Uppföljning av. Delprojekt- Akut bedömning i hemmet

Transkript

1 Uppföljning av Delprojekt- Akut bedömning i hemmet SKILS= Sörmlands Kommuner i Landstingssamverkan När en enskild patients hälsotillstånd hastigt försämras ska det ske en strukturerad medicinsk bedömning, patienten ska få vård på optimal vårdnivå och informationsöverföringen till nästa vårdgivare säkras. Syfte

2 Bakgrund I dag vårdas många multisjuka äldre i kommunal vård och omsorg. Då hälsotillståndet sviktar sker en bedömning av ansvarig sjuksköterska som ligger till grund för vidare ställningstaganden om vård och behandling samt eventuell kontakt med läkare. Ibland sker bedömningen enbart på telefon utifrån bedömning och information från patienten själv, anhöriga eller omvårdnadspersonal. Då vi under flera år följt siffror gällande återinläggningar och undvikbar slutenvård samt diskuterat behov av åtgärder med medarbetare från sjukhuset, ambulansen, vårdcentraler och kommunal vård och omsorg framkommer behov av Bättre dialog, planering och ställningstagande gällande fortsatt vård och behandling på primärvårdsnivå Tillgång till läkare som gör hembesök dygnets alla timmar Tillit till varandras bedömningar och respekt för varandras beslut Behov av ökad kunskap när det gäller akuta bedömningar AVÄ- Arbetsgruppen Västra Äldre beslutadehösten 2014 att i samverkan mellan ambulansen, vårdcentralerna och kommunernas hemsjukvård utarbeta ett likvärdigt beslutstöd som ViSam, arbetsätt och utbildningskoncept. Har vi åstadkommit det vi önskade Nedanstående arbetsgrupp har tagit fram beslutsstöd, utbildningsupplägg och utbildningsmaterial. från vårdcentral, ambulans och kommun. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Christina Oprisa- Lövdahl, distriktsläkare Malmköpings VC Tore Törisen, läkare ambulanssjukvården Carina Axén, enhetschef ambulansen Jenny Gejderman, sjuksköterska ambulansen Nathalie Henningsson, sjuksköterska ambulansen Ann-Christine Brånn, sjuksköterska Katrineholms kommun Lilian Geijer, sjuksköterska Vingåkers kommun Nina Rolf, sjuksköterska Flens kommun Sjuksköterskorna från ambulansen och kommunerna har utbildat instruktörer i respektive kommun. Instruktörerna har varit med och utbildat men ska också verka som motorer i arbetet på hemmaplan, motivera, stödja och tillsammans med ansvarig chef se till att SKILS blir ett fungerande arbetsätt. Carina Axén har löpande informerat och diskuterat material, utbildningsupplägg mm i arbetsgruppen västra äldre, AVÄ, under perioden november mars Styrgruppen föreslog under våren 2015 att SKILS skulle läggas in som ett delprojekt under Närvård i västra Sörmland. Delprojektplanen - Akut bedömning i hemmet beslutades utifrån det arbetsätt och tidplan som AVÄ beslutat.

3 1. Utveckla ett beslutsstöd och checklista för sjuksköterskor, inom kommunal vård och omsorg och specialiserad sjukvård i hemmet, som ska användas när den enskildes hälsotillstånd hastigt försämrats. Ett beslutsstöd har utvecklats. Beslutsstödet bygger på tre delar Bedömning av medicinska parametrar enligt NEWS- National Early Warning Score Inhämtande av anamnes enligt SAMPLE OPQRST Informationsöverföring och kommunikation med hjälp av SBAR Layouten på beslutsstödet har reviderats juni 2015 efter synpunkter från sjuksköterskorna som gått utbildningen. 2. Alla sjuksköterskor får utbildning i akuta bedömningar genom likvärdigt utbildningskoncept Totalt har nästan 100 sjuksköterskor gått utbildningen. I Vingåker och Flen och på SSIH har samtliga sjuksköterskor som var anställda i maj genomgått utbildningen. I Katrineholm har 45 av 50 genomgått utbildningen. I totalen ingår även ett antal vikarier och timanställda. Utbildningsbehovet efter sommaren Vårdgivare/enhet Antal Flens kommun 4 Katrineholm 8 Vingåker 2 SSIH 2 Psykiatrin- jourteamet 3 Psykiatrin- övrig mobil verksamhet 4-6 Utbildningen bygger på genomgång av beslutstödet, medicinskkunskap när det gäller akuta bedömningar och de olika parametrarna- normalvärden och vad olika typer av avvikelser kan tyda på. Samt praktiska övningar med patientfall. De två första timmarna är inledning och teori i helgrupp och efter lunch 1,5 timme praktiska övningar i smågrupper med 4-5 personer. Sen ca 30 minuter till reflektion och utvärdering. Utbildningen har börjat med att respektive sjuksköterska har fyllt i ett formulär gällande sin egen kunskap när det gäller akuta bedömningar, svårigheter och hur man upplever kontakten med vårdcentralen, akuten och ambulansen. På varje utbildning har det varit 3-4 instruktörer beroende på antalet deltagare. Mixen av instruktörer har varit olika vid olika tillfällen delvis beroende på bemanningsbekymmer i vissa verksamheter. Men också att det inte framgått till instruktörerna att AVÄ såg stora vinster med

4 att kommunens och ambulansens sjuksköterskor skulle mötas i utbildning för att öka samverkan, samarbete och förståelsen för varandras arbetssituation. Utifrån skatteväxling har det också påtalats att landsinget har ett ansvar för kompetensutveckling för kommunerna. 3. Införa standardiserat arbetsätt utifrån SKILS Ett gemensamt arbetsätt är infört som bygger på alla typer av hemsjukvård oavsett boendeform, vårdcentraler, ambulans och akutmottagningar. När en patient/brukares hälsotillstånd förändras bör en bedömning med SKILS genomföras av sjuksköterska. När bedömningen är gjord kontaktas ansvarig läkare/ vårdcentral. Kommunen använder det nummer som är överenskommet med respektive vårdcentral. Via TeleQ eller med direktnummer. Läkare ska återkoppla till sjuksköterska inom 20 min Sjuksköterskan informerar läkaren om resultatet av bedömningen, rapport och kommunikation sker med hjälp av SBAR. Utifrån resultatet i beslutstödet, tidigare beslut om ev. palliativvård och patientens önskemål fattas beslut om åtgärder och vårdnivå Beslutstödet består av två delar, original och kopia. Originalet ska alltid följa patienten. Kopian tar den sjuksköterskan som bedömt patienten med sig. Arbetssättet är förankrat på följande sätt; Samtliga vårdcentralerhar fått information till läkare och samordningssköterskor. Vårdcentralerna har valt lite olika vilka som bjudits in, högst prioritet har varit att samtliga läkare som ansvarar för hemsjukvård i ordinärt, särskilt och korttidsboende ska delta. Informationen har givits av Christina Oprisa Lövdahl tillsammans med den sjuksköterska som är huvudinstruktör i respektive kommun. Information till sjuksköterskorna, i kommun och på SSIH, om arbetssättet har varit en del av utbildningen. Här har även information om Mobil äldreakut presenterats då även det samarbetet kommer att utgå från beslutsstödet som grund. Information har getts av instruktörerna på respektive utbildning av Marie Håkansson. Samtliga akutmottagningar och medarbetarna i ambulanssjukvården i länet har fått information om beslutsstödet och arbetssättet via Carina Axén, Jenny Gejderman och Nathalie Henningsson. För att följa införandet görs mätningar i kommunerna, SSIH och på akutmottagningarna i hela länet. Respektive hälso- och sjukvårdschef i kommunerna, enhetschef på SSIH och akutmottagningarna ansvarar för att samla ihop underlagen och skicka dem till projektledaren. Projektledaren ansvarar för att sammanställa, följa och återrapportera till AVÄ, projektgrupp och styrgrupp.

5 Följande parametrar mäts i hemmet Datum Födelseår Kön Newspoäng Boendeform, Ordinärt, SÄBO eller korttids Antal minuter från kontakt med vårdcentral tas till att läkare ringer upp Åtgärd kvar i hemmet, tid på vårdcentral, hembesök av läkare, hembesök av mobil äldreakut eller till sjukhus Följande parametrar mäts på akuten (mätningen gäller patienter över 65 år som inkommer med ambulans eller sjuktransport) Datum Tid Födelsenummer Kommun Inkommer från ordinärt boende, SÄBO eller korttids Inskriven i hemsjukvården ja, nej eller patienten vet ej SKILS bedömning gjord och med till akuten ja eller nej Har primärvårdsläkare/jour fattat beslut om att patienten ska till sjukhus ja eller nej 4. Bygga en struktur för kontinuerlig utbildning och information med ansvariga sjuksköterskor i varje kommun, läkare på varje vårdcentral och sjuksköterskor i ambulansen Utifrån instruktörernas erfarenheter föreslås följande Utbildningen går att korta till 4timmar/tillfälle, inklusive pauser Huvudinstruktörer bör vara en sjuksköterska från kommun och en sjuksköterska från ambulansen. Både kompetens som sjuksköterska och kunskap om olika vårdformer är viktiga i de diskussioner som uppstår. Huvudinstruktörerna behöver ha goda medicinska kunskaper, goda kunskaper om hur man använder beslutsstödet och en pedagogisk förmåga att lära ut till grupper. De ska också ansvara för praktiska övningar. Tillssammans med ansvarig chef bör huvudinstruktörerna följa upp arbetssättet på hemmaplan. I västra länsdelen har vi bedömt att det räcker med en huvudinstruktör i respektive kommun samt två från ambulansen. Instruktörer är sjuksköterskor som utöver huvudinstruktörerna är trygga i beslutsstödet och på utbildningen ansvarar för mindre grupper 3-4 personer när det gäller praktiska övningar. Instruktörerna bör verka som motorer i arbetet på hemmaplan, motivera, stödja kollegorna i arbetet med SKILS.

6 Varje vårdcentral har ombetts att utse en ansvarig läkare för SKILS. Uppdraget är att informera om SKILS till nya kollegor samt att tillsammans med verksamhetschefen följa upp arbetssättet. Flera vårdcentraler har här valt den läkare som är medicinsk rådgivare på vårdcentralen. Att samtliga huvudinstruktörer och instruktörer ansvarar för hela utbildningen ser vi kan bidra till lägre kvalité då det blir för få tillfällen/instruktör att ansvara för. För att kvalitetssäkra innehållet i utbildningen bör hela länet använda samma koncept och material. Uppföljning bör ske gemensamt med samtliga huvudinstruktörer och instruktörer 1-2ggr/år i länet. Så länge projektet Närvård i västra Sörmland finns ansvarar projektledaren för Inventera utbildningsbehov Tillsammans med ansvariga chefer och instruktörer planera för utbildning (Respektive huvudman bokar lokal och kaffe) Skicka ut inbjudan Ta in anmälningar Sammanställa statistik Material Beställning av Beslutsstöd görs via mejl till Österbergs tryckeri i Nyköping. Tryckning sker utanför landstinget då vi inte har utrustning för att göra dessa dokument. Varje kommun och varje enhet inom landstinget ansvarar själva för beställning och kostnad. Synpunkter som inkommit Det är lättare som läkare på vårdcentralen att fatta beslut om fortsatt vård i hemmet när man får en bra medicinsk bedömning Har fått bättre mottagande när jag ringer till akuten KSK när jag bedömt med SKILS och rapporterar enligt SBAR Trögt att komma igång med ett nytt arbetssätt, känns lite krångligt Lättare att bedöma de patienter som jag inte träffat tidigare. Jag kan också bättre motivera vad jag tycker vore lämpligt som åtgärd. En anhörig kände sig tryggare när hon såg att jag visste vad jag gjorde och använde saturationsmätare