Min familj tillbringar alltid semestern

Transkript

1

2

3 LEDARE Tandvårdsfrågorna tar inte semester» om vi vill påverka är det i dag omöjligt att sitta och vänta på att någon ska intressera sig för vår verksamhet.«roland svensson Ordförande roland.svensson@ tandlakarforbundet.se Min familj tillbringar alltid semestern på västkusten där vi är uppvuxna, i den natur som vi längtar efter. Sverige har många plus, men vädermässigt har det varit minus i år, åtminstone för oss på landets framsida. Inte ens de obligatoriska hantverkssysslorna har varit möjliga att utföra som planerat. Detta har öppnat möjligheter att ägna sig åt andra aktiviteter samt att reflektera över livet. Jag har varit ordförande i Sveriges Tandläkarförbund i snart åtta år; en fantastisk period med en positiv utveckling av den svenska tandvården och vår organisation. Som ordförande kunde jag knappast ha varit mer lyckligt lottad än att vara verksam under just dessa år. Att få stå som värd för tandläkarnas världskonferens, f d i, och för Tandläkarförbundets hundraårsfirande blev grädden på moset. Det är emellertid det löpande dagliga arbetet i förbundet som är viktigast. En fortlöpande utveckling av kansliet och organisationen har skapat förutsättning för ett rationellt arbete till största medlemsnytta. I december ska en ny styrelse för Sveriges Tandläkarförbund väljas och valberedningen har sedan länge arbetat med sitt förslag. Redan före sommaren lämnade jag besked att jag inte kommer att kandidera till ytterligare en period som ordförande. Jag är av den uppfattningen att förtroendevalda inte ska sitta för länge på sina poster, men inte heller för kort tid. Det är viktigt att man får tillräckligt med tid att genomföra sina intentioner. Men lika viktigt är det att inte bli bofast. Efter ett antal år är det lätt att sluta vara tillräckligt hungrig, kanske bli bekväm och tro att det man har genomfört är bra som det är. Risken är stor att man inte ser de möjligheter som finns för verksamhetens utveckling. Sveri ges tandläkare önskar en väl fungerande och sammanhållen tandläkarorganisation. För att åstadkomma detta måste nytt blod med jämna mellanrum komma in i styrelsen också på ordförandeposten. Jag är övertygad om att valberedningen kommer att hitta en lämplig kandidat som lyckas föra utvecklingen framåt för förbundet och dess medlemmar. t a n d v å r d s f r å g o r n a t a r i n t e s e m e s t e r när vi gör det. Jag för min del har haft flera aktiviteter på agendan i sommar, både nationella och internationella. Det började med Almedalsveckan. Många undrar säkert om det är värt mödan och kostnaderna att i konkurrens med tusentalet andra föra fram våra frågor. Men om vi vill påverka är det i dag omöjligt att sitta och vänta på att någon ska intressera sig för vår verksamhet. Lobbyarbete känns säkert främmande och skrämmande för många, men krävs för att nå framgång. Att väcka beslutsfattarnas intresse på ett respekterat och trovärdigt sätt är den effektivaste vägen till framgång och Almedalen är en av de arenor som ger denna möjlighet. Vi har tidigare varit ensam tandvårdsaktör under veckan, men i år var såväl Privattandläkarna, t l v, som en grupp vårdorganisationer mot tobak, däribland tandläkare, på plats. Medan vi njuter av vår nordiska sommar pågår ett intensivt arbete i våra internationella organisationer. f d i genomför snart en flytt av kansliet och bolagen från Frankrike respektive England till Schweiz. Allt för att öka effektiviteten och därmed medlemsnyttan. I Bryssel pågår samtidigt uppbyggnaden av ett litet effektivt kansli för den europeiska tandläkarorganisationen c e d. Meningen är att medlemsförbunden ska slippa bygga upp egna organisationer för påverkansarbetet på e u-nivå. Som styrelserepresentant i den arbetsgrupp som förberett anskaffandet av lokaler och rekry te ring en av personal är jag tacksam att en del av arbetet kan skötas via mejl. Men kravet på ständig tillgänglighet i ett allt ökande tempo gör att en regnig sommardag kan kännas som en befrielse. n tandläkartidningen årg 101 nr

4 KRÖNIKA I väntan på en het höst sveriges tandläkarförbund the JoUrnal of the sda (SWediSH dental association) Årgång 101 Grundad 1909 S emester är en krävande uppfinning. Den måste innehålla sol (men inte för het), helst vistelse någon annanstans än i hemmet, trevligt umgänge, lite äventyr, god sömn (men inte för mycket), en blandning av avkoppling och fysisk aktivitet samt någon shopping. När man återvänder till arbetet bör man vara glad, brun, energisk och samtidigt utvilad (men absolut inte lat). Samtidigt som man försäkrar sina arbetskamrater att man inte har ägnat jobbet en enda tanke under frånvaron ska man ha total koll på allt som väntar på arbetsplatsen. Med allt detta uppfyllt har svenskens semester varit lyckad. Semester kan vara väldigt fordrande. Vi som gör Tandläkartidningen avslutar vår semester när kloka människor börjar sin. Då i slutet av juli är det så tyst och stilla på redaktionen att man lätt kan få för sig att både telefonledningen och internetlinan har gått av; livstecknen från omvärlden består i stort sett av felringningar och spam. Den energi som ledigheten har alstrat går nu åt till att samla ihop det vi åstadkom i juni, lägga till de senaste nyheterna och förpacka alltsammans så väl som möjligt. Än ska det dröja ett par veckor innan tempot drivs upp, allt blir som vanligt och man undrar vart semestern tog vägen. I tandvården finns det en del heta frågor Tandläkarna har svårt att förstå sig på det, men tycker ändå att det är bra för patienterna som knappt vet att det existerar. Så kan sommarens nyhet om tandvårdsstödet sammanfattas. Men först när politikerna dämpar sitt ensidiga hyllande av reformen och börjar beskriva något som folk känner igen kan vi få läsa att tandläkare och patienter begriper och gillar tandvårdsstödet. Det vore en riktig nyhet. som vållar starka känslor och som säkert förhindrar en långdragen mjukstart på jobbet. I det här numret behandlar vi ett av irritationsmomenten: efterhandskontrollerna. Resultatet hittar ni i reportaget från Försäkringskassan i Umeå på sidan 12. Vi redovisar också nyheterna i tandvårdsstödet, åtminstone under första halvåret en stressutlösare, under vinjetten TLT guidar på sidan 42. En annan företeelse som väcker heta känslor såväl positiva som negativa är försäljningen av tio folktandvårdskliniker i Stockholms län. De som nu återvänder till dessa efter semestern kommer att behöva vänta i en eller ett par månader innan de får veta vilket företag som har köpt kliniken. Under vinjetten TLT fördjupning på sidan 28 sammanfattar vi läget inför höstens beslut i Stockholm och privatiseringstendenserna i andra landsting.»i tandvården finns det en del heta frågor som vållar starka känslor och som säkert förhindrar en långdragen mjukstart på jobbet.«christina mörk Chefredaktör Postadress: Box 1217, Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: Fax: Hemsida: E-post: redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se CHEFREDAKTÖR: Christina Mörk Ansvarig utgivare REDAKTION: Anita Hagstedt Korrektur, registrering Thomas Jacobsen Vetenskaplig redaktör Mats Karlsson Reporter Björn Klinge Vetenskaplig redaktör Carina Frohm Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist Layout Janet Suslick Reporter ANNONSER: Elisabeth Frisk Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser Christer Johansson Produkt- & platsannonser Inger Kåberg Platsannonser platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se PRENUMERATION: Sverige kronor + 6 % moms Norden kronor + 6 % moms övriga länder kronor TS-kontrollerad upplaga: Medlem av Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB Klippan ISSN All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. 4

5 PERIO levereras i fp om 4 flaskor á 120 g. INNEHÅLL foto: Johan GUnSÉUS, michael mel anson, Sof ia SaBel, UrBan or ZoleK. illustrat ion: r obert hilmer SSon REPORTAGET»Vi är inte ute efter att sätta dit någon, bara se till så att regelverket följs.«sid 12 tandläkartidningen nr vetenskap & klinik översikt över antimikrobiella munvatten. tandhälsoprogrammet i rosengård. n INTERVJUN: NIkoo BazsEfIdpay sid 40 n EURopERIo I stockholm sid 52 VETENSKAP & KliNiK: Översikt över antimikrobiella munvatten. Tandhälsoprogrammet i Rosengård. NR Årgång 101 My studerar i Århus språket en hög tröskel sid år privatisering vållar heta känslor sid 28 Framtiden ljus för Dorlire sid 10 Tandvårdsstödets regelverk sid 22 3 ledare Tandvårdsfrågorna tar inte semester. Roland Svensson 6 i Korthet Tandvården på plats i Almedalen. 12 HÅllEr koll PÅ reglerna Besök hos rådgivarna på Försäkringskassan i Umeå. 18»kValItEtsrEGIstEr GEr BÄttrE VÅrD«Register införs för karies, parodontit och implantat. 22 om ansvar och kvalitet Lotten Bergström, utredare på Tandläkarförbundet, svarar på tandläkares frågor. 26 VaD HÄnDE sen? Thomas Alfredsson blir privattandläkare efter fyra år som klinikchef på folktandvården. OMSLAG: My Höjberger Pulkkinen studerar i danska Århus. Foto: Erik Norrman 28 stridiga VIlJor kring PrIVatIsErInG 34 kroppen tar stryk redan UnDEr UtBIlDnInGEn 37 studio PÅ odontologen Han fotograferar patienter och skapar musik på sitt rum på Odontologen i Göteborg. 40 VIll locka FlEr till GrÄnslÖst VolontÄr arbete Vi presenterar Nikoo Bazsefidpay, eldsjäl bakom nybildade Tandläkare utan gränser. 42 så FÖrÄnDras tand- VÅrDsstÖDEt 48 skanning av ProtEtIska PrEParatIonEr JÄmFÖrs 50 tufft PlUGGa I Danmark 52 EUroPErIo lockade BEsÖkarE FrÅn 83 länder VETENSKAP & KLINIK 57 KrÖniKa Bomber och katastrofer. Björn Klinge 58 fackpress 61 i Korthet 62 lyckad satsning PÅ tandhälsan I rosengård Tandhälsoprogrammet för förskolebarn i Rosengård i Malmö är permanentat. Inger Wennhall 66 antimikrobiella munvatten En ÖVErsIkt Litteraturöversikt över effekten av antimikrobiellt munvatten presenteras. Lahtinen, Ainamo 78 DeBatt 81 PlatSannonSer 94 radannonser 98 födelsedagar 104 ViKtiGa adresser 106 KalenDariUm TandläkarTidningen årg 101 nr

6 I KORTHET Tandvården på plats i Almedalen Även i år deltog Tandläkarförbundet med arrangemang under Almedalsveckan i Visby. Det är viktigt att visa att tandvården har en betydelsefull plats i folkhälsoarbetet samt att knyta nya kontakter, säger Gunilla Klingberg, vice ordförande i Tandläkarförbundet. I år arrangerade Tandläkarförbundet tre seminarier: om klinisk forskning, tobaksprevention och om barn, föräldrar och kost. Gunilla Klingberg var en av moderatorerna vid seminariet om klinisk forskning, ett seminarium som utgick från det forskningspolitiska slutbetänkande som nu gått ut på remiss, bland annat till Tandläkarförbundet. Slutbetänkandet fokuserar väldigt mycket kring medicinsk forskning. Därför var och är det viktigt att lyfta fram den odontologiska forskningens betydelse. Det kommer vi också att göra i vårt remissyttrande, säger Gunilla Klingberg. sluta röka. Bland annat presenterades huvudpunkterna i Tandläkarförbundets tobakspolicy för tandvården. Förbundet kommer också inom kort att ge ut en skrift som handlar om tobaksprevention. Den skickas ut till medlemmarna under hösten. Under Almedalsveckan deltog även Privattandläkarna med två programpunkter: ett seminarium om tandvårdspolitiken bortom val året 2010 och en egen undersökning om politikernas kunskaper om tandvård. Det är viktigt att knyta och utveckla kontakter med andra parter i svenskt samhällsliv, säger Dan Nilsson, pressansvarig på Privattandläkarna. mats karlsson Det är viktigt att visa att tandvården har en betydelsefull plats i folkhälsoarbetet, säger Gunilla Klingberg, vice ordförande i Tandläkarförbundet. + BILD PÅ GUNILLA KLINGBERG foto: maria hemlin Vid seminariet om barn, föräldrar och kost redogjorde hon bland annat för den intervjuundersökning som Tandläkarförbundet gjort med föräldrar och förskolepersonal om attityderna till barns sockerkonsumtion och tandhälsa. Intervjuerna visar att föräldrar känner osäkerhet i denna fråga och behöver mer stöd för att arbeta för god tandhälsa hos barnen. Tobaksprevention var ämnet för ett av seminarierna. Där påpekades det att tandvården är bra på prevention, en kompetens som också bör utnyttjas när det gäller att få människor att Kammarrätten prövar inte N2-dom Länsrättens dom om att N2-metoden inte är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet står fast. Detta efter att kammarrätten beslutat att inte ta upp tandläkarens överklagande. I slutet av november förra året gav hsan tandläkaren en varning för att han använt n2-metoden. Varningen gällde också att tandläkaren hade cementerat en krona på en rotfylld tand utan röntgenundersökning. Tandläkaren överklagade domen till länsrätten och framhöll att 50 års erfarenhet inom tandvården visar att n2-metoden fungerar väl. Socialstyrelsen skrev i sitt yttrande till länsrätten att n2-metoden inte är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. Länsrätten gick senare på hsan:s linje, vilket innebar att varningen kvarstod. Tandläkaren överklagade domen till kammarrätten, som nu beslutat att inte ge prövningstillstånd, det vill säga att man inte tar upp fallet. Enligt rättens skrivning är orsaken att man inte anser att» det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt«. Kammarrätten lämnar inte någon ytterligare information om varför man inte tar upp ärendet. Tandläkaren har inte bestämt sig för om han ska överklaga beslutet. mats karlsson 6 Tandläkartidningen årg 101 nr

7 Tandvårdsstödet krångligt tycker tandläkarna Tandläkare tycker att det nya tandvårdsstödet är krångligt och komplicerat. Det visar en undersökning gjord på uppdrag av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Företaget sifo Research International har på uppdrag av TLV undersökt hur tandläkare upplever det nya tandvårdsstödet ett år efter tandvårdsreformen. Kritiken är omfattande.»krångligt«,»svårt att administrera«och»omfattande byråkrati«är omdömen som återkommer om och om igen i tandläkarnas svar på frågan»vad är inte bra med det nya tandvårdsstödet?«. Ett hundratal tandläkare ingår i undersökningen, och alla utom fyra har svarat på den öppna frågan. Bland de mer positiva synpunkterna är att tandvårdsstödet är»komplicerat och lite stelbent, men annars bra«. Ulf Berggren avliden Ulf Berggren, professor i odontologisk psykologi, avled i slutet av juni efter en längre tids sjukdom. Efter sin tandläkarexamen kom Ulf Berggren i kontakt med den beteendevetenskapligt inriktade verksamheten vid avdelningen för oral diagnostik, odontologiska fakulteten och psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Främst gällde det att finna kliniskt användbara meto- Andra visar desperation i sina svar. En uttrycker sig så här:»ökad byråkrati, ogenomträngligt regelverk, jag har verkligen gett upp!!!, mycket ångest, sömnlösa nätter.«en annan undrar:»var är patienten?«samtidigt upplever 75 procent av tandläkarna en förbättring för patienter med större tandvårdsbehov sedan tandvårdsstödet infördes. På den öppna frågan»vad är bra med det nya tandvårdsstödet?«är det just högkostnadsskyddet som nämns av väldigt många. Andra tycker att det är positivt att tandvårdsstödet har samma regler för alla och att det omfattar alla åldersgrupper. Bidrar reformen till bättre tandhälsa? Tandläkarna är oeniga om det nya tandvårdsstödet på lång sikt förbättrar tandhälsan hos der för att hjälpa vuxna med svår tandvårdsrädsla. Ulf Berggren axlade Ulf Berggren huvudansvaret för den odontologiskt beteendevetenskapliga forskningen. Under hans ledning blev befolkningen. 36 procent tror det, 31 procent tror inte det och 33 procent vet inte. Undersökningen visar också att knappt hälften av tandläkarna tycker att patienterna har ändrat beteende sedan reformen infördes drygt hälften av tandläkarna upplever att fler patienter i åldern 55 till 65 år gör fler omfattande behandlingar drygt en fjärdedel av tandläkarna tycker att de föreslår andra behandlingar nu på grund av det nya tandvårdsstödet drygt en fjärdedel av tandläkarna upplever att patienter 65 år och äldre gör färre omfattande behandlingar jämfört med före reformen, då särskilda regler för 65+ gällde. Undersökningen presenterades den 2 juli under Almedalsveckan i Visby. JanEt suslick läs mer verksamheten en tvärprofessionell, kliniknära forskningsmiljö med stort internationellt renommé. Under de senaste åren planerade och genomdrev han målmedvetet uppbyggnaden av en ny forskningsenhet där akademin och folktandvården i Västra Götalandsregionen tillsammans ska bedriva odontologisk beteendeoch folkhälsovetenskaplig forskning. mats karlsson De flesta vet inte vad tandvårdsstödet är De flesta vuxna i Sverige säger att de inte omfattas av något särskilt tandvårdsstöd. Det visar en ny undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Företaget sifo Research International har telefonintervjuat personer 20 år och äldre i juni i år. 42 procent känner till det statliga tandvårdsstödet. Av dem vet bara drygt en fjärdedel att det omfattar ett högkostnadsskydd och var tionde att de får 150 eller 300 kronor om året till tandvård. De flesta tycker att tandvårdsstödet är viktigt eller mycket viktigt när de får följande upplysning och fråga:»tandvårdsstödet är statens bidrag till den enskildes tandvård och syftar till att upprätthålla en god tandhälsa och ge tandvård till en rimlig kostnad för dem med stora behov. Hur värdefullt anser du att tandvårdsstödet är för dig?«undersökningen visar också att 80 procent anser att de behöver gå på kontroll hos tandvården minst en gång om året 80 procent anser att tänderna är mycket viktiga svenskar prioriterar tandvården mycket högt. JanEt suslick läs mer år TandläkarTidningen årg 101 nr

8 I KORTHET Försäkringskassan kräver tillbaka ersättning Försäkringskassan har krävt tillbaka cirka 1,2 miljoner kronor för implantat som tandvården begärde tandvårdsersättning för under de första fem månaderna med det nya tandvårdsstödet. Nästan vart femte implantat rapporterades felaktigt, visar en riktad efterhandskontroll som Försäkringskassan har gjort. Försäkringskassan har tittat på samtliga implantat som rapporterades in mellan den 1 juli 2008 och 30 november Av ärenden som har kontrollerats, har Försäkringskassan fattat beslut om återkrav eller rättat underlaget i 283 fall. Det är inte en femtedel av tandläkarna som har gjort fel, utan ett färre antal som har gjort fel flera gånger, berättar Håkan Lundh, försäkringsodontologisk koordinator på Försäkringskassan. Tandläkare har rapporterat in fel diagnos om ungefär vart tionde implantatfall. Tandläkaren har uppgett en diagnos som inte Av rapporterade implantat har Försäkringskassan fattat beslut om återkrav eller rättat underlaget i 283 fall. stämmer när man tittar på röntgenbilderna. Patientens faktiska diagnos har inneburit att åtgärden som utförts inte har varit ersättningsberättigad, säger Håkan Lundh. Håkan Lundh tror att en del av felrapporteringarna beror på att vissa tandläkare hade svårt att tänka på nytt sätt när det nya tandvårdsstödet började gälla för ett år sedan. Tidigare har ersättning utgått för åtgärden som har gjorts. Det nya regelsystemet bygger i stället på diagnos. Tandläkaren ska ställa diagnosen först och sedan bestämma sig för vilken åtgärd som ska göras. Tandläkaren måste också veta om åtgärden är ersättningsberättigad. Det blir lätt fel i rapporteringen om man utgår från en åtgärd och sedan försöker hitta en ersättningsberättigad diagnos som ligger nära, men felrapporteringen i sig behöver inte alls innebära att det har varit något fel på tandvården som har utförts, menar Håkan Lundh. Tandläkaren vet vad han eller hon ska göra, men har i vissa fall inte vetat att den utförda behandlingen inte ger tandvårdsstöd. Sedan den 1 juli i år finns fyra nya diagnoser och tre nya åtgärder med i regelverket, som undanröjer en del problem (se separat artikel på sidan 42). JanEt suslick foto: riksbanken Visst bruk av amalgam tillåts trots förbud Det är förbjudet att använda dentalt amalgam på barn och ungdomar samt friska vuxna sedan den 1 juni i år. Däremot får amalgam användas på vuxna patienter inom sjukhustandvården till och med juni 2012 om det finns särskilda medicinska skäl och om andra behandlingsmetoder inte ger tillräckligt bra resultat i det enskilda fallet. Tandläkare som planerar att använda amalgam sedan det generella förbudet började gälla måste anmäla det till Socialstyrelsen innan de använder det för första gången. Vårdgivaren ska kunna uppge vilka patienter som har behandlats med amalgam. Varje gång amalgam används måste vissa uppgifter om patienten och behandlingen journalföras. Dessutom ska det framgå vilka skäl som finns. Socialstyrelsen och Kemikalieinspektionen kommer tillsammans att utvärdera amalgamanvändningen efter det generella förbudet för att avgöra om det behövs fortsatta undantag efter juni JanEt suslick Toppoäng krävs för tandläkarutbildningen Över studenter har i första hand sökt till någon av tandläkarutbildningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö i höst. 206 har antagits. Toppbetyg behövs för att bli antagen enbart på gymnasiebetyg. Lägsta antagningspoäng vid första antagningen var 20. För dem som har sökt in på resultat från högskoleprovet var lägsta poängen 1.70 i Göteborg och Malmö och 1.60 på Karolinska institutet (KI). Samtidigt kommer många in via lokal antagning i Stockholm och Malmö. I Stockholm har sammanlagt 94 av sökande kommit in på tandläkarutbildningen. I Göteborg har 23 av sökande antagits och i Malmö har 62 av fått plats. Intresset är också stort för utbildningarna till tandhygienist och tandtekniker. I Stockholm har till exempel över personer sökt in på tandhygienistprogrammets 40 platser, och nästan 600 till tandteknikerutbildningens 20 platser. JanEt suslick 8 TandläkarTidningen årg 101 nr

9 LED-kopplingar Yes we can change! Världens första LED-kopplingar Nu kan du enkelt få LED-ljus på alla dina befintliga instrument, bara genom att köpa en ny koppling från NSK. LED ger ett klarare ljus än halogenlampor, utvecklar mindre värme och lyser i tusentals timmar. Nyhet! LED-koppling för instrument med NSK-fattning. LED-koppling för instrument med KaVo-fattning. Jubileumskampanj! Byt in din gamla koppling och få 500 kr i rabatt vid köp av en LED-koppling. TS Dental är svensk representant för märket NSK. Box 37, Vännäs, Tel , info@tsdental.se, NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Dentalservice /

10 I KORTHET Ny organisation vill minska användningen av antibiotika En ny internationell organisation bildas för att begränsa antibiotikaanvändning inom tandvården i Europa. Organisationen heter»association for European Safety and Infection Control in Dentistry«(aEsIC) och uppgiften är att informera om hygien och begränsning av infektioner. Mikael Zimmerman, svensk tandläkare som ofta föreläser om hygien, ingår i aesic:s tillfälliga styrelse. Organisationen kommer formellt att grundas vid ett symposium till våren. En fråga som ställs vid symposiet är»kan vi enas om någonting, eller har vi 27 olika perspektiv?«. Målet är att uppnå konsensus så långt det går. Js Lägre pris för studenter på aktiviteter Studenter får lägre pris än övriga medlemmar på aktiviteter som ordnas av Sveriges Tandläkarförbund. Det har förbundets styrelse beslutat. Det gäller i mån av plats på exempelvis Etikdagen och Tandvårdsforum. Js Ny skrift om tobaksprevention Sveriges Tandläkarförbund ger ut en skrift om tobaksprevention i serien Kunskap och kvalitet. Skriften innehåller handfasta råd och bakgrundsinformation om tobak. Under hösten skickas den ut till alla medlemmar i Privattandläkarna och Tjänstetandläkarna. Js TLT rättar 1 I Tandläkartidningen nr 7 fanns en artikel som handlade om den nya specialistorganisationen i Västra Götaland. Tyvärr insmög sig ett fel i texten. Specialisttandvården har inte som det stod i texten blivit en egen förvaltning utan är nu ett eget område inom förvaltningen. mk TLT rättar 2 I Tandläkartidningen nummer 7 stod det att Björn Bay har köpt privatkliniken i Vilhelmina. Det är fel. Formellt är det Praktikertjänst som är vårdgivare. Björn Bay driver kliniken. 100 år»för få tandläkare anmäler övergrepp mot barn«gör tandvårdens anmälningsplikt tydligare i alla nationella handlingsplaner som gäller övergrepp mot barn. Det uppmanar barnombudsmännen i Norden. Alltför få tandläkare använder sig av tandvårdens anmälningsplikt, och det innebär att möjligheter att förebygga och upptäcka övergrepp och brister i barns omsorg inte utnyttjas, anser Sveriges barnombudsman Fredrik Malmberg och hans kolleger i de andra nordiska länderna. Nationella myndigheter i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island bör Fluortantens dag i Stockholm Fluortantens dag firas i Stockholm den 1 september. Folktandvårdens 150 fluortanter kommer att ge sig ut i morgontrafiken för att ge resenärer råd och information. Dagen till ära har en ny text skrivits till Ted Gärdestads sång»sol, vind och vatten«. Refrängen blir»fluor, vila, vatten«. Låten framförs vid Sergels torg. Fluortanterna kommer även att erbjuda fluorsköljning på olika arbetsplatser under dagen. Js foto: PaWel flato Fredrik Malmberg se till att tandvårdens anmälningsplikt praktiseras, skriver barnombudsmännen i ett gemensamt uttalande. Massiv karies hos barn bör tolkas som uttryck för försummelse tills det motsatta är bevisat, skriver ombudsmännen. Att barn inte kommer till behandling kan också vara ett tecken på försummelse. Därför bör det finnas tydliga rutiner för barn som uteblir. Js Sofielundsskolan i Malmö foto: GÖran KoCh Tandläkar tidningens läsarunder sökning visar: 82 procent läser korta nyheter i Tandläkartidningen. Mediateket år 10 TandläkarTidningen årg 101 nr

11 Inget oväntat i glaset... teknodont.se Ledande inom svensk tandteknik

12 REPORTAGET De odontologiska rådgivarna och handläggarna på Försäkringskassan i Umeå är ett härdat släkte. När arga och oförstående tandläkare som fastnat i efterhandskontrollen hör av sig gäller det att bemöta dem med vänlighet, lugn och tålamod.»vi är inte ute efter att sätta dit någon, bara se till så att regelverket följs«, säger en av rådgivarna. De håller koll på nya reglerna Text: Mats Karlsson Foto: Johan Gunséus Efter att det nya tandvårdsstödet infördes 1 juli förra året har Försäkringskassan bombarderats med kritik från tandläkarkåren, främst på grund av brister i den elektroniska kommunikationen.»ett hafsverk«, tycker många. Kravet på efterhandskontroller i det nya tandvårdsstödet har inte höjt kassans status. Många tandläkare anser att kontrollerna är ett hån mot deras yrkeskompetens. Runt kaffebordet på Försäkringskassans kontor på Skolgatan i Umeå är åsikten en annan: 6,3 miljarder kronor har avsatts till stödet. Då är det rimligt att se till så att pengarna används på rätt sätt. Det finns tandvård som är möjlig att utföra och tandvård som är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. Men det finns framför allt tandvård som är möjlig att utföra, förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet och ersättningsberättigad i det statliga stödet. Ska man klaga på ersättningsreglerna ska man vända sig till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, tlv, inte kritisera Försäkringskassan. Onödig administration Faktum är ändå att tandläkare upplever att efterhandskontrollerna tar onödigt mycket tid i anspråk, tid som i stället borde ägnas åt patientbehandlingar. Har de inte rätt? Med dagens elektroniska administration borde det inte innebära mycket extratid för att ta fram och skicka in begärda uppgifter. Journalkopior görs exempelvis med en enda knapptryckning och röntgenbilderna skickas antingen elektroniskt på samma sätt eller i original, säger Mikael Andersson, som är samordnare på Försäkringskassans kontor i Umeå. Han lägger till att den förhandsgranskning som tidigare fanns krävde betydligt mer tid och arbete av tandläkarna än nuvarande efterhandsgranskning. Kritik har också framförts mot att kassan granskar journalerna, något som kritikerna anser är en uppgift för Socialstyrelsen. Jo, det är en uppgift för Socialstyrelsen, men den som valt att vara med i stödet har också gett oss rätt att granska journalerna, inte för att rapportera brister vidare, utan för att det är nödvändigt när vi gör vår bedömning om vården är ersättningsberättigad, säger han. När tandvårdsstödet infördes koncentrerades handläggningen av ärendena till tre orter: Lund, Göteborg och Umeå. I Umeå handläggs endast ärenden som rör efterhandskontroller i det nya tandvårdsstödet. Man besvarar också frågor som skickats vidare från telefonsupporten i Säffle/ Åmål. Hittills har arbetet varit organiserat i tre enheter med odontologiska rådgivare, specialister och handläggare. När Tandläkartidningen besöker kassan håller man på att sätta samman en fjärde. Totalt arbetar 65 handläggare, utöver dessa 16 tandläkare som är odontologiska rådgivare, och fyra specialister i de tre enheterna, vars verksamhet nyligen flyttat in på bottenvåningen i 12 Tandläkartidningen årg 101 nr

13 Jobbet som handläggare kräver mycket tålamod. En del tandläkare tror att vi vill sätta dit dem, men det handlar ju bara om att följa regelverket, säger Tahereh Hejri. I bakgrunden Mikael Andersson, samordnare på Försäkringskassans kontor i Umeå. Tandläkartidningen årg 101 nr

14 REPORTAGET»Jag har haft kontakt med tandläkare som undrar var de kan finna förordningen, säger en av dem och förklarar att förordningen, ändringarna och allmänna råd hittas enklast på tlv:s hemsida.«den brunröda tegelbyggnaden på Skolgatan. Det är handläggarna som fattar de avgörande besluten i de ärenden som granskats. De odontologiska rådgivarna är just rådgivare till handläggarna. Men har handläggarna, som ju inte är tandläkare, tillräcklig kompetens för att klara av bedömningarna? Enligt Mikael Andersson råder det ingen tvekan om att de har tillräcklig kompetens. De har också möjlighet att diskutera ärenden med de odontologiska rådgivarna. Diagnos-åtgärd När Tandläkartidningen besökte handläggarna och försäkringstandläkarna på Försäkringskassan i Lund ett par år efter att 65+ hade införts låg förhandsprövningarna i hög på skrivborden och i förrådet. Man arbetade vardagar och helger, men hade svårt att hinna med. Men på Försäkringskassan i Umeå syns inga högar; skrivborden är rena från papper. Vi hinner med att behandla de ärenden som kommer in. Dessutom sker hanteringen i stort sett helt i datorerna. Får vi in journaler och bilder via post skannas materialet in, förklarar Mikael Andersson. Sedan tandvårdsstödet infördes har Umeåkassan gjort cirka efterhandskontroller. Beräkningar från vecka 1 20 i år visar avslag i procent av fallen. En allt för hög siffra, tycker han. Främst handlar det om att tandläkare inte förstått förordningen. Att tänka i diagnos-åtgärd tycks vara ett problem för vissa, likaså att inse att det finns behandlingar som kan vara nog så bra för patienterna, men som inte till fullo ersätts via stödet. I sådana fall är det oerhört viktigt att tandläkaren gör klart för patienten vad som ersätts och inte ersätts utan måste debiteras patienten. Ett problem är också att tandläkare tar betalt innan behandlingen är helt slutförd. Det är inte någon på Försäkringskassan i Umeå som beslutar om vilka efterhandskontroller som ska göras; det sker genom den så kallade controllern på huvudkontoret i Stockholm. Med hjälp av ett dataprogram som arbetar enligt slumpmetoden hämtas information om genomförda behandlingar in för granskning och vidarebefordras till kassan i Umeå. Varje tandläkare kan förvänta sig åtminstone en efterhandskontroll varje år. Att det till många tandläkares förtret sker en granskning av mycket enkla åtgärder som exempelvis undersökningar beror just på slumpurvalet. Att rikta in kontrollerna genom medvetna val från kassan skulle enligt Mikael Andersson Lådorna gapar tomma. På Försäkringskassan i Umeå hanteras de flesta ärenden direkt i dator. kunna uppfattas som om man försöker komma åt vissa tandläkare. Riktade kontroller Men kassans anställda genomför också riktade efterhandskontroller, så kallade projekt. Dessa utgör två tredjedelar av kontrollerna. Beslutet om dessa fattas också av controllern på huvudkontoret, men de odontologiska rådgivarna kan påverka valet av kontrollområde. Ett par åtgärder som man granskat i Umeå är 851 och 801. Det man funnit är bland annat att diagnos/tillstånd väldigt ofta är fel, men utförd åtgärd var berättigad med»rätt«diagnos/tillstånd. Olika diagnoser/tillstånd på kirurgiåtgärderna och på protetiken trots att det ska vara samma diagnos/ tillstånd. Vidare att debitering skett två gånger när det gäller åtgärd 851 vid helkäksimplantat. Fel som förekommit är också bristfälligt underlag där speciellt journalerna inte alltid innehåller själva daganteckningarna utan endast autotexter och ekonomiredovisning. Att man genomför dessa riktade kontroller beror enligt Mikael Andersson på att man dels vill fånga upp problematik som kan finnas inom ett område och som i slutänden kan leda till att tlv behöver göra justeringar i förordningen, dels att höja kompetensen ytterligare hos rådgivarna och handläggarna inom specifika områden. Utöver efterhandskontrollerna handlägger personalen ett mycket stort antal så kallade korrigeringsärenden. Uppskattningsvis rör det sig om Orsakerna till att det blir 14 Tandläkartidningen årg 101 nr

15 De tre enheterna som sköter efterhandskontrollerna har nyligen flyttat in i tegelbyggnaden på Skolgatan i centrala Umeå. så många manuella ärenden är flera; oftast beror det på för sent insända rapporteringar, dubbletter och problem med försäkringstillhörighet. Antalet korrigeringsärenden minskar successivt i takt med att problemen med it-kommunikationen mellan de lokala systemen och Försäkringskassan minskar. Nu handlar det främst om ärenden från Skåne och Värmland, som drabbats hårt av it-strul. Ytterligare en uppgift för de odontologiska rådgivarna är att bistå telefonsupporten i Åmål/ Säffle med svar på odontologiska frågor, en uppgift som Mikael Andersson och de övriga rådgivarna helst skulle vilja slippa. När stödet infördes var det nödvändigt att inrätta supporten för att fånga upp de frågor som tandläkarna hade. Men det är ett ineffektivt sätt att arbeta på, dels för att det kan vara svårt för oss att nå den som supporten bett oss ringa, dels för att svaren på frågorna inte når ut till alla tandläkare. Vi hoppas lösa informationsinsatserna på ett annat sätt, säger Mikael Andersson och förklarar att de odontologiska rådgivarna inte går in i enskilda patientfall vid dessa samtal utan besvarar frågorna principiellt. Brist på kunskap Av det fortsatta samtalet kring kaffebordet framkommer att de odontologiska rådgivarna inte alltid är imponerade över kvaliteten på de frågor de får vid kontakten med tandläkarna. Jag har haft kontakt med tandläkare som undrar var de kan finna förordningen, säger en av dem och förklarar att förordningen, ändringarna och allmänna råd hittas enklast på tlv:s hemsida. De går även att hitta på Försäkringskassans respektive regeringens hemsida. Det är uppenbart att vissa tandläkare inte har läst på förordningen ordentligt, påpekaren en annan. Vissa av dem som hör av sig till oss vill nog bara få en bekräftelse på att de tänkt rätt när det gäller val av behandling, säger en tredje. Slutsatsen bland de församlade runt bordet är:»läs på förordningen, och tänk diagnos-åtgärd. Låt inte datorn göra jobbet genom att använda funktioner som de lokala it-leverantörerna lagt in i sina system och som i stället arbetar utifrån åtgärd-diagnos.«i de flesta fall är de tandläkare som tar kontakt med de odontologiska rådgivarna eller handläggarna trevliga. Men de möter också tandläkare som är arga, exempelvis för att man fått efterhandskontroll som resulterat i återkrav för»bagatellartade«fel. Och så finns det en och annan som går längre än så. Att bli hotad är mycket tråkigt och obehagligt. Tack och lov handlar det bara om någon enstaka tandläkare, säger en av dem som drabbats. n»vissa av dem som hör av sig till oss vill nog bara få en bekräftelse på att de tänkt rätt när det gäller val av behandling.«tandläkartidningen årg 101 nr

16 <ANNONS> ODONTOLOGISK RIKSSTÄMMA november Stockholmsmässan Älvsjö INvIGNING Torsdag kl i Victoriahallen Hälsningsanförande av Roland Svensson, Svenska Tandläkare-Sällskapets ordförande Högtidligt öppnande av Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör Utdelning av International Prize, Svenska Tandläkare-Sällskapets förtjänstmedalj, Svenska Tandläkare-Sällskapets pris för bästa avhandling, Henry Beyrons pris, Millerpriset, Dentatus pris och Forssbergs pris Öppningssymposium Hjärnan och evidens eller varför gör jag inte som jag vet är rätt? med Martin Ingvar, professor i integrativ medicin Skönsång av studenter från Huddinge Riksstämmans invigning är öppen för alla!

17 <ANNONS> Kliniken i praktiken Välkommen till ett scenprogram som bjuder på både teori och praktik i form av interaktivt lärande och diskussion kring såväl filmade behandlingar som live demonstration och operation på scen. Läs mer om programmet på hemsidan. Museivisningar bara för Riksstämmans deltagare Torsdag och fredag kl Under två kvällar ordnas visningar på Nobelmuseet och Hallwylska museet. Innan visningen serveras ett glas vin. Riksstämmans deltagare får köpa två biljetter var ta med din partner, en god vän eller varför inte överraska en kollega med en biljett. Läs mer om visningarna på hemsidan. Anmälan och mer information Anmäl dig direkt på vår hemsida! Där hittar du också mer information om avgifter, programmet, hotellbokningar, erbjudanden och mycket annat. Surfa in på och klicka på Riksstämman, så hamnar du rätt.

18 »Kvalitetsregister ger Sjukvården ligger ljusår före tandvården när det gäller antalet kvalitetsregister. Men nu har tandvården vaknat till och inför register för karies, parodontit och implantat. Text: Mats Karlsson När skapa, Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, anordnade en kvalitetsregisterdag i Karlstad i mitten av juni, visade det sig att det finns ett stort intresse för kvalitetsregister inom tandvården. Hans Östholm, tandvårdschef i Värmland och en av drivkrafterna bakom registret för karies och parodontit, påpekade att det ständiga lärandet förutsätter kvalitetsregister. Att luta sig tillbaka mot den beprövade erfarenheten räcker inte eftersom den inte är så väl dokumenterad. Han uttryckte också en önskan om att Privattandläkarna som bransch och som enskilda tandläkare ska ansluta sig. Inom hälso- och sjukvården finns i dag cirka 60 olika kvalitetsregister. Kjell Asplund, före detta generaldirektör på Socialstyrelsen och professor emeritus i medicin, delade med sig av erfarenheterna från några register inom sjukvården och förklarade att registren behövs för att utvärdera olika behandlingsmetoder, driva på kvalitetsarbetet och främja medarbetarnas insyn i arbetet på klinikerna. Utifrån registren går en rad data att utläsa, och han gav flera exempel: implantatregistret för höftledsoperationer har visat att det finns en stor variation när det gäller lyckandefrekvensen mellan olika kliniker. I något fall har det visat sig bero på en enskild kirurg, i andra på val av protes och material. Vid analys av data från registret för operationer vid ögonsjukdomen katarakt, det vill säga gråstarr, framkom det exempelvis att kvinnor hade en mer utvecklad katarakt än män innan de genomgick operation. Resultatet ledde till att man satte in åtgärder för att utjämna denna könsskillnad. Ett problem vid utvärderingen av data från registren är att resultaten visar vård som kanske gavs för tio år sedan. Vårdmetoderna kan ha förändrats, vilket man måste vara medveten om.»skit in skit ut«en lärdom från sjukvårdens register är enligt Kjell Asplund att få så många som möjligt med på»registertåget«: Yvonne Nyblom, ordförande för landets tandhygienister, berättade att hon inte är helt entusiastisk till register inom tandvården. Hon ser möjligheter, men också problem: Våra patienter kan ha ett mycket omfattande och mångfacetterat vårdbehov, och det kan bli svårt att se vilka data som ska registreras. Roland Svensson, ordförande i Tandläkarförbundet, påpekade att det är viktigt att den som registrerar data känner att han eller hon själv har nytta av dem. Han underströk dock att kvalitetsregister är ett måste för att utveckla vården. Han höll med Yvonne Nyblom om att det finns problem med registreringen av data, men problemen går att lösa. Under registerdagen presenterades»jämförelser är alltid bra«behövs kvalitetsregister inom tandvården? Tandläkartidningen ställde frågan till några av deltagarna vid konferensen i Karlstad. Håkan Flink, övertandläkare, Västmanland: Vi ger redan i dag god tandvård, men vi kan bli bättre. Mycket talar dessutom för att både karies och parodontit ska ses Håkan Flink som kroniska sjukdomar. För dessa grupper patienter kan vi säkert ge betydligt bättre vård. Registret ger oss också möjlighet att jämföra insatserna med data för länet och riket. Detta är dessutom data som många forskare runt om i världen efterfrågar. Implantatregistret kommer bland annat att hjälpa oss att få kunskap om vilka implantat och metoder som är bäst. Är kanske alla lika bra? Jan Gustafsson, klinikchef, folktandvården, Värmland: Det är viktigt att dra nytta av de fakta vi har ute på klinikerna. Att bygga upp en bredare faktabas Jan Gustafsson på kliniknivå, länsoch nationell nivå är nödvändigt när vi ska utveckla vården. Redan i dag bedriver vi bra vård, men den kan bli bättre; sjukdomsbild och vårdmodeller utvecklas, och där kan registren bidra med information för utvärdering, exempelvis om vi lägger rätt profylaxresurser på rätt patienter. I nuläget känner jag inget behov av fler register. Sven Ordell, odontologisk sakkunnig, folktandvården, Östergötland: Kvalitetsregister behövs för att hålla den professionella standarden hög; man Sven Ordell måste kunna jämföra sina egna resultat med andras. Det handlar om att våga granska sin verksamhet med kritiska ögon. Tyvärr kan inte registren mäta det som är viktigast: vår förmåga att bedöma patientens risk för sjukdom och påverka risken genom att få honom eller henne att göra förändringar i sitt beteende. När jag hade revisionspatienter i slutet av 1990-talet brukade jag kontrollera hur många patienter som inte hade ökad sjukdom vid nästa revision. 18 Tandläkartidningen årg 101 nr

19 bättre vård«tre register som håller på att introduceras inom tandvården: sevs, (Straumann Evalutation System), skapa, (Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit), och sdir (Swedish Dental Implant Register). Övertandläkare Katarina Sondell från odontologiska institutionen i Jönköping, berättade att implantatpatienter hittills finns registrerade i sevs. Syftet med registret är att utvärdera vården av patienter som fått implantat av olika system insatta. Genom registret, som enligt henne är lätt att använda, samlas data på ett ställe, vilket skapar goda förutsättningar för analyser. saknas en samlad Bild Björn Klinge, professor i parodontologi vid ki, Huddinge, är en av hjärnorna bakom implantatregistret sdir, som förhoppningsvis snart ska vara klart att tas i bruk. Han ser ett stort behov av detta register: i dag finns ingen samlad bild hos myndigheterna på antalet implantatsystem. För att råda bot på denna kunskapslucka kartlade han och docent Per Åstrand implantatmarknaden och den dokumentation som finns, vilket resulterade i en vetenskaplig artikel i Tandläkartidningen nummer Han berättade vidare att det i dag saknas statistik på hur många implantat som satts in och på hur många patienter. Det har också börjat dyka upp patienter som behöver få nya implantat insatta och där varken patienten eller tandläkaren vet vad som redan sitter i munnen. Det är också svårt att orientera sig i djungeln av olika skruvar som ofta är utvecklingar av redan existerande och uppföljningsresultat av behandlingar. Nya och billigare implantat kommer ständigt ut på marknaden men hur bra är dessa? Kanske är de lika bra som dem som redan finns. Allmäntandläkare utför också allt fler implantatbehandlingar hur väl lyckas man? Björn Klinge förklarade att alla dessa kunskapsluckor tydligt visar att det behövs ett kvalitetsregister för implantat. Det är också önskvärt att koppla samman andra register med sdir, något som han hoppas ska bli möjligt. Björn Klinge tillade att register ger en möjlighet att registrera allt som är möjligt: Frågan är hur lite vi kan registrera och samtidigt få ut nödvändiga data. I skapa, registret för karies och parodontit, finns i dag cirka patienter registrerade i en pilotstudie som omfattar sex landsting. Inger von Bültzingslöwen, övertandläkare och tandhälsovårdschef vid folktandvården i Värmland, är en av dem som arbetar med att utveckla registret, som hon anser är mycket viktigt. Karies och parodontit är våra största folksjukdomar. Vi kan inte slå oss till ro med de behandlingsresultat vi hittills nått i tandvården. Ett register kan hjälpa oss att bli bättre, sade hon och dessutom hoppas hon att branschorganisationen Privattandläkarna och privata praktiker ska ansluta sig. n läs Mer Läs mer om SkaPa och Sdir i Tandläkartidningen nummer 8. Björn Klinges och Per Åstrands sammanställning av implantat finns på Tandläkartidningens hemsida.»bra med flera system att välja bland«vi välkomnar register som SKaPa, men just nu tar vi själva fram indikatorer för kvalitet i tandvården. Vi kommer att presentera dessa för medlemsföretagen som sedan får ta ställning till vilken väg de ska gå, säger Jan-Åke Zetterström, vd för Svensk Privattandvård AB. Jan-Åke Zetterström har träffat representanter för skapa och anser att det är viktigt att samla in data för att kunna utveckla vårdens kvalitet. Men eftersom Privattandläkarna är en branschorganisation med företag som konkurrerar sinsemellan är det inte organisationens uppgift att bestämma på vilket sätt de olika företagen ska höja kvaliteten i vården. Just nu arbetar vi centralt med att ta fram indikatorer för att uppnå så god vårdkvalitet som möjligt. På marknaden finns en rad olika system för detta. Om medlemsföretagen väljer skapa eller någon annan väg är upp till dem. Han är medveten om att register som skapa, sdir och sevs är uppbyggda på helt andra sätt än övriga system för kvalitetssäkring på marknaden, exempelvis Qulan och Addera. De sistnämnda systemen är inte jämförbara med exempelvis skapa utan tar upp sådant som patientnöjdhet, avvikelsehantering, dokumentation och vägledning. Men vore det då inte bra om Privattandläkarna uppmanade medlemsföretagen att skicka in data till register som skapa det kan väl inte påverka konkurrensen mellan företagen och skulle ju dessutom innebära att registren får in mer information? Om skapa eller något av de övriga registren kommer att innehålla indikatorer som vi själva tycker är bra för att höja vårdkvaliteten kan jag tänka mig att vi rekommenderar medlemmarna att gå med. MK tandläkartidningens läsarundersökning visar: 88 % läser alla eller nästan alla 15 utgåvor av Tandläkartidningen. mediateket år TandläkarTidningen årg 101 nr

20 implantat på webben Tandläkarförbundet tar fram en webbaserad dokumentation om implantat på förbundets hemsida. Förhoppningen är att den ska vara tillgänglig för förbundets medlemmar någon gång under hösten Det var vid Tandläkarförbundets tandvårdsforum om implantat för två år sedan som det framkom att informationen om implantat hade brister. Speciellt gällde detta nya implantat. stf tillsatte en projektgrupp som sedan stämde av arbetet med en referensgrupp som består av representanter från implantatindustrin. Hittills har de fem implantatföretagen valt att ansluta sig till registret. Det är Nobel Biocare, Astra Tech, Straumann, Biomet 3i samt NeoOss. Förhoppningsvis kommer fler att ansluta sig, säger Anders Holmlund, käkkirurg, tidigare vice ordförande i Tandläkarförbundet och den som leder arbetet med att ta fram registret. De företag som ansluter sig till registret kommer att föra in uppgifter om implantat och metoder i en strukturerad mall. En anställd på förbundet kommer att granska att mallen är korrekt ifylld enligt instruktionen. Den information som läggs in kommer att omfatta användningsområde för implantaten, exempelvis behandlingsutvärdering, behandlingsresultat, uppföljningstider, samt eventuella komplikationer. För att underlätta bedömningen av den publicerade informationen har det tagits fram en checklista som förbundets medlemmar kan använda sig av. Vad kommer då skillnaden att vara mellan förbundets register och sdir (Svenska Dentala Implantat Registret)? stf:s webbportal är inget register utan en informationsportal. Vi anser att vår webbportal och sdir:s register kompletterar varandra. Nya implantat utvecklas snabbt och det är svårt att enbart via produktinformation från företagen utläsa vilken dokumentation som finns. Vi vill därför tillgodose förbundsmedlemmens önskemål om att snabbt och enkelt få information om nya implantat, säger Anders Holmlund. MK»Tandläkartidningen nu på topp efter ett starkt 100-årslopp!«Jörgen thorson, tandläkare, karlstad 100 år Sveriges Tandläkarförbund din yrkesorganisation Vad gör Sveriges Tandläkarförbund? Sveriges Tandläkarförbund är din yrkesorganisation och din röst i odontologiska frågor. Vi arbetar med yrkesrelaterade frågor de som rör din roll och vardag som tandläkare. Det kan gälla efterutbildning, kvalitet i tandvården, material och metoder, tandvårdens personalförsörjning m.m. Vi ger ut Tandläkartidningen samt Swedish Dental Journal. Vi är även svenska tandläkares röst internationellt. Vår stiftelse Tandläkare-Sällskapet stödjer odontologisk forskning i form av olika stipendier och tillser därigenom professionens egenansvar för odontologin och yrkets framtida utveckling. Roland Svensson ordförande Ett konkret exempel på vad Tandläkarförbundet gör är att vi erbjuder inspiration till att förnya kvalitetsarbetet på kliniken. Är det dags att göra en nystart med ert avvikelse- och patientsäkerhetsarbete? Vi kan besöka er på praktiken och berätta om kvalitet, ansvar, lagstiftning och HSAN. Vi vänder oss till alla som arbetar i verksamheten och vi uppmuntrar till diskussion och frågor. Jag berättar mer i nästa nummer av Tandläkartidningen. 20 TandläkarTidningen årg 101 nr