och arbetsgivare. Lärarförbundet framhåller att det är mycket angeläget att berörda lärare får bra förutsättningar att utföra uppdraget med lovskola. Vid en entreprenadlösning kan upphandling bli aktuellt och Lärarförbundet vill därför också poängtera vikten att genomföra en sådan noggrant och beakta de förutsättningar som krävs för att lovskola ska kunna genomföras med hög kvalitet. Förslaget i korthet Utredningen föreslår att obligatorisk förskoleklass med skolplikt från sex år införs. Förskoleklassen kvarstår som en egen skolform med oförändrat syfte, uppdrag och innehåll och lärare och förskollärare ska även i fortsättningen få undervisa förskoleklassen. Skolpliktens upphörande föreslås ändras till att istället upphöra vid utgången av den högsta årskursen. En elev som inte har uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan efter att ha avslutat den högsta årskursen i grundskolan, ska därför ha förlängd skolplikt under högst ett läsår. Den förlängda skolplikten ska kunna fullgöras inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan eller i grundskolan. Huvudmannen föreslås erbjuda undervisning i lovskola till elever som går i årskurs 9 och riskerar att inte nå kunskapskraven, eller som har gått ut årskurs 9 och inte blivit behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska också erbjudas elever i årskurs 8 som inte uppnår kunskapskraven och därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan efter årskurs 9. Deltagande i lovskola ska vara frivilligt. Lovskola ska erbjudas mellan terminerna eller på skollov under terminen och för huvudmannen omfatta sammanlagt minst två veckor per läsår i ett eller flera ämnen.

3 Sid 3(7) Lärarförbundets synpunkter Förskoleklass Lärarförbundet välkomnar ett införande av en obligatorisk förskoleklass. 96 procent av sexåringarna går redan i dag i förskoleklass. Ytterligare två procent går i förskola eller grundskola. Det är därför ett viktigt och naturligt steg att ge de två procent som står helt utanför skolväsendet rätten och möjligheten att delta. Lärarförbundet anser även att det är logiskt som utredaren förslår att i samband med obligatoriet införa skolplikt. I direktiven anges att förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll ska vara oförändrade, vilket är ett av huvudskälen till att utredaren föredrar att den obligatoriska förskoleklassen tar formen av en egen skolform i stället för att bli ett första steg i grundskolan. En sådan lösning har fördelen att den inte kräver lika stora juridiska ingrepp. Lärarförbundet har inget att invända mot den bedömningen. Det viktigaste är att förskoleklassen bibehåller sin viktiga roll som bro mellan förskola och grundskola samt att förskollärares och grundlärares kompetenser även i fortsättningen berikar och komplettera varandra. Därutöver behöver förutsättningarna och rutinerna för samarbete kring övergångar, både från förskola till förskoleklass och från förskoleklass till grundskola, förbättras. Samtidigt anser Lärarförbundet att det är viktigt att förskoleklassen förs närmare grundskolans gemenskap. Ett bibehållande av förskoleklassen som en egen skolform får inte förhindra en sådan utveckling. Trots att förskoleklassen idag är en egen skolform är den nästan alltid en del av grundskolans organisation och har samma rektor. Ändå upplever många förskoleklasslärare, inte minst av tidsmässiga skäl, att de inte har tillräckliga möjligheter till samarbete med grundskolans lärare. Många av dem känner sig ofta isolerade från verksamheten i övrigt. Detta får även konsekvenser för det viktiga samarbetet kring eleverna och progressionen i deras lärande. Lärarförbundet anser också att regeringen bör överväga vissa justeringar i skollagen för att ytterligare harmonisera lagstiftningen för de bägge skolformerna och ge elever i förskoleklassen samma rätt som elever i grundskolan. Till exempel bör bestämmelserna om särskilt stöd, modersmålsundervisning och studiehandledning omfatta förskoleklass på samma sätt som grundskola. Därutöver bör fristående förskoleklasser utan anknytning till grundskola upphöra, oavsett om förskoleklassen blir egen obligatorisk skolform eller en del av grundskolan. Det är viktigt att inte skapa eller upprätthålla ett dike mellan förskoleklass och grundskola. Dessa förändringar bör vara möjliga att åstadkomma oavsett om förskoleklassen förblir en egen skolform eller en del av grundskolan. Därmed ser Lärarförbundet inte skolformstillhörigheten rent lagtekniskt som en huvudfråga. Parallell process med läroplansöversyn Lärarförbundet vill framhålla att utredningen ibland utgår från en alltför statisk syn på förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll. Detta har sin grund i att tilläggsdirektiven till utredningen anger att dessa ska vara oförändrade. Som utredaren själv nämner pågår dock en parallell process med att förtydliga och lyfta fram just förskoleklassens syfte och innehåll genom att föra in ett nytt avsnitt om

4 Sid 4(7) förskoleklassen i läroplanen Lgr 11. Dessutom förtydligas läroplanen avseende samverkan och övergångar. Dessa pågående läroplansförändringar bygger på behov, som förskoleklasslärarna själva ofta lyfter, av att förtydliga och synliggöra uppdraget, förbättra likvärdigheten i skolformen, samt utveckla samarbetet kring övergångar med både förskola och grundskola. Skolverket har lämnat ett förslag till regeringen på hur sådana läroplansskrivningar kan se ut. Läroplansförändringarna kommer att påverka förskoleklassens innehåll och arbetssätt betydligt mer än obligatoriefrågan och det är snarare genom dessa förändringar som förskoleklassens kvalitet och likvärdighet kan utvecklas. Det är viktigt att regeringen i den fortsatta beredningen inte ser frågorna som skilda från varandra. Skollagsförändringar och läroplansförändringar behöver tydligt visa samma riktning och leda till att förskoleklassens roll som bro mellan två skolformer förstärks och utvecklas. Lärarförbundet anser till exempel att progressionen från förskolans strävansmål för utveckling och lärande kan ses över ytterligare i det nya kapitlet om förskoleklass i Lgr 11. Övriga synpunkter kring förslaget om förskoleklass Utredaren föreslår att möjligheten att börja årskurs 1 vid sex års ålder, utan att ha gått i förskoleklass, ska finnas kvar. Utredaren föreslår att rektor ska besluta om detta, om eleven har förutsättningar att delta och vårdnadshavare medger det. Lärarförbundet menar att det blir svårt för en rektor att bedöma elevens förutsättningar att delta, eftersom det idag är relativt ovanligt att förskolor leds av samma rektor som en grundskola. Förskolechefen har sannolikt bättre förutsättningar att avgöra om barnet har förutsättningar att börja årskurs ett. Sådana beslut bör därför fattas inom ramen för en mer systematisk dialog mellan förskola och grundskola/förskoleklass i samband med övergångar mellan skolformerna. Om möjligheten att börja årskurs 1 vid sex års ålder ska finnas kvar anser Lärarförbundet att en femåring enligt samma premisser bör kunna börja i förskoleklass. Det vore snarare mer logiskt att en femåring börjar förskoleklass för att sen gå vidare till årskurs 1 vid sex års ålder, än att en sexåring går direkt från förskola till grundskola utan att delta i förskoleklass. Lärarförbundet ser inga skäl till att en elev som börjar årskurs 1 tidigare skulle ha mindre behov av att förberedas för skolan. Lärarförbundet har inget att erinra mot att möjligheten till uppskjuten skolplikt vid särskilda skäl bibehålls eller att eleven vid särskilda skäl och vårdnadshavarens önskemål får gå ytterligare ett läsår i förskoleklass. Om valet trots utredarens avrådan skulle falla på att göra förskoleklassen till en del av skolformen grundskola ser Lärarförbundet ingen anledning att byta namn på förskoleklassen. Begreppet sexårsklass blir närmast förvirrande när övriga årskurser numreras annorlunda och när barnen dessutom kan börja förskoleklass som sjuåringar eller årskurs 1 som sexåringar. Begreppet förskoleklass signalerar betydelsen av mötet mellan förskolepedagogiken och skolan, som underlättar elevens övergång mellan skolformerna.

5 Sid 5(7) Lärarförbundet vill betona vikten av ett seriöst implementeringsarbete och en satsning på utveckling i förskoleklassen som omfattar såväl konsekvenserna av en obligatorisk förskoleklass som förändringar i läroplanen avseende förskoleklassens innehåll men också arbetet med övergångar och samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. Dessutom behöver konsekvenserna för fritidshemmen belysas. Eftersom förskoleklassen normalt sett omfattar endast tre timmar per dag är det sannolikt att många av de motsvarande ca sexåringar per år som tidigare gått i förskola eller pedagogisk omsorg kommer att skrivas in i fritidshem. Förlängd skolplikt Lärarförbundet avstyrker utredningens förslag om obligatoriskt förlängd skolplikt då ytterligare ett år inte med automatik leder till att eleven klarar grundskolans mål. Lärarförbundet anser istället att en förlängd skolplikt ska erbjudas alla elever som inte har nått målen men inte utformas som ett tvång. Elever bör få vara delaktiga i ett beslut som är avgörande för deras egen framtid då det är en förutsättning för att insatserna ska bli framgångsrika. Eleven behöver innan beslutet fattas, få vara med och diskutera, förstå och bli förstådd utifrån egna förutsättningar, situation och behov för att rätt beslut ska kunna tas. När elev och vårdnadshavare frivilligt får vara med och besluta om att förlänga tiden i grundskolan med skolpliktens tillhörande rättigheter, kan det vara rätt beslut för flera individer. Utredningen påpekar vikten av att beakta elevens egna önskemål om var den föreslagna förlängda skolplikten skulle fullgöras, i grundskolan eller inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Om detta önskemål poängteras att beakta, borde elevens egna beslut i själva frågan vara utgångspunkten. En annan invändning är att ett krav på förlängd skolplikt kan ha en hämmande och negativ effekt på enskilda elevers insatser fram till det att slutbetyget i årskurs 9 ska sättas. En påtvingad skolplikt kan öka stress och även leda till låga förväntningar på den egna prestationen. Elevens motivation kan sänkas till en föreställning om att det inte är någon idé att försöka, då hen ändå måste gå ett år till i grundskolan. Att istället informera samtliga elever och vårdnadshavare i förväg om att detta är en möjlighet som finns att tillgå, ger helt andra signaler. Utredningen påpekar också att stödinsatser under elevens skolgång inte får utebli med hänvisning till att eleven ändå ska ha förlängd skolplikt. Ett krav på förlängd skolplikt, menar Lärarförbundet, kan få dessa effekter, då huvudmannen ser detta som en åtgärd i sig. Kontinuerligt stöd i alla årskurser är en rättighet som inte kan ersättas av ett extra år. Det är inte tiden i sig som ökar elevens motivation, insatser och resultat, utan vad som görs av tiden.

6 Sid 6(7) Lovskola Lärarförbundet vill starkt betona huvudmannens ansvar att se till att skolan har möjligheter att genomföra sitt huvuduppdrag; att se till att eleverna når kunskapskraven på ordinarie undervisningstid. Utredningen betonar också vikten av att de regler som finns kring stödinsatser tillämpas och att eleverna skyndsamt får det stöd de har behov av. Lärarförbundet vill poängtera att lovskolan inte får ersätta andra stödinsatser under ordinarie undervisningstid, utan enbart ses som en möjlig tillfällig och kompletterande insats. För att en insats som lovskola ska bli framgångsrik för eleverna, behöver deltagandet vara frivilligt, vilket också utredningen föreslår. Lärarförbundet efterfrågar dock ett förtydligande om hur den föreslagna skyldigheten för eleverna att närvara, ska beaktas. Ska det dokumenteras som ogiltig frånvaro om man inte har giltiga skäl, även om det är ett frivilligt deltagande och genomförs utanför den ordinarie undervisningstiden? Om lovskola ska finnas, är det ur ett likvärdighetsperspektiv viktigt att alla elever får tillgång till detta, vilket ett obligatorium för huvudmännen innebär. För att sedan huvudmännen ska kunna utforma en lovskola på ett framgångsrikt sätt, styrker Lärarförbundet utredningens förslag att ge Skolverket i uppdrag att ge ut ett stödmaterial om hur lovskola kan organiseras. Då lovskola enligt förslaget ska kunna genomföras på alla skolans lov, behöver tid och förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet, elevdelaktighet i planeringen, planering av rutiner kring dokumentationsöverföring och betyg och återkoppling mellan berörda lärare ges. För att en elevs möjligheter att nå kunskapskraven ska öka, behöver just återkopplingen mellan ordinarie, undervisande lärare och lovskolans lärare vara systematiserad och tidsåtgången väl förankrad hos både lärare och arbetsgivare. Om prövning av betyg ska göras, behöver väl utarbetade rutiner kring detta finnas, för att rättssäkerhet och legitimitet ska uppnås. Enligt utredningen ska Bestämmelserna i författningarna om hur betyg sätts kan ändå i tillämpliga delar gälla även för prövning i lovskolan. Till exempel ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Alla betygssteg ska kunna uppnås i ämnet. Vad som menas med tillämpliga delar, ställer sig Lärarförbundet frågande till. Alla delar i bestämmelserna ska följas för att ett rättssäkert betyg ska kunna sättas. All tillgänglig information om en elevs kunskaper ska finnas för betygsättande lärare. Om det som utredningen antar blir fler elever än idag som kommer gå i lovskola, innebär detta även en ökad arbetsbelastning för fler ordinarie lärare, vilka ska överföra denna information till betygsättande lärare i lovskolan. Detta ställer därför krav på att lärare får tid och förutsättningar till detta. Lärarförbundet bejakar därför utredningens förslag att Skolverket får i uppdrag att ta fram stödmaterial om hur en rättssäker prövning av betyg ska genomföras.

7 Sid 7(7) Vissa huvudmän, som små friskolor och mindre kommuner kan redan idag ha lärarbrist, vilket försvårar genomförandet av lovskola. Det kan även bara vara ett fåtal elever hos dessa huvudmän, som vill delta i lovskola. Utredningen föreslår att detta ska lösas genom entreprenad mellan huvudmän. Lärarförbundet framhåller då att det är mycket angeläget att berörda lärare får bra förutsättningar att utföra uppdraget med lovskola. Vid en entreprenadlösning kan upphandling bli aktuellt och Lärarförbundet vill därför också poängtera vikten att genomföra en sådan noggrant och beakta de förutsättningar som krävs för att lovskola ska kunna genomföras med hög kvalitet. Två veckors undervisning utöver det fastlagda läsåret medför en utökning av arbetsuppgifter i skolan och därmed också en utökning av lärarbehovet. Förutom de två undervisningsveckorna tillkommer i verksamheten också mer tid för bedömning och elev-/föräldrakontakter inför erbjudandet om lovskola. Lärare har 194 kollektivavtalsreglerade arbetsdagar under ett verksamhetsår. Om läsåret utökas med två veckor räcker inte den reglerade arbetstiden till enligt en generell beräkning. Detta kan hanteras för de berörda lärarna inom ramen för befintliga kollektivavtal men kräver god framförhållning och planering av huvudmannen. Det är huvudsakligen en organisatorisk fråga som bör lösas med Arbetsmiljöverkets nya föreskrift, Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), i åtanke. Det ökat antal lärare som utredningen föreslår kommer krävas, anser Lärarförbundet är otillräckligt. Beräkningen utgår från lärare som undervisar 100 % av sin tjänst, vilket aldrig är fallet. Det kan snarare röra sig om 136 lärare till en kostnad av 64,2 miljoner. Eller 79,1 miljoner för helheten enligt alternativ 1, där kostnaden per elev är 3700 kr. Lärarförbundet ställer sig positiva till förslaget att lägga stödet till fristående skolor som ett tillägg och inte som en del av basresursen. Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand Ordförande Lisa Heino Utredare