Åsa af Geijerstam Uppsala universitet
|
|
- Sofia Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det naturvetenskapliga ämnesspråket Åsa af Geijerstam Uppsala universitet Presentationens innehåll Det naturvetenskapliga språket 1. i sig självt Hur ser det ut? När finns det? Varför finns det? 3. och praktiken metoder för att arbeta med ämnesspråk Textförlopp I styrdokumenten 2. och eleven Faktorer som påverkar förståelsen Textrörlighet iga i Ämnesspråk i ch naturvetenskapli 4. Forskarskola matematiska oc praktiker 1
2 Hur ser det naturvetenskapliga språket ut? karakteriseras ofta som (1) informationstätt (2) tekniskt och (3) objektivt. Stort fokus på nominalfraser i studier av det naturvetenskapliga språket Nominalfrasen ett känsligt index för register (Quirk et al 1985) Utbyggda nominalfraser Energin som behövdes kom från elektriska urladdningar vid åskväder, värme från vulkanutbrott och strålning från solen. En saltkristall innehåller lika många positiva som negativa jonladdningar. (Andréasson m.fl Kemi för grundskolans senare del. Ur Magnusson, 2008) 2
3 Nominaliseringar Två lika stora zinkbleck får reagera med saltsyra [ ] Reaktionen sker snabbast i den koncentrerade saltsyran. Etanol framställs genom att kolhydrater jäser [ ] Jäsningen åstadkoms av jästsvampar som omvandlar sockret till koldioxid och alkohol. Halliday och Martin, 1993 the elaborated register of scientific knowledge reconstrues [reality] as an edifice of things. It holds reality still, to be kept under observation and experiment with; and in so doing, interprets it not as changing with time (as the grammar of clauses interprets it) but as persisting i or rather, persistence through time, which is the mode of being a noun. 3
4 Teknikalitet och abstraktion Ord med annan betydelse än den vardagliga (volym, blandning, förening) Ord med enbart ämnesspecifik betydelse (ekolv, ph, jon) Databasen Ord I Läromedel (OrdIL) Inger Lindberg och Sofie Johansson Kokkinakis. allmänspråkliga, snedfördelade ord förknippade med ämnet (äng, kyrka, karta) (Lindberg, 2006) af Geijerstam 2006 Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan Observation vid 16 olika skrivförlopp, år 5 och år 8, 97 elevtexter samt intervjuer runt dessa Analyser av: Texten (genre, abstraktion & teknikalitet, täthet, expansioner) Texten och praktiken - Skrivförlopp och dialogicitet Eleven och texten - Textrörlighet 4
5 Teknikalitet och generalisering (abstraktion) i elevtexter Vardaglig Teknisk Specifik Jag tror att den korta tråden har mest resistans (Flicka, åk 8) Jag tyckte att laborationen var rolig och att det gick bra. (pojke, åk 8) Generaliserad Näring: gräs och örter, löv och blad Jag tror att den korta tråden har mest resistans (pojke, åk 5) (Flicka, åk 8) Abstraktion och teknikalitet ökade märkbart från åk 5 till åk 8. Samma tendens i läromedel. Täthet i elevtexter (af Geijerstam, 2006) Täthet undersöktes genom andelen nominala referenter per verb. En märkbar ökning från år 5 (ca 2 nominala referenter / verb) till år 8 (ca 5 nominala referenter per verb) 5
6 Ett objektivt och auktoritärt språk Frånvaro av jag, frånvaro av individer i texten. T ex genom att använda passiva verb Resistensen måste jämföras utifrån trådar av samma längd och tjocklek. Nominaliseringar (ofta med specialiserad betydelse) You can t argue with a noun (Halliday, muntlig källa) Expansioner Hur elevtexterna binds samman undersöktes i af Geijerstam 2006 genom expansioner Expansionerna uttrycker semantiska relationer mellan olika händelser genom satser som specificerar (sen, för att, på så sätt), definierar (dvs, det betyder, alltså) eller bygger ut (och, men, förutom, fast) den inledande satsen. Andelen expansioner är låg i elevernas texter, och minskar från åk 5 till åk 8. 6
7 Domäner för språkanvändning och genrer i det naturvetenskapliga språket, efter Veel, Utmana vetenskapen Förklara vetenskap Sekventiell förklaring Orsaksförklaring Dokumentera vetenskap Beskrivande rapport Taxonomisk rapport Utföra vetenskap Procedur Redogörelse för procedur Genrerna hämtade från elevtexter i åk 5 och 8 Exempel, Utföra vetenskap, flicka åk 5, Genre: Redogörelse för procedur 7
8 Exempel, Dokumentera naturvetenskap, pojke åk 8. Genre: Taxonomisk rapport. Andel texter inom olika domäner, mindre starka elever, af Geijerstam 2006 Domän År 5, N=31 År 8, N=37 Utföra vetenskap 65% 24% Förklara vetenskap Dokumentera vetenskap 4% 5% 31% 71% 8
9 af Geijerstam, Uppsala universitet w.uvc.uu.se/professorvatte en/ Tekniska uttryck Expansioner Inga individer i texten, opersonligt Nominalisering POJKE, 7 ÅR Förklaring, om (så) Opersonligt man Åsa af Geijerstam, Uppsala universitet 9
10 Presentationens innehåll Det naturvetenskapliga språket 1. i sig självt Hur ser det ut? När finns det? Varför finns det? 3. och praktiken metoder för att arbeta med ämnesspråk Textförlopp I styrdokumenten 2. och eleven Faktorer som påverkar förståelsen Textrörlighet liga 4. Forskarskola a i Ämnesspråk i matematiska o ch naturvetenskapl praktiker i relation till eleven For many pupils the greatest obstacle in learning science and also the most important achievement is to learn its language (Wellington och Osborne 2001) 10
11 Undersöks genom textrörlighet (utvecklat av Liberg, Folkeryd, Edling, af Geijerstam). Tre typer av textrörlighet: Textbaserad rörlighet kommenterar textens innehåll och struktur på en ytlig eller djupare nivå. Textrörlighet utåt associerar ut från texten till tidigare erfarenheter. Står med ena benet i texten och det andra i den egna erfarenhetsvärlden. Interaktiv rörlighet diskuterar textens mottagare och sammanhang. Distanserar sig från texten och funderar över sådant som varför man arbetar med en viss textuppgift och textens funktion. Textrörlighet i läromedel i naturorienterande ämnen Edling 2006 visar att den textbaserade rörligheten är lägre i läromedel i naturorienterande ämnen än i samhällsorienterande ämnen och i svenska. För de mindre starka eleverna minskar också textrörligheten i NO-läromedel från åk 5 till åk 8. Denna tendens syns inte för de starka eleverna. 11
12 Exempel på textbaserad rörlighet En pojke i åk 8 har skrivit svar på instuderingsfrågor, och svarar på frågan om vad hans text handlar om. P98 atomer som e joner, plus minusladdade. positiv. ÅG vad är en jon? P98 de står här (skrattar och pekar i boken) ÅG kan du säga det med egna ord? P98 (skakar på huvudet och gör nekande klickljud) Exempel textbaserad rörlighet Intervjuaren ber P97 titta på det han skrivit och plocka ut stödord. P97 ja väteatomen ä den enklaste atomen, och de hur den e gjord eller varför den är den allra enklaste atomen. sen de där va han kom på Arthur med fodret såhär att han gjorde de surt skulle jag jgta med. sen de här koksalt skulle jg jag ba ta med allting de e inte så mycket. sen buffertlösning de skulle jag också ta med. 12
13 Textrörlighet i egna texter af Geijerstam, 2006 visar att 2 av 3 mindre starka elever uppvisar en låg textrörlighet i relation till texter de själva skrivit i naturorienterande ämnen. De elever som skrivit texter med relativt många expansioner uppvisar också en högre textrörlighet i dessa texter. Varför finns det naturvetenskapliga språket? the simple fact is that no scientist could do his or her job without technical discourse. [ ] It constructs the world in a different way. Science could not be science without deploying technical discourse as a fundamental tool. (Halliday 1993:172) Nominaliseringar som inte enkelt går att packa upp utan att betydelsen förändras, t ex Solförmörkelse Ett svart hål är varken svart eller hål 13
14 Presentationens innehåll Det naturvetenskapliga språket 1. i sig självt Hur ser det ut? När finns det? Varför finns det? 3. och praktiken metoder för att arbeta med ämnesspråk Textförlopp I styrdokumenten 2. och eleven Faktorer som påverkar förståelsen Textrörlighet liga 4. Forskarskola a i Ämnesspråk i matematiska o ch naturvetenskapl praktiker i relation till praktiken Explicita modeller för att arbeta med det naturvetenskapliga t språket. Genrepedagogik, Cirkelmodellen (J. Martin, D. Rose, P. Gibbons) Functional Linguistic Analysis, FLA (Fang & Schleppegrell, 2010) (Content Area Reading) Generella lässtrategier (inferenser, förutsäga innehållet, sammanfatta etc) räcker inte för ämnesspecifika texter. 14
15 Aktuellt projekt: Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande: en komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum Läromedlets innehåll och undervisningens innehåll knyter inte an till varandra. Eleverna lämnas ensamma med läromedlet, och det utnyttjas därmed inte till inskolning i naturvetenskapligt skriftbruk (Ekvall & Berg 2010) stödet för läsande av läromedelstexter är svagt. Monologisk och reproducerande inramning av texterna i klassrummet. (Edling, 2006) stöd för skrivande finns framför allt gällande innehållet, mer sällan finns stöd till själva texten eller någon uppföljning av texten. Monologiskt snarare än dialogiskt (af Geijerstam, 2006) 15
16 Ämnesspråket har hittat till styrdokumenten. I såväl svenska som norska styrdokument finns diskussionen om språk och text närvarande i olika ämnen i skolans styrdokument. Kolstø 2009, analys av norska läroplaner i Naturfag. Övergripande mål och riktlinjer: 2.2 Kunskaper: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Samhällskunskap Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv Biologi Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. (åk 7-9) Slöjd Analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp Kemi Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (åk 4-6) Fysik Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska Matematik samband i naturen och Använda matematikens uttrycksformer för att samtala samhället. om, (syfte) argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Idrott och hälsa Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur och utevistelser 16
17 Presentationens innehåll Det naturvetenskapliga språket 1. i sig självt Hur ser det ut? När finns det? Varför finns det? 3. och praktiken metoder för att arbeta med ämnesspråk Textförlopp I styrdokumenten 2. och eleven Faktorer som påverkar förståelsen Textrörlighet liga 4. Forskarskola a i Ämnesspråk i matematiska o ch naturvetenskapl praktiker Nationell forskarskola i ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker Startade 1 september Vetenskaplig ledare: Caroline Liberg. Samarbete mellan Göteborg, Stockholm, Umeå, Gävle och Uppsala 5 doktorander Fokus på ämnesspråk i matematik och naturvetenskap, undersökningar med utgångspunkt i stora databaser (t ex TIMSS, PISA, Nationella Prov) 17
18 Korpuslingvistiska metoder under doktorandernas första år Carola Ribeck - Lexikala knippen i fysik- och historieläromedel. (= sekvenser av tre eller fler ord som uppvisar en statistisk tendens att samförekomma, Biber et al1999) Vanligaste knippena i fysik: med hjälp av, på grund av, en del av, på så sätt, det beror på att Vanligaste knippena i historia: den industriella revolutionen, en del av, i början av, i slutet av, men det var Tomas Persson - ordförråd i nationella prov i NO åk 9, i TIMSS och i PISA. Skillnad mellan NO-ämnen, såväl i nationella provet som i läromedel biologi mest ordrikt PISA innehåller fler ovanliga ord än TIMSS I jämförelse med en lättläst korpus (LäSBart) kan man se t ex att endast ca 40% av orden i Nationella provet återfinns bland de 2000 vanligaste orden i denna korpus. 18
19 Intressant för framtida forskning Det naturvetenskapliga språket är inte bara ett utan flera språk. Framtida undersökningar utnyttja stora databaser och metoder som finns för att bearbeta dessa. Följa upp effekten av det förändrade landskapet av bedömning och styrdokument. 19
Om skrivande i naturorienterande ämnen
178 Åsa af Geijerstam Om skrivande i naturorienterande ämnen Hon skrev upp vad vi skulle ha med på labbrapporten och sen så skrev vi det. Så var det inte så mycket mer än så. Citatet i rubriken, Hon skrev
Läs merÄmnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD
Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD Är ämnesspråk i matematik samma sak som skolspråk generellt? Ämnesspråk i matematik beskrivs ofta på samma sätt som generellt skolspråk
Läs merEV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merSkolutvecklingsprojekt Helenaskolan: Språk- och ämnesintegrerad undervisning i NO
Skolutvecklingsprojekt Helenaskolan: Språk- och ämnesintegrerad undervisning i NO Varför vill vi beräaa om deaa? Det nya säaet aa arbeta gav förvånansvärt goda resultat - högre måluppfyllelse i NO - ökat
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merSkolspråk. Vardagsspråk och skolspråk. Vilka är eleverna? Kommunikativ språkförmåga. Ord och begrepp SKL 130514 5/15/2013
Vardagsspråk och skolspråk SKL 130514 Lena Sjöqvist lena.sjoqvist@andrasprak.su.se Vilka är eleverna? Skolspråk Kommunikativ språkförmåga Ord och begrepp 1 För alla elevkategorier Skolspråk för vem? Heterogen
Läs merText och textanvändning i kemiklassrum
Text och textanvändning i kemiklassrum NOFA 3 13 maj 2011 Kristina Danielsson, Institutionen för språkdidaktik Stockholms universitet / Utgångspunkt Att bli del av ett nytt socialt sammanhang innebär att
Läs merIndividuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merRymdutmaningen koppling till Lgr11
en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merModuler om språk-, läs och skrivutveckling
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling Varför ett Läslyft och för vem? Modulerna om språk-, läs och skrivutveckling är framtagna inom Läslyftet Regeringsuppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läs merSpråkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/ls, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi) Varför är språk i olika
Läs merAtt orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.
Centralt innehåll 4-6 DIGITALISERING Idrott och hälsa Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler. Matematik
Läs merIllustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
Läs merÄmnesövergripande arbete med resonerande texter i SO
Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO Björn Kindenberg & Maria Wiksten Symposium 2018 Nationellt centrum för svenska som andraspråk Björn Kindenberg Doktorand, Institutionen för språkdidaktik
Läs merSpråket i naturvetenskap för yngre elever
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare 4-6, 15 hp, VT19 Språket i naturvetenskap för yngre elever - En textanalys av det språk som används i
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merTextskapande i NO-ämnen på lågstadiet
Symposium 2018 Litteraciteter och flerspråkighet Stockholms universitet 11 oktober 2018 Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet Ewa Bergh Nestlog Presentationens disposition Ett 3-årigt forskningsprojekt
Läs merUtifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.
Språkliga mål Varför ska man formulera språkliga mål? Man behöver formulera språkliga mål för att tydliggöra för eleverna och för oss själva vilka språkliga krav som kursplanerna ställer. De språkliga
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merCarpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.
Carpe diem Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia. Syfte Ni ska lära er att utveckla förståelse för hur historiska berättelser används i
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merBetyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merPM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)
PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9 Enheten för förskole- och grundskolestatistik Analysavdelningen 0 (16) Innehåll Sammanfattning... 1 De flesta uppnår godkända betyg... 1 Skolorna har svårt att stödja
Läs merBetyg i årskurs 6, vårterminen 2018
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Diarienummer: 2018.00225 Sara Brundell Anders Lundahl Skolverket Rapport 1 (8) Sammanfattning... 2 Andel elever med godkända terminsbetyg... 2 I engelska erhöll fler
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merModell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merEngelska åk 5 höstterminen 2013
gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska
Läs merSammanställning IKT/digitalt i Lgr11
Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merVilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA
Läs merKommunens läsmål åk 2
Kommunens läsmål åk 2 Måluppfyllese av läskunnighet pojkar flickor totalt Svenska som modersmål 84 % 92 % 88 % Annat modersmål än 64 % 85 % 74 % svenska Samtliga elever 82 % 91 % 86 % Resultat av delproven
Läs merKraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om
Läs merUtvecklingsplan läsåret 2011/2012. Förskoleklass och grundskola
Utvecklingsplan läsåret 2011/2012 Förskoleklass och grundskola UTVECKLINGSPLAN MÅL Här anges vilka mål som ska nås under nästa läsår. Målen formuleras utifrån föregående års kvalitetsredovisning och bör
Läs merDigitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten
Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merLGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94
LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Broskolan AB Org.nr. 556709-1391 Maria.nordberg@broskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Broskolan AB Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Beslut Dnr 44-2018:11707
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15
nheten för utbildningsstatistik 1 (20) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven i grundskolan.
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merTerminsbetyg i årskurs 6, våren 2016
Avdelningen för analys Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 () Terminsbetyg i årskurs, våren 1 I årskurs ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. Undantaget är moderna språk som
Läs merÖrskolan; förskoleklass samt åk 1-5
Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Läs merSkolans språk är ingens modersmål. Nils Fredriksson Utbildning
Skolans språk är ingens modersmål Nils Fredriksson Utbildning Skolans språk är ingens modersmål Barn kommer till skolan med olika förutsättningar: 10.000 ord i sitt ordförråd eller inga alls 2000 lästimmar
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Olga Orrit delprojektledare med ansvar för språk och
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merMatematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Läs merDokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merAtt stödja starka elever genom kreativ matte.
Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merMIK i skolans styrdokument
MIK i skolans styrdokument MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET Att förstå mediers roll Att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information Att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika
Läs merLGR 11 bygger på samma kunskapssyn och värdegrund som Lpo 94
LGR 11 bygger på samma kunskapssyn och värdegrund som Lpo 94 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merElevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)
ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande
Läs merAntal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den
Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den kommunala skolan grundskolan som klarat samtliga delprov
Läs merMatematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29
Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merEleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och
Läs merEn beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans
Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen
Läs merAtt förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study
Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan - Ett skolledarperspektiv på Learning Study Ingångar - ökad måluppfyllelse - kvalitetsarbete 80 70 60
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella
Läs mermåndag, 2010 oktober 11
Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik? Vad är matematik? Nationalencyklopedin En abstrakt och generell
Läs merMuntlighet som resurs i elevens lärande. Anne Palmér Växjö den 5 september 2014
Muntlighet som resurs i elevens lärande Anne Palmér Växjö den 5 september 2014 Föreläsningens disposition Bakgrund: språk och lärande Muntlighet som brobyggare mellan vardagsspråk och ämnesspråk Muntlighet
Läs merÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion
Läs merDuvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5
Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Läs merPlanerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2015/16
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2016-05-11 1 (18) Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2015/16 I denna promemoria beskrivs s statistik om planerad undervisningstid i grundskolan
Läs merÄngskolan; förskoleklass och åk 1-9
Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Reviderad: Ämne: Engelska Årskurs: 8 Ansvarig lärare: Maria Lindström Åsa Andersson Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (18) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven
Läs merÖrskolan; förskoleklass samt åk 1-4
Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,
Läs merTräff 1 Introduktion till Laborativ Matematik
Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik Tid: Onsdagen den 30 januari kl 17.30-20.00 Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. (28 s) Skolinspektionens
Läs merHandledarutbildning Matematiklyftet. Ett språkutvecklande förhållningssätt
Handledarutbildning Matematiklyftet Ett språkutvecklande förhållningssätt generella förmågor powerful knowledge? 2 Petra Magnusson Ett språkutvecklande förhållningssätt Språkinriktad undervisning Språkutvecklande
Läs merMomentguide: Samhällsvetenskaplig metod
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merfinlandssvenska och svenska kemiklassrum
Textanvändning ndning i finlandssvenska och svenska kemiklassrum NNMF Mars 2010 Kristina Danielsson Institutionen för nordiska språk och Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk
Läs merKVALITETSRAPPORT 1 GRUNDSKOLAN 1-9 i Robertsfors Kommun läsåret 2015/16. När du tittar på dina
KVALITETSRAPPORT 1 GRUNDSKOLAN 1-9 i Robertsfors Kommun läsåret 2015/16 När du tittar på dina E M Bygdeå skola F-6 Djäkneboda F-3 Nybyskolan F-6 Åkullsjöns skola F-3 Jenningsskolan F-3 Tundalsskolan 4-6
Läs merSnabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena
Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2012/2013
Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013 Blåsippan Fanjunkaregatan 122 Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 3 Utveckling
Läs merBetyg 2015/16. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete Anneli Jöesaar
Betyg 2015/16 Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete 2016-10-03 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 4 2. Resultat betyg vår
Läs mer