Smittskydd Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smittskydd Stockholm"

Transkript

1 Smittskydd Stockholm SMITTSKYDDSENHETEN, STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 1/28, ÅRGÅNG 19 INNEHÅLL Smittskyddsläkaren informerar... 1 Anmälningspliktiga sjukdomar... 2 Hepatit B och C / Harpest... 3 Hiv/STI... 4 Tuberkulos / Pneumokocker... 5 Antibiotokaresistenta bakterier... 6 Tarminfektioner och hepatit A... 7 TBE / Legionella... 8 Varsågod kära läsare, här är årets första Smittskydd Stockholm, fullmatad med 27 års statistik över sjukdomar ingående i smittskyddslagen och kommentarer kring enskilda diagnoser. Som vanligt har det gångna året varit mycket händelserikt ur smittskyddssynpunkt. Enhetens arbete består inte bara av övervakning och uppföljning av sjukdomar som anmäls enligt smittskyddslagen, utan även operativa insatser inom smittskyddsområdet, ett omfattande planeringsarbete avseende handläggningsrutiner av såväl enskilda sjukdomar som övergripande epidemiberedskap, ett flertal utbildnings- och informationsinsatser, samt organiserandet av olika preventiva insatser. Några exempel på vad vi arbetat med, respektive medverkat till att åstadkomma, under året är: Framtagandet av en landstingsövergripande influensapandemiplan Fortsatt satsning på förbättrat omhändertagande av personer som söker asyl respektive är anhöriginvandrare när det gäller tillgänglighet och genomförande av hälsosamtal Kartläggning av det ökade antalet hiv-smittade bland intravenösa missbrukare, vilken visat att flertalet smittats med samma virusstam under de senaste 2 åren och att smittvägen i regel har varit delade sprutor eller parafernalia Framtagandet av ett förslag, i samverkan med beroendevård och infektionsklinik, för hur en ökande smittspridning av hiv i missbrukarkretsar ska kunna stoppas Uppmärksammat och påverkat landstingsledningen till en ökad satsning på STI-mottagningar p.g.a. kraftig ökning av antalet klamydiasmittade i länet Uppstart av allmän pneumokockvaccinering av barn vid, 3 och 5 månaders ålder Framtagandet av handläggningsrutiner för ESBL extended spectrum beta-lactamases producerande (=antibiotikaresistenta) tarmbakterier Antalet nydiagnosticerade patienter med MRSA var för första gången, sedan arbetet för att begränsa spridningen startade 23, färre än året innan En pilotstudie har genomförts avseende attityder och följsamhet till behandling av tuberkulos i befolkningsgruppen med somaliskt ursprung Vi har uppnått en > 7%-ig vaccinationstäckning med influensavaccin hos personer 65 år eller äldre i SLL Trevlig läsning, Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare Foto: Uno Bernhardsson Smittskyddsenheten Norrbacka 4 tr Stockholm Telefon: ,

2 2 Tabell 1. Anmälningspliktiga sjukdomar i Stockholms län AIDS Amöbainfektion Botulism Brucellos Campylobacterinfektion Cryptosporidiuminfektion Denguefeber Echinokockinfektion* EHEC** Giardiainfektion Gonorré Haemophilus infl. invasiv inf Hepatit A Hepatit B akut Hepatit B smittbärare Hepatit C Hepatit D Hepatit E HIV HTLV 1 / HTLV Infektion av atypiska mykobakterier Kikhosta Klamydia Kolera 1 Legionärssjuka Leptospiros Listerios Malaria Meningokockinfektion MRSA Mässling Nephropathia epidemica Papegojsjuka 3 1 Paratyfoidfeber Pneumokocker med nedsatt känsl. för pc Påssjuka Q-feber - 1 Röda hund 1 Salmonellainfektion Shigellainfektion Syfilis TBE Tuberkulos Tularemi Tyfoidfeber Vancomycinresistenta enterokocker Vibroinfektion exkl. kolera Yersiniainfektion Antal anmälda fall av invasiv infektion med pneumokocker och ß-hemolyserande grupp-a-streptokocker har ej tagits med i statistiken. För följande sjukdomar har inga fall rapporterats under aktuell period: difteri, mjältbrand, pest, polio, rabies, SARS, gula febern, stelkramp samt trikinos. * Majoriteten av de anmälda fallen 27 är diagnostiserade tidigare år, innan diagnosen var införd i smittskyddslagen. ** visas endast EHEC serotyp O 157.

3 Hepatit B och C 3 Akut hepatit B Under 27 har 42 patienter diagnostiserats med akut hepatit B. Det är på samma låga nivå som åren 25 och 26 och lägre än åren dessförinnan. De helt dominerande smittvägarna är, liksom tidigare år, sexuell smitta och intravenöst missbruk (sprutdelning), vilket framgår av figur 1. Minskningen av akut hepatit B har huvudsakligen skett bland intravenösa missbrukare. Mer än hälften av fallen faller utanför identifierade riskgrupper för hepatit B. Inhemsk smitta har angivits i 75 % av fallen. Kronisk hepatit B Majoriteten av personer med kronisk hepatit B kommer från länder där prevalensen av infektionen är betydligt högre än i Sverige. Således har de med kronisk hepatit redan smittats vid ankomsten till Sverige. Under 27 rapporterades 312 patienter med kronisk hepatit B, vilket är fler än under 26 då 256 personer rapporterades. Endast i 22 fall har Sverige angivits som smittland medan Afrika angivits i 47 fall varav Somalia dominerar med 22 fall. Afghanistan, Irak och Iran är uppgivna som smittland i 7, 9 respektive 4 fall och Kina och Mongoliet i 8 respektive 7 fall. Fortfarande kommer många med kronisk hepatit B från Turkiet, 2 personer år 27. Uppgift om smittland saknas i klinisk anmälan från behandlande läkare i 121 fall och klinisk anmälan saknas i 94 fall. Smittväg är i de flesta fall oklar. Emellertid anges för tre patienter vårdrelaterad smitta som sannolik smittväg. Ingen av dessa har smittats i Sverige. Figur 1. Akut hepatit B Hepatit B, gravida kvinnor och uppföljning av deras barn I januari 25 påbörjades en studie i länet i samband med att allmän screening av gravida infördes. Samtidigt ändrades postexpositionsschemat för barn till hepatit B positiva mödrar. Barnen vaccineras med monovalent hepatit B vaccin (om modern är HBeAg pos även immunglobulin) vid födelsen och vid en månads ålder. Därefter ges hexavalent vaccin, som innehåller hepatit B antigen tillsammans med antigen mot ytterligare fem agens, vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Injektionssmitta Sexuellt Totalt Efter den 3 juni 27 har inga fler kvinnor inkluderats i studien. Under studieperioden har 329 gravida diagnostiserats med hepatit B. Av dessa är 9 % HBeAg positiva, dvs högsmittsamma, vilket är cirka 5 % högre än i tidigare studier. I studien ingår 339 barn födda av hepatit B positiva mödrar. Serologisk kontroll vid månaders ålder visar att ingen av de hittills uppföljda barnen har smittats med hepatit B. Alla har också en hög nivå av anti HBs som tecken på en tillfredställande genomförd vaccinationsprofylax. I ett fall har föräldrarna avstått från att vaccinera sitt barn. Hepatit C Totalt har 594 patienter med hepatit C anmälts från laboratorierna. Av dessa finns smittskyddsanmälan på 78 %. Sex patienter har akut hepatit C. Sju patienter har vårdrelaterad smitta men endast en har sannolikt smittats i Sverige. Harpest Från att tidigare huvudsakligen spridits i södra delarna av Norrland har harpest under senare år fått fäste i Svealand inklusive Stockholm. Under 27 rapporterades dock färre patienter med harpest än tidigare år (figur 2) och endast 8 patienter var smittade i Stockholms län. Intressant att notera är att liksom under de senaste åren har mer än hälften av fallen uppgivit Stockholms län med omgivningar som smittort. Figur 2. Antal patienter med harpest Smittade utanför SLL 45 Smitta i SLL

4 4 Hiv/STI Hiv Antal nu levande med hiv/aids i Stockholms län beräknas till 2879 varav 7 % är män. De senaste åren ser vi en oroande ökning av inhemsk smittspridning, bland personer som injicerar narkotika och bland män som har sex med män (MSM). Det finns en liten men växande kohort av hivinfekterade barn som blivit tonåringar och unga vuxna, som behöver särskilt stöd. Under 27 rapporterades 242 personer med hiv, 192 var nydiagnostiserade medan de övriga kände till sin diagnos men har flyttat till Stockholm från annat land eller län. Smittväg och smittland framgår av figur 3. 2 fall av aids, varav18 samtidig hiv/ aids-diagnos, anmäldes 27. Nio av dessa sent diagnostiserade hade smittats via sex mellan man och kvinna, sex via sex mellan män, en via intravenöst missbruk och ett barn föddes hiv infekterad och dog i AIDS postnatalt. Under 27 handlades 2 personärenden, vilket är en nära 5 % ökning jämfört med år 26. Detta reflekterar sannolikt ett ökat samarbete mellan behandlade läkare och smittskyddsläkaren men också en ökad belastning i hiv-vården. En ansökan gällande tvångsprovtagning och 2 ansökningar gällande tvångsisolering relaterad till hiv, har ställts till länsrätten. 85 män och 3 kvinnor under 27, diagnostiserades med annan könssjukdom. Klamydia Under 27 rapporterades totalt fall av klamydia, vilket är en ökning med 51 % jämfört med 26 (figur 4). Minskningen under 26 var helt säkert beroende på lab-metodernas försämrade sensitivitet, vilket justerades redan i januari-februari 27. Könsfördelningen är helt oförändrad jämfört med tidigare år och kvinnor utgör fortfarande totalt 56 % av alla rapporterade fall. Åldersfördelningen har förskjutits något mot yngre åldrar. Andelen tonåringar var 29 % och 85 % var under 3 år. Bara 2,5 % har smittats via homosexuell kontakt och andelen som smittats utomlands är 5 %. Figur 3. Hiv fördelat på smittland och smittväg Stockholms län Gonorré Under 27 rapporterades totalt 298 fall. Av de anmälda var 21 (7 %) tonåringar och andelen kvinnor utgjorde 14 % av totalantalet fall. Bland männen angavs i 53 % sex mellan män som smittväg. Andelen utlandssmittade bland heterosexuella har sjunkit från 5 % till 35 % jämfört med 26 men bland MSM har andelen ökat marginellt från 13 % till 16 %. Av tillgängliga data gällande framodlade gonokockstammar var 12/19 (63 %) resistenta mot ciprofloxacin. Fördelningen mellan olika serovarer är i stort sett oförändrad. Syfilis Antalet anmälda syfilisfall var 88 under 27 (86 män och 2 kvinnor). Av männen uppgav 94 % sexuell kontakt med män som smittväg vilket är en ökning ifrån 79 % år % angav att de smittats utomlands. Figur 4. Klamydia Stockholms län Heteosexuell Smittad i Sverige Homosexuell Smittad utomlands Intravenöst Ökningen ifrån 26 domineras alltså av inhemsk smitta bland MSM. Det är den grupp som haft högst frekvens syfilis under hela 2-talet och årsstatistiken har pendlat mellan 5 och 1 fall per år, varför årets siffror inte förvånar. Av de anmälda fallen rapporterades 53 (61 %) vara primär syfilis, 18 (2%) sekundär syfilis och övriga 17 (19%) tidig latent syfilis (< 2 år från smittotillfället). Övriga stadier av sjukdomen eller oklar syfilis är inte anmälningspliktig. STI-ärenden Antalet inkomna ärenden 27 gällande kontakter som ska provtas var för klamydia 4 734, gonorré 88 och för syfilis 35. Totalt antal ärenden gällande STI förutom hiv var under året 5 475, vilket jämfört med 26 innebär en ökning med 67 % ?

5 Tuberkulos 5 Under 27 rapporterades totalt 174 nya fall av tuberkulos. Detta motsvarar en incidens på 9/1. Majoriteten, 11 (63 %) av de insjuknade, var i åldern 2-5 år och 123 (71 %) är födda i länder/områden med hög tuberkulosförekomst (estimerad incidens > 1/1, WHO 23) och somalisk härkomst dominerar. Två tredjedelar av patienterna bedömdes vara smittade utomlands. Sverige angavs som smittland i 43 fall varav 25 också var födda i Sverige. Totalt anmäldes 2 barn, -19 år gamla, varav 9 födda i Sverige. Av samtliga patienter hade 93 (53 %) lungmanifestationer och 3 (17 %) ett positivt direktprov vid sputummikroskopi som indikator på hög smittsamhet. Av 22 resistenta isolat var 1 resistent mot samtliga basala TB läkemedlen (XDR = extensively resistant TB), 6 resistenta mot både rifampicin + isoniazid (MDR= multiresistent TB), 12 resistenta mot enbart isoniazid och 3 mot enbart pyrazinamid. Samtliga patienter med multiresistent tbc var smittade utrikes. Personärenden Under året har totala antalet personärenden varit oförändrat jämfört med 26 då vi hade en kraftig ökning jämfört med 25. Tre ärenden rörde personer som ej låter sig undersökas, 1 ärenden spårning av kontakter, 21 ärenden patienter som ej kommit på planerat återbesök eller misskött ordinerad behandling. En patient blev föremål för tvångsåtgärd med polishämtning. Epidemiologiska utredningar Tre mer omfattande utredningar gällande smittspårning har genomförts under året: en på skola, en bland hemlösa och en rörande busstransport från annat EU land. Ingen mer omfattande smittspridning kunde konstateras i dessa utredningar. Molekylär typning görs på samtliga isolat av M. tuberculosis. Stammar som bildar kluster sammanställs och analyseras kontinuerligt. Inget nytt utbrott har identifierats under 27, ytterligare två personer som tillhör det tidigare rapporterade kluster 49 har diagnostiserats. Figur 5. Tuberkulos uppdelat på ursprung och smittland Stockholms län Smittad utanför Sverige Smittad i Sverige Född i Sverige Född utrikes Pneumokocker Resistenta pneumokocker Antalet fynd av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (MIC,5 mg/l) har ökat sedan 1999, både totalt sett och hos barn < 7år varför andelen barn är i stort sett oförändrad. Flest fall ses bland de yngsta barnen och bara enstaka fall av barn > 5år. förskolor där man fann många nya fall (> 3 nya fall) var det i småbarnsgrupper med barn på 3 år eller yngre. Invasiv pneumokocksjukdom Under 27 har sammanlagt 25 fall av invasiv pneumokocksjukdom rapporterats. Det är i princip oförändrat jämfört med föregående år. Åldersfördelningen med en topp bland barn < 5år och sedan framför allt fall bland deras föräldrageneration samt farföräldrar ser också ut som tidigare år. Någon förändring p.g.a. vaccination av barn är alldeles för tidigt att se eftersom den påbörjades först i oktober 27. Under 27 genomfördes provtagning på 28 förskolor p.g.a. fynd av pneumokocker med MIC,5 mg/l mot pc och samtidig resistens mot 2 andra antibiotika. Totalt togs odlingar på 484 barn och man fann då 41 (8,5 %) nya fall vilket är något mer än de 3/534 (6 %) man fann 26. På de Tabell 2. Fall av pneumokocker med MIC,5 mg/l mot pc Totalt <7 år <7 år i %

6 6 Antibiotikaresistenta bakterier MRSA - meticillinresistenta stafylokocker År 27 diagnostiserades 353 personer med MRSA att jämföra med 36 året innan. Ökningstakten har under de senaste åren legat runt 15 %. Således ser vi ett trendbrott för 27 med utebliven ökning. Vid utgången av 27 kände vi till 1 31 personer med MRSA i Stockholms läns landsting. Totalt har 2 14 personer diagnostiserats med MRSA sedan år 2 men 75 personer har lämnat landstinget och 629 avlidit. MRSA odlingar Antalet odlingar som tagits med frågeställningen MRSA är fortfarande hög, närmare 178 odlingar genomfördes under 27 vilket är en ökning med 2 odlingar jämfört med 26. De flesta MRSA patienter (6 %) hittades vid riktad MRSA odling, varav knappt hälften av dessa vid smittspårning. Endast 7 % hittades vid intagningsodling. En stor del av MRSA patienter upptäcks vid allmän odling (4 %), d.v.s. odlingar tas utan misstanke om MRSA. Smittvägar Inom slutenvården har 46 patienter och 6 personal sannolikt smittats med MRSA (55 respektive 6 året innan). Större utbrott har identifierats inom akutsomatisk vård på Karolinska universitetssjukhuset, vilket berörde fyra kliniker inom vården på akutsjukhus, där två kliniker hade patienter på samma avdelning, samt inom geriatriken. Vid samtliga dessa enheter har händelseförloppet och hygienrutiner gåtts igenom och åtgärder vidtagits där svagheter identifierats. Likaledes har vi sett en minskning av antalet smittade inom särskilda boenden från 49 personer 26 till 28 under 27. Utlandssmitta och samhällssmitta är de helt dominerande smittvägarna som drabbat 116 respektive 15 personer. PVL-toxin Panton-Valentine leucosidine är ett gift som bildas av vissa stafylokocker. Man har i flera europeiska länder samt i USA sett en ökning av samhällsförvärvade PVL-toxin producerande MRSA-stammar som förorsakat svåra infektioner som lunginflammationer och multipla osteomyeliter hos unga personer. Under senare år har man även haft spridning av PVL-toxin producerande stammar inom sjukvården i USA. PVL-toxin producerande MRSA stammar finns även i Stockholms län men huvudsakligen bland personer som smittats i samhället eller utomlands och endast vid enstaka tillfälle på sjukhusen. Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Vancomycinresistenta enterokocker är ytterligare en bakterie med allvarlig antibiotikaresistens som varit känd Figur 6. Smittväg för MRSA-patienter Antal (%) Samhälle Utland Slutenvård Okänd Särskilda boenden Vårdcentraler under flera år men där endast ett fåtal patienter tidigare diagnostiserats. I september hittades en patient med VRE på en av Karolinska universitetssjukhusets avdelningar och smittspårning visar att smittspridning har skett på fem olika avdelningar vid skilda kliniker. Totalt har 35 patienter identifierats med samma klon av vanb positiv VRE, varav 8 kliniska fall och 27 symtomfria smittbärare. Stora smittspårningsansträngningar har gjorts samtidigt som vårdhygieniska rutiner har gåtts igenom på nytt. Vid ytterligare två sjukhus har smittspridning i liten skala skett till en respektive två patienter. Totalt har under fall med VRE diagnostiserats varav 2 fall av vana positiva isolat och 39 fall av vanb. ESBL På senare år har det blivit allt vanligare med ESBL (extended spectrum ß-lactamase)-producerande stammar av gramnegativa bakterier vilket leder till krångligare och dyrare behandling samt längre vårdtider. För att kunna mota Olle i grind är det viktigt att övervaka förekomsten av dessa stammar, varför fynd av ESBL-producerande bakterier blev anmälningspliktiga för laboratorier i februari 27. Totalt under 27 anmäldes 54 patienter med fynd av ESBL i Stockholms län. Av dessa fann man 75 % i urinodlingar varav de flesta tagits i öppenvården. Vid smittspårningar runt fall på sjukhus har man funnit att många bär på ESBL-producerande bakterier i feces men att de troligen är samhällsförvärvade då vidare typning visat att de flesta isolaten inte hör ihop. Dock har man vid några tillfällen visat på smittspridning inom vården som berott på bristande hygienrutiner eller undermåliga isoleringsmöjligheter. Det har nu utarbetats program för handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län, vilka återfinns på vår hemsida www. smittskyddsenheten.nu. Särskilda riskfaktorer för ESBL är patient med diarré, urin- eller fecesinkontinens, bukdränage, tarmstomi, urinkateter, RIK (ren intermittent kateterisering av urinblåsan), större omläggningskrävande sår eller assisterad andning.

7 Tarminfektioner och hepatit A Under året har 3 43 anmälningspliktiga tarminfektioner rapporterats till SmE, en lätt ökning jämfört med föregående år, då 3 15 anmälningar gjordes. 14 fall av hepatit A, varav 4 inhemska, anmäldes under 27, den lägsta siffran på tio år. 7 Antalet fall av Campylobacter, inklusive inhemska fall, har ökat och ökningen ses framför allt under sommarmånaderna. Även antalet fall av cryptosporidios har ökat, vilket troligen betingas av två smärre utbrott under året, se nedan. För övriga tarmdiagnoser har inga stora förändringar skett i statistiken jämfört med 26 (tabell 3). 18 fall av EHEC, 14 (79 %) inhemska, rapporterades under 27, jämfört med 3 fall 26 (16 inhemska, 53 %). I 11 fall kunde stammen isoleras och serotypas. Av dessa var 6 serotyp O157, 3 serotyp O26 och en vardera serotyp O13 och O163. Alla fallen var sporadiska utan något epidemiologiskt samband. Två patienter utvecklade HUS, 1 med serotyp O157 och 1 med serotyp O13. Under året har ett 4-tal utbrott av tarmsmitta rapporterats till SmE och föranlett preventiv rådgivning och provtagning (sjukhusassocierade utbrott med norovirus undantagna). En mikrobiologisk etiologi har kunnat påvisas i cirka 6 % av utbrotten. Norovirus var mest frekvent förekommande och också den vanligaste orsaken till misstänkt livsmedels-associerad smitta. Det största norovirusutbrottet inträffade på ett företag under senhösten. Totalt insjuknade cirka 45 personer. En omfattande epidemiologisk utredning initierades med provtagning och web-baserade enkäter. Utredningen visade att det fanns ett samband med att ha ätit av salladsbuffén som serverades i personalmatsalen och magsjukdom. Det framkom även att en kökspersonal hade insjuknat under förmiddagen den aktuella dagen och att denna person hade hanterat grönsaker som serverades på salladsbuffén. Ett annat norovirus-utbrott drabbade 12 hotellgäster, möjligen fanns också här smittbärare bland kökspersonalen. Ytterligare ett utbrott drabbade 11/14 (79 %) personer som insjuknade med norovirus efter att ha ätit ostron på restaurang. Norovirus-utbrotten inom vården var många och omfattande under säsongen 26/27, genotyp II.4 26b dominerade. Tre mindre utbrott av histaminförgiftning efter förtäring av tonfisk drabbade ett 2-tal personer under början av året. Ett utbrott av cryptosporidios med cirka 2 sjukdomsfall inträffade under en konferensresa i Norge och ett mindre daghemsutbrott med Cryptosporidium drabbade 12 förskolebarn, där smittspridningen troligen skett genom gemensamt bad i plastpool. Ett mindre livsmedelsorsakat utbrott med Campylobacter inträffade under senhösten med 22 sjuka. En kohortstudie visade att kyckling var misstänkt smittkälla. Under sommarmånaderna deltog smittskyddsenheten i utredningen av fyra olika utbrott av Salmonella. I månadsskiftet maj-juni insjuknade 6 personer i länet (13 personer totalt i landet) med S. Infantis. Någon smittkälla kunde inte påvisas. I juni smittades ett 1-tal personer med S. Thompson i samband med en studentmottagning. Resultaten från en kohortstudie visade att sallad möjligen var en smittkälla. Under juli månad drabbades 17 personer i länet av S. Stanley, ytterligare fall fanns i övriga landet. En fall-kontroll studie pekade på alfalfagroddar som trolig smittkälla. Under sensommaren rapporterades sammanlagt 158 inhemska fall av S. Java i landet, varav de flesta från Västsverige. 18 personer var boende i Stockholms län. Den epidemiologiska utredningen visade att den troliga smittkällan var importerad babyspenat, som drogs tillbaka av importören. Smittskyddsenheten har även deltagit i utredningen av ytterligare fyra olika nationella salmonellautbrott. I ett av utbrotten var smittkällan köttfärs av svenskt ursprung. För de två andra utbrotten kunde ingen säker smittkälla fastställas. Tabell 3. Rapporterade fall av tarminfektioner i Stockholms län Diagnos Totalt Sverige Utland Uppg. saknas Totalt Sverige Utland Uppg. saknas Totalt Sverige Utland Uppg. saknas Campylobacter Cryptosporidios EHEC Giardia Salmonella Shigella Yersinia

8 Avsändare: Smittskyddsenheten Norrbacka 4tr Stockholm B SVERIGE PORT BETALT TBE- Fästingöverförd hjärninflammation År 27 diagnostiserades 88 fall av TBE jämfört med 86 fall under 26. Sjuttioåtta personer har uppgivit smittort i Stockholms län, fem i Södermanlands län, två i Uppsala län och en i Västra Götaland. Två har smittats på Åland och en i Lettland. Elva personer diagnostiserade i andra län har uppgivit att de smittats i Stockholms län. Sextiosex personer (75 %) har sjukhusvårdats och en man har avlidit i TBE. Av de 78 personer som diagnostiserats och uppgivit smittort i Stockholms län har 32 personer (41 %) sommarställe på smittorten och 3 personer (38 %) är fast boende på smittorten. Femtiotvå personer (59 %) har uppgivit känt fästingbett. Inga nya, tidigare ej kända smittorter, har rapporterats i länet. Figur 7. TBE Tre barn har insjuknat i TBE under året, en 5-åring, en 6-åring och två 7-åringar. Sedan 1995 har totalt 43 barn, sju år eller yngre, insjuknat i TBE varav tre var under tre år. Sedan år 2 har 17 laboratorieverifierade vaccinationsgenombrott inträffat varav sex under 27. Riktlinjer för handläggning av misstänkta vaccinationsgenombrott finns på vår hemsida Där finns också en uppdaterad karta med sannolik smittort för AB, C och D län samt uppdaterade vaccinationsrekommendationer och möjlighet att beställa broschyren Fästingar och fästingöverförda infektioner. Smittort i Stockholms län Totalt antal fall i Sverige LEGIONELLA Tjugotvå fall av legionellainfektion har rapporterats under året varav fyra fall är smittade i Sverige. Könsfördelningen är den normala för legionellainfektion med 14 män och 8 kvinnor. Åldern varierar mellan 33 och 84 år med en medianålder på 6 år. För hälften av fallen har en odling av antingen sputa eller bronksekret/ lavage skett. Denna ökning av odlingar från legionellafall är glädjande ur smittspårningssynpunkt då isolat från miljö kan jämföras med patientisolaten för att fastställa smittkällan. Legionella pneumophila dominerar som orsakande serotyp med 17 fall, L. bozemanii och L. longbeachae orsakade ett fall vardera. För övriga tre fall är serotypen okänd. I slutet av juli månad blev enheten involverad i ett internationellt legionellautbrott. Man hade på infektionskliniken på Södersjukhuset uppmärksammat att tre nyinkomna patienter med misstänkt legionellainfektion alla kom från samma brittiska kryssningsfartyg, detta meddelades samma dag till enheten. Ett intensivt arbete med kontakter med fartygsläkare, rederi, brittiska smittskyddsmyndigheter samt det europeiska smittskyddsinstitutet inleddes. I Stockholm diagnostiserades tre fall och ytterligare fyra fall konstaterades i England varav ett dödsfall. Smittländer för övriga fall var Spanien 5 fall, Italien 2 fall samt vardera ett fall från Bulgarien, Grekland, Lettland, Malaysia, Schweiz, Serbien- Montenegro och Thailand Smittskydd Stockholm är ett nyhetsbrev som utges fyra gånger per år av Smittskyddsenheten i Stockholms län. Prenumeration och adressändringar: Ingela Josephson Ansvarig utgivare: Åke Örtqvist Chefredaktör: Bo Svenungsson Redaktör: Johan Sjöblom Adress: Smittskyddsenheten, Norrbacka 4tr, Stockholm Telefon: (växel) Fax:

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010 Nr 1/211 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 21 I början på 21 höll vi fortfarande på att vaccinera mot svininfluensan. Det var barnen som skulle ha en andra dos. Smittspridningen upphörde

Läs mer

Årsstatistik 2014. Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014

Årsstatistik 2014. Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014 Nr 1, 215 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 214 Allmänfarliga sjukdomar (ej STI ) Campylobacterinfektion, 127 fall et fall har ökat betydligt jämfört med tidigare år. Inget

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 1 (19) Enheten för smittskydd och vårdhygien 2015-06-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 Tabell över anmälda fall under åren 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Atypiska mykobakterier

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008 Nr: 1/29 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 28 Det totala antalet anmälningar enligt Smittskyddslagen har minskat något vilket beror på att vi har en 21 %-ig nedgång i klamydiafallen.

Läs mer

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013

Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2013 1 (13) Enheten för smittskydd och vårdhygien 214-4-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 213 Tabell över anmälda fall under åren 29 213 29 21 211 212 213 Atypiska mykobakterier

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Nr 1/2014 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Antalet anmälningar enligt smittskyddslagen har ökat med 25 % från 2012. Anledningen är en ökad smittspridning av klamydia där vi

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009 Nr 1/21 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 29 Året har helt dominerats av influensa. Eftersom säsongen 28-29 började med influensafall tidigt, befarade många att det skulle bli mer

Läs mer

Smittskydd Stockholm

Smittskydd Stockholm Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 1/213, ÅRGÅNG 24 hepatit B pneumokocker hiv aids antibiotikaförbrukning hepatit C tarminfektioner Statistik 212 klamydia hepatit A MRSA, VRE, ESBL

Läs mer

Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 5 Dokumentets namn Riktlinjer för vård hygien och smittskydd och riskavfall Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 070413 Reviderad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Innehåll 2014 års rekommendationer

Innehåll 2014 års rekommendationer Enheten för smittskydd och vårdhygien Information från smittskydd, vårdhygien och Strama Årgång 15, Nr 1, april 2014 Innehåll 2014 års rekommendationer om TBE-vaccination Resistenta bakterier ett ständigt

Läs mer

Smittskydd Stockholm

Smittskydd Stockholm Smittskydd Stockholm STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 1/214, ÅRGÅNG 25 STATISTIK 213 SISTA NUMRET SOM TIDNING Kära vänner! Innehåll Att presentera ett helt års händelser och på några få tryckta sidor är

Läs mer

mittskyddsposten Nästa nummer beräknas utkomma i maj/juni! Informationsblad från Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen Nya medarbetare

mittskyddsposten Nästa nummer beräknas utkomma i maj/juni! Informationsblad från Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen Nya medarbetare mittskyddsposten Informationsblad från Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen Det nya året började som det förra slutade, med kräksjuka både ute i samhället och på våra institutioner och sjukhus.

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Epidemiologisk årsrapport 2007

Epidemiologisk årsrapport 2007 Epidemiologisk årsrapport 27 Sorkfeber ökade dramatiskt 27 till 2 195 rapporterade fall, vilket är en tiodubbling jämfört med året innan. Sjukdomen är en zoonos som smittar människor via skogssork. Att

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111

Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, 141111 sidan 1 sidan 2 sidan 3 Teorier om epidemiernas orsaker Hippokratiska - från antiken in på 1800-talet Marcus

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

STI. Praktiskt handläggande

STI. Praktiskt handläggande STI Praktiskt handläggande SmL Smittspårning Statistik Riktlinjer Klamydia.se Bemötande Fallbeskrivningar Praktiskt tänk Agenda Smittskyddslagen (SmL ) Omfattar; Klamydia,Gonorre, Hiv, Syfilis, Hepatit

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Ännu ett år har flutit förbi

Ännu ett år har flutit förbi Nr 1 Mars 2011 I årets första nummer av tidningen Smittskydd Skåne presenterar vi som vanligt statistik över föregående års anmälningar enligt smittskyddslagen. Vi kan konstatera att smittskyddsåret 2010

Läs mer

Smittskyddslagens tillämpning (rättigheter och skyldigheter)

Smittskyddslagens tillämpning (rättigheter och skyldigheter) Smittskyddslagens tillämpning (rättigheter och skyldigheter) 1. Inledning 3 Smittskyddslagens syfte 3 Vad lagen reglerar 3 Ansvarsfördelningen mellan smittskyddslagens aktörer 3 Angränsande lagstiftning

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Stephan Stenmark Smittskyddsläkare i Västerbotten Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008

Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 1(5) Miljöförvaltningen Legionellafall i Landskrona stad år 2002-2008 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2009:11 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(5) Sammanfattning Legionellabakterier

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4

Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4 Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4 Mats Erntell, smittskyddsläkare Birgitta Jönsson, smittskyddssjuksköterska Publicerad 2014-03-07

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Epidemiologisk årsrapport 2012

Epidemiologisk årsrapport 2012 Epidemiologisk årsrapport 212 Epidemiologisk årsrapport 212 Totalt har antalet rapporterade, anmälningspliktiga sjukdomar har varit relativt stabilt i Sverige sedan flera år. Under 212 anmäldes 7227 fall,

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Dec 2010 SMITTSKYDDSINSTITUTETS RAPPORTSERIE NR 3 2010 Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Vaksamhet viktigt hos både blivande mödrar, mödrahälsovården och myndigheter AV SOFIE IVARSSON SMITTSKYDDSINSTITUTET

Läs mer

Hälsoundersökningar 4

Hälsoundersökningar 4 Hälsoundersökningar 4 Bakgrund Omfattningen av hälsoundersökningarna har behandlats i propositionen 1992/93:50 (Bilaga 8, sid. 3) om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin, där bl.a. följande

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 ADMINISTRATIVA PROGRAM Anmälningspliktiga sjukdomar...2 Behandlingsbegränsning Ej HLR...3 LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall)...4 LPT (lag om psykiatrisk

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Hiv och hepatit - vad behöver jag som personal veta? 150304, Piperska Muren Överläkare/bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Hiv Hepatit C Hepatit B

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne Tuberkulos Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 2 Tuberkulosincidensen bland svenskfödda i Sverige 1920-2008 700 600 Antal fall per 100,000 500 400 300 200 BCG 100

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Smittskydd Östergötland

Smittskydd Östergötland Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion

Läs mer

TBC - hotbilden har förvärrats

TBC - hotbilden har förvärrats Förändrad population nya utmaningar TBC - hotbilden har förvärrats SFOG, Norrköping, 25 augusti 2009 250 200 Tuberkulos Stockholms län 1989-2008 Kvinna Man Totalt 230 Antal rapporterade 150 100 120

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 ADMINISTRATIVA PROGRAM 2 251B Anmälningspliktiga sjukdomar 2 252B Behandlingsbegränsning EJ HLR 4 253B LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) 5 254B

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Blodsmitta Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Blodsmitta i vården Hepatit B och C, hiv Risk vid: - stickskada - blodstänk i ögon eller mun (slemhinnor) - blod på öppna sår Blodsmitta i vården

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Framtidsplan hälso och sjukvård Dalarna

Framtidsplan hälso och sjukvård Dalarna Infektionssjukdomar Framtidsplan hälso och sjukvård Dalarna Sammanfattande synpunkter Infektionssjukdomar utgör en av de vanligaste diagnosgrupperna inom såväl öppen som sluten somatisk vård. Med tanke

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet 2014-11-12 Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hiv- Humant Immunbrist Virus Isolerades 1983 i Frankrike. Namn HIV-1 1985.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Smittskyddsenheten

Verksamhetsberättelse för Smittskyddsenheten Verksamhetsberättelse för Smittskyddsenheten 2010 Innehåll FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR 3 SMITTSKYDDSENHETENS ÖVERGRIPANDE MÅL 4 ANTIBIOTIKARESISTENS 6 Arbetsgruppens mål och arbete 6 Föreläsningar,

Läs mer