Läkemedelskommittén önskar er alla en skön sommar!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelskommittén önskar er alla en skön sommar!"

Transkript

1 TerapiTips NR 3 JUNI 2014 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER Ordföranden har ordet SID 2 Bättre liv för sjuka äldre och läkemedelsgenomgångar 2014 Mål och delresultat för Sörmland SID 3-9 Acnebehandling i primärvården SID 10 Bisfosfonater: en välsignelse för ortopeden men tandvårdens gissel SID 11 Nya nordiska näringsrekommendationerna i tryck SID Läkemedelsbehandling vid fetma SID 14 Aktuellt om urologiska mediciner SID Min förskrivning - en ny e-tjänst för dig inom vården SID 17 Lagerstatus på alla apotek SID 17 Zostavax utesluts ur högkostnadsskyddet SID 17 Aktuella utbildningar Läkemedelskommittén önskar er alla en skön sommar!

2 NR SIDAN 2 Ordföranden har ordet Välkommen till ett nytt nummer av TerapiTips! Det pågår ett intensivt patientnära arbete i vårt landsting. Det händer samtidigt också mycket inom läkemedelsområdet. Läkemedelsfrågor som påverkar det dagliga arbetet på landstingets arbetsplatser märks ju förstås mest, men det pågår också ett dagligt arbete bakom kulisserna för att säkerställa att vårt landsting ska ha tillgång till de läkemedel och läkemedelstjänster som våra patienter behöver. Läkemedelskommittén arbetar just nu tillsammans med Kommunikationsenheten för att ytterligare förbättra informationen om läkemedel till hela landstinget. Det händer mycket och ibland ganska fort och då behöver nyheterna vara lätta att hitta och förstå. En ny hemsida beräknas vara på plats under slutet av hösten Mer information i nästa nummer av TerapiTips. Har du något eget tips till oss när det gäller att sprida information så hör av dig till ann-charlotte. eller vår informationsläkare bjorn. Arbetet med dosdispenserade läkemedel har varit intensivt sedan bytet av leverantör i oktober förra året. I samarbete med länets kommuner följs alla avvikelser kontinuerligt och antalet har stadigt minskat under våren. Läkemedelskommittén kommer att finnas med vid utbildningstillfällen i höst där de avvikelser som vi i landstinget kan påverka kommer att tas upp. Inbjudan till dessa skickas till verksamhetscheferna så fråga på hemmaplan om du har ett intresse! Har du frågor/ synpunkter så kan du höra av dig till vår apotekare som har ansvar för dessa frågor, se. dokumentation av läkemedelsförändringar under vårdtid fortgår. Bland annat en första utvärdering! Den rapporten kommer i höstnumret av TerapiTips. Läkemedelskommittén kommer att finnas med under hela den fortsatta implementeringen och ge stöd till de verksamheter som vill och behöver det. Ta gärna kontakt med oss vid behov via Behandlingsriktlinjerna inom områdena Nya orala antikoagulantia (NOAK) och Osteoporos är ännu inte klara. Själva kunskapsdelen, den rent farmakologiska, är färdig. Det som återstår är för verksamheterna att komma överens om hur samarbetet ska se ut mellan berörda sjukhuskliniker och primärvården. Återkommer direkt via ett Meddelandeblad när de är kompletta! Har du intresse av mat och hälsa så är artikeln om De nya nordiska näringsrekommendationerna något för dig! Aktuell vetenskap ligger till grund för dessa och stärker kunskapen om vad som är bra matvanor för de flesta av oss. Att läsa översiktartikeln om Aktuellt om urologiska mediciner är intressant för den som vill få en liten inblick i utvecklingen inom urologin som numer inte bara är praktisk kirurgi utan även innefattar allt fler läkemedel. Till sist vill jag och hela Läkemedelskommittén önska er alla en skön sommar! Läkemedelsförsörjningen, det vi känner som Sjukhusapoteket, är under upphandling. En viktig del av det dagliga sjukvårdsarbetet som måste fungera och där vi är beroende av en god kontakt med alla er som dagligen använder den. Vi återkommer så fort det avtalet är klart. Har du frågor/synpunkter så hör du av dig till vår apotekare som har ansvaret för läkemedelsförsörjningen. Ta del av mål och delresultat för Bättre liv för sjuka äldre och läkemedelsgenomgångar, på sidorna 3-8. Jag lovade att du skulle kunna läsa vidare om hur arbetet med att införa Läkemedelsberättelse och Lars Steen Ordförande Läkemedelskommittén

3 SIDAN 3 NR Bättre liv för sjuka äldre och läkemedelsgenomgångar 2014 Mål och delresultat för Sörmland Att nå läkemedelsmålen för Bättre liv för sjuka äldre innebär konkret att färre äldre i Sörmland får olämpliga läkemedel och därmed minskad risk för fallskada, förvirring och andra läkemedelsbiverkningar som påverkar den äldres liv och livskvalitet. Som tidigare år är målet att minska användningen av de läkemedel som bedöms som generellt olämpliga till äldre, samt NSAID och antipsykotika hos individer 75 år och äldre. För måluppfyllelse och för att kunna ta del av prestationsersättningen krävs att färre individer har hämtat ut recept på dessa läkemedel under 4 av 6 månader, mätperioden mars-augusti 2014 jämfört med respektive månad Antalet sörmlänningar 75 år som erhållit recept på något eller några av läkemedlen ovan och som också har hämtat ut dessa på apotek har minskat från januari 2011 till april 2014 för alla tre läkemedelsgrupper som ingår i den nationella satsningen. Även om Sörmland inte har fått full utdelning vad gäller prestationsersättning går det åt rätt håll. För att nå fram fullt ut får dock arbetet inte stanna upp. Under 2014 satsar Landsting och kommunerna i Sörmland gemensamt på att nå följande tre mål inom Äldre och läkemedel: 1. Klara alla tre läkemedelsmål inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2. Göra fler dokumenterade och kodade läkemedelsgenomgångar än % av de äldre på särskilda boenden ska få minst en årlig läkemedelsgenomgång Hur ligger vi till så här långt?

4 NR SIDAN 4 Av diagrammen ovan framgår att Sörmland så här långt har lyckats med målen utom för antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) i april. Du kan själv följa resultaten för läkemedelsindikatorerna för Bättre liv för sjuka äldre : Resultaten kan följas på läns- och på kommunnivå, men tyvärr ännu inte på vårdcentralsnivå. Av sammanställningen på nästa sida framgår om det på kommunnivå är färre individer som hämtat ut recept på olämpliga läkemedel mars och april 2014 jämfört med samma månader året innan och hur Sörmland ligger till jämfört med övriga län och riket. (Röd pil innebär att ingen minskning har skett)

5 SIDAN 5 NR Sammanställning - Sörmland och kommunnivå Förändringar mars och april 2014 jämfört med mars och april 2013 Sörmland Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Källa: SKL Antipsykotika Olämpliga läkemedel NSAID mars april mars april mars april Olämpliga läkemedel-resultat hela landet April 2014 jämfört med april 2013 Län April 2014 Förändring Sörmland 8,3% Blekinge 10,1% Dalarna 9,4% Gävleborg 7,9% Halland 10% Jämtland 8,7% Jönköping 9,1% Kalmar 8% Kronoberg 8,6% Norrbotten 9,1% Gotland 7,9% Källa: SKL Län April 2014 Förändring Skåne 9,2% Stockholm 10,1% Uppsala 8,6% Värmland 9,1% Västerbotten 8,8% Västernorrland 8,8% Västmanland 7,5% Västragötaland 10,5% Örebro 9,5% Östergötland 9,8% Riket 9,4%

6 NR SIDAN 6 NSAID-resultat hela landet April 2014 jämfört med april 2013 Län April 2014 Förändring Sörmland 3,2% Blekinge 3,6% Dalarna 3,5% Gävleborg 3,1% Halland 4,0% Jämtland 3,4% Jönköping 2,5% Kalmar 3,3% Kronoberg 2,7% Norrbotten 3,3% Gotland 3,1% Län April 2014 Förändring Skåne 3,2% Stockholm 3,5% Uppsala 3,0% Värmland 3,3% Västerbotten 3,2% Västernorrland 3,3% Västmanland 2,4% Västragötaland 3,9% Örebro 2,9% Östergötland 2,2% Riket 3,3% Källa: SKL Antipsykotika-resultat hela landet April 2014 jämfört med april 2013 Län April 2014 Förändring Sörmland 1,9% Blekinge 2,3% Dalarna 3,5% Gävleborg 1,7% Halland 2,1% Jämtland 2,0% Jönköping 2,6% Kalmar 1,8% Kronoberg 2,4% Norrbotten 3,2% Gotland 1,5% Län April 2014 Förändring Skåne 2,1% Stockholm 2,3% Uppsala 2,1% Värmland 2,3% Västerbotten 2,8% Västernorrland 2,1% Västmanland 1,5% Västragötaland 2,7% Örebro 2,3% Östergötland 1,9% Riket 2,3% Källa: SKL

7 SIDAN 7 NR Hur kan vi minska inadekvat användning av NSAID hos äldre? Undvik vid hjärtsvikt och njursvikt (egfr< 30ml/min), risk för GI-blödning. Har icke farmakologiska åtgärder prövats? Nociceptiv smärta? Kan paracetamol, Norspan eller låg dos av stark opiod vara ett alternativ? Vid stark indikation för NSAID - Välj Naproxen eller Ibuprofen - Ge lägsta effektiva dos - Beakta rekommenderade maxdoser till äldre Ibuprofen max 1200mg/dygn, naproxen max 500mg/dygn, Diklofenak max 75mg/dygn - Undvik om möjligt behandlingstid > 1-2 veckor - Skriv slutdatum på kuren - Utvärdera effekt Hur kan vi minska inadekvat användning av antipsykotika hos äldre? Det finns ett starkt stöd i vetenskapen för att beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) i första hand ska behandlas med omvårdnadsåtgärder och att eventuell behandling med läkemedel bör ske med stor försiktighet. Det pågående arbetet med BPSD-registret är en viktig framgångsfaktor (http://www.bpsd.se/). Viktigast vid BPSD-symtom är att utreda bakomliggande orsaker och åtgärda dessa samt göra en läkemedelsgenomgång. Symtomatisk läkemedelsbehandling av BPSD är ett komplement till adekvata omvårdnadsåtgärder och anpassning av fysisk miljö. Antipsykotika har en liten plats vid BPSD och de är endast indicerade vid psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande och/eller potentiell fara för patient och andra. Insatt behandling ska utvärderas, följas upp och tidsbegränsas. Hur har vi lyckats med målen för läkemedelsgenomgångar så här långt? Underlag för statistiken för enkla läkemedelsgenomgångar är åtgärdskoderna i SystemCross. Läkemedelskommittén står för uppgifter angående antalet fördjupade läkemedelsgenomgångar (endast avslutade ingår). Läkemedelsgenomgångar som inte har kodats, ingår inte i sammanställningen. Antal kodade läkemedelsgenomgångar enligt statistik från D-data och Läkemedelskommittén: 2013 (januari-december) (enkla och fördjupade, särskilt och ordinärt boende) 2014 (januari-april) (varav 412 särskilt boende) Samtliga vårdcentraler har ökat antalet dokumenterade och åtgärdskodade läkemedelsgenomgånger, spridningen är dock fortfarande stor. Hur går det målet att minst 80% av patienter i särskilt boende ska fått en läkemedelsgång under 2014?

8 NR SIDAN 8 Vårdcentraler med täckningsgrad >20% jan-april 2014 Andel individer på särskilt boende som fått kodad läkemedelsgenomgång Vårdcentral VC Vingåker 20% Andel säbopatienter Mål för 2014: 80% Nuläge: 19% i snitt VC Torshälla 22% VC Fristaden 25% VC Bagaregatan 30% VC City 32% VC Trosa 35% VC Gnesta 36% VC Achima Care Eskilstuna 38% VC Familjedoktorerna 42% VC Oxelösund 55% Enkel läkemedelsgenomgång - vad säger författningen? För vem? Patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade fem eller fler läkemedel Patienter som har misstänkta eller konstaterade läkemedelsrelaterade problem När och hur ofta? Vid besök hos läkare i öppen vård Inskrivning i slutenvård Påbörjad hemsjukvård (HSV) Inflyttning i särskilt boende (SÄBO) Dessutom årligen under pågående HSV/boende i SÄBO

9 SIDAN 9 NR Vad ingår i en enkel läkemedelsgenomgång? 1. Kartlägg så långt möjligt: Vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför Vilka av dessa läkemedel patienten använder Vilka övriga läkemedel patienten använder (även receptfria och naturläkemedel) Ev. praktiska problem med hantering och följsamhet 2. Bedöm om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker 3. Behövs fördjupad läkemedelsgenomgång? 4. Ge patienten en uppdaterad läkemedelslista och individuellt anpassad iformation 5. Diktera åtgärdskod XV015 (enkel läkemedelsgenomgång) Bakom de förbättrade resultaten för både läkemedelsgenomgångar och Bättre liv för sjuka äldre ligger ett engagerat arbete hos läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal - på vårdcentraler, i särskilt boende, i hemsjukvården och på sjukhus. Samsyn mellan Landsting och kommunerna kring vad som ska göras, när och hur det ska göras samt ett gott samarbete mellan professionerna är A och O, tydliga samarbetsrutiner ett måste. Läs mer om god läkemedelsterapi hos äldre här! Sörmland är bra och ska bli bäst!! Tack för gott samarbete under våren! Ruth Lööf Apotekare i Läkemedelskommittén

10 NR SIDAN 10 Acnebehandling i primärvården Då acne är så vanligt förekommande under puberteten vill vi påminna om behandlingsalternativen. Vissa patienter får/har kvar acne i vuxen ålder och är behandlingskrävande. I vårdöverenskommelsen (Primärvård och Hud) står att primärvården ska behandla lindrig/måttlig acne. Remiss till Hudkliniken Sörmland om behandling i 3 månader med Tetracyklin och lokalterapi inte gett effekt, varit otillräcklig eller täta recidiv. Ställningstagande sker sedan på hudkliniken till behandling med Roaccutan (isotretinoin). Vid all acnebehandling gäller att motivera patienten att vara uthållig, då effekten ofta kommer först efter 6-8 veckor och ska pågå i minst 3 månader. Behandling väljs efter acnens typ och svårighetsgrad. I följande text är de medel som står i Reklistan markerade med fet stil. Vid lindrig acne kan Skinoren kräm 2 gånger/dag prövas; ger sällan lokala biverkningar. Vid komedoacne (svarta eller vita pormaskar) och ett fåtal rodnade papler eller små pustler kan Basiron gel väljas. Smörjes 1gång/dag - helst på morgonen då medlet har en blekande effekt på textilier (använd vita lakan, handdukkar etc.). Som biverkan lätt sveda eller uttorkning. Vid huvudsakligen komedoner pröva Differin gel/ kräm 1gång/dag - gärna till natten. Kan de första veckorna ge rodnad och torrhet i huden varför man kanske måste smyga in behandlingen varannan-3:e dag i början tills huden vant sig. För att få bättre effekt kan Epiduo gel prövas (en kombination av Basiron och Differin). Smörjes 1 gång/dag. Vid mer inslag av papler /pustler kan Duac gel prövas (kombination av lokalt Dalacin och Basiron). Då Dalacin (Clindamycin) är ett antibiotikum är behandlingstiden 3 månader, ej längre p.g.a. risken för resistensutveckling. Man kan välja Dalacin liniment i stället, men måste då kombineras med annan lokalbehandling t.ex. Skinoren av samma anledning. Vid svårare acne med många rodnade papler och papulopustler (d.v.s. mer inflammation runt talgkörtlarna) kan 3 månaders peroral behandling med Tetralysal kapslar 300 mg x2 ges. Detta måste dock ALLTID kombineras med ett lokalt medel UTAN antibiotika, återigen för att minska resistensutvecklingsrisken (Basiron/Differin/ Epiduo eller Skinoren). Vissa kvinnor kan ha effekt av p-piller typ Yasmin eller Diane - tar dock lång tid innan effekt och man måste vara förtrogen med ev. kontraindikationer och biverkningar vid förskrivning. Vid graviditet kan Skinoren och Basiron användas. Troligen är Dalacin liniment ofarligt. Differin däremot är fosterskadande (obs att det ingår i Epiduo). Peroralt Tetracyklin ska ej användas av gravida, under amning eller till barn under 12 år. Flera av dessa receptbelagda lokalbehandlingsmedel är ej rabatterade vilket kan vara bra att upplysa om vid förskrivning. Vid svår acne med cystor, bölder och ärrbildningsrisk eller där ovannämnda behandling ej haft effekt/ täta recidiv: remiss till hudkliniken. Man kan då ta ställning till om 6 månaders isotretinoinbehandling är aktuell. Sedan licensen togs bort för Roaccutan säljs nu läkemedlet med generikanamn d.v.s. Isotretinoin. Det ska fortfarande förskrivas av hudläkare då det kräver god kännedom om behandlingen och biverkningsriskerna, varav den allvarligaste är den fosterskadande effekten. Tills vidare är det vårt effektivaste acnemedel och ger en bestående utläkning hos ca 2/3 av patienterna. Med tanke på att man fortfarande långtidsbehandlar acne med både lokala och perorala antibiotika (3 mån) - är förhoppningen för framtiden att vi får nya effektiva medel för att slippa resistensutvecklingsrisken av bakterier. Anledningen till att man använder Clindamycin och Tetracykliner under så lång tid som 3 mån är deras antiinflammatoriska effekt på talgkörtlarna. Detta är skrivet i hopp om att de acnemedel som står på Reklistan ska kunna användas på effektivaste sätt. Rätt använda ska våra patienter inte behöva lida av sin acne. Christina Brunfelter, överläkare Sammankallande expertgruppen Hud

11 SIDAN 11 NR Bisfosfonater: en välsignelse för ortopeden men tandvårdens gissel Många patienter står idag på behandling med bisfosfonater som frakturprofylax. En biverkan till denna behandling är väl känd och det är osteonekroser i käkarna,onj (Osteonecrosis of the Jaw). Orsaken till att osteonekrosen drabbar käkarna är den höga benomsättningen som finns där och mandibeln är mest utsatt. Risken ökar om patienten har ett nedsatt immunförsvar, t ex svårinställd diabetes, svår reumatoid artrit och högdos steorider. Risken för nekroser kommer vid en behandlingstid på >3 år för perorala bisfosfonater och med detsamma för intravenöst administrerade bisfosfonater exempelvis vid vård av malign sjukdom. Osteonekrosen kan uppstå spontant men det vanligaste är att den uppkommer i samband med någon form av benskadande behandling t.ex. tandborttagning eller tandstenskrapning. Bästa sättet att undvika problemet är att se till att denna typ av behandling ej kommer att behövas framgent. Patienterna måste vid peroral behandlings insättande upplysas om risken för biverkning och att de skall berätta för sin tandläkare att de tar preparatet. Patienter som skall sättas på perorala bisfosfonater och samtidigt har riskfaktorer bör saneras från dentala infektionsfoci innan preparaten sätts in och denna sanering måste patienten själv betala enligt gällande tandvårdstaxa. Detta kan förstås ställa till problem för betalningssvaga. Innan behandling med intravenösa bisfosfonater sätts in vid malign sjukdom skickas rutinmässigt remiss till sjukhustandläkare för sanering. Denna sanering får patienten på sjukvårdstaxa enligt gällande regelverk. Vid sanering i förväg bör alla tänder med dålig prognos tas bort, parodontit och karies saneras samt munhygienen optimeras. Allt för att undvika ingrepp längre fram. Om en nekros skulle uppstå trots försiktighetsåtgärder skall sjukhustandläkare eller käkkirurg kontaktas för vidare handläggning. Om patienten fått perorala bisfosfonater i >3 år bör också sjukhustandläkare eller käkkirurg kontaktas för råd om vidare handläggning om man som tandläkare behöver genomföra någon form av benskadande behandling. Likaså om ett behandlingsbehov skulle uppstå på en patient som fått intravenösa bisfosfonater. Det finns ingen absolut konsensus om hur man handlägger patienterna och behandlingsstrategierna har växlat, därav rådfrågningen. Tyvärr är det inte ovanligt att vi träffar patienter med svår reumatoid artrit som stått på bisfosfonater >5år, äter metrotexat och cortison. I värsta fall dessutom motoriskt handikappade i sina händer så att en god munvård kan vara svår för dem att genomföra. Dessa patienter är mycket sköra odontologiskt och både risken för att få karies och parodontit är hög. Numera finns för de patienterna möjlighet att få tandvård till sjukvårdstaxa genom s.k. blått kort. För detta krävs att en läkare fyller i ett särskilt läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning enligt 3 a tandvårdsförordningen (1998:1338) i dessa fall grupp 5. Det som avgör om personen är berättigad till hjälpen är graden av motoriskt handikapp. Kortet berättigar patienten att få all tandvård utom fast protetik till sjukvårdstaxa. Tandvården fokuserar i dessa fall naturligtvis på profylaktiska insatser. Bodil Linde-Olsson, specialisttandläkare Tandvårdskommittén Sörmland Källor: Tandvårdens läkemedel Läkemedelsboken 2014 Svensk förening för orofacial medicin

12 NR SIDAN 12 Nya nordiska näringsrekommendationerna i tryck! En omfattande genomgång av det aktuella vetenskapliga läget om mat och hälsa ligger till grund för de nya nordiska näringsrekommendationerna. Resultatet har stärkt tidigare vetenskap om vad som är bra matvanor. I den nya upplagan läggs ett större fokus på helhet och kvalitet. För vårdpersonal är det viktigt att känna till rekommendationerna samt de förändringar som har skett i den nya upplagan. Vad är NNR De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) utgör rekommendationer om matvanor och fysisk aktivitet som främjar hälsa på kort och lång sikt för barn, vuxna och äldre. Rekommendationerna lyfter fram matvanor som kan minska risken för livsstilssjukdomar som hjärtkärlsjukdom, övervikt, typ 2 diabetes och cancer. I NNR rekommenderas också hur mycket av olika näringsämnen som behövs för kroppens optimala funktion, samt om fysisk aktivitet. Vi har haft gemensamma näringsrekommendationer i Norden sedan 1980, vilket är genomförbart då vi i Norden har liknande sjukdomsmönster och matvanor. Det är också kostnads- och resurseffektivt. NNR används också till att ta fram kostråd, planera koster för grupper och utgör också ett underlag för nyckelhålsmärkningen. Det är också ett verktyg för att utvärdera intag av näringsämnen. Rekommendationerna för både makro- och mikronutrienter och fysisk aktivitet grundas på en systematisk översikt över befintlig vetenskap inom respektive område. I den nya upplagan av NNR 2012 har områden där det kommit mycket ny forskning uppdaterats. Över hundra experter från Norden har deltagit i arbetet och tusentals artiklar har granskats. Viktiga förändringar i nya NNR Fett I tabell 1 kan man se att andelen energi från fett har fått ett större spann i den nya upplagan av NNR, från E% till E%. Det beror på att det finns ett större utrymme för enkelomättade fetter. Enkelomättade fetter finns bland annat i raps- och olivolja och i nötter. Rekommendationerna kring intag av fleromättade samt mättade fetter kvarstår. Kolhydrater Andelen energi från kolhydrater har fått ett större spann, från E% till E%, se tabell 2. Detta är med anledning av det större utrymmet för intag av enkelomättade fetter. De kolhydrater som är förknippade med lägre risk för kroniska sjukdomar är kolhydrater i fiberrika livsmedel som innehåller mestadels långsamt digererbara kolhydrater d.v.s. fullkornscerealier, frukt, bär, grönsaker och baljväxter. Det rekommenderade intaget på g fibrer samt max 10 E% från tillsatt socker kvarstår sedan förra upplagan av NNR. Protein Rekommendationen kring andelen energi från protein har inte förändrats för barn och vuxna, men har ökat för den äldre befolkningen. För personer över 65 år bör protein utgöra mellan E%. Yngre personer täcker sitt proteinbehov vid intag mellan E%. Vitamin D Rekommendationen för vitamin D har höjts i nya NNR, se tabell 3. Vitaminet finns i fisk, framförallt i fet fisk. Mjölk, vissa fil- och yoghurtsorter av mini-, lätt och mellanvariant berikas med vitminet. För personer som äter fisk enligt rekommendationer samt väljer berikade mejeriprodukter täcker oftast behov av vitamin D. En illustration över de berikade mejeriprodukternas betydelse för vårt intag av vitamin D ses i tabell 4. En portion stekt lax ger 20 µg. Vitamin D bildas också i huden vid solexponering. Vid exponering av 25 % av hudytan 6-8 minuter 2-3 ggr/vecka beräknas ge mellan 5-10 µg D3/dag vid 60º norr om ekvatorn. För en person med mörkt pigment behövs motsvarande exponering av huden minuter/dag. Selen I tabell 5 redogörs det ökade rekommenderade intaget av Selen. Selenbrist är mycket ovanligt hos människa. Enklaste sättet att öka selenintaget är att äta mer fisk, inälvsmat, fågel och nötter. Svenskar äter för mycket fett och kolhydrater av dålig kvalitet Enligt den senaste versionen av Riksmaten äter 8 av 10 svenskar för mycket mättade fetter. För en person som har ett energibehov på 2000 kcal innebär det ett maxintag på 22 g mättat fett per dag, och för en person med ett energibehov på 3000 kcal ett intag på 33 g. Se tabell 6 för ett exempel på hur mycket mättade fetter som finns i olika mejeriprodukter.

13 SIDAN 13 NR I riksmaten har man också sett att 7 av 10 svenskar äter för lite fibrer och för mycket tillsatt socker. Enligt riksmaten kommer 15 % av vårt energiintag från godis, läsk, bakverk och snacks de uppenbara källorna till tillsatt socker. Socker gömmer sig dock i andra livsmedel. En person med ett energibehov på 2000 kcal rekommenderas att max äta 50 g tillsatt socker (10 E%). I 2 dl fruktyoghurt, 40 g crunchy müsli och 2,5 dl nyponsoppa finns sammanlagt 50 g tillsatt socker, det är lika mycket som i 1 hg lösgodis. Slutsats Vad innebär då rekommendationerna konkret när vi skall göra våra livsmedelsval med bakgrund i hur vi äter idag? Vi behöver äta kolhydrater och fett av bra kvalitet (hänvisning till bild 1). Vi bör välja livsmedel med omättade fetter, det vill säga att vi bör äta mer fisk, nötter och oljor och minska intaget av rött kött, charkprodukter och smör. Vi bör välja livsmedel med fiberrika kolhydrater, det vill säga att vi bör äta mer av grönsaker, frukt, bär, baljväxter och fullkornsprodukter och minska intaget av socker och vitt mjöl. Andrea Jareteg, leg dietist Dietistenheten Katrineholm För expertgruppen SÄRNÄR Tabell 1. Rekommenderat intag av fett Fett NNR 2004 E% NNR 2012 E% Fett Enkelomättat fett Fleromättat fett Mättat fett < 10 < 10 Tabell 2. Rekommenderat intag av kolhydrater Kolhydrater NNR 2004 NNR 2012 Kolhydrater E% E% Fiber g g Tillsatt socker < 10E% <10E% Tabell 3. Rekommenderat intag av vitamin D NNR 2004, µg vit D NNR 2012, µg vit D 2-75 år µg äldre 10 (>61 år) 20 µg Tabell 4. Vitamin D i olika mejeriprodukter vit D (µg) Lättprodukt Standardprodukt Mjölk 3 dl Fil 2 dl Smörgåsfett Matlagningsfett Totalt, vit D Tabell 5. Rekommenderat intag av Selen NNR 2004, µg Selen NNR 2012, µg Selen kvinnor män kvinnor män år

14 NR SIDAN 14 Tabell 6. Mättat fett i olika mejeriprodukter mättat fett (g) Lättprodukt Standardprodukt Mjölk 3 dl Fil 2 dl Smörgåsfett Matlagningsfett Totalt, mättat fett Läkemedelsbehandling vid fetma Under många år har man försökt behandla fetma med läkemedel. Tyvärr har historien varit dyster och kantats av läkemedel efter läkemedel som återkallats på grund av svåra biverkningar. Det finns flera läkemedel som genomgår olika studier som möjligen finns på marknaden inom några år men i nuläget finns bara en typ av läkemedel tillgängligt i Sverige. Detta är läkemedel som innehåller den verksamma substansen Orlistat. Det första läkemedlet som innehöll denna substans var Xenical. För att kunna ta upp fettet vi äter måste det först med hjälp av enzymet lipas spjälkas ner till mindre delar (fria fettsyror och monoglycerider). När man tar Xenical i samband med en måltid så blockeras en del av detta enzym vilket innebär att en del av fettet, cirka en tredjedel försvinner ut med avföringen. Då fettet som inte tas upp blandas med avföringen så är det vanligt med biverkningar hos dem som inte begränsar sitt fettintag, de vanligaste biverkningarna är lös avföring, gaser och oljig avföring. Effekten av Xenical är att man blir av med cirka 300 kalorier dagligen. Detta är inget undermedel men kan hjälpa motiverade personer till viktnedgång. Xenical kan vara aktuellt för patienter med ett body mass index (BMI) på minst 30 kg/m² eller minst 28 kg/m² om man har andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Xenical ingår i läkemedelsförmånen vid behandling av patienter som lider av diabetes typ 2 och som har ett BMI på minst 28 kg/m² och vid behandling av övriga patienter om patienten har ett BMI på minst 35 kg/m². Björn Lundahl Informationsläkare Läkemedelskommittén

15 SIDAN 15 NR Aktuellt om urologiska mediciner - Betmiga, Xatral,sildenafil (och Cialis) och Minirin Urologi brukar beskrivas som kirurgiska sjukdomar i urinvägarna och manliga genitalia. Från början av 90-talet och framåt har det introducerats alltfler farmaka med urologisk effekt (ibland dock inte så stor effekt...). Under 2013 registrerades Betmiga (mirabegron) som kommer att få stor betydelse för behandlingen av överaktiv blåsa. Vid midsommartid i fjol upphörde patentet på Viagra (sildenafil) och detta påverkar handläggningen av erektil dysfunktion. Dessa två nyheter motiverar en uppdatering av information kring urologiska läkemedel. Betmiga Behandling av överaktiv blåsa sker med vätskerestriktion, träningsprogram, farmaka och mer invasiva terapier ss Botox, operationer etc. Farmakologisk behandling har fram till 2013 uteslutande bestått av antikolinerg medicinering. I Terapitips nr 2 från 2009 finns en artikel om detta. I och med Betmigas inregistrering finns nu ett läkemedel där man kommer ifrån de antikolinerga biverkningarna av hittillsvarande farmaka. Betmiga utövar sin verkan genom att stimulera det sympatiska nervsystemet och detta medför att urinblåsan slappnar av. FASS-texten till Betmiga är tyvärr som för de allra flesta nyregistrerade läkemedel svårgenomtränglig. Jag försöker mig på en förenklad sammanfattning: Betmiga finns i styrkorna 25 resp 50 mg och det finns i FASS-texten tabell där det framgår vilka patienter som skall ha dosreducering. Det som saknas här är uppgift om vilka starka CYP3-hämmare man skall ta hänsyn till. Av texten längre ned (interaktioner - effekt av enzymhämmare) framgår att det är itrakonazol, ketokonazol, ritonavir och klaritromycin. Mitt råd angående kombination med andra läkemedel: undvik kombination med kodein, tramadol och tamoxifen. Vid samtidig behandling med digoxin och/eller metoprolol måste dessa monitoreras. QTförlängande läkemedel såsom flekainamid måste tas hänsyn till. Vidare lättläst info finns på janusinfo.se. Vad gäller effekten så synes den vara jämbördig med Detrusitol (samtidigt vet vi att Toviaz, som står på Sörmlands Reklista är mer effektivt än Detrusitol). Biverkningarna av Betmiga är få; de enda som anges som vanliga (= drabbar 1-10 %) är urinvägsinfektion (2,9 %) och takykardi (1,1 %). Vad gäller urinvägsinfektion är det samma som i placebogruppen och rimligen får även en del placebopatienter takykardi. Dessa jämförelser borde framgå av FASS-texten. För närvarande är Betmiga bara rabatterat för patienter som prövat och ej tolererat antikolinerg medicinering, denna inskränkning tror jag kommer att försvinna snart - inom ett par år. Jag bedömer att Betmiga kommer att bli en viktig pusselbit i handläggningen av överaktiv blåsa framdeles. Jag ser fram mot resultatet av de studier som pågår där man utvärderar kombinationen Betmiga och antikolinerg terapi. Xatral (alfuzosin) OD Manlig LUTS (Lower urinary tract symtoms) behandlas rätt ofta med alfareceptorblockerare och alfuzosin är då vanligast. De olika alfuzosinerna skiljer sig åt vad gäller depåformuleringen och det är endast för Xatral som det finns stora kliniska studier. Män med förlängd miktionstid och IPSS (International Prostate Symptom Score, symtompoäng) är det som lämpar sig bäst för alfuzosinbehandling. Den aktuella lokala terapitraditionen upplever jag ha två problem: 1) överdriven tilltro till effekten 2) överskattning av biverkningsrisken. 1) Effektivitet: man kan gott ge alfuzosin till patienter med höga symtompoäng samtidigt med remiss till urolog, men oftast är symtomförbättringen bara några få poäng och patienter med symtompoäng uppåt 20 eller mer upplever därför sällan någon bättring av behandlingen. Även patienter med IPSS kring 15 kan behöva få invasiv behandling eller kompletterande utredning hos urologen, så fungerar ej den medikamentella behandlingen rekommenderas en remiss. 2) Biverkningar: det finns inga vanliga biverkningar med alfuzosin! D.v.s. inte med frekvens >10 %. Yrsel är i alla studier angivet som vanligast = 5 %. Att få fram bra, säkra data angående yrsel vid placebobehandling är svårt. Det finns stora studier med alfuzosin där riskökningen mellan placebo och aktiv substans är maximalt 2 gånger (d.v.s. yrselrisken med placebo ca 2,5 % och för Xatral 4 % ungefär). Ofta upplever vi dock i klinisk praxis att många fler än 5 % beklagar sig över yrsel. Detta är nog ett generellt problem med upplevelsen av biverkningar för alla preparat; patienten vet om vilka biverkningar som kan komma och har därför en ökad tendens att uppleva

16 NR SIDAN 16 dylika (välkänt bl.a. för prostataläkemedlet finasterid och för statiner). Det viktiga är att ge patienten en korrekt information både om effekt och risken för biverkningar. Det finns en viktig riskgrupp för hög biverkningsfrekvens: hypertoniker med två eller flera blodtryckssänkande farmaka. Hos dessa brukar jag minska doseringen av tidigare blodtrycksmediciner när alfuzosin sätts in. Hos normotensiva påverkas blodtrycket så väldigt litet av alfuzosin så hos dessa är risken för blodtrycksrelaterade biverkningar av alfuzosin närmast obefintlig. Sildenafil och Cialis Patentet på Viagra (sildenafil) upphörde förra året och detta har lett till en väldig priskonkurrens. Det skiljer rätt mycket mellan konkurrenterna och via apoteket. se med flera apotekssajter kan man se vem som är billigast för dagen. Just nu (= 5/4) är det billigaste priset för en 100 mg tablett knappt 30 kronor - att jämföra med cirka 100 kronor för motsvarande Viagra maj 2013! Observera att för mediciner som ej omfattas av läkemedelsförsäkringen finns inget som säger att apoteket skall hjälpa patienten att välja det billigaste alternativet. Och vi ser inte heller i BMS vilket fabrikat som är billigast. Viagrakonkurrenten Cialis har fått en utökad indikation - LUTS. Men ej heller på den indikationen är Cialis rabattberättigad utan kostnaden för en patient som vill behandla både erektil dysfunktion och LUTS med Cialis får ta 720 kronor i månaden ur egen ficka. Minirin I journalanteckningar/remisser angående prostataproblem (LUTS) nämns tämligen ofta om symtomen efterdropp och nokturi. Inget av dessa symtom är specifika för prostatabetingad LUTS och hos patienter med ettdera av dessa besvär som enda symtom talar detta starkt emot att besväret har med prostata att göra. Vad gäller nokturi finns bra behandling, men diagnostiken och monitoreringen av behandlingen kan vara litet pillig ; först måste man ta reda på urinvolymer över dygnet och även vätskeintaget. Patienter som har en urinvolym på över ml skall i första hand rekommenderas minskat vätskeintag. När detta är uppnått så ser man på fördelningen över dygnet - om minst 1/3 av volymen kommer på natten så är det definitionsmässigt en nattlig polyuri och man kan överväga Minirinbehandling. I FASS framgår tydligt angående dostitrering och kontroll av natrium i början och vid dosökning. Jag har ibland använt viktkontroll som ersättning/tillägg till natriumkontroller. Det är ju eventuell vätskeretention (som åtföljs av viktuppgång) som man vill fånga. Man bör dock följa rekommendationerna om natriumkontroller. Ibland blir patienterna besvikna för att nokturin inte upphör helt och hållet; jag bruka säga att man ofta p.g.a. åldersförändringar m.m. får vara nöjd om nokturifrekvensen går ned till 2. Det här med urinmätning är ju krångligt för patienterna, men utan korrekt diagnostik ingen Minirinbehandling. Och tyvärr måste man ibland monitorera behandlingen med uppföljande urinmätningar. Tillägg: urinmätning underlättas av bra blanketter (som sedan bör scannas in i BMS) som kan fås via nikola.nu eller urologmottagning. Efterdropp kan vara ett stort problem för en del män; det finns vissa data talande för att bäckenbottenträning kan vara bra. Detta kan då uroterapeut hjälpa till med. Den här översikten gör på intet sätt anspråk på att vara fullständig och en sista viktig anmärkning - det rör sig här om sjukdomar/tillstånd som aldrig är livshotande (även om enstaka patienter kan ha helt invalidiserande besvär) och därför måste behandlingsindikationen vara därefter. Boten får inte vara värre än soten - alla mediciner kan ha biverkningar. För expertgruppen Gynekologi och urologi Torsten Lindeborg tidigare överläkare urologisektionen MSE/KSK 070/

17 SIDAN 17 NR Min förskrivning - en ny e-tjänst för dig inom vården Min förskrivning ger såväl enskilda förskrivare som verksamhetschefer möjlighet att följa upp och optimera läkemedelsförskrivningen. Rapporterna som genereras i tjänsten Min förskrivning baseras på apotekens försäljning av läkemedel på recept. Läkemedel som aldrig hämtas ut, kommer inte med i rapporterna. Rapporterna omfattar tre månaders försäljningsdata. Tidsperioden avgörs av gallringskrav i receptregisterlagen. Själva förskrivningsögonblicket kan alltså vara upp till femton månader gammalt. För uppföljning av det individuella förskrivningsmönstret lämpar sig således profilerna bäst för att studera åtgärder som får genomslag på sikt. Lagerstatus på alla apotek Sedan 5 maj 2014 kan man via fass.se se lagerstatus på landets samtliga apotek. Detta gör det möjligt för kunder att i förväg kontrollera om ett läkemedel finns tillgängligt eller om det måste beställas.. Tjänsten visar inte lagerstatus på läkemedel där det finns risk för rån och inbrott, till exempel narkotikaklassade läkemedel och tillväxthormoner. Det visas inte heller lagerstatus på licensläkemedel och extemporeläkemedel Zostavax utesluts ur högkostnadsskyddet TLV (Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket) anser att priset är för högt i förhållande till den nytta som uppnås vid vaccinering. Därmed kommer inte vaccination mot bältros och postherpetisk neuralgi att subventioneras. Beslutet träder i kraft den 1 november Länk till TLV:s faktablad Läkemedelkommitténs expertgrupp för vaccin har inväntat TLV:s beslut avseende Zostavax. Expertgruppen avser att utkomma med en rekommendation till vaccinatörer avseende Zostavax under hösten Björn Lundahl Informationsläkare Läkemedelskommittén

18

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté Inga ändrade rekommendationer till Kloka Listan 2012 1 Godartad prostataförstoring ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin Alfuzosin,

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté LUTS (lower urinary tract symptoms) och symtom av godartad prostataförstoring Nytt I första hand ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 Innehåll Fjolårets influensa Influensa södra halvklotet Riktlinjer för influensavaccination

Läs mer

Akne - Nya rekommendationer för läkemedelsbehandling

Akne - Nya rekommendationer för läkemedelsbehandling Akne - Nya rekommendationer för läkemedelsbehandling Eva distriktsläkare ordf. terapigrupp Hud Ny Regional Medicinsk Riktlinjer Akne Arbetsgrupp Håkan Mobacken, dermatolog Kirsten Kussner, dermatolog Anna

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban D I A R I E N R Till Hälsoval för vidarebefodran till Verksamhetschefer vid samtliga vårdcentraler i Sörmland Utarbetat av Ruth Lööf och Marie Portström, Läkemedelskommittén Läkemedelsgenomgångar i primärvård

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Smarta råd om läkemedel för äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Maj/juni 2009 Klinisk Farmakologi - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll TLV-genomgång blodfetter. Tredaptive nytt läkemedel mot höga blodfetter.

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm Kvalitetsregister ECT Inspirationsdag 2016-09-08 Stockholm Könsfördelning 2015 Södertälje (31) 71% S:t Göran/Norra (118) 67% Visby (27) 67% Huddinge/Sydväst (184) Stockholms sjukvårdsregion (634) 63% 62%

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 Genomgången av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Presenterades 1 juli 2010 Presenterades 1 juli 2010 Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 De granskade läkemedlen De granskade läkemedlen

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 212 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 21-212, per län. Källa: Apotek ens Service AB 21 211 212 Västra Götaland

Läs mer

Kallelse Föredragningslista 2015-04-23

Kallelse Föredragningslista 2015-04-23 Kallelse Föredragningslista 1(1) 2015-04-23 Sammanträde Nämndråd för äldre- och funktionshinderfrågor inom vård och omsorg (SN) Plats och tid Stadshuset, lokal Bäve, kl 09:00-12:00 torsdagen den 07 maj

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Efter resektion av rektum och rekonstruktion med anastomos kan svårigheter med tarmfunktionen uppstå. Strålbehandling kan ytterligare försämra

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer