Bedömning för lärande. Andreia Balan

Transkript

1 Bedömning för lärande Andreia Balan

2 Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och social bakgrund. Finns det andra faktorer som är viktigare?

3 Rangordna följande faktorer Individualisering Frekventa prov Metakognitiva strategier Lärarens tydlighet Utmanande mål Öppna vs. traditionella klasser Klasstorlek

4 Rangordna följande faktorer Lärarens tydlighet 0.75 Metakognitiva strategier 0.69 Utmanande mål 0.66 Frekventa prov 0.34 Klasstorlek 0.21 Individualisering 0.20 Öppna vs. traditionella klasser 0.00 Från Hattie (2009): Visible learning

5 Framgångsfaktorer Rank Faktor Antal studier Effekt 1 Självbedömning Klassrumsbeteenden Undervisningens kvalitet Ömsesidig undervisning Tidigare prestationer Relationen lärare-elev Feedback Formativ bedömning till lärarna Kreativitetshöjande program Metakognitiva strategier Från Hattie (2009): Visible learning

6 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i 2010 års skollag Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad.

7 Läraren som framgångsfaktor Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med mindre effektiva lärare på 2 år. (Hanushek & Rivkin, 2006) När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund. (Hamre & Pianta, 2005)

8 Effektiva lärare definieras av hur de arbetar med: Kopplingen till läroplanen Bedömning Att skapa en klassrumskultur som uppmuntrar elevernas lärande och utveckling Att utveckla elevernas metakognition Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av feedback Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper (Graves et al., 2009)

9 Samtidigt säger annan forskning En missuppfattning är att: Lärare skapar inlärning En annan missuppfattning är att: Endast elever kan skapa inlärning Medelvägen är att: Undervisning handlar om att skapa effektiva lärmiljöer (Wiliam, 2010)

10 Diskutera Vilka av framgångsfaktorerna stämmer in med era uppfattningar. Varför?

11 Lösningen är inte att hitta en metod utan att känna till olika lärandestrategier och att kunna växla mellan dem utifrån den effekt undervisningen har på elevernas resultat

12 Det handlar även om att Undervisning Lärande

13 Bedömning för lärande Vart eleven är på väg Var eleven befinner sig nu Hur eleven kommer vidare Lärare Elevens kamrater Organisera aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen Ge nyancerad och framåtriktad respons Förtydliga och förstå Beakta mål och elevernas syn på och föreställningar om skola, kriterier undervisning och skolarbete Aktivera eleverna som resurser för varandra Elev Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen (Wiliam & Thompson, 2007)

14 Varje strategi Integrering i undervisningen Strategi Koppling till andra strategier Tekniker Grundtanke Utvärdering Förutsättningar Effekter

15 Diskutera Bedömning för lärande eller formativ bedömning?

16 Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Grundtanke: att skapa en gemensam referensram och ett gemensamt språk att göra tydligt skillnaden i kvalitéer Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens grundtankar och struktur

17 Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Tekniker Ge konkreta exempel Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med eleverna Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen av sina egna prov/bedömningsinstrument Skapa bedömningsmatriser

18 Förutsättningar Praktisera användningen Avsätta tid Integrera i undervisningen Kombinera med andra formativa verktyg Engagera eleverna i bedömningsarbetet

19 Kunskapsformer Alla kunskapsformer är kopplade till varje betyg T.ex, analys, utvärdering och tillämpning finns med i alla betygsteg fast formulerade i olika kvalitéer Create Evaluate Analyze Apply Understand Remember

20 Bedömningsmatris Mål Betyg E Betyg C Betyg A Procedurförmåga I arbetet hanterar eleven I arbetet hanterar eleven I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer, flera procedurer, upptäcker flera procedurer, upptäcker upptäcker misstag och och korrigerar misstag och korrigerar misstag löser uppgifter av samt löser uppgifter av samt löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och standardkaraktär med standardkaraktär med med digitala och andra säkerhet, både utan och säkerhet och på ett praxisnära verktyg. med digitala och andra praxisnära verktyg. effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Modelleringsförmågan I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

21 Progressionsord Betyg E Betyg C Betyg A Återge översiktlig utförligt utförligt och nyanserat Förstå översiktlig utförligt utförligt och nyanserat Tillämpa med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet Analysera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Utvärdera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Skapa vidareutvecklar

22

23 Resultatsammanställning Namn: Läxtest Algebra Prov 1 Algebra Prov 2 Funktioner Prov 3 Geometri Prov 4 Statistik Betyg Då 9 19/1 = 20/G 11/1 = 12/G 10/3 = 13/VG 9/2*=11*/G G Namn Kriterie r Gr uppg Akilles Linjär funk Max Akilles Gr uppg Broar Funk Max Broar Andra Prov 1 Algebra Andra gr funk Max Prov 1 Prov 2 Geo Sann Lösa G problem V V M Resonera G V M Redovisa G V M Tolka G V M M Max Prov 2 Nu

24 Diskutera Är det något i den första strategin du fastnat för? Varför? Kan du tänka dig testa det med dina elever?

25 Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Grundtanke: att få syn på mångfalden i elevers tänkande att förse läraren med information i syfte att förändra sin undervisning eller få stöd för det som redan görs att stimulera elevers lärande Har ett nära samband till klassrumskultur och ämnesdidaktik

26 Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Tekniker Problemlösning - effekt 0.61 Utmanande uppgifter Rika uppgifter

27 Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Tekniker Diskussioner i klassrummet - effekt 0.46 Nyckelfrågor Alla ska svara på Samlas in och bedöms Öppna frågor Stimulerar kreativa tänkandet Ger information till läraren

28 När vet vi att elever har lärt sig något nytt? Tre förmedlande faktorer: Materiella verktyg som t.ex en linjal kan hjälpa en elev att lära sig begreppet centimeter. Psykologiska verktyg som exempelvis begreppet väderstreck kan hjälpa en elev att använda sig av en karta. En lärare eller klasskamrat (mänsklig förmedlare) befinner sig mellan omgivningen och eleven. Dessa förmedlare kan välja, förändra, förstärka och tolka processer (hur man omvandlar centimeter till meter) och objekt (vad är ett väderstreck) för eleven. (Kozulin, 1998)

29 När vet vi att elever har lärt sig något nytt? Enligt Kozulin (1998) sker lärandet när människan använder ett psykologiskt verktyg som exempelvis väderstreck i nya situationer. Medfödda psykologiska funktioner som perception, minne och uppmärksamhet omvandlas under påverkan av psykologiska verktyg och genererar nya kulturella former av psykologiska funktioner, så kallade högre mentala funktioner.

30 Strategi 3 - Feedback Grundtanke: att ge återkoppling och inte bara information om lärandeprocessen och undervisningens effekter att stimulera reflektion Förutsättning: Elevernas föreställningar om skola och skolarbete påverkar deras sätt att reagera på feedback

31 Olika former av feedback Poäng låg effekt Korrekt svar Korrekt svar + förklaring Korrekt svar + förklaring + indikation på förbättring Korrekt svar + förklaring + förslag på hög effekt åtgärder

32 Prestation Attityd Poäng ingen vinst Höga poäng : positiv Låga poäng: negativ Kommentarer 30% vinst Hög presterande : positiv Låg presterande: positiv Både poäng och kommentarer ingen vinst Höga poäng : positiv Låga poäng: negativ (Butler, 1987)

33 Feedback på olika nivåer Uppgiftsnivå t.ex. faktafel effekt 0.43 Processnivå t.ex. hur kan jag ändra strategi inför nästa uppgift effekt 0.53 Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får förbättra självbedömningsförmågan, skapa intern feedback Personlig nivå t.ex. beröm vs ingen beröm - effekt

34 Timing Omedelbar för uppgiftsrelaterad feedback enkla uppgifter lågpresterande elever Fördröjt för processrelaterad feedback komplexa uppgifter högpresterande elever

35 Bearbetning Effektiv feedback genererar nya aktiviteter Effektiv feedback genererar nya tankar Förutsätter att elever utvecklar strategier för bearbetning av respons

36 Kontext Integrerad i undervisningen Förutsätter: - etablerade klassrumsnormer som stödjer leveransen av respons - Growth Mindset (Carol Dweck ) vikten av ansträngning visavis medfödd begåvning

37 Diskutera 1. Hur kan man skapa möjligheter för bearbetning av feedback? 2. Hur kan man arbeta med Growth Mindset?

38 Strategi 4 eleverna som resurser för varandra Grundtanke: att stödja elevers lärande genom kollaborativt lärande. Utgår från Vygotskijs teori om lärande och utveckling.

39 Strategi 4 eleverna som resurser för varandra Tekniker Kamratbedömning (en till en eller grupp till grupp) Kamratfeedback Ömsesidig undervisning Flippad undervisning

40 Kamratfeedback Att konstruera feedback är kanske mer värdefull än att få feedback Genom att lära sig söka, hantera och agera på kamratfeedback blir elever bättre på att hantera lärarfeedback (Nicol, 2010)

41 Exempel på kamratbedömning Gruppuppgift Kamratbedömning Sambedömning Introduktion Par av grupper bedömer varandra med hjälp av matrisen Helklassdiskussion Grupperna arbetar med uppgiften Grupperna får muntlig feedback från varandra Läraren ger feedback till varje grupp

42 Exempel

43 Vad säger eleverna i studien Det har hjälpt, vad jag ska tänka på, vad jag gör när jag löser uppgifter. Det är lättare att se de olika stegen i en uppgift. Matten har blivit svårare och roligare. Det är svårare för jag är inte van vid denna sort att lära in. Men jag lär mig mycket mer. Och när jag förstår någonting då blir det roligare. För om jag sitter där och vet ingenting då blir det tråkigt.

44 Vad säger läraren i studien Att arbeta på detta nya sätt tycker jag har till viss del ökat arbetsbelastningen men vinsten i arbetssättet väger upp den tid det tar. Det har varit nyttigt och man har fått en annan syn på både undervisningen och på hur man kan göra matematiken stimulerande för eleverna. och jag känner att jag har en annan koll på hur eleverna verkligen tänker.

45 Resultat Eleverna blev bättre på att: - tolka ett problem och använda lämpliga matematiska metoder - matematiska resonemang - presentera en matematisk lösning och använda ett matematiskt språk Störst förbättring visade elever med låga resultat

46 Resultat Eleverna visade förändrade föreställningar om matematik - om vad matematisk förståelse är - om vad det innebär att arbeta matematiskt - om nyttan med skolmatematiken

47 Varför flippad undervisning? De första tankarna bakom flippad undervisning I England med studenter i matematik

48 Diskutera 1. Vilka delar/aspekter av kamratbedömningen tycker du är problematiska? Varför? 2. Finns det något av det som presenterats i strategi 4 du kan tänka dig testa?

49 Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition Tekniker: Självbedömning Självreglering Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar

50 Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Självbedömning Själv-observation Själv-analys Själv-reaktion Självuppfattning om sin förmåga Mål Ansträngning Känslomässig attityd Prestationer

51 Självbedömning Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya områden. Kamratbedömning och sambedömning kan användas för att träna förmåga till självbedömning

52 Självreglering Självreglerande elever kan: sätta upp realistiska mål använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål reglera sin lärandekontext för att passa mer sin lärandeprocess använda sin tid på ett effektivt sätt hitta framgångstecken i sina prestationer tillskriva orsakssamband till resultat

53 Självreglering Självreglering är en del av den metakognitiva förmågan Den omfattar kognition, motivation och beteende Själreglerande elever är proaktiva i sina ansträngningar att lära sig Självreglering är viktig i perspektivet livslångt lärande

54 Hur kan vi åstadkomma allt detta?

55 Konstruktiv länkning Lärandemiljö Lärandeaktiviteter (Constructive alignment) Bedömnings- och examinationsformer Läroplan Mål Innehåll

56 Professionell utveckling genom kollegialt lärande Två aspekter 1. Fokusera på resultat - analys och tolkning av resultat - planering av bedömningsformer - kvalitetskontroll 2. Fokusera på att höja undervisningens kvalité - identifiera framgångsfaktorer - planera förändring och anpassning av praxis utifrån förbättringsområden

57 Läroplan Minska gapet mellan nuläge och mål Variation i arbetsformer Elevens tidigare erfarenheter och kunskaper Formativa verktyg Kamratbedömni ng och kamratfeedback utifrån tydliga kriterier Självbedömning utifrån tydliga kriterier Undervisningsdesign på vetenskaplig grund Elevernas syn på skola, skolarbete och ämne

58 Två frågor uppstår 1. Hur arbetar vi för att utveckla elevernas förmågor/kunskaper? Vilka aktiviteter lämpar sig bäst för utvecklingen av olika förmågor? Hur engageras eleverna i lärandeprocessen? Hur använder jag (läraren) samlad information för att anpassa min undervisning? 2. Hur utvärderas elevernas förmågor/kunskaper? På vilket/vilka sätt förtydligas målen och kriterierna för eleverna? På vilket sätt görs eleverna delaktiga i utvärderingsprocessen?

59 Mall för pedagogiska planeringar Mål (förmåga) Centralt innehåll Aktiviteter där elever får möjlighet att utveckla förmåga/or kopplade till ett visst innehåll Information som utfallet på aktiviteten ger till läraren (och eleven) 1 Bedömnings -former Exempel på aktiviteter förutom genomgångar och individuellt arbete: identifiering av kvalitativa skillnader i olika elevarbeten formulering av argument för bedömning av andras arbete öppna frågor problemlösning i grupp eller par ämnesintegrerade aktiviteter laborativa aktiviteter Informationen kan handla om t.ex.: missuppfattningar som eventuellt utfallet kan avslöja oklarheter kring nyckelbegrepp, processer eller idéer Skriftlig, muntlig, grupparbete, parprov, inlämningsup pgifter, etc. 1 Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om eleven lär sig tolka sina resultat.

60 Diskutera 1. Vad i Huret kan vara möjligt att genomföra? 2. Vad i Huret kan vara problematiskt? Varför?