Övergripande disposition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergripande disposition"

Transkript

1 Övergripande disposition Hans Smedje Om sömn och (barn)psykiatri Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling hsmed hsmed Barns hälsa 2013 Barns och ungas hälsa och sociala förhållanden i Sverige är goda, även jämfört med andra välfärdsländer. Inte lika bra när det gäller de lite äldre barnen. Nedsatt psykiskt välbefinnande (ledsenhet, sömnsvårigheter, huvudvärk etc) är vanligt Redan under barndomen finns betydande sociala skillnader beträffande risk att drabbas av ohälsa Något om förekomst av sömnproblem bland unga Allmänna befolkningen SCB, ULF åriga barn: 30 % svårt att somna > 1 ggr/v 25 % sover dåligt > 1 ggr/v 65 % trötta i skolan > 1 ggr/v Särskilt hög andel Unga med ångest, depression Unga med funktionshinder Unga med vissa sjukdomstillstånd Ex 1 narkolepsi: ca i Sverige (ca 1/10 av Pandemrix), Ex 2 sömnapné, ca 1 % av alla barn i allmänna befolkningen Sömnproblem och barn och ungdomspsykiatri (1) Sömnproblem: är mycket vanliga hos patienter vid BUP försämrar kognitiva funktioner (minne, uppmärksamhet) försämrar emotionell reglering (mer impulsiv, negativ) kan misstas för psykiskt problem Sömnproblem och barn och ungdomspsykiatri (2) Sömnproblem: kan utlösa eller förvärra psykisk problematik har samband med ökad risk för suicidalitet ska beaktas vid behandling (av ex depression, ångest) stressar föräldrar, kan försämra barn-föräldrarelation hsmed hsmed

2 Effekter av att sova bättre Adenotonsillektomi förbättrade beteende och livskvalitet hos barn med obstruktiv sömnapné (Marcus et al 2013) Skolstart 8.00 istället för minskade dagsömnighet och förbättrade skolresultat för tonåringar (Li et al 2013) Experimentell studie med tonåringar visade att tillfredsställt sömnbehov förbättrar långtidsminne (Trudeau et al 2012) Experimentell studie med unga vuxna bekräftar att man blir vackrare av att sova tillräckligt (Axelsson et al 2010) Sömnproblem vid ADHD % av barn med ADHD har sömnproblem, och de har låg tolerans för sömnbrist Vanligast: Sen insomning och orolig sömn, vägran gå till sängs, morgon- och dagsömnighet Men även: Restless legs, periodiska benrörelser, parasomnier, sömnrelaterad andningsstörning Orsaker kan vara medicinbiverkan, och samsjuklighet, främst ODD, depression, ångest, tics Ökad belastning på föräldrarna hsmed Barn med ADHD är särskilt känsliga för sömnrestriktion Experimentell studie: 11 barn med ADHD jämfördes med 32 kontroller, aktigrafiskt verifierad (40, 7 minuter) sömnrestriktion under sex dagar båda grupper presterade sämre på Conners Continuous Performance Test (vigilance, sustained attention) Sömnproblem vid affektiva tillstånd Sömnproblem nästan alltid vid ångest Sambandet är starkt också vid depression Vid mani (och missbruk av centralstimulerande minskar sömnbehovet) barnen med ADHD försämrades signifikant mera än kontroller Gruber et al SLEEP hsmed hsmed Vad är sömn? Sömnfysiologi och sömnstörningar som är viktiga att känna till Vad är sömn Självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Några av de centra i hjärnan som reglerar sömn-vakenhet: När vi somnar ändras Thalamus aktivitet, inflöde av externa sinnesintryck blockeras Orexinproducerade neuron i hypothalamus har stark påverkan på (bland annat) sömn-vakenhet Suprachiasmatiska kärnan (SCN) kallas ofta biologiska klockan hsmed hsmed

3 Thalamus Suprachiasmatiska kärnan (NSC) reglerar dygnsrytm. Vår dygnsrytm vill följa ljus-mörker. The thalamus shifts during sleep from a tonic mode, suitable for relaying information from the periphery to the cortex, to a rhythmic mode that generates activity and produces highly spatially and temporally coherent states through interactions with the cortex. During sleep, the feedback connections from the cortex to the thalamus become highly effective in globally coordinating activity in the thalamus. Thus, the Thalamus becomes a mirror during sleep, linking distant parts of the cortex hsmed hsmed Sömn, ljus och mörker Polysomnografi mäter och klassificerar sömn sömn indelas i REM och non-rem Polysomnografi, eeg, emg, eog hypnogram hsmed hsmed

4 REM- sömn Hypothalamus och orexinproducerande neuron (synonym för orexin är hypokretin) The orexin (hypocretin) system regulates sleep and wakefulness through interactions with systems that regulate emotion, reward and energy homeostasis hsmed hsmed Orexin/Hypocretin Plötslig REM i vakenhet vid narkolepsi + kataplexi (detta inträffar vid brist på orexin) Basalt är att sömn-vakenhet ska inträffa vid tidpunkter som underlättar anpassning till inre och yttre faktorer. Orexin/Hypocretin-systemet reglerar sömn-vakenhet genom interaktion med system för känslor, belöning och energibalans hsmed hsmed Narkolepsi med kataplexi Tidssamband med Pandemrix och H1N1 (kanske även med spanska sjukan) Förekomst 1/2000, % debuterar i barndom/ungdom Autoimmun destruktion av hypokretin/orexinproducerande neuron i hypothalamus spelar sannolikt avgörande roll. Kardinalsymtom 1. imperativa sömnattacker 2. hallucinationer 3. kataplexi 4. sömnparalys Och: viktuppgång, svårt störd nattsömn, omfattande psykisk problematik Handläggning vid narkolepsi med kataplexi Diagnos Två centrala kliniska symtom: Sömnattacker? Kataplexi: kan du stå och skratta? Diff.diagnoser? Borrelia..? För att verifiera diagnos: Neurofys: Polysomnografi+ MSLT Ev orexin/hypokretin i likvor HLA DQB1*0602 Behandling Information, anpassa livet Psykosocialt och pedagogiskt stöd Ev. schemalagda tupplurar, Stimulantia - metylfenidat för vakenhet SSRI för kataplexi Intravenöst immunglobulin provat inom ramen för forskningsprojekt GHB (Xyrem) möjligt alternativ vid svår narkolepsi kataplexi hsmed hsmed

5 Repetition sömnstadier Utebliven muskelparalys under REM REM BEHAVIOR DISORDER, DIAGNOS: POLYSOMNOGRAFI + VIDEO MÖJLIGEN ETT UNDERDIAGNOSTISERAT TILLSTÅND hsmed hsmed Sömn- vakenhet livsperspektiv Övergripande om sömnbehov och dygnsrytm 0 år timmar - mest hunger/mättnad styr 2 år timmar - minst en middagslur 4 år timmar - nattsömn, morgon + dagpigg vid 5 år har barnet sovit mer än varit vaket 10 år 9-10 timmar - inte så morgonpigg 15 år 8-9 timmar - inte alls morgonpigg hsmed hsmed år kl år kl 03 sömnreglering Interna rytmer, SCN påverkar bland annat melatonin, kortisol Externa tidgivare, Zeitgebers ljus, temperatur, måltider, fysisk aktivitet, sociokulturella vanor. Entrainment: de externa tidgivarna ställer om de interna Ex: ljus på morgonen- tidigare nattsömn, ljus på kvällen- senarelagd nattsömn hsmed hsmed

6 Sömnreglering, om externa tidgivare Det är nog bra om föräldrar inte ger sig Barnuppfostran är något av det tuffaste föräldrarna kan hålla på med. Många ger sig inte förrän du blir fjorton, femton år Tony, 6 år Studie jämförde åringar med och utan föräldrabestämd läggtid: de med sov och mådde bättre. SLEEP June hsmed hsmed Sömnreglering utvikning om adenosin Adenosin, välkänd biprodukt av energiomsättningen, och neuromodulator; bygger bland annat upp sömnbehov/sömntryck, och lugnar hjärnan Koffein motverkar effekten av adenosin Forskning om adenosin har visat att fysisk aktivitet höjer adenosinhalten, och ger minskad oro hos barn med autism och förbättrar viss typ av epilepsi. (även feber ökar adenosinhalten.) Jag blir alldeles utsliten av att vara stilla Marcus 8 år The relationship between the neuromodulator adenosine and behavioral symptoms of autism. S.A. Masino et al. Neuroscience Letters Bra föda, fysisk aktivitet,respekt för sömnklockan = del av bra livsstil hsmed hsmed Om sömnens funktioner återhämtning och reparation: GH insöndring, antioxidativ funktion återställer CNS (receptorsystem och glykogendepåer) sorterar, prioriterar minnen, kan troligen reducera emotionell laddning i negativa minnen stärker immunfunktion energibesparing (temperaturen sjunker kropp och hjärna) självbevarelsedrift (människan i hög grad visuell varelse) hsmed Indelning av sömnstörningar Sömnstörning eller sömnproblem. ICSD är ett klassifikationssystem för sömnstörningar Sex huvudgrupper av sömnstörningar 1. Insomnier (svårt somna, vakna nattetid, vakna för tidigt) 2. Dygnsrytmstörningar 3. Parasomnier (ex sömngång..) 4. Sömnrelaterade motoriska störningar (ex bruxism..) 5. Hypersomnier (onormal dagsömnighet..) 6. Sömnrelaterade andningsstörningar hsmed

7 Insomni (1) (svårt somna, vakna nattetid, vakna för tidigt) Dygnsrytmstörningar (2) frekventa nattliga uppvaknanden var i några fall tidiga tecken på ADHD (Thunström 2000) Insomni är vanligt vid autismspektrumtillstånd (Tani 2002, Allik, Larsson, Smedje 2005) Vanligaste orsaken till insomni är stress, oro, ångest Handläggning vid insomni innefattar kartläggning av stressorer. KBT principer kan hjälpa många (stresshantering, stimuluskontroll, sömnrestriktion är viktiga komponenter) (sleep state misperception är värt att nämna..) Dygnsrytm stämmer inte med socialt vardagsliv, leder till insomningssvårighet och dagsömnighet när man tvingas anpassa sig till ex skoltider. Ofta mix av hereditär, social och psykiatrisk bakgrund Vanligast är senarelagd sömnfas, somnar sent, vaknar sent Extrem form, Delayed Sleep Phase Syndrome. Ofta stark ärftlighet Sömnfas och melatonintopp senareläggs cirka 2 timmar i tonåren Förr justerades biologiska klockan med hjälp av ljus mörker nu har vi tillgång till ljus 24/ hsmed hsmed Fallbeskrivning Vid dygnsrytmstörning har många hjälp av melatonin 25 årig kvinna, sömnproblem hela livet.fått Theralen som barn (mest biverkningar) etc., klarade inte skolans tider, förlorat tre jobb försover sig.konsultation information. Hon kunde klart känna igen DSPS hos sig och släktingar som tillägg till beteendeförändring och ljus på dagen vanligast 3-6mg cirka kl 22 man kan också försöka ställa om biologiska klockan genom att ge låg dos cirka kl 17 (MT2 receptor) Beslöt sig försöka att acceptera sin konstitution söka nattarbete hsmed hsmed MT1 och MT2 receptorer Melatonineffekter på NSC Parasomnier (3), kort repetion av sömnstadier, (REM behaviour disorder har redan nämnts) Bindning till MT1 receptor får NSC att minska sina vakenhetshöjande effekter - medför sömngivande effekt Vaken REM I II Bindning till MT2 receptor i NSC påverkar tidsinställning. III IV timmar Troligen möjligt att tidigarelägga sömnfas genom att ge melatonin på eftermiddagen hsmed hsmed

8 Nattskräck är en Non-REM parasomni Fortsättning på parasomnier (3) nattskräck och sömngång partiella uppvaknanden man sover/drömmer men motoriken är aktiv Sällan behov omfattande utredning I typiska fall inträffar anfallet i början av natten och det finns hereditet, Epilepsi är dock differentialdiagnos ÅTGÄRDER Se över säkerhet i hemmet, undvik sömnbrist, det ökar djupsömntryck Identifiera stress, ev psykisk problematik, andra hälsoproblem (ex.feber) Informera Farmakabehandling är ofta svår så också scheduled awakening hsmed hsmed Fallbeskrivningar sömngång Mardröm är en parasomni under REM sömn Fall beskrivning 1: Mononucleos med feber Fall beskrivning 2: Alkohol Fallbeskrivning 3: pågående utredning.. sömngång som återkom efter 10 år med dramatiska effekter Mardröm Ångestattack under REM- sömn, klart medvetande Vid uppvaknande, ofta under senare del av natten De flesta barn har mardrömmar men ibland, t ex vid PTSD eller separationsångest eller depression kan problemet vara stort hsmed hsmed Kliniska hållpunkter Sömngång för differentialdiagnoser Mardröm Nattskräck Epilepsi Tidpunkt Förnatt Senare Varierande Sömnstadium Non-REM REM Varierande Beteende Dramatiskt Tröstbehov Varierande Medvetande Omedveten Omtöcknad Vaknar oftast Varierande Minne Amnesi Minns Varierande Hereditet Ja Nej (?) Varierande Sömnrelaterade motoriska störningar (4) Huvuddunkning, rytmiska rörelser, body rocking Restless legs och Periodiska benrörelser Bruxism (ofta hereditär komponent, konsultera tandläkare, förvärras ofta vid stress, kan ha samband med sömnrelaterad andningsstörning) Förekomst Vanligt Vanligt Ovanligt hsmed hsmed

9 Sömnrelaterade motoriska störningar (4) Rhythmic Movement Disorder (Jactatio Capitis) Rhythmic Movement Disorder; Jactatio Capitis stereotypa upprepade rörelser vid insomning, ytlig sömn vanligt till cirka 2 år, upphör vanligen före 5 år differentialdiagnoser autistisk stereotypi, tics, epilepsi överrepresentation hos barn med Tourettes, autism, adhd men kan vara persisterande isolerat fenomen viktigaste åtgärd är att polstra sängen hsmed hsmed Fortsättning på sömnrelaterade motoriska störningar (4) Periodiska benrörelser och restless legs Sömnrelaterade motoriska störningar (4) Restless legs överrepresenterat vid ADHD Starkt behov röra benen, associerat med stickningar/obehag Obehag/krypning börjar/försämras i vila Obehag/krypning sämre eller enbart kväll/natt Obehag/krypning upphör om man rör sig - så länge rörelse pågår hsmed hsmed Restless legs filmen visar inte barn Etiologi vid Restless legs och periodiska benrörelser Primär form Stark genetisk komponent >50% (40-90) Tidigare debut (<30 år), kronisk, progressiv Sekundär form Järnbrist S-Ferritin < 50 mgc/l - medför reducerade järndepåer i CSF/basala ganglier Järnbristen begränsar steg i dopaminsyntes hsmed hsmed

10 Diff. diagnoser vid Restless legs Växtvärk har liknande temporalt mönster, men lindras inte av rörelse Motoriska tics har en annan karaktär Träningsvärk Nattliga vadkramper som kan bero på elektrolytstörning eller Neuromuskulär sjukdom, eller vara tillfälliga fenomen Schlatter blir sämre vid rörelse Chondromalaci blir sämre vid knäflexion Artrit har inflammationstecken Akathisi på grund av medicinering, ex neuroleptika, Mirtazapin Hypersomnier (5) Narkolepsi, Kleine Levins syndrom, menstruationsassocierad hypersomni Hypersomni efter trauma, ex commotio Hypersomni i samband med depression är vanligt Viktigt ídentifiera om hypersomni beror på annan sömnstörning, social faktor, medicinsk eller psykiatrisk är viktigt hsmed hsmed Obstruktiv sömnapné 1-3 % av barn i normalpopulation Högre förekomst bland barn med funktionshinder Tonsillektomi hjälper många, men inte alla Utredningsresurs och metod för diagnostik av sömnapné bland barn bristfällig i många sjukvårdsdistrikt hsmed hsmed Generellt om åtgärder och behandling vid sömnprobem Sömnhygien Ljus (och fysisk aktivitet) på dagen stärker dygnsrytmen Sömn förutsätter tillräcklig föregående vakenhet Lugn och ro på kvällen Mörker (eventuellt nattlampa), lagom svalt sovrum bra för sömn Regelbunden tid (små inte för sent till sängs, tonår upp i tid) Melatoninförskrivning har ökat Mellan 2006 och 2011 ökade antalet barn och ungdomar upp till 19 år som fick sömnmedel från till personer enligt Socialstyrelsen. Den stora ökningen står användningen av melatoninläkemedel för. från Svenska Dagbladet 2012 Sen insomning : Försök stiga upp i tid! Man kan stiga upp även om man är sömnig på morgonen men det oftast omöjligt att somna om man är pigg på kvällen. den som vaknat kl 14 på söndagen. har ofta svårt att somna nästa kväll hsmed hsmed

11 Melatonin till barn med ADHD Innan Melatonin: uteslut primär sömnstörning, stärk sömnhygien, bedöm CS effekt Studie indikerar att barn(6-12 år) med ADHD+ insomni har senarelagd melatonininsöndring. Ref: Van der Heijden et al 2005 Melatonin 3-6 mg en till tre timmar innan läggdags värdefullt och utan allvarliga biverkningar vid enligt review av Benz & Scales Ff påpekar dock att utförda studier är få & små, och har korta uppföljningar Avslutningsvis några ord från barnen Ibland blir jag så rädd att mina ögon står på skaft. Då blir ögonlocken för korta när jag ska sova. Ingeborg, 8 år Ibland är pappa inte snäll mot mig. När han inte är snäll vill jag inte tala med honom. Han är väldigt osnäll när jag inte orkar sova. Mira, 6 år Det viktigaste är att man kommer från ett tryggt och labilt hem. Margaretha, 7 år Jag blir alldeles utsliten av att vara stilla. Marcus 8 år. Barndomsminnen är något man får dras med hela livet. Emil 9 år. Barnuppfostran är något av det tuffaste föräldrarna kan hålla på med. Många ger sig inte förrän du är fjorton, femton år gammal Tony, 6 år hsmed hsmed

Hans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1

Hans Smedje 2014-01-30. 2014-01-30 hsmed2014 1 Hans Smedje 2014-01-30 2014-01-30 hsmed2014 1 Övergripande disposition Om sömn och barns hälsa, särskilt den psykiska Grundläggande om sömn Indelning av sömnstörningar Handläggning och behandling 2014-01-30

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

Ungdomar ADHD Narkolepsi

Ungdomar ADHD Narkolepsi Ungdomar ADHD Narkolepsi Göteborg november 2014 Lars Palm, Sektionen för neuropediatrik Barnmedicinska kliniken, SUS, Malmö Karaktäristisk bild Morgontrötta Sent sänggående Långa sovmorgnar i helgen Sömnunderskott

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade Sömnstörningar hos barn Sömnstörningar hos barn och ungdomar Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i barn och ungdomspsykiatri Med.dr Läkemedelsverket expertgrupp sömn Våren 2014 2 dagar internat med experter

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Sömnmönster hos barn med

Sömnmönster hos barn med Sömnmönster hos barn med autism och ADHD Föräldrarnas livskvalitet Hiie Allik överläkare, med dr Psykiatri Nordväst Stockholms läns landsting Disposition Grundläggande om sömn och sömnstörningar Sömn vid

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument

Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument Som ett led i regeringsuppdraget att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning anordnade Läkemedelsverket 2012 ett möte med representanter för barn-

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet

Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet 1 Den viktiga sömnen Birgitta Wallbom Folkhälsosamordnare SPF Örebrodistriktet Vi sover 25-30 år av livet. Är det nödvändigt? Är det ett lyxproblem att inte sova så bra? Vi köper sömnmedel för cirka 300

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Inledning Vuxna behöver i allmänhet mellan 6 9 timmars sömn per dygn för vila, återhämtning och bearbetning av intryck. Sömn behovet byggs upp av vakenhet, vilket

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

SÖMNSKOLA Sov bra utan sömnläkemedel

SÖMNSKOLA Sov bra utan sömnläkemedel SÖMNSKOLA Sov bra utan sömnläkemedel i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: informationsavdelningen, 036-32 40 00 och läkemedelskommittén i Jönköpings

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

...Sov bra. utan sömnmedicin

...Sov bra. utan sömnmedicin ...Sov bra utan sömnmedicin Denna broschyr är gjord för dig som oroar dig över din sömn. Den är anpassad till Blekinge av länets Läkemedelskommitté efter förlaga från andra landsting. Här finns fakta kring

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

...Sov bra. utan sömnmedicin

...Sov bra. utan sömnmedicin ...Sov bra utan sömnmedicin 1 2 ...Sov bra utan sömnmedicin Denna broschyr är gjord för dig som oroar dig över din sömn. Den är anpassad till Blekinge av länets Läkemedelsskommitté efter förlaga från andra

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03

SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Ulrika Lång Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Vanligt med sömnproblem hos småbarnsfamiljer I vår kultur kan man inte vara vaken på natten 6-åringar sover 10-11 timmar Sömndjupet varierar under natten mer

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att

Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att 1 Vad vet vi om sömnen? Det är inte av en slump vi sover bort 1/3 av dygnet. Naturen är rationell och allt för att maximera artens överlevnad. Sömnens funktion är egentligen enkel. Det vi förbrukat och

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1 Motmedel

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Kosten Kroppen Klockan Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning 1 Innehåll Introduktion Den biologiska rytmen Skola Skiftarbete Äta när och hur ofta? 2 Förr

Läs mer

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Dr Mahira Tuzlak -Karic Företagshälsan Arlöv-Lomma AB Badhusvägen 3 23237 Arlöv Mobiltelefon 073-659 15 63 E-post: mahira.karic@bredband.net

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Sömnguiden. Egenbehandling för sömnproblem

Sömnguiden. Egenbehandling för sömnproblem Sömnguiden Egenbehandling för sömnproblem Sömnguiden, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till Sömnguiden!... 3 Sov bra utan sömnmedel... 3 Sömnmedel ger ingen varaktig lösning... 4

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Sex veckor till bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet MANUAL Det är ingen lätt konst att sova. För att bemästra den måste man vara

Läs mer

Aspergers syndrom hos unga

Aspergers syndrom hos unga Aspergers syndrom hos unga Utredning och behandling utifrån fallbeskrivningar Maria Råstam Prof., MD Barn- och ungdomspsykiatri, IKVL, Lunds Universitet AUTISM Kvalitativt nedsatt förmåga Social interaktion

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Sömnproblem hos barn och ungdom Information för sjukvårdspersonal

Sömnproblem hos barn och ungdom Information för sjukvårdspersonal Sömnproblem hos barn och ungdom Information för sjukvårdspersonal OM DOKUMENTET Dokumentet orienterar om sömn och sömnproblem hos barn och ungdom. Skriften är alltså inte ett vårdprogram. Informationen

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Tourette syndrom (TS)

Tourette syndrom (TS) Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Ny behandling vid autism

Ny behandling vid autism Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN

INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Göteborg INFORMATIONSMATERIAL KRING SMÅ BARN OCH SÖMN UNDERLAG TILL FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC LEG. PSYKOLOG ANNA BIRBRAJER LEG. PSYKOLOG CHARLOTTA LUNDGREN NOVEMBER

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Varför grubblar deprimerade?

Varför grubblar deprimerade? Livsstilsförändringar vid en depression I texten nedan beskrivs sex olika punkter som har antidepressiv effekt. Dessa handlar om att individen själv utan hjälp från mediciner eller psykoterapi kan förändra

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer