Förskoleklassen i ett utbildningslandskap som förändras

Transkript

1 Förskoleklassen i ett utbildningslandskap som förändras Stockholm 26 september 2017 Helena Ackesjö, Fil Dr i pedagogik Linnéuniversitetet

2 Förskola Årskurs 1 Förskoleklass Fritidshem Lärares identitetskonstruktioner i förskoleklass Barns perspektiv på övergångarna till och från förskoleklass Andra perspektiv på organisationen av övergångarna: - Fritidshemslärare - Föräldrar - Skolledare Förskoleklassen i en brytningstid konsekvenser av positionsförskjutningar i ett reformerat utbildningslandskap

3 Disposition Vad händer med förskoleklassen och hur ska vi förstå förändringarna? Del 1 Den reviderade läroplanen och innehållet Likvärdighet och kvalitet Förskoleklassen i en brytningstid Del 2 Förskoleklassen i en brytningstid Övergångar och samverkan Kontinuitet och progression

4 Förskoleklassen Förändringar i undervisningsuppdraget Global nivå: Kunskapsutmaningar Likvärdighet, kontinuitet & progression Lokal nivå: Lärares roll i undervisningen

5 16,9% (Av eleverna i årskurs 9 lämnar grundskolan utan godkända betyg, dvs saknar behörighet till nationella program)

6 20,8% (Av eleverna i årskurs 6 uppnådde inte kunskapskraven)

7 Forskningen visar en komplex och mångtydig bild Aktörerna söker identitet i detta gränsland otydlighet i uppdraget (Fast, 2007; Ackesjö, 2010; Sandberg, 2012) Barnen försöker i övergångarna förstå förskoleklassen som plats i utbildningssystemet (Simeonsdotter Svensson, 2009; Lago, 2014; Ackesjö, 2014) Lärarna ställer frågor om vem som äger rätten att undervisa barnen, samt om vad och när (Fast, 2007; Ackesjö, 2010; Tyrén, 2013) Arenor för samverkan mellan lärarna i de olika skolformerna saknas ofta (Fast, 2007; Ackesjö, 2010; Sandberg, 2012) Kontinuitet och progression mellan skolformerna blir svårt att konstruera (Ackesjö, 2014) Forskning som fokuserar innehållet i förskoleklassens undervisning saknas (Ackesjö & Persson, 2016)

8 Definitionerna har varit många Olika budskap och tolkningar har gjort det svårt för förskoleklasslärare att orientera sig i och att legitimera sin verksamhet

9 I rättan tid om ålder och skolstart SOU 2010:67 Stödmaterialet Skolverket, 2014 Uppdraget från Utbildningsdepartementet Hösten 2014 Skolinspektionens granskning 2015 Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att lämna förslag på ändringar i läroplan gällande för fritidshem och förskoleklass. Syftet är att stärka kvaliteten i verksamheterna och att tydliggöra vilket innehåll respektive verksamhet ska ha. Förskoleklassens verksamhet behöver tydliggöras för att för att gynna elevernas utveckling och lärande, samtidigt som den ger en trygg övergång mellan förskola och skola. Regeringen har också sett ett behov av en tydligare reglering när det gäller övergången mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola.

10 Skolinspektionens resultat Mycket finns att förbättra avseende hur utveckling och lärande följs upp på individnivå men framförallt på klass- och skolnivå för att utveckla verksamheten mot de nationella målen den elevinitierade leken eller den så kallade fria leken är alltför ofta förekommande utan målstyrning från läraren... Förskoleklassernas undervisning vilar ofta på enskilda lärares engagemang och drivkraft, istället för ett tydligt uppdrag från skolledningen. Generellt saknas ett väl utvecklat pedagogiskt samarbete mellan lärarna i förskoleklass och med lärare i grundskolan i arbetet med progression avseende de nationella målen...

11 Nya direktiv i reviderade Lgr11 (1/7 2016) Del 3 kompletterar del 1 och del 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.

12 Förskoleklassens syfte i Lgr11 I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning. Lek och fantasi Estetiska uttrycksformer Utforskande praktiska arbetssätt Lära tillsammans Kamratrelationer Demokratiska processer Använda sitt modersmål Tal- och skriftspråk Matematik Problemlösning Natur, teknik och samhälle Fysiska aktiviteter och friluftsliv

13 Genom undervisningen i förskoleklass ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

14 Förskoleklassens centrala innehåll Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Matematiska resonemang och uttrycksformer Natur, teknik och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse genom att arbeta med det centrala innehållet ökar möjligheterna att eleverna utvecklar önskade förmågor

15 Likvärdighet blir ett centralt begrepp Å ena sidan. Alla barns lika rättighet och lika tillgång till att delta i förskoleklassen för att lära och utvecklas (oblförskoleklass?) Å andra sidan. Ett kvalitetsbegrepp dvs. lika kvalitet på utbildningen (ny läroplan och att öka barns kunskapsnivåer från tidig ålder) Likvärdighet betyder inte likadant. Snarare innebär det lika värde, jämbördig, jämngod En likvärdig skola verkar för generell social jämlikhet - elevers rättigheter i fokus

16 Likvärdighet Den globala lösningen: Nationellt specificerade standards Förutbestämt kunskapsinnehåll Tydligt specificerade bedömnings- och betygskriterier Tydligt uppföljningssystem med fokus på resultat (Hamilton, 2007; 2008) No child left behind act of 2001 An act to close the achievement gap with accountability, flexibility, and choice, so that no child is left behind.

17 Nya villkor för förskoleklassen - Reviderad läroplan med nytt kapitel för förskoleklass - Förmågor som ska utvecklas - Centralt innehåll - Kunskapskrav i årskurs 1 - Åtgärdsgaranti? - Obligatorisk förskoleklass?

18 Push-down policy Otydlig styrning har skapat bristande likvärdighet i undervisningen Reviderad läroplan ska tydliggöra syfte och innehåll i förskoleklassen Investeringar för att höja kunskapsnivåerna och kvalificera elever till vidare utbildning Förskoleklassen i en brytningstid ny policy konfronteras med en befintlig praktik Förskoleklassen har omgärdats av otydlig regling vad gäller frågor som innehåll, undervisningsformer och struktur Nationella riktlinjer för undervisningen har tidigare saknats Lärarna har formulerat innehåll, struktur och undervisningsuppdraget själva Push-up policy

19 Implementeringsgapet och rektors ansvar Tid för implementering Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. (Lgr11, sid. 18)

20 Lagrådsremissen (3/8 2017) Skolstart vid sex års ålder (Prop. 2017/18:9) Skolplikt och obligatorisk förskoleklass Likvärdighet, progression och kontinuitet Sammanhållen utbildning 190 dagar per läsår och max 6 timmar/dag (minst 525 tim/läsår) Förskollärare fortsatt behöriga (kompetensutveckling krävs?) Läsa-skriva-räkna-garanti? (åtgärdsgarantin) Extra anpassningar och särskilt stöd samt modersmål Skolskjuts och skolmåltider - Läroplanen är ändå den största förändringen, borgar för kvalitet och likvärdig undervisning Börjar gälla 1/ om beslut tas.

21 På goda grunder (SOU 2016:59) - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och får adekvat och tidigt stöd föreslås en åtgärdsgaranti i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 3: Obligatorisk kartläggning av alla elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande i förskoleklass Av likvärdighetsskäl ska Skolverkets nationella material användas vid den obligatoriska kartläggningen Analys av kartläggningen ska göras av ansvarig förskoleklasslärare tillsammans med lärare som har specialpedagogisk kompetens Föreslås införas 1/ Lärare i förskoleklass erbjuds kompetensutveckling i läs-, skriv- och matematikutveckling

22 Baby-PISA Femåringar ska bedömas i 3-6 länder för att identifiera nyckelfaktorer som hindrar eller möjliggör barns utveckling och lärande: Samla in stora mängder data om barns tidiga lärande inom flera områden Identifiera faktorer som hindrar och/eller möjliggör barns lärande och utveckling Samla in data som möjliggör för föräldrar stötta sina barn Informera förskolor och skolor om barns kunskapsnivåer Bidra med valid och jämförbar data till forskarsamhället The international early learning and child well-being study (OECD)

23 Övergångar ur barnens perspektiv En institutionaliserad barndom Att bli ett förskolebarn, förskoleklassbarn, fritidshemsbarn Att bli deltagande i det sociala landskapet Att bli inkluderad i (den nya?) gruppen Att tolka och förstå nya skolformer och miljöer

24 Övergång och samverkan, avsnitt 2.5 Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Inför övergångarna ska berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar.

25 Övergångar o Övergångar mellan skolformer innebär förändringar i barns aktörskap o Barnen möter nya sociala kontexter och måste finna nya sätt att agera o Olika verksamhetsformer ställer olika krav på barnen o För många barn handlar övergångar om att lämna en säkerhetszon och möta det okända; nya rutiner, nya barn, nya lärare, nya kulturer och finna nya roller o Barn och lärare uppfattar och erfar olika dilemman och möjligheter i övergångar (Dockett, 2011; Fabian, 2007; Ackesjö, 2014)

26 Övergångar Barn behöver stöd i att avsluta sin tid (i förskolan/i förskoleklassen) Det verkar finnas ett behov av transparens i övergångsaktiviteterna. Vad gör vi när vi förbereder för övergångar - och varför? Barn är aktörer i en övergångsrik institutionell vardag vilket innebär återkommande processer av separation och anpassning från tidig ålder. Övergången är en cirkulär eller spiralformad process, med två riktningar och processen startar redan i det allra första mötet med gränsen (i talet om) (Ackesjö, 2014)

27 Övergångar en komplex väv Barn gör övergångar i ett utbildningssystem som är historiskt och utbildningspolitiskt inramat och förutbestämt Distans mellan olika verksamheter skapas genom ex. fysisk separation, vilket påverkar barnens övergångar Avgörande yttre villkor Barnantal, upptagningsområde och föräldrars påverkan Avgörande inre logik och föreställningar Vad som är det bästa för barnet (till förskoleklass) Vad som är det bästa för lärandet (till årskurs 1) Skolans egna traditioner och arbetssätt (Ackesjö, 2015)

28 Ackesjö, 2016

29 Övergångar = möte med (dis-)kontinuiteter? Kontinuitet det sätt en skolform relaterar till och bygger vidare på en annan skolform, till fördel för barnen (Mayfield, 2003, min övers) dvs. att skapa sammanhang Social diskontinuitet Betraktas som mest problematisk av barnen återkommande splittringar i kamratgrupper tar energi (från annat lärande?) Fysisk diskontinuitet Betraktas oftast positivt av barnen ny miljö och nya utmaningar. Skapar tydliga gränser Undervisningskontinuitet Hur bygger vi vidare på det barnen redan vet och kan? Hur river vi historiska murar mellan skolformer? Hur tolkas och omsätts Lgr 11? Hur görs bedömningar? Att kommunicera röda trådar Vilka möjligheter för samverkan ges? Hur sker överlämningar? Vilka villkor har lärarna till samverkansuppdraget? (Ackesjö, 2014)

30 Progression Jämn ökning, tillväxt, framåtskridande, fördjupning kunskap bygger på kunskap Att basera undervisningen på tidigare undervisning, dvs. de kunskaper och färdigheter som utvecklats i tidigare verksamheter I val av centralt innehåll bör läraren ha en progressionstanke Samma centrala innehåll kan återkomma i flera årskurser och i flera ämnen Medvetenhet och öppna dörrar krävs

31 Kontinuitet + förändring = progression? Att endast fokusera kontinuitet ignorerar betydelsen av förändring och den känsla av att lyckas som kommer i mötet med nya (svårare) utmaningar

32 Jerome Bruner ( ) The culture of education Kontinuitet Vem som helst kan lära sig vad som helst när som helst - förutsatt att lärandet bygger på vad man redan vet och kan Progression Återbesök lärandet följ upp, fördjupa och förfina

33 Då backar vi tillbaka till Skolinspektionens granskning. Endast en fjärdedel av förskoleklasserna som deltagit i granskningen är klasser där eleverna i huvudsak får en undervisning som planeras och genomförs utifrån läroplanens övergripande mål för kunskaper... Mycket finns också att förbättra avseende hur utveckling och lärande följs upp på individnivå, men framförallt på klass- och skolnivå för att utveckla verksamheten mot de nationella målen för utbildningen...

34 På goda grunder (SOU 2016:59) - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik För att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver lärarens bedömning vara en del av undervisningen Det är nödvändigt att läraren kontinuerligt försäkrar sig om att undervisningen leder mot de mål som har konkretiserats i planeringen Läraren måste ständigt bedöma om undervisningen behöver anpassas så att den på bästa sätt möter varje elevs behov och förutsättningar Rektor ansvarar för att det skapas utrymme i organisationen så att detta kan ske. (s. 130)

35 Läsa-skriva-räkna-garanti 16,9% Centralt innehåll Hur kan verksamheten i förskoleklass utformas, för att på ett optimalt sätt erbjuda pedagogiskt planerad verksamhet som stärker och utvecklar alla barns förmågor inom områden relevanta för att klara skolans krav? Likvärdighet Progression Kontinuitet Förmågor

36 Vad krävs för att åstadkomma något nytt? Stanna upp reflektera över innehåll och uppdrag Undervisningsbegreppet; från aktivitetsfokus till målstyrning? Planering - genomförande - reflektion - utvärdering - planering... Dialog och samverkan med andra skolformer Överlämningar för att skapa progression och kontinuitet (Ackesjö, 2016)

37 Tack!