Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 augusti september Hällingsjöskolan F-5

2 Sammanfattande analys av enhetens resultat för läsåret 2012/2013 Hällingsjöskolans prioriterade mål har varit På Hällingsjöskolan har vi ett bra förhållningssätt/bemötande mot varandra. Vi har haft många diskussioner och ett intensivt arbete kring detta i klasserna/grupperna men också bland personalgruppen. Pedagogerna har arbetat med trivselregler, samtal om konflikthantering, fadderverksamhet, massagesagor, värderingsövningar m.m. i sina klasser/grupper. Diskussioner kring gemensamt förhållningssätt har varit uppe regelbundet, både i personalgrupp och i elevgrupp. Det har varit en prioriterad fråga i personalgruppen där Sankt Lukas har varit inkopplade för att hjälpa till att ringa in vad vi behöver arbeta med i pedagoggruppen. Brukarenkäterna gav indikationer på att detta bör vara ett fortsatt prioriterat område så att elever och föräldrar alltid känner sig väl bemötta och lyssnade på av samtliga pedagoger. På Hällingsjöskolan ska vi öka samverkan mellan grupper/klasser för att lära tillsammans och av varandra. Pedagogerna försöker använda sig av alternativa inlärningsmetoder, för variation, lust och lärande och de arbetar också i en anda att dela och lära av/med varandra. Goda lärmiljöer är viktiga för att trivas, känna sig trygg och för att få ökad möjlighet till att lära. Det har varit samverkan för att få till trivsamma/funktionella lokaler som passar både skola/fritids. Skolan har haft en del gemensamma teman; påsk, friluftsdag och öppet hus. Här har vi konstaterat att det är en framgångsrik väg att gå för att känna samhörighet och för att eleverna ska känna sig trygga med varandra över åldersgränserna och vi ökar därför möjligheterna och tillfällena för gemensamma aktiviteter och samverkan. Eleverna ska ha stor påverkan på sitt skolarbete och deras åsikter ska tas tillvara i så många sammanhang som möjligt. Vi har haft ett mycket aktivt elevråd. Bland annat resulterade elevernas engagemang i ommålade toaletter och även en familjedag för att ta vara på elevernas önskemål kring roligare skolgård. Är elevernas synpunkter och önskemål rimliga ser vi till att de blir realiserade. Elever, åtminstone ifrån 3:an och uppåt turades om att emellanåt planera upp idrottslektioner. På fritids har de haft stormöten för att ta tillvara elevernas önskemål. Fritids erbjuder också olika aktiviteter där eleverna har stora valmöjligheter. I vårens brukarenkät svarade de yngre eleverna att de hade stort inflytande över sin undervisning medan de äldre svarade att de hade mindre. Varför det blev sådana skillnader behöver vi fundera över och det är ju vad andra utvärderingar ofta har visat, att ju äldre eleverna är desto mindre inflytande har de. En anledning kan ju vara att när eleverna är äldre vill de bestämma över andra saker än de lärarna är villiga att släppa från sig.

3 På Hällingsjö skola arbetar vi för att förbättra formen för utvecklingssamtal. Pedagogerna har fört diskussioner om hur de kan förbättra/förändra formen för utvecklingssamtal och göra eleverna mer delaktiga i sina samtal. Vi måste arbeta vidare med detta då det ser mycket olika ut i olika klasser, för att få en större likvärdighet och vi kommer också att förlägga samtalet till andra tider under skolåret för att få en bättre kontinuitet. Samtalen ska också förläggas på pedagogernas arbetstid i möjligaste mån för att minska pedagogernas arbete på kvällar. Hällingsjöskolan arbetar för att övergången förskola-förskoleklass och år fem till senareskolor skall bli så trygg som möjligt. Vi har utarbetat rutiner som vi utvärderar och följer men behöver se över dessa ytterligare. Prioriterat mål för det pedagogiska området: Vi ska arbeta runt barn i behov av stöd och skapa en röd tråd för alla barn i ett 1-16 perspektiv. Rektorer, förskolechefer, specialpedagog och förskoleteam har träffats vid några tillfällen för att se över områdets speciella problematik. Inom skolverksamheten dominerade frågan om att vi har många elever med stora svårigheter främst inom ADHD och autismspektrat. Vi har bestämt att vi ska ta bättre vara på varandras kompetenser för att eleverna ska få så bra stöd som möjligt och att förskoleteam kan vara mer behjälpliga i överlämnande och uppföljning mellan förskola och skola/förskoleklass. De nationella proven år 3 Resultaten av de nationella proven under våren visade framför allt brister i läsförståelse i svenska och problemlösning i matte. Lärarna har därför intensifierat sin undervisning i lässtrategier och arbetar mycket med att eleverna ska förstå att det inte gäller att läsa fort utan korrekt. Under våren startade vi även ett samarbete med IT-pedagogerna från USE (utvecklings- och stödenheten) där vi använde deras kompetens om appar och andra tekniska hjälpmedel för att arbeta i ett skolgemensamt projekt om läsning, skrivning och litteratur. Projektet redovisades av eleverna på ett flertal sätt under en kväll med öppet hus för vårdnadshavare. De arbetar också mer med problemlösning. För att komma till rätta med detta på längre sikt har vi haft möten tillsammans med samtliga lärare på mina två skolor där de som genomfört proven fått redogöra för de svårigheter de sett att eleverna haft och där vi tillsammans funderat hur vi går vidare för att arbeta för att alla elever ska uppnå godkänt eller mer.

4 Enhetens prioriterade mål läsåret 2013/2014 Under läsåret 13/14 kommer Hällingsjöskolan att arbeta vidare med målet: På Hällingsjöskolan har vi ett bra förhållningssätt/bemötande mot varandra. Alla grupper från förskoleklass till år fem samt personalen har detta mål i sikte. För att få till ett bra bemötande måste vi börja med att lyssna på varandra, respektera att vi har olika åsikter och viljor men behandla varandra med ömsesidig respekt. Pedagogerna måste vara goda förebilder och visa eleverna på goda exempel och föräldrar ska i nästa brukarenkät utrycka att de alltid möts av ett gott bemötande och förhållningssätt av pedagoger och elever på vår skola. Vi kommer även att arbeta vidare med detta mål inom pedagoggruppen och behöver här ta in hjälp utifrån för att komma vidare. Fler pedagoger kommer att erbjudas att utbilda sig till lärledare för att våra gemensamma samtal ska bli så bra som möjligt. Skolans pedagoger har under tidig höst startat ett arbete med att utarbeta/omarbeta vår likabehandlingsplan och har gjort enkäter med eleverna i skola, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb. Resultatet var positivt och de allra flesta eleverna känner sig trygga och nöjda med sin skola, pedagoger, kamrater och skolgård. Fritids kommer att arbeta medvetet med språkbruket, och vi vuxna måste tänka på hur vi är mot barnen när de är i behov av hjälp eller söker vuxenkontakt. Här jobbar vi utifrån närmsta vuxenprincipen. Om man inte kan hjälpa till, guida barnet vidare. Förskoleklassen arbetar med normer och värden genom sagor och bilderböcker. I sagans värld får eleverna möta olika människor, stora som små, och deras olika livsförhållanden. Det ger eleverna möjlighet att sätta sig in i hur andra människor har det. Det kan man göra genom samtal, att måla teckningar utifrån det man tillsammans läst. Genom sång och rörelse kan man också bearbeta vad man upplever. Leken är en viktig del att konkret kunna sätta sig in i andras tankar och idéer. Att leken blir på lika villkor med hänsyn till varandra, där har vi pedagoger ett stort ansvar. Genom att lyssna och vara närvarande vuxna kan vi stötta eleverna framåt på bästa sätt. Förskollärarna anser att genom de små förskoleklassgrupper vi just nu har får de möjlighet att bygga upp en bra verksamhet där de kan se alla individer i gruppen och där alla kan få komma till tals. Det är lika viktigt att kunna lyssna som att prata själv. I meningsfulla sammanhang genom de dagliga aktiviteterna får vi möjlighet att också spontant arbeta med värdegrunden. I båda förskoleklassgrupperna finns elever med funktionshinder. Vi kan i uppkomna situationer genast prata om och visa på hur vi kan göra på olika sätt för att nå målen. Utedagen ger tillfälle att konkret och på plats verka för att vi gemensamt tar ansvar för miljön och varandra.

5 Hällingsjöskolan ska ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk Detta är ett mål i vår likabehandlingsplan och beskrivs närmare där. Hällingsjöskolan ska arbeta för ett större elevinflytande inom verksamhetens alla områden Elevrådet är ett viktigt forum för elevernas inflytande på skolan. Det som tas upp där tas på allvar och kan något göras för att ta elevernas förslag till handling så görs det. Fritidshemmen och fritidsklubben arbetar för större elevinflytande inom verksamhetens alla områden. De har stormöte på avdelningarna, där man tar tillvara barnens önskemål. Vi värnar om den fria leken men erbjuder även olika aktiviteter där barnen har stor valmöjlighet. Förskoleklassen arbetar mot större elevinflytande genom att ha en dialog med eleverna. Vad vill de, hur skall vi göra? Vad är de intresserade av, inom ramen för vad som står i läroplanen. Förskoleklassbarnen är med i elevrådet från vårterminen. Hällingsjöskolans elever skall vara goda läsare och ha en god läsförståelse. Hela skolan har ett gemensamt läsprojekt under vårterminen -14. Vi läser, lyssnar, skriver i olika konstellationer. Skolbibliotekarien gör besök och har bokprat. Förskoleklassen arbetar mycket med rim och ramsor. Klasserna övar på olika lässtrategier på olika sätt. Vi använder Ipad och datorer för att skriva och för att få alternativa läsupplevelser. Varje morgon startar med en stunds läsning på egen hand och högläsning förekommer dagligen. Vi arbetar med bearbetning av texter genom att tillföra adjektiv för att få mer levande beskrivningar. Hällingsjöskolan ska arbeta för goda lärmiljöer Fritids arbetar för goda lärmiljöer genom att anpassa lokalerna för både skola och fritids. Fritidspersonalen kommer att utarbeta en plan för att skapa en trivsammare miljö. Förskoleklassens elever och pedagoger har i intervjuer uttryckt att de får lugn och ro när de arbetar. Vi eftersträvar det tillsammans. Det är också viktigt att vi har roligt. Vi sjunger mycket och leker lekar som syftar till samarbete, och lekar utan tävlingsmoment. Vi ska öka samverkan bland klasser/grupper genom fler sammansvetsande aktiviteter Fritidshemmens strategi är att ha gemensamma aktiviteter såsom vernissage, utedag vid stängningsdagar och fritidshemmens dag. De planerar tillsammans för vissa aktiviteter, dessa lägger vi på olika nivåer som passar olika åldersgrupper. Vi satsar på en större aktivitet på hösten och minst en på våren. Förskoleklassen vill arbeta med tvärgrupper och fadderverksamhet på gemensamhetsdagar. Genom att skapa tillfällen att träffa sina faddrar i enkla former som inte kräver så mycket planerande, kan vi utveckla samarbetet och de gemensamma aktiviteterna.

6 Utvärdering: Genom att då och då fråga eleverna och ställa följdfrågor kan vi veta om vi är på rätt spår. Även vid inskolningssamtal och genom en dialog med hemmet, kan vi också förstå hur vi lyckas i vår strävan efter att eleverna skall trivas så bra hos oss som möjligt. Då blir också eleverna mottagliga för inlärning. Genom kontinuerliga utvärderingar under året får vi syn på var vi är och om vi lyckas nå våra mål. Vi kommer att använda brukarråd för att få lägesavstämningar och elevrådet kommer att få utvärdera mål. Vårens brukarenkäter visar oss också om vi är på rätt väg. Enhetens systematiska kvalitetsarbete För att över huvud taget kunna bedriva ett kvalitetsarbete krävs fungerande strukturer i vardagen. Vi har detta läsår lagt kraft på att få en fungerande arbets- och utvecklingsorganisation som gör det möjligt för pedagogerna att mötas i olika konstellationer och möten. Vi har förlagt den mesta utvecklingstiden till tisdag eftermiddag för att samtliga pedagoger ska finnas tillgängliga på skolan samma dag. Samtliga möten har dagordning och ordförande för att strukturera samtalen och avsikten är att föra pedagogiska samtal så ofta som möjligt. Vi startade höstterminen med en kartläggning av elevernas upplevda trivsel på skolan och en utvärdering av förra årets likabehandlingsarbete. En ny likabehandlingsplan har utarbetats under augusti/september. Arbetet med utvärdering och elevenkät bör nästa år ligga i maj, juni för att den nya planen ska finnas tillgänglig tidigare. Under september har vi också aktualiserat vad brukarenkäterna visade och lagt in förbättringsområden i våra prioriterade mål. Vi har ett årshjul där återkommande uppföljningar och utvärderingar av våra prioriterade mål är inlagda för att få en kontinuitet i vårt utvecklingsarbete. Vi ställer oss frågorna: var befinner vi oss/nuläge, vart vill vi, hur går vi vidare, när ska det vara klart med jämna mellanrum. Under förra läsåret startade vi ett samarbete i det pedagogiska området runt de nationella proven i år tre. Pedagoger från Hindås, Rävlanda och Hällingsjö träffades inför proven och fick diskutera goda idéer och tankar om hur de skulle genomföra och rätta. Pedagoger från år två deltog i dessa möten för att redan då kunna förbereda sig för sina kommande prov. Vi erbjöd även tillfällen för samrättning men det blev inte genomfört. De lärare som genomfört proven fick sedan berätta om hur de upplevt proven och redogöra för elevernas resultat i hela pedagoggruppen. Detta samarbete ska vi fortsätta med och vidareutveckla. Enhetens kompetensutvecklingsplan innefattar handledning om autism för ett arbetslag. Vi kommer att ta hjälp utifrån, vem är inte klart, för att arbeta vidare med de frågor som Sankt Lukas pekade ut som viktigast i sin kartläggning av arbetsmiljön på skolan. Viktigast av allt är att få till pedagogiska samtal, dela och lära, bl.a. på de pedagogiska förmiddagar och eftermiddagar vi har till förfogande.

7