Åbo Akademi Litteraturvetenskap Riktlinjer för litteraturvetenskapligt skrivande
|
|
- Sebastian Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Åbo Akademi Litteraturvetenskap Riktlinjer för litteraturvetenskapligt skrivande Hänvisningsteknik Praxis inom detta område varierar kraftigt, inte bara från land till land och från ämne till ämne. Även inom ämnet litteraturvetenskap förekommer avsevärda variationer: mellan äldre och nyare framställningar, men i viss utsträckning också mellan olika universitet. De följande anvisningarna syftar till att förenkla avhandlingsskrivandet genom att formulera en enhetlig modell för formalia. De ska därför följas även om du skulle vara van vid något annat system från studier i något annat ämne eller vid något annat universitet. För tydlighets skull kursiveras i uppsatstexten alla titlar på böcker och tidskrifter (det vill säga hela verk, som utgivits separat), medan titlar på dikter, noveller, artiklar, essäer och andra skrifter som inte utgivits separat sätts inom citationstecken. Ett exempel: Hjalmar Söderbergs novell "Pälsen" ingår i novellsamlingen Historietter. Återgivandet av innehållet i det verk du skriver om eller den sekundärlitteratur du kommenterar kan göras på flera sätt. I den ena änden av skalan har vi metoden att citera ett längre stycke, i den andra tekniken att med egna ord referera det aktuella textstället. Mitt emellan dessa ytterligheter befinner sig ett rätt vanligt tillvägagångssätt: att referera, men emellanåt lägga in kortare citat i den refererande framställningen. Vad som är bäst måste avgöras från fall till fall. Ett citat kan vara mycket välmotiverat, till exempel för att återge ett viktigt resonemang ur sekundärlitteraturen som är så pregnant och välformulerat att det skulle bli sämre av att refereras. Givetvis måste du av och till citera centrala passager ur den litterära text du behandlar. Men det kan vara alltför lätt att citera. Många dåliga avhandlingar och artiklar består av en lång rad av citat, sammanfogade med korta kommentarer. Välj alltså dina citat med omsorg och låt dem inte stå okommenterade. När du citerar ska du göra det ordagrant efter originalet: du får alltså inte göra några som helst ändringar i texten. Kortare citat placeras inom citationstecken, medan längre citat (ca fyra rader och uppåt) fogas in i texten som blockcitat, det vill säga som ett eget stycke markerat med blankrad före och efter, indragen vänstermarginal och mindre teckenstorlek. Blockcitat ska inte inledas och avslutas med citationstecken! Om du citerar vers bör du ange snedstreck för att markera radslut. Men om det inte är fråga om ett mycket kort citat är det bättre att citera vers som blockcitat, med blankrad före och efter och indragen vänstermarginal. Här gäller alltså inte regeln att blockcitat ska vara minst ca fyra rader långa. Tänk också på att versraderna ska vara likadana som i originalet: radlängd och radslut kan vara av stor betydelse för förståelsen! Om du utelämnar ett avsnitt i ett längre citat ska detta markeras med hjälp av klammer. Tre punkter inom klammer [...] markerar en uteslutning av något eller några ord. Undvik om möjligt citat där längre stycken uteslutits. Det är inte alltid en enkel uppgift att infoga citat i den egna framställningen. En tumregel är här att du inte behöver markera en uteslutning i början eller slutet av en mening om du fogar in citatet i din egen mening. Här följer ett exempel på hur infogning av citat ska göras. I Kjell Espmarks bok Själen i bild finner vi följande sammanfattning av Edith Södergrans och den unge Pär Lagerkvists poetiska metod: Det är expressionismens rena projektion av den häftiga upplevelsen mot en vit skärm, till skillnad från symbolismens dubbelsyn av geografi och känslostämning. Om du skulle vilja citera hela denna mening
2 2 sätter du helt enkelt ett citationstecken före den första bokstaven och ett efter den avslutande punkten: Det är expressionismens rena projektion av den häftiga upplevelsen mot en vit skärm, till skillnad från symbolismens dubbelsyn av geografi och känslostämning. Men du kanske vill använda dig av resonemanget, utan att citera hela meningen. Skriv då till exempel: Som Kjell Espmark har visat i Själen i bild finner vi både hos Södergran och Lagerkvist "expressionismens rena projektion av den häftiga upplevelsen mot en vit skärm". Observera att punkten här placeras efter citationstecknet: den hör ju till din mening, inte till det infogade citatet. Noter Du måste alltid tydligt redovisa varifrån ett citat eller ett referat hämtats. Det räcker med andra ord inte att ange namnet på författaren. Här kommer vi in på avdelningen noter. Man kan använda sig av fotnoter (längst ner på sidan) eller slutnoter (i en separat avdelning, som i så fall placeras efter texten, men före litteraturförteckningen). Fotnoter är utan tvivel det mest läsarvänliga alternativet. Notsiffran placeras direkt efter det sista interpunktionstecknet (det vill säga i regel den avslutande punkten) i meningen. (Om du citerat en hel mening blir ordningsföljden: punkt, citationstecken, notsiffra.) Ibland kan det vara praktiskt att placera notsiffran efter ett kommatecken mitt i en mening, för att läsaren ska veta vilken del av ditt resonemang nothänvisningen avser. Notsiffran är en hänvisning till noten. I denna ska du ge en fullständig information om varifrån citatet, referatet eller upplysningen hämtats. Om vi antar att detta är första gången Espmarks bok nämns i avhandlingen skulle den not som notsiffran efter citatet hänvisar till se ut på följande sätt: 1 Kjell Espmark, Själen i bild. En huvudlinje i modern svensk poesi, Norstedt, Stockholm 1977, s. 72. Observera att noten avslutas med punkt. Första gången man hänvisar till ett verk ger man alltså en utförlig bibliografisk information: författarens för- och efternamn, titel, eventuellt redaktör (om det är fråga om ett samlingsverk), eventuellt del och upplaga, förlag och förlagsort (inte tryckort, som är fullkomligt ointressant), tryckår och sida. Om hänvisningen avser en passage som fortsätter in på nästa sida skriver man: s. 72 f. Om hänvisningen avser flera sidor: s. 72 ff. Är det däremot fråga om ett längre avsnitt är det bättre att ange vilka sidor det gäller: s När man nästa gång hänvisar till samma verk behöver man inte vara lika fullständig. Skriv i fortsättningen: 2 Espmark 1977, s Fördelen med detta förenklade system är att läsaren inte behöver bläddra bakåt för att se vilken bok eller artikel av Espmark det är fråga om. Med hjälp av författarnamnet och tryckåret kan man snabbt hitta texten i fråga i litteraturförteckningen. Undvik att använda förkortningar som "a.a." (anfört arbete). De skapar ofta stor frustration hos läsaren, som kan få lägga ner mycket tid på att hitta det "anförda" arbetet i fråga. Förkortningen "ibid." (ibidem = på samma ställe) kan användas om flera hänvisningar i rad avser samma verk. Här finns dock ett stort problem: om man redan från början använder sig av denna förkortning och under arbetets gång flyttar om noter, skjuter in nya stycken
3 3 med nya noter o.s.v. är risken mycket stor att det blir fel, det vill säga att förkortningen inte hänvisar till den närmast föregående fullständiga noten, utan till någon annan! Det är av denna anledning bäst att under arbetets gång konsekvent använda hänvisningar av den typ som visas i not 2 ovan. När hela texten är färdig och inga ändringar återstår kan man sedan om man vill byta ut en del av hänvisningarna mot förkortningen ibid (Ibid. om det är första ordet i noten). Den hänvisningsteknik som här har diskuterats avser sekundärlitteratur och källor med ett undantag: den text eller de texter som utgör avhandlingens undersökningsobjekt och därför används som primärlitteratur. Här finns det ingen anledning att använda sig av noter varje gång man citerar eller hänvisar. Ange i stället till exempel i inledningens avslutande stycke att hänvisningar till det undersökta verket i fortsättningen ges inom parentes i den löpande texten, samt vilken utgåva dessa hänvisningar avser. Om det rör sig om två eller tre verk som får återkommande hänvisningar kan man förtydliga dessa genom förkortningar, som likaså förklaras i inledningen. (K, s. 37) kan således avse Agnes von Krusenstjernas Kvinnogatan, medan (P, s. 139) kan hänvisa till samma författares Porten vid Johannes. Hänvisningar till texter som inhämtats via Internet ska innehålla författarens namn (om sådan finns), titel eller rubrik på sidan samt fullständig webb-adress och det datum då du hämtat uppgiften. Eftersom det här inte som i fråga om tryckta skrifter är fråga om stabila utgåvor uppladdade texter kan som bekant ändras från dag till dag, eller plötsligt försvinna måste du också ha gjort en utskrift av den text du tänker använda dig av. Det blir i praktiken denna utskrift som du hänvisar till i not och litteraturförteckning. Ett exempel på en sådan not: 36 Litteraturvetenskap, (hämtat ). Med anledning av ett tyvärr allt vanligare problem kan en varning här vara befogad: att använda texter eller delar av texter som någon annan har skrivit och låtsas att man själv är författaren är inte bara grovt oetiskt - det är fusk, som lättare än man tror kan avslöjas och som kan leda till mycket obehagliga konsekvenser. Kandidatavhandlingar och avhandlingar pro gradu vid ÅA måste genomgå plagiatgranskning innan de kan godkännas. Hittills har bara en typ av noter kommenterats, den som hänvisar till källor eller sekundärlitteratur som avhandlingsförfattaren omnämner och/eller har hämtat uppgifter ifrån. Det finns också ett annat slags noter: sådana som innehåller ett resonemang eller en information som av någon anledning inte passar in i eller får plats i brödtexten. Litteraturförteckning Den avslutande litteraturförteckningen är en alfabetisk uppställning av alla de artiklar, uppsatser och böcker som du hänvisar till i din uppsats. Du ska med andra ord inte ta med böcker som du har läst, men inte använt dig av. Ordningsföljden mellan uppgifterna är viktig för att läsaren snabbt och bekvämt ska finna den information han/hon är ute efter. Uppställningen skiljer sig en del mellan böcker och artiklar eller uppsatser som ingår i tidningar, tidskrifter eller samlingsverk. Här följer en översikt av de vanligaste typerna med några korta kommentarer:
4 4 1) "Vanlig" bok. Här anges: författarens efternamn och förnamn, fullständig titel (kursiverad), förlag, förlagsort (inte tryckort) samt utgivningsår: Ahlström, Gunnar, Det moderna genombrottet i Nordens litteratur, KF, Stockholm 1947 Strindberg, August, Dödsdansen, Gernandt, Stockholm 1901 Observera att ordningen mellan förnamn och efternamn inte är densamma som i noten! Litteraturförteckningen är alfabetisk. Observera också att noten avslutas med punkt, medan posterna i litteraturförteckningen, som är en bibliografisk lista, inte avslutas med punkt. I vissa fall krävs flera uppgifter. I följande (konstruerade) exempel anges originalutgåvans utgivningsår, att det är fråga om en annan utgåva än originalutgåvan, att boken ingår i en serie och vilket serienumret är samt att det är en doktorsavhandling [diss.]: Ahlström, Gunnar, Det moderna genombrottet i Nordens litteratur [diss., 1947], 2. uppl., Uppsala 1973 (Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, nr 27) Ett annat exempel: Strindberg, August, Dödsdansen [1901], Samlade Verk, 44, red. Hans Lindström, Norstedt, Stockholm ) Artikel eller avsnitt i samlingsverk, antologi, årsskrift eller tidskrift. Här anges författarnamn, artikelns titel (inom citationstecken), bokens/tidskriftens titel (kursiverad), ev. uppgift om redaktör, ev. uppgift om delbeteckning (vid flerbandsverk), förlag och förlagsort (gäller ej tidskrifter), utgivningsår samt sidhänvisning för hela artikeln: Nikolajeva, Maria, "Dikotomin död levande som central metafor i Selma Lagerlöfs författarskap", Lagerlöfstudier 1995, s Sundberg, Björn, "Hjalmar Söderbergs väg från konstprosa till kulturkamp", Den svenska litteraturen, 4, Den storsvenska generationen , red. Lars Lönnroth och Sven Delblanc, Bonnier, Stockholm 1989, s Fahlgren, Margaretha, "Kvinnor och självbiografi. En studie i Mathilda Mallings Uppfostran och inflytande ", Tidskrift för litteraturvetenskap 1982:1, s ) Tidningsartikel. Här anges författarnamn, artikelnamn (inom citationstecken), tidningens namn (kursiverat), datum, år och ev. siduppgift: Levander, Hans, "Korsfarare med svarta fanor om natten", Svenska Dagbladet , s. 7 Det kan mycket väl tänkas att du stöter på någon text som kräver andra lösningar, men dessa exempel bör vara tillräckliga för de allra flesta fall.
5 5 Avhandlingsventilering och opposition Här följer en ram för hur en bra ventilering kan organiseras: 1. Inledningsvis får författaren chansen att kort kommentera sitt verk; t.ex. påpeka eventuella tryckfel eller annat som skulle kunna leda till onödiga missförstånd. 2. Nu lämnas ordet till opponenten (eller opponenterna), som först av allt ska presentera en kort sammanfattning av avhandlingen. Se till att få med syfte, metod, tillvägagångssätt och de viktigaste resultaten. Denna presentation ska vara kort, sikta på 5 minuter! Härefter får författaren möjlighet att kommentera sammanfattningen är beskrivningen korrekt och rättvis? Har något viktigt utelämnats? 3. Nästa steg är den egentliga oppositionen, där opponenten ska granska, ställa frågor och debattera. Här gäller det att gå balansgång, att ha en positiv och konstruktiv attityd, men ändå vara saklig och kritiskt granskande. Oppositionen bör innehålla tre huvuddelar: en kort diskussion av formalia (citatteknik, fotnoter, litteraturförteckning, o.s.v.), en redovisning av några huvudinvändningar oppositionens centrala del - och till sist en sammanfattning av kritiken där också avhandlingens förtjänster lyfts fram. 4. De formella invändningarna får alltså inte ges alltför stort utrymme. Några minuter bör räcka också här. Inrikta dig framför allt på misstag som hotar förståelsen eller leder till oklarheter och på återkommande eller systematiska felaktigheter eller problem. Hittar du inga sådana kan du naturligtvis kommentera mer lokala varianter. Det finns däremot ingen som helst anledning att gå igenom långa listor med rena skrivfel - lämna dessa direkt till författaren efter seminariet. Gör här i stället ett sammanfattande omdöme om formalia. Ge också utrymme för författaren att bemöta eller kommentera din kritik. 5. Huvudinvändningarna utgör alltså oppositionens kärna. De viktigaste frågorna är de som ska få det största utrymmet. Den här avdelningen ska också tidsmässigt omfatta den största delen av ventileringen. Försök att urskilja några centrala problemområden i uppsatsen, några huvudspår, som du i tur och ordning följer. Presentera dessa problem, ge konkreta exempel ur avhandlingstexten och formulera dina synpunkter. Här kan du eventuellt också komma med förslag till alternativa tolkningar eller slutsatser. Även här ska författaren naturligtvis få möjlighet att besvara kritiken förhoppningsvis utvecklar sig denna del av ventileringen till en konstruktiv diskussion. 6. Oppositionen avslutas med en sammanfattning av de viktigaste kritiska synpunkterna, som ska kompletteras med en sammanfattning av avhandlingens viktigaste förtjänster. 7. Till sist lämnas ordet fritt för övriga deltagares synpunkter kritiska såväl som positiva. 8. Ventileringens sista moment är examinators (eller handledarens) eventuella avslutande och sammanfattande kommentarer. 9. OBS! Examinator eller handledaren kan behöva göra inlägg, klargöranden, etc. under opponentens genomgång av formella invändningar eller av huvudinvändningar, men det är opponenten eller opponenterna som har huvudansvaret för dessa delar.
Noter och referenser - Oxfordsystemet
Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merGymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn
Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs
Läs merPM P R O M E M O R I A
PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj
Läs merHur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är
Läs merFöreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut
Självst lvständigt statistiskt arbete, ht2011 (Jan Wretman/Gösta Hägglund/Gebrenegus H Ghilagaber) Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut 1 Uppsatsens olika delar Uppsatsen skall innehålla
Läs merVARFÖR LÄR VI OSS DETTA?
CITATTEKNIK VARFÖR LÄR VI OSS DETTA? Du måste behärska detta på universitetet. Det är ett källkritiskt måste! Annars kan vem som helst ljuga om vad som helst utan att någon kan kontrollera det. Kolla t.ex.
Läs merChristina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek
Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som
Läs merNär man använder någon annans text
Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad
Läs merFORMALIA EXAMENSARBETE
FORMALIA EXAMENSARBETE - FÖR UTBILDNINGAR VID NORRLANDS YRKESHÖGSKOLA Skolgatan 52 903 27 Umeå Tel: 090-77 86 00 www.nyhs.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KÄLLHÄNVISNING/FOTNOTER... 3 2. KÄLLFÖRTECKNING... 3
Läs merProjektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A
Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,
Läs merVälkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande
Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande 24.11-08 Kursen startar 17 november 2008 i sal F 331, Stockholms universitet (Se schema) Forskarskolekursen Flerspråkig utveckling,
Läs merLathund för filmvetarstudenter: formalia
Institutionen för mediestudier, Enheten för filmvetenskap 205-02-23 Lathund för filmvetarstudenter: formalia Lathunden är en kortfattad och omarbetat version av Chicago Manual of Style, 6:e upplagan. Använd
Läs merUppsatsskrivning på kandidat- och avancerad nivå (magister, master)
Linnéuniversitetet Institutionen för språk och litteratur Litteraturvetenskap Uppsatsskrivning på kandidat- och avancerad nivå (magister, master) Kandidatkursen består av en teoretisk kurs på 7,5 hp, en
Läs merEXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen
EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),
Läs merAtt skriva källförteckning
Att skriva källförteckning Celsiusskolans biblioteksgrupp 2011 1 När man skriver ett skolarbete är det viktigt att man anger var man tagit informationen från. Anledningen till det är att andra personer
Läs merAtt skriva källförteckning
Att skriva källförteckning Celsiusskolans biblioteksgrupp 2011 1 2 Kort om att skriva ett skolarbete... 5 Referat... 5 Citat... 5 Fotnoter... 6 Böcker... 6 Internetsidor... 6 Tidningar... 7 Tidskrifter...
Läs merSkrivstöd inför hemtentamen. i Socialt arbete/socionomprogrammet
Karlstads universitet Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för sociala och psykologiska studier Skrivstöd inför hemtentamen i Socialt arbete/socionomprogrammet Vetenskapligt skrivande
Läs merRAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)
Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3
Läs merReferenser enligt Harvardsystemet. en introduktion. Version 2.1, 2016 Biblioteket & Studieverkstan
Referenser enligt Harvardsystemet en introduktion Version 2.1, 2016 Biblioteket & Studieverkstan Innehåll Inledning... 3 Varför referenser?... 3 Plagiat... 3 Harvardsystemet... 4 Hänvisningar i texten...
Läs merUppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi
Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte om seminariets innehåll. Då bestämmer vi också upplägget för
Läs merHär nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.
Källhänvisningar Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen men också kunna leta fram källan och läsa vidare. Alla källor som du refererar till
Läs merLitteraturförteckning/Källförteckning
Litteraturförteckning/Källförteckning Ditt skriftliga arbete måste innehålla en förteckning över alla källor du hänvisar eller citerar till i den löpande texten. En litteraturförteckning kan se ut på olika
Läs merFrågor och svar om tekniska rapporter
Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,
Läs merInstruktioner för kandidatexamensarbetets reflekterande del Teaterhögskolan Malmö HT2016 Lunds universitet
Instruktioner för kandidatexamensarbetets reflekterande del Teaterhögskolan Malmö HT2016 Lunds universitet Instruktioner för kandidatexamensarbetets reflekterande del Kandidatarbetets reflekterande del
Läs merRapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering
Rapportskrivning Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Innehållsförteckning 1. Markera alla huvudrubriker en i taget (Ctrl) och klicka på Rubrik 1, som finns uppe i menyraden.
Läs merKN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)
Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen
Läs merVälkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!
Reviderad 2008-09-11 Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Introduktionen äger rum på Södertörns högskola i Flemingsberg, Moas båge plan 2 MC238 kl 11.00 (Se schema) Hjärtligt välkommen
Läs merUppsatsanvisningar G2-nivå
Litteraturvetenskap Uppsatsanvisningar G2-nivå Senast reviderad 2015-10-15 Innehållsförteckning Mål s. 3 Ämnesval och handledning s. 4 Uppsatsens utformning s. 5 Brödtext s. 6 Citat s. 6 Hänvisningar s.
Läs merUTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...
Läs merInstruktioner och skrivregler för manuskript insända för publicering i Militärhistorisk tidskrift
Instruktioner och skrivregler för manuskript insända för publicering i Militärhistorisk tidskrift 2016-08-24 Insändande av manuskript och omfattning Manuskript till Militärhistorisk tidskrift insänds som
Läs merAtt skriva en rapport
HAGAGYMNASIET PROJEKTRAPPORT Vårterminen 2007 Att skriva en rapport Namn Klass Handledare 2 SAMMANDRAG Större arbeten, till exempel projektarbeten, inleds med ett kort sammandrag. Det är en självständig
Läs merATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT
SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera
Läs merSkrivguide. Tillhör:
Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka
Läs merOm att opponera på och försvara kandidat-, magister- och masteruppsatser
Om att opponera på och försvara kandidat-, magister- och masteruppsatser Göteborg 141125 I akademiska sammanhang är det vanligt att uppsatser eller artiklar läggs fram för kritisk granskning vid seminarier
Läs merSärskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Läs merMaterial från
Svenska 3 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav i ämnesplanen I det centrala innehållet för svenska 3 anges litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och
Läs merUppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2
Läs merFolkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner
Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner Planering Formulera de delfrågor som behövs för att du ska kunna besvara din övergripande frågeställning. Att fundera på: Vad behöver
Läs merOm att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi
Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Filosofiska institutionen 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett informationsmöte om delkursens innehåll. Ett nytt möte äger rum några
Läs merAtt skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats
Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...
Läs merManusanvisningar fö r examensarbetet i Svenska la rarprögrammet
Manusanvisningar fö r examensarbetet i Svenska la rarprögrammet Nedan ges anvisningar om format och utseende för examensarbeten i svenska vid institutionen för kultur och kommunikation IKK. Använd ordbehandlingsprogrammet
Läs merTitel. Äter vargar barn?
Fredrika Titel Undertitel Äter vargar barn? En fältstudie Ta bort denna ruta ur ditt dokument! Den finns bara med som en vägledning och skall inte finnas i det färdiga dokumentet. Gymnasiearbete vt 2014
Läs mer- att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man
- att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man behöver skriva kort. Tankegången blir ofta mer precis och
Läs merHarvardmetoden. en liten lathund
Harvardmetoden en liten lathund Thomas Rosén och Christina Grundström Industriell marknadsföring Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Version 2010-08-25 Innehåll
Läs merKN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida:
KN - Seminarium VT 2006 Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: http://www.abo.fi/~mwalden/exfortsemi06.html Kort om kursen Mål: Öva muntlig och skriftlig framställning
Läs merPlagiatpolicy för den medicinska fakulteten
UMEÅ UNIVERSITET Medicinska fakulteten Grundutbildningsrådet 901 87 Umeå Fastställd vid sammanträdet 2004-10-11 Plagiatpolicy för den medicinska fakulteten Nedan följer medicinska fakultetens policy vid
Läs merEget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik
Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning
Läs merAtt skriva PM. En promemoria ska innehålla följande:
Att skriva PM En promemoria ska innehålla följande: Innehållsförteckning: Samtliga avsnitt i texten med sidhänvisning, förteckning över tabeller och figurer. Notera dock att kortare PM, upp till 5 sidor
Läs merqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande
Läs merAtt skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.
Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Att skriva en vetenskaplig rapport På det naturvetenskapliga programmet ingår att skriva en rapport i sitt gymnasiearbete. På det tekniska programmet kan rapporten ibland ersättas av en kortare skriftlig
Läs merReferenser enligt Harvardsystemet. en introduktion. Version 3, 2019 Biblioteket & Studieverkstan
Referenser enligt Harvardsystemet en introduktion Version 3, 2019 Biblioteket & Studieverkstan Innehåll Inledning... 3 Varför referenser?... 3 Plagiat... 3 Harvardsystemet... 4 Hänvisningar i texten...
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merRåd & riktlinjer för uppsatsskribenter vid litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet. Eva Heggestad
Råd & riktlinjer för uppsatsskribenter vid litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Eva Heggestad 1 INNEHÅLL I. Att skriva uppsats 1. Att fundera på innan du börjar skriva 1 2. Inlämning
Läs merAtt skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist
1 Institutionen för svenska språket Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011
Läs merAnvisningar till skribenter
Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om
Läs merAkademiskt skrivande I
Akademiskt skrivande I Idag: Vad är akademiskt skrivande? Referatsystem att ange källa Citat och referat Akademiskt skrivande Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. Det vetenskapliga sättet
Läs merTitel. Undertitel. Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn. Här skall du skriva ditt namn och klass
Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn Titel Undertitel [Din titel skall visa vad ditt arbete handlar om. Om du använder dig av en undertitel så skall denna vara förklarande, dvs. förtydliga
Läs merUppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15
1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2015 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5, 2014-12-15 1. INTRODUKTION tisdag 20 januari kl. 13-15 i sal 328. Uppsatsen är terminens stora
Läs merUppsatskurs och förberedelse, schema version 3,
1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2014 Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3, 2014-09-03 1. INTRODUKTION onsdag 3 september kl. 13-15 i sal 300. Uppsatsen är terminens stora
Läs merFormatmall för uppsatser vid Historiska institutionen Användarinstruktioner
Formatmall för uppsatser vid Historiska institutionen Användarinstruktioner HISTORISKA INSTITUTIONEN Uppdaterad 19 januari 2015 av Erik Lindberg Innehållsförteckning Om formatmallar... 4 Titelsidan...
Läs merLathund till källhänvisningar
Lathund till källhänvisningar Att tänka på När man skriver ett arbete är det viktigt att man anger vart man tagit informationen från. En av huvudorsakerna är att andra personer ska få lättare att ta del
Läs merKN - Seminarium. (Litteratursökning)
KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller
Läs merLathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik
Lathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik Fem K Källkritik Källsökning Källanvändning Källhänvisning Källförteckning Källkritik Tänk på att Källan ska helst vara försedd med namn
Läs merAkademisk hederlighet. om a hantera kunskap skapad av andra och a visa egen kunskap med llåtna metoder
Akademisk hederlighet om a hantera kunskap skapad av andra och a visa egen kunskap med llåtna metoder Vad är akademisk hederlighet? Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera oavsett
Läs merSchema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.
1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se
Läs merAkademisk hederlighet. om att hantera kunskap skapad av andra och att visa egen kunskap med tillåtna metoder
Akademisk hederlighet om att hantera kunskap skapad av andra och att visa egen kunskap med tillåtna metoder Vad är akademisk hederlighet? Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera
Läs mer(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)
INSTRUKTIONER FÖR REFERENSHANTERING (Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) 2012-01-10 Katarina Ayton När du skriver en examination,
Läs merBåde förslag till manuskript och färdiga manuskript ska skickas till redaktionen som elektronisk post. E-postadressen är:
Författarvägledning Både förslag till manuskript och färdiga manuskript ska skickas till redaktionen som elektronisk post. E-postadressen är: uod.red@oru.se Antagna artiklar måste förses med en överenskommelse
Läs merHistoriska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning
Historiska institutionen HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats En liten vägledning Innehåll B-uppsatsen: mål, krav, bedömning... 3 Kursens mål... 3 Krav på uppsatsen... 3 Att arbeta
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs mer- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning
1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merSvenska som andraspråk poäng
Svenska som andraspråk 2 100 poäng KURSKOD: SVASVA02 Prövningsdelar Prövningen består av en skriftlig och en muntlig del och innehåller detta: SKRIFTLIG DEL Den skriftliga delen består av två delar, ett
Läs merKällor och källhantering enligt Harvardsystemet
Källor och källhantering enligt Harvardsystemet INNEHÅLL Att ange källa... 1 Källförteckning... 1 Tryckta källor... 1 Uppslagsverk... 1 Böcker... 1 Artikel i antologi... 2 Artikel i tidskrift... 2 Artikel
Läs merOm att skriva C-uppsats
Om att skriva C-uppsats 1. Kursens upplägg Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte. Vid det tillfället bestämmer vi upplägget för resten av terminen. Ett nytt möte äger rum några veckor
Läs merBetygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3
Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.
Läs merRiktlinjer för kandidatuppsatsen
Stockholms universitet Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Litteraturvetenskap Riktlinjer för kandidatuppsatsen Allmänt Kandidatuppsatsen skrivs inom ramen för Kurs 3 Uppsats (15 hp).
Läs merANVISNING FÖR UTARBETANDE AV TEKNISK/VETENSKAPLIGA ARTIKLAR OCH LABORATIONSRAPPORTER
1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för biologi och kemiteknik Box 325, 631 05 Eskilstuna ANVISNING FÖR UTARBETANDE AV TEKNISK/VETENSKAPLIGA ARTIKLAR OCH LABORATIONSRAPPORTER ALLMÄNT Nedan följer anvisningar
Läs merIDÉHISTORIA Stockholms universitet
1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen vt 2016 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskursen version 5, 2016-02-03 Lärare: Elisabeth Mansén & Staffan Bergwik elisabeth.mansen@idehist.su.se & staffan.bergwik@idehist.su.se
Läs merExamensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp. Betygskriterier VT13
Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp Betygskriterier VT13 2 (6) Beslut Dessa betygskriterier är fastställda av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2013-01-15. Betygskriterierna
Läs merREFERENSHANTERING. Svenska Jonathan Thorsell
REFERENSHANTERING Svenska 1 2013-03-11 Jonathan Thorsell Varför referenser? Refererar du till någon annans arbete måste källan anges (referensen). Läsaren ska lätt kunna hitta materialet för att läsa mer
Läs merHur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.
Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Ett sätt att skriva om vetenskapliga frågor Kan heta lite olika, exempelvis utredande text Förmedlar kunskaper och
Läs merRiktlinjer för kandidatuppsatsen
Stockholms universitet Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Litteraturvetenskap Riktlinjer för kandidatuppsatsen Allmänt Kandidatuppsatsen skrivs inom ramen för Kurs 3 Uppsats (15 hp).
Läs merKällhantering och formalia Innehåll
Sidan 1 av 11 Källhantering och formalia I alla sammanhang där man skriver något som någon annan ska läsa det kan vara en uppsats i skolan, en arbetsansökan eller ett brev bildar läsaren sig en uppfattning
Läs merFORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV
FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för
Läs merViktig information till dig som ska skriva en uppsats!
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 170516 Viktig information till dig som ska skriva en uppsats! Detta dokument innehåller information och anvisningar inför det självständiga arbetet på grundnivå
Läs merReferera i akademiska texter
Referera i akademiska texter En allmän guide för Förskollärarprogrammet Guiden är utarbetad av Marika Andrae, Språkverkstaden, i samarbete med Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Läs merC C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II
Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive
Läs merRiktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.
Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertitel ska ej upprepa vad som sägs i huvudtiteln. Högst två rader Namn/klass
Läs merMaterial från
Svenska som andraspråk 3 Alla pedagogiska planeringar Muntligt arbete Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet gällande muntlig framställning anges för kursen svenska som andraspråk
Läs merHälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A
Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.
Läs merAtt citera och referera
Att citera och referera Studieguide Hvitfeldtska gymnasiet Vanliga frågor Vad är en referens? En referens är en beskrivning av en källa du använt i ditt arbete. Varför ska du referera? Det ska vara väldigt
Läs mer