Läkemedelskommittén Halland fortbildningsmöte Gastroenterologi och anemi
|
|
- Patrik Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkemedelskommittén Halland fortbildningsmöte Gastroenterologi och anemi Jenny Gunnarsson Överläkare Gastroenterologi och Hepatologi Medicinmottagningen Hallands sjukhus Kungsbacka Varberg
2 Läkemedelskommittén Halland fortbildningsmöte Gastroenterologi och anemi Misstänkt kolonpatologi Utredning, indikationer och val av undersökningsmetod Jenny Screening för colorektal cancer i Halland Screescostudien Jenny Hur utreder vi anemi? Vad kan allmänläkaren handlägga och vad behöver remitteras? Mikael Hur vet vi om det är järnbrist? Hur skall vi utreda och behandla? Mikael Jenny
3 Misstänkt kolonpatologi - Utredning, indikationer och val av undersökningsmetod Styrdokument Norra Halland (HSV, HSK) våren 2014 Medicinkliniker/Gastroenterologi, kirurgkliniker, radiologkliniker
4 Allmänt Undersökning av tjocktarm är oavsett metod en för patienten besvärlig undersökning Laxering Obehag Resurskrävande Komplikationsrisk Av största vikt att undersökningen görs på rätt indikation och med den mest lämpliga metoden för varje enskild patient
5 Undersökningsmetoder Koloskopi CT-kolografi Konventionell kolonröntgen
6 Koloskopi Golden standard vid utredning av riktad misstanke om kolorektal sjukdom Möjligheter till histopatologisk diagnos; biopsi och slyngade polyper Åtgärd av förändringar; exstirpation/dilatation Slipper strålbelastning. Risk för blödning och perforation, varför indikationen alltid skall uppväga ev. risker.
7 CT-kolografi Ofta ett möjligt alternativ till koloskopi Kolorektala polyper och cancer: likvärdigt med koloskopi för att utesluta/påvisa cancer och polyper >10 mm (lägre specificitet och sensitivitet för mindre polyper). Divertiklar minst lika bra Nackdelen att histologisk diagnos och intervention ej är möjlig
8 Konventionell kolonröntgen Normalt ej längre aktuell Undantag; t ex laxerad patient, undersökning tillgänglig
9 Val av metod - Indikation för koloskopi Stark indikation Blödningsrelaterade symtom (blod-pr, järnbristanemi med positiva F-Hb) Röntgenfynd som inger stark misstanke om kolorektal cancer eller polyper
10 Indikation för koloskopi, forts. Medelstark indikation Diarréutredningar, misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom, förändrade avföringsvanor med positiva F-Hb, ärftlighet för kolorektal cancer, uppföljning av IBD, polyp eller cancer. Viktminskning kopplat till nydebuterade tarmsymtom. Uppföljning av förstagångs divertikulit där denna INTE varit föregången av CT-buk i samband med primära diagnostiken. Koloskopi bör göras inom 2-4 veckor vid stark indikation och inom 8 veckor vid medelstark indikation.
11 Indikation för koloskopi, forts. Ingen indikation Obstipation Buksmärtor utan tarmsymtom IBS utan alarmsymtom
12 Indikationer för CT-kolografi Vid inkomplett koloskopi eller om patienten bedöms olämplig för koloskopi Uppföljning av förstagångsdivertikulit ej föregången av CTbuk i samband med primära diagnostiken
13 Ingen indikation för CT-kolografi Kontraindicerat vid aktiv inflammation i kolon eller omedelbart postoperativt. Olämpligt vid misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom, vid diarréutredning, familjär polypos. CT-kolografi är (liksom CT i allmänhet) något som bör undvikas hos yngre patienter om utredningsalternativ finns att tillgå. CT-kolografi skall tidsmässigt prioriteras utifrån anamnes och frågeställning men bör även i oprioriterade fall utföras inom 8 veckor
14
15 SCREESCO (Screening of Swedish Colons)
16 Koloncancer Den vanligaste cancerformen för både män och kvinnor ca 6000 per år i Sverige Ca 50% 5-års överlevnad. Prognosen beror helt på när cancern upptäcks 10% 5-årsmortalitet vid tidig upptäckt 90% 5-årsmortalitet vid metastaser Vi bör således hitta coloncancer tidigt!
17 Screening av sjukdom 1. Det skall vara en vanlig sjukdom 2. Sjukdomen skall kunna hittas relativt enkelt 3. Det skall finnas en bra behandlingsmetod 4. Man skall kunna förbättra överlevnaden 5. Det skall vara ekonomiskt försvarbart
18 Koloncancer i Sverige 50 Fall per invånare Ålder vid insjuknande, fall per invånare Kvinnor Män Män Kvinnor
19 Genetik och kolorektal cancer
20 Polyper är ofta förstadier
21 Prognos 5-årsöverlevnad Stadiefördelning: ca 25 % (något mindre stadie 1) Stadie 1 Endast op; >90% Stadie 2 Op +/- cyto; 60-80% Stadie 3 Op + cyto; 40-70% Stadie 4 Op + cyto; <10%
22 Metoder för kolorektalcancerscreening F-Hb eller FIT Sigmoideoskopi Coloskopi
23 Tidigare studier F-Hb (guaiac) Minnesota 33% minskad dödlighet i CRC Nottingham 14% minskad dödlighet i CRC Fyn 16% minskad dödlighet i CRC Göteborg 16% minskad dödlighet i CRC Metaanalys visar mortalitetsreduktion med 16%. Evidensgrad 1 Immunologisk F-Hb? Ökad sensitivitet vilket medför fler coloskopier. Studier saknas
24 Sigmoideoskopi Atkin W et al Lancet 2010 Shoen et al PLCO N Engl J Med 2012 RCT personer genomgick sigmoideoskopi 11 års uppföljning CRC reducerat med 33%, mortalitet i CRC med 43% (distal CRC reducerad med 50 %) RCT personer genomgick sigmoideoskopi vid baseline ( personer år 0, 3 och 5) 12 års uppföljning CRC reducerat med 21%, mortalitet i CRC med 26%
25 Screesco Nationell randomiserad studie för tarmcancerscreening med olika metoder inklusive ej screenad kontrollgrupp. Uppföljning av patientupplevelse för de som genomgår screening samt hälsoekonomisk del.
26 Studiedesign 1. Koloskopi en gång 2. Immunologisk F-Hb, högsensitiv (10%) år 1 och år Kontrollarm 15 år krävs för att får svar, interim-endpoints tidigare Randomisering 1:3:6; Arm 1: , arm 2: , arm 3: Inklusion under tre år, studien kommer ta fem år. Femton år uppföljning avseende mortalitet och incidens.
27 Inklusionskriterier: Bosatt i Sverige och år Exklusionskriterier: Kolektomi Nuvarande eller tidigare tarmcancer Hjärtsjukdom som krävt inläggning på sjukhus de senaste tre månaderna Skopistens bedömning att koloskopi ej skall genomföras
28 1. Direktkoloskopi Information/inbjudan om studien till patienten. Samtidigt fil med ID till endoskopienheten Endoskopienheten kallar inom 8 v med försättsblad från SCREESCO Personen ombeds ringa för att tiden skall gälla + få laxering (hälsoformulär per telefon) 1 påminnelse från endoskopin (fått laxering) 1 påminnelse från systemet ingen kontakt Koloskopi Fynd In i respektive vårdprogram Studien avslutad Inget fynd Studien avslutad
29 2. FIT Information/inbjudan om studien till patienten, 2 FIT-rör och svarskuvert. (Påminnelse från systemet om FIT ej inkommer.) Negativt Nytt FIT om 2 år Positivt - Fil med ID till endoskopienheten som kallar inom 4 v med försättsblad från SCREESCO - Personen ombeds ringa för att tiden skall gälla + få laxering (hälsoformulär per telefon). (Påminnelse från endoskopin) Koloskopi utan fynd nytt FIT om 2 år
30 Kontroll efter polypektomi Hyperplastisk polyp Lågriskadenom - skaftad polyp oavsett storlek - bredbasig polyp 10 mm - 2 adenom - radikal resektionsrand - histopatologisk bild saknar betydelse Lågriskadenom - förstagradssläkting med kolorektal cancer Ingen ytterligare åtgärd Ingen ytterligare åtgärd Koloskopi efter 3 år Högriskadenom - bredbasig polyp >10 mm - 3 adenom - osäker resektionsrand vid skaftad eller bredbasig polyp - histopatologisk bild saknar betydelse Malign polyp - medelhög eller hög differentiering - ingen kärl- eller lymfinväxt - T1-sm1-(T1-sm2) - radikal resektionsrand Reskopi efter 3-6 mån till clean colon Reskopi efter 3-6 mån till clean colon Koloskopi efter 3 år - låg differentiering - kärl- eller lymfinväxt - (T1-sm2)-T1-sm3 - ej radikal resektionsrand Kirurgisk resektion Koloskopi efter 3 år Koloskopi vart 5:e år 75 års ålder Kolorektal cancer Kirurgisk resektion Koloskopi efter 3 år
31 Vårdkedja colorektalcancer Röntgen Koloskopi med px Remiss kir.mott CT buk och thorax MR bäcken Besök (2 v) Kirurgmottagning Endoskopienhet (Rektoskopi) Behandlingsplan PAD-svar MDT Behandling
32 Screeningcentra i Halland - Hallands sjukhus Varberg - Hallands sjukhus Halmstad
33
34 Järnbristanemi - utredning Gastroskopi Koloskopi Kapselenteroskopi MR-tunntarm Dubbelballongenteroskopi Järnbelastning (Blödningsscint, angiografi)
35 Järnbristanemi - utredning Anamnes! Mag-tarmsymtom Op GBP Hereditet Tidigare brist/utredning Mm Utredning Andra fynd? B 12, Folat F-Hb Mm
36 Järnbristanemi - utredning Gastroskopi OBS: med px! Ulcus Malignitet Esofagit Gastrit/duodenit Atrofisk gastrit Celiaki Angiodysplasi
37 Järnbristanemi - utredning Koloskopi Malignitet IBD Angiodysplasier (Hemorojder)
38 Järnbristanemi - utredning Kapselenteroskopi Mucosal Crohn NSAID-sår Polyper Malignitet Angiodysplasier
39 Järnbristanemi - utredning MR-tunntarm Crohn Malignitet Tbc
40 Järnbristanemi - utredning Dubbelballongenteroskopi Biopsi och åtgärd av fynd i tunntarmen - Polyper - Angiodysplasier - Misstänkta maligniteter
41 Järnbristanemi - utredning Järnbelastning - Försämrat järnupptag, t ex systemisk skleros? Mät S-järn fastande Tabl Duroferon 100 mg 1 st Mät S-järn 1 och 2 tim senare <15 µmol/l stegring = minskat järnupptag
42 Utredning av ockult blödning Ockult blödning Gastroskopi/Koloskopi Positiv Terapi Negativ Förnyad gastroskopi/koloskopi? Positiv Terapi Negativ Kapselskopi Positiv Terapi Negativ Kontraindikation mot kapselskopi Ballongenteroskopi/MR-tunntarm
43 Järnbristanemi - utredning Utredning utifrån patient och svårighet av järnbristen Utesluta malignitet! Tolererar järnbehandling? Transfusionsbehov?
44
45
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Tarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg
SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella
Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016
Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Seminarium kolorektal cancer.
Seminarium kolorektal cancer. Tid: Onsdagar 9.00-11.30 (obs! håll tiden!) Antal studenter: 2 grupper = ca 5-6 studenter Studenterna är rekommenderade att läsa aktuella sidor i läroboken före seminariet
IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?
IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man
Take-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb!
Anemi 170317 Anemigruppen Tamara Adem, DL, VC Hertig Knut, Halmstad Benny Andersson, Apotekare, Läkemedelsenheten, Halmstad Joakim Holmin, Öl, med klin, gastrosektionen, Halmstad Mikael Olsson, Öl, med
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04
Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?
IBS-utredning ur ett EBMperspektiv - ellervad ska vi göra och varför? 2011-11-11 Otto Überbacher Sjukhuset i Varberg IBS: Patientens bekymmer Vad är IBS? DOKTOR Kan det behandlas? Har jag cancer? Var är
Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens
Screening för kolorektalcancer i Stockholm och på Gotland. Sven Törnberg Överläkare, docent
Screening för kolorektalcancer i Stockholm och på Gotland Sven Törnberg Överläkare, docent EFFEKT! - Vilken effekt? - Hur mäter vi den? - När uppstår effekten och när kan vi mäta den? KOSTNAD! - Vad ingår
Mag-tarmkanalens sjukdomar
Mag-tarmkanalens sjukdomar Farmakologi, Sjukdomslära och Läkemedelskemi Delkurs 4 (Gastrointestinal Farmakologi och Endokrinologi) Dick Delbro 2009 Alla behöver en Medicinsk ordbok!!! Kortfattad medicinsk
Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen
Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar
Gastroenterologi HT 2014
Gastroenterologi HT 2014 * Enligt separat schema Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård*
Gastroenterologi VT 2014
Gastroenterologi VT 2014 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård gastro-avdelningen Byte i
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling
Del 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge
Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna
2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning
Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit 10-30 års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa
Gastroenterologi HT 2015
Gastroenterologi HT 2015 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Kontaktperson Daniel Klintman Stud 5-8, första veckan inom slutenvård
Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer
Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/
Endoskopi: Ärftlig kolorektal cancer
Dok-nr 24986 Författare Version Linda Hermansen, vårdadministratör, Magtarmmedicinska kliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Rikard Svernlöv, bitr verksamhetschef, Magtarmmedicinska kliniken US 2019-01-21
Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Del 3_12 sidor_20 poäng
Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har
Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje
Ny medicinsk riktlinje Definition En heterogen sjukdomsgrupp med histopatologiskt bekräftad metastatisk cancer där en sannolik primärtumör inte påvisats efter basal utredning Regional medicinsk riktlinje
Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
GASTROENTEROLOGI RDK 2010 03 18. Gunnar Henriksson Ralph Dahlgren
GASTROENTEROLOGI RDK 2010 03 18 Gunnar Henriksson Ralph Dahlgren Kort om: Colo rektal cancer Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) Glutenallergi Funktionell tarmmotorikstörning (IBS) COLOREKTALCANCER Introduktion
Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi
Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb
Irritable Bowel Syndrome (IBS)
Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården
SveReKKS. Svenskt Register för Koloskopi och Kolorektalcancerscreening. Manual. Version 1.1 ( )
SveReKKS Svenskt Register för Koloskopi och Kolorektalcancerscreening Manual Version 1.1 (2019-04-10) Ansvarig: Daniel Sjöberg (daniel.sjoberg@ltdalarna.se) 1 Innehåll Preoperativt... 3 Indikation... 3
VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar
VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist
Colorektal cancer. Nya fall
Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Gastrointestinal cancer
140328 Gastrointestinal cancer Incidenser Prostatacancer 9663 fall/år. Gastrointestinal cancer 9378 fall/år. Framförallt åldrandets sjukdom, medianålder vid diagnos är runt 70 år. Gastrointestinalkanalen
Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom
Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Organisk Ulcussjukdom Esofagit Gastropares GI-malignitet Hepatobiliär malignitet
2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi
Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta
DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2
Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV
SVF Urologisk cancer Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV Fem olika SVF:er Prostatacancer (10 000) Urotelial cancer (2 500) Njurcancer (1 000) Testikelcancer (500) Peniscancer (150)
Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.
Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef
Standardiserat vårdförlopp. Matstrups- och magsäckscancer
Standardiserat vårdförlopp Matstrups- och magsäckscancer Symtom och tecken som ger misstanke DIFFUSA SYMTOM Järnbristanemi Ofrivillig viktnedgång Tidig mättnad >3v Gastrointestinal blödning Nytillkomna
Del 4. 11 sidor. 26 poäng
11 sidor. 26 poäng 62-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, kommer in till akuten med lågt sittande vänstersidiga buksmärtor. Hon har en anamnes på colon irritable men i övrigt mag-tarmfrisk. Hon har
Familjär kolorektal cancer (HNPCC) är inte ett syndrom utan en uteslutningsdiagnos.
1/5 Dokumentnamn: Ärftlig kolorektal cancer Utfärdande PE: HMC Utfärdande enhet: Mag-tarmmedicinska kliniken Framtagen av: Olga Bednarska, specialistläkare ICD-10 kod: Z80.0 Z85.0 Sökord: Lynch syndrom,
2014-10-20. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge
Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning enligt SOSFS 2015:8 med kommentarer från utbildningsutskottet i Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF). Delmål c6-c14 är specifika för specialiteten
Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad
Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Hur kan man skilja IBS från IBD? IBS vs ulcerös kolit IBS vs Crohns sjukdom IBS vs mikroskopisk
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).
Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig
Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Röntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Kartläggning av patienter som remitteras för koloskopi från Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral Lidköping
Kartläggning av patienter som remitteras för koloskopi från Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral Lidköping Författare: Karl Nordström, ST-läkare Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral Lidköping Rapport 2018:2
Försäkra dig om att allt är som det ska Förebyggande och screening av kolorektalcancer: Vad DU behöver veta
Försäkra dig om att allt är som det ska Förebyggande och screening av kolorektalcancer: Vad DU behöver veta Kolorektalcancer dödar genom att man skäms Vi vet att kolorektalcancer fortfarande är lite av
Del 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Tentamen i KLINISK MEDICIN II T6 H14, kl 13-19, Magistern
61-årig man söker på akutmottagningen med en veckas anamnes på diffus krampartad buksmärta. Under de senaste 2 månaderna har han haft diarré med blod vid varje avföring; antingen på avföringens yta eller
Del 3_ 8 sidor_15 poäng
_ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Infektion. Diarré. Bakteriell överväxt Läkemedel
Diarréutredning & malabsorption Mars 2015 David Andersson Diarré = tre eller fler lösa avföringar/dygn Kronisk diarré om besvär >4 veckor, ska utredas Diarré mekanismer Förändrad: Absorption/sekretion
Anemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö
Anemi i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig syrgastransporterande kapacitet i blodet. Optimal Hb nivå för varje individ Operativ
kommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Screening
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer
Tjock- och ändtarmscancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Tjock- och ändtarmscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring
Tentamen kirurgi HT-08 MEQ kirurgi-onkologi
En 55-årig tidigare väsentligen frisk kvinna söker på vårdcentralen efter att ha sett blod i avföringen. Hon använder ingen regelbunden medicinering. 1. Vilka viktiga anamnestiska uppgifter saknas? (3
Hur vanligt är det med prostatacancer?
PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall
Förstudie till underlag för organiserad prostatacancertestning i Region Halland
Datum Diarienr 20190129 RS190136 Förstudie till underlag för organiserad prostatacancertestning i Region Halland Syfte Syftet med kartläggningen är att utifrån RCC i Samverkans definierade områden till
DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska
DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning
2013-04-15 Thomas Casswall Sida: 6 / 10 Seminarium Gastroenterologi, hepatologi och nutrition Fall 3 buksmärtor Till din barnläkarmottagning remitteras en 9 år gammal flicka från allmänläkare på den intilliggande
Standardiserat vårdförlopp SVF pankreascancer
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (7) Standardiserat vårdförlopp SVF pankreascancer Bakgrund Cirka 1500 personer drabbas varje år i Sverige av cancer i exokrina pankreas, periampullärt, (i distal gallgång),
Dyspepsi - tarmbesvär
Vårdprogram Dyspepsi - tarmbesvär Ett vårdprogram framtaget i samarbete mellan SU och Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän DYSPEPSI-TARMBESVÄR Vårdprogram för patienter med magtarmbesvär, gällande
Gastroskopi (EGD-skopi) Indikationer, diagnostik
Gastroskopi (EGD-skopi) Indikationer, diagnostik Dyspepsi med Alarmsymtom oberoende av ålder Hematemes/melena (e-varicer/ulcus/hemorragisk gastrit Viktnedgång, matleda (malignitet) Dysfagi (esofagusstriktur/malignitet)
Del 4. 9 sidor 17 poäng
9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid
0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)
0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) - ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 17-2008 2008-09-12 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala, genom Kirurgiska
Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Oktober 2014 Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland
Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet
Irritable Bowel Syndrome
Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar
Klinisk nytta av F-Hb
Klinisk nytta av F-Hb Equalismöte i Uppsala 2015-10-23 Louise Olsson Docent, överläkare Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI Centrum för klinisk forskning, Sörmlands landsting Sjukdom
Några Fakta om Nacksta, Sundsvall
Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60
Ileus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS
Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder
Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi
Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens
Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.
Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar
Utredning av icke småcellig lungcancer i Värmland. En studie om handläggning före och efter införande av Standardiserade Vårdförlopp.
Utredning av icke småcellig lungcancer i Värmland. En studie om handläggning före och efter införande av Standardiserade Vårdförlopp. ST-Projekt av Lisa Sallmén 2017-11-10 Vetenskaplig handledare Thomas
- snabbare, bättre och billigare? Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund
- snabbare, bättre och billigare? 161013 Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund INCA registrering- nödvändigt ont eller guldgruva? Varför? Vem? Återkoppling? Bakgrund Alarmsymtom Fördröjning Överlevnad
SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?
SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad
Prövarmöte Elite Stora Hotell, Jönköping
En randomiserad dubbelblind placebokontrollerad studie med ASA behandling vid tjock- och ändtarms- ALASCCA cancer hos patienter med mutationer i PI3K signalvägen Prövarmöte 2017-08-23 Elite Stora Hotell,
MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman
Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker
Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29
Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker
PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer
PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Del 5_14 sidor_26 poäng
Institutionen for kirurgiska vetenskaper Tentamen i Klinisk Medicin II T6 30 hp Ht11_2012-0l-13 kl 08-15 BMC:BlO Del 5_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka.
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska
Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).
Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.
PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion