Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen?

Transkript

1 SFF UTVECKLINGSEN Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och social bakgrund. Finns det andra faktorer som är viktigare? 1

2 Framgångsfaktorer Rank Faktor Antal studier Effekt 1 Självbedömning Klassrumsbeteenden Undervisningens kvalitet Ömsesidig undervisning Tidigare prestationer Relationen lärare-elev Feedback Formativ bedömning till lärarna Kreativitetshöjande program Metakognitiva strategier Från Hattie (2009): Visible learning Läraren som framgångsfaktor Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med mindre effektiva lärare på 2 år. (Hanushek & Rivkin, 2006) När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund. (Hamre & Pianta, 2005) 2

3 Effektiva lärare definieras av hur de arbetar med: Kopplingen till läroplanen Bedömning Att skapa en klassrumskultur som uppmuntrar elevernas lärande och utveckling Att utveckla elevernas metakognition Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av feedback Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper (Graves et al., 2009) Samtidigt säger annan forskning En missuppfattning är att: Lärare skapar inlärning En annan missuppfattning är att: Endast elever kan skapa inlärning Medelvägen är att: Undervisning handlar om att skapa effektiva lärmiljöer (Wiliam, 2010) 3

4 Lösningen är inte att hitta en metod utan att känna till olika lärandestrategier och att kunna växla mellan dem utifrån den effekt undervisningen har på elevernas resultat Det handlar även om att Undervisning Lärande 4

5 Bedömning för lärande Vart eleven är på väg Var eleven befinner sig nu Hur eleven kommer vidare Lärare Elevens kamrater Organisera aktiviteter som Ge nyancerad och visar var eleverna framåtriktad befinner sig i respons lärandeprocessen Förtydliga och förstå Beakta mål elevernas och syn på och föreställningar om skola, kriterier undervisning Aktivera eleverna och skolarbete som resurser för varandra Elev Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen (Wiliam & Thompson, 2007) Varje strategi Integrering i undervisningen Strategi Koppling till andra strategier Tekniker Grundtanke Utvärdering Förutsättningar Effekter 5

6 Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Grundtanke: att skapa en gemensam referensram och ett gemensamt språk att göra tydligt skillnaden i kvalitéer Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens grundtankar och struktur Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Tekniker Ge konkreta exempel Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med eleverna Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen av sina egna prov/bedömningsinstrument Skapa bedömningsmatriser 6

7 Förutsättningar Praktisera användningen Avsätta tid Integrera i undervisningen Kombinera med andra formativa verktyg Engagera eleverna i bedömningsarbetet Kunskapsformer Alla kunskapsformer är kopplade till varje betyg T.ex, analys, utvärdering och tillämpning finns med i alla betygsteg fast formulerade i olika kvalitéer Create Evaluate Analyze Apply Understand Remember 7

8 Bedömningsmatris Mål Betyg E Betyg C Betyg A Procedurförmåga I arbetet hanterar eleven I arbetet hanterar eleven I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer, flera procedurer, upptäcker flera procedurer, upptäcker upptäcker misstag och och korrigerar misstag och korrigerar misstag löser uppgifter av samt löser uppgifter av samt löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Modelleringsförmågan I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Progressionsord Betyg E Betyg C Betyg A Återge översiktlig utförligt utförligt och nyanserat Förstå översiktlig utförligt utförligt och nyanserat Tillämpa med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet Analysera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Utvärdera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Skapa vidareutvecklar 8

9 Resultatsammanställning Namn: Läxtest Algebra Prov 1 Algebra Prov 2 Funktioner Prov 3 Geometri Prov 4 Statistik 9 19/1 = 20/G 11/1 = 12/G 10/3 = 13/VG 9/2*=11*/G G Betyg Då Namn Kriterier Gr uppg Akilles Linjär funk Max Akilles Gr uppg Broar Funk Max Broar Andra Prov 1 Algebra Andra gr funk Max Prov 1 Prov 2 Geo Sann Lösa G problem V V M Resonera G V M Redovisa G V M Tolka G Max Prov 2 V M M Nu 9

10 Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Grundtanke: att få syn på mångfalden i elevers tänkande att förse läraren med information i syfte att förändra sin undervisning eller få stöd för det som redan görs att stimulera elevers lärande Har ett nära samband till klassrumskultur och ämnesdidaktik Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Tekniker Problemlösning - effekt 0.61 Utmanande uppgifter Rika uppgifter 10

11 Strategi 2 skapa situationer som gör lärandet synligt Tekniker Diskussioner i klassrummet - effekt 0.46 Nyckelfrågor Alla ska svara på Samlas in och bedöms Öppna frågor Stimulerar kreativa tänkandet Ger information till läraren När vet vi att elever har lärt sig något nytt? Förmedlande faktorer: materiella verktyg, psykologiska verktyg och mänskliga förmedlare. Materiella verktyg som t.ex en linjal kan hjälpa en elev att lära sig begreppet centimeter. Psykologiska verktyg som exempelvis begreppet väderstreck kan hjälpa en elev att använda sig av en karta. En lärare eller klasskamrat (mänsklig förmedlare) befinner sig mellan omgivningen och eleven. Dessa förmedlare kan välja, förändra, förstärka och tolka processer (hur man omvandlar centimeter till meter) och objekt (vad är ett väderstreck) för eleven. (Kozulin, 1998) 11

12 När vet vi att elever har lärt sig något nytt? Enligt Kozulin (1998) sker lärandet när människan använder ett psykologiskt verktyg som exempelvis väderstreck i nya situationer. Medfödda psykologiska funktioner som perception, minne och uppmärksamhet omvandlas under påverkan av psykologiska verktyg och genererar nya kulturella former av psykologiska funktioner, så kallade högre mentala funktioner. Strategi 3 - Feedback Grundtanke: att ge återkoppling och inte bara information om lärandeprocessen och undervisningens effekter att stimulera reflektion Förutsättning: Elevernas föreställningar om skola och skolarbete påverkar deras sätt att reagera på feedback 12

13 Olika former av feedback Poäng låg effekt Korrekt svar Korrekt svar + förklaring Korrekt svar + förklaring + indikation på förbättring Korrekt svar + förklaring + förslag på åtgärder hög effekt Prestation Attityd Poäng ingen vinst Höga poäng : positiv Låga poäng: negativ Kommentarer 30% vinst Hög presterande : positiv Låg presterande: positiv Både poäng och kommentarer ingen vinst Höga poäng : positiv Låga poäng: negativ (Butler, 1987) 13

14 Feedback på olika nivåer Uppgiftsnivå t.ex. faktafel effekt 0.43 Processnivå t.ex. hur kan jag ändra strategi inför nästa uppgift effekt 0.53 Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får förbättra självbedömningsförmågan, skapa intern feedback Personlig nivå t.ex. beröm vs ingen beröm - effekt Timing Omedelbar för uppgiftsrelaterad feedback enkla uppgifter lågpresterande elever Fördröjt för processrelaterad feedback komplexa uppgifter högpresterande elever 14

15 Bearbetning Effektiv feedback genererar nya aktiviteter Effektiv feedback genererar nya tankar Förutsätter att elever utvecklar strategier för bearbetning av respons Kontext Integrerad i undervisningen Förutsätter: - etablerade klassrumsnormer som stödjer leveransen av respons - Growth mindset (Carol Dweck ) vikten av ansträngning visavis medfödd begåvning 15

16 Strategi 4 eleverna som resurser för varandra Grundtanke: att stödja elevers lärande genom kollaborativt lärande. Utgår från Vygotskijs teori om lärande och utveckling. Strategi 4 eleverna som resurser för varandra Tekniker Kamratbedömning (en till en eller grupp till grupp) Kamratfeedback Ömsesidig undervisning Flipped classroom 16

17 Kamratfeedback Att konstruera feedback är kanske mer värdefull än att få feedback Genom att lära sig söka, hantera och agera på kamratfeedback blir elever bättre på att hantera lärarfeedback (Nicol, 2010) Exempel på kamratbedömning Gruppuppgift Kamratbedömning Sambedömning Introduktion Par av grupper bedömer varandra med hjälp av matrisen Helklassdiskussion Grupperna arbetar med uppgiften Grupperna får muntlig feedback från varandra Läraren ger feedback till varje grupp 17

18 Exempel Varför flippad undervisning? De första tankarna bakom flippad undervisning I England med studenter i matematik 18

19 Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition Tekniker: Självbedömning Självreglering Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Självbedömning Själv-observation Själv-analys Själv-reaktion Självuppfattning om sin förmåga Mål Ansträngning Känslomässig attityd Prestationer 19

20 Självreglering Självreglerande elever kan: - sätta upp realistiska mål - använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål - reglera sin lärandekontext för att passa mer sin lärandeprocess -använda sin tid på ett effektivt sätt - hitta framgångstecken i sina prestationer - tillskriva orsakssamband till resultat Självbedömning Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya områden. Kamratbedömning och sambedömning kan användas för att träna förmåga till självbedömning 20

21 Självreglering Självreglering är en del av den metakognitiva förmågan Den omfattar kognition, motivation och beteende Själreglerande elever är proaktiva i sina ansträngningar att lära sig Självreglering är viktig i perspektivet livslångt lärande Hur kan vi åstadkomma allt detta? 21

22 Konstruktiv länkning (Constructive alignment) Lärandemiljö Lärandeaktiviteter Bedömnings- och examinationsformer Läroplan Mål Innehåll Professionell utveckling genom kollegialt lärande Två aspekter 1. Fokusera på resultat - analys och tolkning av resultat - planering av bedömningsformer - kvalitetskontroll 2. Fokusera på att höja undervisningens kvalité - identifiera framgångsfaktorer - planera förändring och anpassning av praxis utifrån förbättringsområden 22

23 Läroplan Minska gapet mellan nuläge och mål Variation i arbetsformer Elevens tidigare erfarenheter och kunskaper Undervisningsdesign på vetenskaplig grund Formativa verktyg Kamratbedömnin g och kamratfeedback utifrån tydliga kriterier Självbedömning utifrån tydliga kriterier Elevernas syn på skola, skolarbete och ämne Mall för pedagogiska planeringar Mål (förmåga) Centralt innehåll Aktiviteter där elever får möjlighet att utveckla förmåga/ or kopplade till ett visst innehåll Information som utfallet på aktiviteten ger till läraren (och eleven) 1 Bedömnings - former Exempel på aktiviteter förutom genomgångar och individuellt arbete: identifiering av kvalitativa skillnader i olika elevarbeten formulering av argument för bedömning av andras arbete öppna frågor problemlösning i grupp eller par ämnesintegrerade aktiviteter laborativa aktiviteter Informationen kan handla om t.ex.: missuppfattningar som eventuellt utfallet kan avslöja oklarheter kring nyckelbegrepp, processer eller idéer Skriftlig, muntlig, grupparbete, parprov, inlämningsup pgifter, etc. 1 Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om eleven lär sig tolka sina resultat. 23