Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) utvärdering av grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning i svenska som andraspråk

Transkript

1 Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) utvärdering av grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning i svenska som andraspråk Samordnare: Joakim Palestro, Priolys AB Medbedömare: Anna Eriksson, rektor, Nynäshamns kompetenscentrum

2 Innehållsförteckning Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) utvärdering av grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning i svenska som andraspråk... 1 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län... 3 Utgångspunkter... 4 Grundläggande och gymnasialvuxenutbildning i svenska som andraspråk, Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA)... 5 Organisation och personal... 5 Utvärderingsperiod... 6 Intervjupersoner... 6 Lektionsbesök... 6 Elever, utbud och resultat... 7 Avbrott... 8 Kunskaper, utveckling och lärande... 9 Sammanfattande bedömning... 9 Styrkor Utvecklingsområden Rekommendationer Bedömning och betygsättning Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck (19)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Från 2016 övertogs samordningsansvaret från Botkyrka kommun till konsultföretaget Priolys AB. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden (19)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skollagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 4 (19)

5 Grundläggande och gymnasialvuxenutbildning i svenska som andraspråk, Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) Organisation och personal Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) startade 2001 i Stockholms stad och är i huvudsak en SFI-skola. SIFA erbjuder grundläggande kurser i svenska som andraspråk på nivå 2 och 3 och gymnasiala kurser i svenska som andraspråk (nivå 1-3). SIFA erbjuder också tre intensivutbildningar i svenska för personer med en utländsk akademisk utbildning: intensivsvenska för pedagoger (SFP); intensivsvenska för ekonomer, jurister och andra samhällsvetare (SVEJ); samt intensivsvenska för ingenjörer (SFINX). Det är endast kurserna i svenska som andraspråk, på grundläggande och gymnasial nivå, som har har varit föremål för utvärderingen, inte SFI- kurserna. SIFA är en del av Svenska för yrkesutbildade i Stockholms län (Sfx), som ger elever möjlighet att läsa intensivsvenska inom ett flertal yrken. Flertalet av dessa yrken kräver inte en akademisk examen 1. Kommunförbundet i Stockholms län har tagit fram en avsiktsförklaring med Sfx som ger elever rätt att utbilda sig i Sfx-studier med interkommunal ersättning. I normalfallet är det en möjlighet, men inte en skyldighet för eleven att dennas hemkommun betalar interkommunal ersättning för vuxenutbildning i en annan kommun. Intensivsvenska för pedagoger (SFP) är en intensivutbildning i svenska där eleverna studerar tillsammans med andra pedagoger. Utbildningen är yrkesinriktad och gymnasial. På de yrkesinriktade kurserna studeras bland annat yrkestermer inom lärar/pedagogområdet samt skolans organisation, styrdokument och betygssystem. Eleverna ges även möjlighet till en komparativ ansats genom att jämföra olika länders skolsystem. På gymnasiekurserna har eleverna en orienteringskurs om den svenska skolan samt dess värdegrund, yrkesrollen samt olika perspektiv på kunskap och lärande. Utbildningen ges i samverkan med lärarutbildningen på Stockholms universitet. Intensivsvenska för ekonomer, jurister och andra samhällsvetare (SVEJ) har ett liknande upplägg som för pedagoger, men under orienteringskurserna, dvs. de kurser som eleverna studerar utöver språkkurserna läser eleverna: Företagsekonomi och affärsjuridik med kommunikation i arbetslivet. Utbildningen ges i samverkan med fackförbundet JUSEK, som bedriver en mentorsprogram för dessa yrkesgrupper. Deltagande i JUSEK:s mentorsprogram innebär att eleven får veta mer om det svenska yrkeslivet och eventuellt besöka mentors arbetsplats. 1 Svenska för bussförare, Svenska för företagare, Svenska för hantverkare, Svenska för lastbilsförare, Svenska för medicinsk personal (akademisk examen krävs), Svenska för programmerare. 5 (19)

6 Intensivsvenska för ingenjörer (SFINX) samverkar med Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) och har ett mentorsprogram tillsammans med fackförbundet Sveriges ingenjörer. På KTH kan eleven läsa en yrkesorienterad kurs parallellt med studierna på SIFA. Av totalt fem kurser på grundläggande och gymnasial vuxenutbildningsnivå har eleverna möjlighet att läsa grundläggande kurs nivå två och tre på distans. Genomsnittlig klasstorlek är för grundläggande kurser cirka elever och för gymnasiala kurser cirka 18. Vi har besökt SIFA som har sina lokaler i Åsö utbildningscenter, som är centralt belägget vid Skanstull i Stockholm, Blekingegatan 55. Skolledare för SIFA är Roswitha Rieder (rektor) och Metta Stiernstedt (utbildningsledare). Antalet lärare uppgick 2016 till totalt 11 stycken, som undervisar på någon kurs inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Det blir omräknat cirka 5,6 heltidstjänster. Enheten har inga timanställda, men viss personal är visstidsanställda. 70% av lärarna (inklusive SFI-undervisningen) är behöriga SFI-lärare och har lärarlegitimation för SFI eller lärarexamen och minst 60 hp i svenska som andraspråk. De flesta lärare i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har pedagogisk examen och är ämnesbehöriga för de kurser som de undervisar på. Två saknar däremot full behörighet för att kunna sätta betyg. Därutöver finns tre personal som arbetar med administration och studie- och yrkesvägledning. Utvärderingsperiod Stockholms intensivsvenska för akademiker utvärderades under totalt fem dagar, varav två dagar platsbesök: april, Intervjupersoner Vid besöken genomfördes intervjuer enligt nedan: Skolledare Roswitha Rieder (i två omgångar). Sex elever som läser svenska som andraspråk nivå 1-2. Sex elever som läser svenska som andraspråk nivå 3. Två lärare (Johan och Sanna) som i huvudsak undervisar i svenska som andraspråk på gymnasienivå. En lärare (David) som i huvudsak undervisar i svenska som andraspråk på distans. Två lärare (Maria och Hans) som undervisar i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Studie- och yrkesvägledare Ingrid Svensson. Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal besök under lektioner. Vi besökte svenska som andraspråk nivå 1 och 2. Antalet lektionspass uppgår till cirka 15 timmar på grundläggande nivå (inklusive 3 yrkestimmar) och 12 timmar på gymnasienivå (inklusive 3 yrkestimmar). 6 (19)

7 Svenska som andraspråk 3 har nio timmars schemalagd undervisning i veckan (inga yrkestimmar). Kurserna ges i huvudsak under nio veckor. Lärarnas totala undervisningstid uppgår till 16 timmar i veckan för kurser på grundläggande nivå och 15 timmar för gymnasienivå. Elever, utbud och resultat Det totala antalet kursdeltagare på de olika grundläggande- och gymnasiala kurserna under verksamhetsåret uppgick till cirka 220 unika elever. Eleverna har totalt studerat på fem olika kurser. Andelen elever på grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning som har annat modersmål än svenska uppgår till 100%. Andelen godkända elever varierar mellan kurserna. I tabellerna nedan redovisas de kurser som gavs under verksamhetsåret samt hur stor andel av kursdeltagarna som nådde minst betyget E i respektive kurs. Grundläggande- och gymnasiala kurser: Vårterminen 2015 Grundläggande kurser Antal Andel kursdeltagare godkända (%) Svenska som andraspråk nivå % Svenska som andraspråk nivå % Svenska som andraspråk nivå % Svenska som andraspråk nivå % Svenska som andraspråk nivå % Svenska som andraspråk nivå % Summa % Gymnasiala kurser Antal Andel kursdeltagare godkända (%) Svenska som andraspråk 1, period % Svenska som andraspråk 1, period % Svenska som andraspråk 1, period % Svenska som andraspråk 2, period % Svenska som andraspråk 2, period % Svenska som andraspråk 2, period % Svenska som andraspråk 3, period % Svenska som andraspråk 3, period % Svenska som andraspråk 3, period % Summa % 7 (19)

8 Höstterminen 2015 Grundläggande kurser Antal Andel kursdeltagare godkända (%) Svenska som andraspråk nivå % Svenska som andraspråk nivå % Svenska som andraspråk nivå % Svenska som andraspråk nivå % Summa % Gymnasiala kurser Antal Andel kursdeltagare godkända (%) Svenska som andraspråk 1, period % Svenska som andraspråk 1, period % Svenska som andraspråk 2, period % Svenska som andraspråk 2, period % Svenska som andraspråk 3, period % Svenska som andraspråk 3, period % Summa % Kurserna på grundläggande nivå höstterminen 2015 har lägre genomströmning än för de övriga redovisade, men det är svårt att utläsa några systematiska skillnader mellan olika kurser och perioder. Dock finns de två kurser som ligger på under 70% genomströmning båda på grundläggande nivå. Avbrott SIFA antar enbart akademiker till utbildningarna och många av dem arbetar eller studerar på högskola samtidigt som de läser på SIFA. 95% av eleverna på SIFA klarar lägst betyget E under 600 timmar. Av dessa 95 % är det 54% som har betyget C eller högre. Vi noterar att det är en hög andel elever som erhåller ett högt betyg (C eller högre). Skälen till detta är förmodligen att eleverna är mycket motiverade att klara studierna. Dessutom förbereder flera av utbildningarna eleverna för vidarestudier på universitet och högskola och då behöver eleverna höga betyg för att bli antagna. 8 (19)

9 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område granskar vi hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper så att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Sammanfattande bedömning Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) är i huvudsak en SFI-skola som erbjuder tre utbildningsprogram: intensivsvenska för pedagoger (SFP), intensivsvenska för ekonomer, jurister och andra samhällsvetare (SVEJ), intensivsvenska för ingenjörer (SFINX) samt grundläggande kurser i svenska som andraspråk på nivå 2 och 3 och gymnasiala kurser i svenska som andraspråk (nivå 1-3). Kurserna omfattar nio veckor, och är utifrån det omfattande kunskapsinnehåll som eleverna ska tillgodogöra sig, synnerligen intensiva. Själva undervisningen genomförs på sju veckor och de två återstående veckorna används till examination och återkoppling. Kurserna omfattar varierande undervisningsformer och eleverna får mycket undervisningstid per vecka (15 h för de grundläggande kurserna och 12 h för de gymnasiala kurserna förutom svenska som andraspråk 3 som har 9 timmars undervisning i veckan). Det skapar goda förutsättningar för lärandet. Det sker fem kursstarter per verksamhetsår, med fem veckors uppehåll i juli, samt två veckor under jul och nyår. Vår bedömning är att SIFA skapar en god lärandemiljö för eleverna. Eleverna ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och för sin personliga utveckling. Lärarna har höga krav på elevernas kunskapsresultat och ett tydligt framarbetat utbildningsinnehåll för kursernas innehåll. Eleverna är välmotiverade och ställer höga krav på sina egna prestationer. Eleverna är mycket nöjda med den undervisning de får av lärarna. Antalet elever i varje kurs är cirka 20-25, men vi noterade också att vissa kurser hade så många som 44 elever. Det är, enligt vår mening, svårt att individualisera undervisningen i tillräcklig utsträckning med ett så stort antal elever. Vi har förstått att detta var en engångshändelse, men är ändå lite oroade över dessa elevers möjlighet att interagera i klassrumssituationen. 9 (19)

10 Vårt intryck är att undervisningen i yrkestimmarna (3 per vecka) kan utvecklas med bättre struktur och tydligare innehåll. Detta har kollegiet redan identifierat och det pågår ett arbete om att åtgärda yrkestimmarnas innehåll med en konkret kursplan, på liknande sätt som finns för kurserna i svenska som andraspråk. I Swecos enkätundersökning får SIFA ett högt värde (4.4) på området lärande och ligger därmed i den högsta percentilen av undersökta utbildningsanordnare. Det som oroar oss en smula är att utbildningarnas uppläggning inte ger någon möjlighet till återhämtning mellan kurserna, vare sig för elever eller lärare. SIFA använder Moodel som lärplattform, och enligt vår bedömning fungerar den mycket väl. All kursdokumentation finns inlagd i Moodel och eleverna kan förbereda sig inför varje lektion: om dess innehåll och vilka moment som ingår. Moodel används (förutom för distansundervisningen) inte som ett kommunikationsverktyg eleverna emellan, eller emellan eleverna och lärarna. Däremot ordnar eleverna ofta egna digitala kommunikationskanaler, t.ex. via Facebook. Vissa av eleverna på SIFA arbetar samtidigt som de studerar vilket är vanligt inom vuxenutbildningen. Men förhållandevis många elever på SIFA läser kurserna på heltid. Skälet till det kan vara att andelen distansundervisning är liten i relation till dagkurserna och att eleverna på SIFA vill läsa kurserna dagtid för få mycket lärarledd undervisning. Vår bedömning är att det är lyckosamt att eleverna tydligt önskar läsa kurserna på dagtid för att klara av det intensiva kursupplägget. Karaktären på språkstudier är att de innehåller ett stort antal färdighetstränande moment och de lämpar sig därför bäst som dagkurser, som omfattar mycket interaktion mellan lärare och elever. Det går visserligen att bedriva högkvalitativ språkundervisning på distans, men det ställer stora krav på lärarnas förmåga att återkoppla till eleverna och elevernas egen motivation behöver vara hög för att tillgodogöra sig kursinnehållet. SIFA har inlett ett arbete med att även erbjuda högkvalitativ språkundervisning på distans. Arbetet är i begynnelsefasen, men vi noterade flera goda ansatser till ett intressant koncept där en av lärarna utvecklat en digital plattform för språkstudier som med fördel kan användas hos andra utbildningsanordnare som erbjuder språkundervisning. Det kan dock finnas skäl att i samband med det vidareutveckla lärplattformen Moodels kommunikativa delar, för att underlätta kommunikationen mellan lärare och elever. I Swecos enkätundersökning uppger endast 54% av eleverna på SIFA att de har en individuell studieplan, vilket är det lägsta värdet av samtliga undersökta utbildningsanordnare. Vår bedömning är att SIFA:s elever idag saknar individuella studieplaner, vilket skollagen ställer krav på. Utbildningsanordnaren har en plan för vilka kurser eleverna ska läsa, men den uppfyller inte skollagen. Detta är något som vi menar går att förändra genom att se till att eleverna har individuella studieplaner och t.ex. använda de mallar för individuella studieplaner som finns på Skolverkets hemsida. De flesta lärare som arbetar på SIFA är behöriga för de kurser de undervisar i. Två saknar dock behörighet att sätta betyg på samtliga nivåer. Överlag är lärarna på SIFA mycket erfarna 10 (19)

11 när det gäller att utbilda elever i svenska som andraspråk. Lärarna har semestertjänster och en undervisningsskyldighet motsvarande 16 timmar per vecka för grundläggande och 15 timmar per vecka för gymnasiala kurser. Enligt vår bedömning är detta tämligen lågt, i synnerhet i jämförelse med andra utbildningsanordnarna som kan ha timmars undervisningstid per vecka. Det finns en förstelärare anställd, vilken bland annat arbetar med att vidareutveckla kurserna pedagogiskt. Under 2015 och 2016 har fokusområdet varit bedömning och betygsättning. Underlaget för förstelärarens fokusområden togs gemensamt fram i kollegiet och sedan lystes tjänsten ut för alla att söka. Vi tycker att det är ett mycket spännande och intressant tillvägagångssätt att låta kollegiet delta i utformningen av förstelärartjänsten och sedan ge alla möjlighet att söka den. SIFA har inget pågående arbete för elever i behov av särskilt stöd. Det finns dock extra kollektiv skrivtid och taltid motsvarande fyra timmar totalt (två av varje) per vecka. SIFA saknar speciallärare/pedagog, men en av lärarna är utbildad speciallärare. Denna har dock inga särskilda arbetsuppgifter, eller nedsättning i tjänsten, för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Vår bedömning är att detta är ett utvecklingsområde för utbildningsanordnaren. Vi noterar att ingen elev hade ett dokumenterat behov av särskilt stöd. Vi är dock av den åsikten att det framledes är viktigt att SIFA arbetar proaktivt med att se över huruvida någon elev har särskilda behov och sedan säkerställa att elever som behöver särskilt stöd också får det. Ett sätt kan vara att ge läraren med speciallärarkompetens ett särskilt uppdrag att arbeta med elever med särskilda behov. Antalet avbrott på utbildningarna hos SIFA är lågt. Kursen svenska som andraspråk 3 på grundläggande nivå höstterminen 2015 har dock lägre genomströmning än övriga kurser (63%). Det vore önskvärt att SIFA gjorde uppföljningsanalyser om skälen till varför eleverna väljer att avbryta studierna i de kurser som har låg genomströmning. Den fysiska studiemiljön på SIFA kan utvecklas. Lokalerna är utspridda över flera våningar och det finns inga särskilda utrymmen som eleverna kan nyttja för grupparbeten, eller ett fik för bl.a. social samvaro. Det positiva är det centrala läget vid Skanstull. Det finns en studie- och yrkesvägledare anställd på heltid. Hennes uppgifter är i huvudsak att informera eleverna om CSN samt att hantera den manuella antagningen av eleverna. Det förekommer också ett vägledande arbete, men det har kommit lite i skymundan, eftersom eleverna redan har en god bild av sina framtida yrkesval. I Swecos enkätundersökning uppger 27% av eleverna att de har träffat en studie- och yrkesvägledare. Vi ser gärna att studie- och yrkesvägledaren involveras i elevernas lärandeprocess. En idé kan vara att SYV kan ansvara för någon yrkestimme, genom utveckla kommunikationen med universitet och högskolor om det svenska systemet för högre utbildning. Detta var något som eleverna efterfrågade. 11 (19)

12 Styrkor Utvärderingen visar sammanfattningsvis att SIFA har ett antal styrkor avseende kunskaper, utveckling och lärande: Ett mycket kompetent och erfaret lärarkollegium med hög språklig kompetens. Eleverna får tillgång till mycket lärarledd undervisningstid, samt stöd i form av fyra timmars extra språkundervisning i muntlig och skriftlig framställning per vecka????, för dem som så önskar. SIFA har ett välfungerande kursinnehåll för att erbjuda en intensiv språkundervisning för målgruppen utländska akademiker. Att kombinera högkvalitativa språkstudier med yrkestimmar inom respektive yrkesgrupp är en mycket bra metod för att få utländska akademiker väl förberedda för relevant sysselsättning, utifrån tidigare yrkeserfarenheter. Eleverna tar stort eget ansvar för sin egen språkutveckling och är motiverade att lägga ner den tid som erfordras för att genomgå en intensiv utbildning. Lärplattformen Moodel används konsekvent för elevernas kunskapsutveckling genom att all aktuellt studiematerial finns publicerad på lärplattformen. Det är få elever som avbryter studierna. Utvecklingsområden Utvärderingen visar att SIFA har ett antal utvecklingsområden: Utred om det är möjligt att utveckla kursstrukturen så att det finns tid för återhämtning mellan kurserna. Ett förslag kan vara att även erbjuda sommarkurser. Det vore önskvärt att studie- och yrkesvägledaren involveras i elevernas lärandeprocess, exempelvis i någon av yrkestimmarna. SIFA:s lokaler är i behov av en uppfräschning och eleverna bör ha möjlighet till studierum för t.ex. grupparbeten. När det gäller distansutbildningen bör SIFA utveckla användningen av lärplattformen Moodels kommunikativa del. 12 (19)

13 Rekommendationer Utvärderingen visar att SIFA är i behov av förändring avseende: SIFA är i behov av förändring inom området individuella studieplaner. Idag saknas stipulerade studieplaner för en stor andel av eleverna. Mallar för individuella studieplaner finns hos Skolverket. Utbildningsanordnaren är i behov av förändring för att kunna möta elever i behov av särskilt stöd. Detta kan t.ex. göras genom att den utbildade specialläraren får ett särskilt uppdrag att arbeta med att ge särskilt stöd. 13 (19)

14 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Sammanfattande bedömning Vår bedömning är att bedömning och betygssättning utförs på ett välfungerande sätt. Det finns klart uppsatta kursmål och betygskriterier, som harmonierar med kursmålen i särskilda matriser för varje kurs. I samtliga kurser där nationella prov tillämpas används dessa som ett betygsunderlag. I lärplattformen Moodel finns kurserna dokumenterade, vilken alla elever har tillgång till. Examinationen är varierad och eleverna blir prövade i såväl muntlig som skriftlig framställning. I bedömningen av elevernas kunskapsnivåer använder SIFA en medbedömare för att säkerställa kvaliteten i examinationen. Försteläraren har tillsammans med kollegiet arbetat med att få en likvärdighet i bedömning och betygssättning och i det sammanhanget samarbetade SIFA med Åsö gymnasium. Lärarna dokumenterar elevernas kunskapsutveckling och arbetar formativt med bedömning av elevernas lärande. SIFA har förhållandevis många elever som får betyget C eller högre (54%). Det tycker vi är positivt och 14 (19)

15 visar på elevernas höga motivation och lärarnas pedagogiska skicklighet. Vi noterade dock att inget systematiskt arbete med validering av elevernas tidigare kunskaper sker. Styrkor Utvärderingen visar att SIFA har ett antal styrkor avseende bedömning och betygssättning: Examinationen är varierad och SIFA upprätthåller en hög kvalitet i att bedöma elevernas kunskaper. Många elever har höga ambitioner med sina studier och detta visar sig tydligt i betygsättningen där många får höga betyg, genom bra provresultat. Det finns ett systematiskt arbete med sambedömning av elevernas kunskaper för att öka rättssäkerheten i bedömningsarbetet. Lärarkollegiet är erfarna pedagoger, med gedigen erfarenhet av bedömning och betygssättning. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att SIFA har ett utvecklingsområde: Vi fick ingen klar bild av hur valideringsarbetet går till för att säkerställa att eleverna kan nyttja redan vunna kunskaper. Detta är aktuellt för yrkeskurserna och vi ser gärna att SIFA tydliggör hur eleverna kan validera sina kunskaper. 15 (19)

16 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och analyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Sammanfattande bedömning SIFA har en fungerande styrning och ledning samt ett fungerande kvalitetsarbete. Det senare kan dock utvecklas. Kvalitetsarbetet följer ett årshjul, som innehåller ett antal schemalagda aktiviteter: åtta pedagogiska träffar, 11 arbetsplatsträffar, fem överlämnandekonferenser och två möten med studeranderådet. SIFA använder verktyget KOLL för att följa upp lärarnas kompetens och en gång per år genomförs en medarbetarenkät. Detta är positivt, men det finns vissa inslag i kvalitetsarbetet som vi anser kan utvecklas. Det sker ingen systematisk analys av varför eleverna väljer att avbryta utbildningen. För att bättre involvera lärarna i det systematiska kvalitetsarbetet behöver de planerade pedagogiska utvecklingsdagarna också fastställas tidigt under året. Vi ser också att det finns ett behov av att arbeta mer systematiskt med lärarnas individuella kompetensutveckling som komplement till det kollektiva pedagogiska utvecklingsarbetet. Det vore utvecklande om lärarna kunde delta i flera externa nätverk i regionen, t.ex. förstelärarnätverken, andra utbildningsanordnare som erbjuder svenska som andraspråk, samt svenska som andraspråkutbildning på distans. SIFA har ett studeranderåd, men det har visat sig svårt att få eleverna delaktiga i det pågående kvalitetsarbetet. Det visar sig också i Swecos enkätundersökning: där SIFA får värdet 3.93, vilket är jämförelsevis lågt i jämförelse med övriga utbildningsanordnare i regionen. Att studeranderådet sammanträder i samband med en gemensam lunch kan vara ett sätt att öka intresset för studeranderådet. 16 (19)

17 Kursvärderingar sker skriftligt efter varje kurs. Utbildningsanordnaren överväger att även införa ytterligare ett kursuppföljningstillfälle, efter ungefär halva kurstiden för att fånga upp eventuella frågetecken och synpunkter. Det anser vi vara en bra åtgärd. Det skulle också kunna innebära att elevernas motivation att fylla i kursvärderingar ökar. Ett bra sätt att skapa engagemang för elevernas del i kvalitetsarbetet är att arbeta systematiskt med återkoppling. Om kurserna t.ex. inleds med att eleverna får en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits baserat på det förra kursvärderingstillfället, så känner de att deras åsikter uppskattas och kommer till användning. 17 (19)

18 Styrkor Utvärderingen visar att SIFA har ett antal styrkor avseende styrning, ledning och kvalitetsarbete: Överlämnandekonferenser är ett bra verktyg för att följa upp eleverna mellan nivåerna. Kollegiet fungerar mycket bra som arena för pedagogisk utveckling. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att SIFA har ett antal utvecklingsområden: Ledningen bör avsätta tid för lärarnas individuella kompetensutveckling. Öka elevernas engagemang i kvalitetsarbetet. Utbildningsledningen bör genomföra uppföljningsanalyser av elevernas avbrott från kurserna med låg genomströmning. 18 (19)

19 Sammanfattande intryck Under två dagar (13-14/4 2016) genomfördes ett platsbesök på SIFA där vi genomförde strukturerade gruppintervjuer samt deltagande observation av ett urval lektioner. Vi har också tagit del av den dokumentation som utbildningsanordnaren skickat till oss inför platsbesöket. Vårt samlade intryck är att verksamheten fungerar tillfredställande, med i huvudsak en väl fungerande verksamhet. Det finns ett flertal positiva exempel som är värda att lyfta fram: hög och jämn nivå på kunskapskraven, eleverna tar stort eget ansvar för sitt eget lärande, mycket hög lärarkompetens, strukturerat kursinnehåll och tydligt bedömningsarbete av elevernas kunskaper. Vi noterar också ett antal utvecklingsområden. Bland annat anser vi att SIFA bör utreda elevernas avbrott, utveckla elevernas engagemang i kvalitetsarbetet, se över valideringsarbetet och fortsätta utveckla användningen av lärplattformen i samband med en eventuell expansion av distansutbildningen. Är ett utvecklingsområde av mer allvarlig karaktär blir den föremål för en rekommendation. I vår bedömning finns det två områden där SIFA är i behov av förändring och det gäller att upprätta korrekta individuella studieplaner för samtliga elever samt förbättra arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Dessa två områden behöver förbättras. Det är angeläget att SIFA tar ett helhetsgrepp om hur arbetet med individuella studieplaner och arbetet med elever i behov av särskilt stöd kan utvecklas framgent. Det är enligt vår mening önskvärt att utbildningsledningen reflekterar över dessa rekommendationer samt föreslår möjliga åtgärdsförslag som svarar mot rekommendationerna. Det är eftersträvansvärt att denna rapport kommuniceras med de berörda så de får en återkoppling av det stora engagemang de lagt ner på utvärderingen. 19 (19)