Bedömning för lärande

Transkript

1 Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan

2 Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av kunskap Samhället efterfrågar komplexa kunskaper vilket ställer andra krav på bedömningsinstrument och bedömningspraktik

3 Utgångspunkter Bedömning har en styrande effekt på elevernas lärande mot antingen ytinriktat eller djupinriktat lärande Bedömning kan användas som ett redskap för att utveckla elevernas förmågor i stället för att enbart mäta dem

4 Tänk om bedömningen kan ses som en del av lärandeprocessen och i så fall tänk om vi använder bedömningen som ett redskap för att förbättra undervisningen och ge bättre förutsättningar för elevernas lärande

5 Genombrott 1998 när Paul Black och Dylan Wiliam publicerade sin forskningsöversikt om formativ bedömning. runt 600 vetenskapliga artiklar

6 Formativ bedömning eller BfL En bedömning anses vara formativ om evidens eller information om elevernas förståelse används av olika aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att anpassa undervisningen och elevernas lärande. Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan ha en formativ funktion om resultaten sedan används formativt.

7 Formativ bedömning eller BfL Bedömning för lärande (BfL) handlar om olika bedömningsprocesser som från början är designade och sedan används i syfte att stödja elevers lärande.

8 Förväntningarna (mål och kriterier) kommuniceras och görs tydliga för eleverna Responsen som ges innehåller information som hjälper eleven att fortsätta mot målet Vad skiljer BfL från andra bedömningar? Undervisningen konstrueras för att kunna ge information om elevernas position i förhållande till målen

9 Forskningens bidrag Belägg för att BfL kan ge positiva effekter på elevers lärande Bättre kunskaper om hur vi kan stödja elevernas lärande på ett effektivt sätt Kartläggning av vilka förtjänster och begränsningar som olika metoder har

10 Forskningsöversikter ett urval Transparanta mål och kriterier - Jönsson & Svingby (2007), Panadero & Jönsson (2013) Feedback- Hattie & Timperley (2007), Nyquist (2003), Shute (2008) Kamrat- och självbedömning - Dochy, Segers & Sluijsmans (1999), Van Zundert, Sluijsmans & Van Merriënboer (2010)

11 Effekter 0,40 0,15 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning

12 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,70 ZONE OFZONE OF DESIRED DESIRED EFFECTS EFFECTS REVERSE REVERSE Formativ bedömning = 0,4 0,7 Från Hattie (2009): Visible learning

13 Framgångsfaktorer Rank Framgångsfaktorer Faktor Antal studier Effekt 1 Självbedömning Klassrumsbeteenden Undervisningens kvalitet Ömsesidig undervisning Tidigare prestationer Relationen lärare-elev Feedback Formativ bedömning till lärarna Kreativitetshöjande program Metakognitiva strategier Från Hattie (2009): Visible learning

14 Andra studier Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med mindre effektiva lärare på 2 år. (Hanushek & Rivkin, 2006) När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund. (Hamre & Pianta, 2005)

15 Effektiva lärare definieras av hur de arbetar med: Kopplingen till läroplanen Bedömning Att skapa en klassrumskultur som uppmuntrar elevernas lärande och utveckling Att utveckla elevernas metakognition Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av feedback Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper (Graves et al., 2009)

16 Lösningen är inte att hitta en metod utan att känna till olika lärandestrategier och att kunna växla mellan dem utifrån den effekt undervisningen har på elevernas resultat

17 Det handlar även om att Undervisning Lärande

18 Bedömning för lärande Vart eleven är på väg Var eleven befinner sig nu Hur eleven kommer vidare Lärare Elevens kamrater Organisera aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen Ge nyancerad och framåtriktad respons Förtydliga och Beakta förstå elevernas mål syn på och föreställningar om skola, och kriterier undervisning och skolarbete Aktivera eleverna som resurser för varandra Elev Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen (Wiliam & Thompson, 2007)

19 Varje strategi Integrering i undervisningen Strategi Koppling till andra strategier Tekniker Grundtanke Utvärdering Förutsättningar Effekter

20 Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Grundtanke: att skapa en gemensam referensram och ett gemensamt språk att göra tydligt skillnaden i kvalitéer Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens grundtankar och struktur

21 Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Tekniker Formulera mål i termer av handling Förklara mål och kriterier i början av varje moment Låta eleverna rangordna elevarbeten av olika kvalitet Ge konkreta exempel Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med eleverna Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen av sina egna prov/bedömningsinstrument Skapa bedömningsmatriser

22 Utmanande mål Utmanande mål ger mer effekt på lärandet än gör ditt bästa Effekt 0.66 Utmanande mål är viktigare än elevernas engagemang (undantag elever med specialundervisning) Effekt 0.41

23 Bedömningsmatriser Uppgiftsspecifika matriser - lättare att förstå Generella matriser mer gynnsamma för formativa syften Exempel

24 Effekter Ökar transparensen Underlättar feedback Underlättar självbedömning Underlättar för elever att planera sina uppgifter Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare och elever Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för elever

25 Förutsättningar Praktisera användningen Avsätta tid Integrera i undervisningen Kombinera med andra formativa verktyg Engagera eleverna i matriskonstruktionen

26 Exempel

27 Kunskapsformer Alla kunskapsformer är kopplade till varje betyg T.ex, analys, utvärdering och tillämpning finns med i alla betygssteg fast formulerade i olika kvalitéer Create Evaluate Analyze Apply Understand Remember

28 Bedömningsmatris Mål Betyg E Betyg C Betyg A Procedurförmåga I arbetet hanterar eleven I arbetet hanterar eleven I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer, flera procedurer, upptäcker flera procedurer, upptäcker upptäcker misstag och och korrigerar misstag och korrigerar misstag löser uppgifter av samt löser uppgifter av samt löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och standardkaraktär med standardkaraktär med med digitala och andra säkerhet, både utan och säkerhet och på ett praxisnära verktyg. med digitala och andra praxisnära verktyg. effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Modelleringsförmågan I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

29 Progressionsord kopplade till olika kunskapsformer Betyg E Betyg C Betyg A Återge översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Förstå översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Tillämpa med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet Analysera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Utvärdera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Skapa vidareutvecklar

30 Bedömningsaspekter och progressionsord från Religionskunskap 1 Bedömnings aspekter E C A Etiska modeller och teorier Översiktligt beskriva Utförligt beskriva Utförligt och nyanserat beskriva Etiska analyser Enkla Komplexa Etiska argument Resonemang om livsfrågor Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade

31 Uppgift i etik Religionskunskap 1 Vad avgör om en handling är god eller ond respektive rätt eller fel? Inom etiken, studiet av moralen, skiljer man vanligtvis mellan tre olika modeller (Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik) som var och en anger principer för hur man kan motivera sitt handlande. Problem Beskriv vad som kännetecknar de tre olika etiska modellerna Konstruera ett fall, som landar i ett tydligt etiskt dilemma om en god eller ond handling respektive rätt eller fel. Med utgångspunkt från modellerna redogör för och resonera kring olika ställningstaganden kopplat till ditt fall. Reflektera över dilemmat i ditt fall. Här bör det framgå hur dina tankar förhåller sig till modellerna Följande kunskapskrav används i bedömningen av uppgiften: E C A Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

32

33 Resultatsammanställning Namn: Läxtest Algebra Prov 1 Algebra Prov 2 Funktioner Prov 3 Geometri Prov 4 Statistik Betyg Då 9 19/1 = 20/G 11/1 = 12/G 10/3 = 13/VG 9/2*=11*/G G Namn Kriteri er Gr uppg Akilles Linjär funk Max Akilles Gr uppg Broar Funk Max Broa r Andr a Prov 1 Algebr a Andra gr funk Max Prov 1 Prov 2 Geo Sann Lösa G problem V V M Resonera G V M Redovisa G V M Tolka G V M M Max Prov 2 Nu

34 Konstruktiv länkning Mall för pedagogiska planeringar Mål (förmåga) Centralt innehåll Aktiviteter där elever får möjlighet att utveckla förmåga/or kopplade till ett visst innehåll Information som utfallet på aktiviteten ger till läraren (och eleven) 1 Bedömnings -former Exempel på aktiviteter förutom genomgångar och individuellt arbete: identifiering av kvalitativa skillnader i olika elevarbeten formulering av argument för bedömning av andras arbete öppna frågor problemlösning i grupp eller par ämnesintegrerade aktiviteter laborativa aktiviteter Informationen kan handla om t.ex.: missuppfattningar som eventuellt utfallet kan avslöja oklarheter kring nyckelbegrepp, processer eller idéer Skriftliga, muntligta, grupparbete, parprov, inlämningsuppgifter, etc. 1 Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om eleven lär sig tolka sina resultat.

35 Diskutera Är det något i den första strategin du har fastnat för? Varför? Kan du tänka dig testa det med dina elever?

36 Uppgift Välj en kurs/ämne eller delar av en kurs/ämne som du vill arbeta med för att förtydliga för eleverna Välj ett arbetssätt Genomför arbetet med att förtydliga mål och bedömningskriterier under fyra veckor Förbered exempel från genomförandet som du kan visa vid nästa träff. Det kan vara i form av bilder, film eller text. Reflektera över arbetssättets effekter på lärande och undervisning