Analys av valrörelsen 2006, valresultatet samt utmaningarna inför 2010

Transkript

1 Analys av valrörelsen 2006, valresultatet samt utmaningarna inför 2010 Valanalysgruppen Stockholms Arbetarekommun November 2007

2 1. SAMMANFATTNING - VALRESULTATET SAMMANFATTNING - SLUTSATSER VALANALYSGRUPPENS ARBETE MANDATPERIODEN EN SAMMANFATTNING STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUNS VALPROGRAM STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUNS VALORGANISATION FOLKOMRÖSTNINGSKAMPANJEN OM MILJÖAVGIFTER/ TRÄNGSELSKATT RESULTAT FRÅN VÄLJARUNDERSÖKNINGAR M.M VALRESULTATET I STOCKHOLMS STAD ANALYS AV VALRESULTATET OCH REKOMMENDATIONER Bilaga 1. Valresultaten i 2006 års val Bilaga 2. Utvecklingen i opinionen, SCB:s PSU, i Stockholm Bilaga 3. Eftervalsundersökning Stockholms AK Bilaga 4. Jämförelse valresultat Stockholm Göteborg - Malmö Bilaga 5. Riksdagens utredningstjänst Jämförelse Stockholm Göteborg Malmö Bilaga 6. Utvärdering, Projekt; centralstationen

3 1. Sammanfattning - valresultatet Valresultatet på nationell nivå blev en besvikelse för socialdemokraterna. Valresultatet i Stockholms stad måste analyseras med utgångspunkt det nationella valresultatet och nationella trender. I riksdagsvalet 2006 fick socialdemokraterna på nationell nivå en väljarandel på 35%. Det är det lägsta väljarstödet sedan den allmänna och lika rösträtten infördes. Om vänsterpartiets, miljöpartiets och socialdemokraternas röster räknas samman får man gå tillbaka till 1928 för att hitta ett där så få röstade till vänster om mitten. Moderaterna har gjort sitt bästa val sedan 1928 och miljöpartiet har gjort sitt bästa val sedan de fick sitt genombrott Valdeltagandet i 2006 års riksdagsval var 82% på nationell nivå vilket är en ökning med 2%. I Stockholms stad var valdeltagande i riksdagsvalet 82,4 % vilket är en ökning med 1,7%. Stockholms stad är den riksdagsvalkrets där socialdemokraternas väljarandel har minskat kraftigast i landet, -8,2%. Valet Stockholms stad 2006 innebar: I riksdagsvalet en tillbakagång från 9 till 6 mandat, i andelar röster från 31,4 till 23,2 %. I kommunfullmäktigevalet en tillbakagång från 35 till 27 mandat, i andelar röster från 32,1 till 24,4%. I landstingsfullmäktigevalet en tillbakagång från 35 till 27 mandat, i andelar röster från 32,1 till 24,4%. I folkomröstningen om miljöavgifter/trängselskatt en vinst med 51,3% ja-röster mot 45,5% nej-röster. Värt att notera: Valdeltagandet minskade eller förblev lågt, 50-60%, i de stadsdelar där socialdemokraterna har en hög andel väljare samtidigt som valdeltagandet ökar i stadsdelar där de borgerliga partierna har en hög andel av rösterna. Socialdemokraterna förlorade väldigt många röster bland TCO och SACO väljare. I Stockholm bor en hög, och ökande, andel av TCO och SACO väljare vann socialdemokraterna TCO-väljarnas röster. Välbärgade väljare röstade den här gången i högre utsträckning borgerligt. I Stockholm bor en hög, och ökande, andel välbärgade väljare. Stockholms stad hör till de 10 kommuner som har landets mest välbärgade invånare. Socialdemokraterna gjorde ett mycket dåligt val bland ålderspensionärer. Dessa gick till moderaterna och andra borgerliga partier samt till Sverigedemokraterna. 8% av de väljarna som 2002 röstade på socialdemokraterna har i 2006 års val röstat på moderaterna. Aldrig förr har den direkta övergången från (s) till (m) varit så stor. Miljöpartiet har sitt starkaste fäste i Stockholms stad och gick framåt kraftigt 2006 års val. 1 (33)

4 2. Sammanfattning - slutsatser Valresultatet innebär en kraftig tillbakagång för socialdemokratin i Stockholms stad. Det finns all anledning att ta valresultatet på största allvar. Valresultatet måste ligga till grund för en seriös analys av partiets politik och organisation samt av de ändringar i befolkning och värderingar som påverkar valresultatet. Socialdemokraterna förlorade på nationell nivå förtroendekampen i några av de frågor som väljarna ansåg som viktigast, arbetslöshet och jobb, skola och ekonomi. De borgerliga partierna lyckades skapa en motsättning mellan människor som har arbete och människor som tar del av välfärdssamhällets skyddsnät i form av sjukersättning, arbetslöshets ersättning och övrigt ekonomiskt bistånd. Alliansen fångade också upp en allmän samhällskritik som finns mot problem inom skolan. I väljarundersökningar får socialdemokraterna anmärkningsvärt låga värden kring sådant som mäter tydlighet, framtidsorientering, handlingskraft och hederlighet. Socialdemokraterna lyckades inte formulera ett politiskt alternativ som väljarna uppfattade som framåtriktat och handlingskraftigt. Efter 12 års regeringsinnehav fanns en generell trötthet gentemot socialdemokraterna och en önskan om förnyelse och ifrågasättande av om partiet inte ibland missbrukade sin makt. Kritik mot vår partiordförande som dominerade vår valrörelse slog mot hela partiet. Genom att tidigt i mandatperioden erövra problemformuleringen kunde den borgerliga Alliansen kritisera de problem som finns i samhället, medan socialdemokraterna fick och tog rollen att förklara och försvara rådande ordning. Alliansen lyckades också medvetet sänka den tröskel som finns mellan de båda blocken genom att inte prata om systemförändringar och försämringar. Istället beskrevs deras politik som smärre förbättringar och tillägg av befintliga system, en utveckling snarare än avveckling av den socialdemokratiska välfärdsmodellen. Politikens innehåll är viktigare än antalet partiaktiviteter under valrörelsen. En bra politik säljer sig själv och brister i politiken kan inte kompenseras med en väl genomförd valrörelse. Vi måste vara medvetna om att många väljare har bristande kunskap både om hur samhället är organiserat och vad som skiljer partierna åt. För att nå genomslag i Stockholm krävs förutom bra politik lätt kommunicerbara budskap, uthållighet och samordning inom arbetarrörelsen. Välfärdssamhällets misslyckanden är tydligast i Stockholm där klyftorna är stora och segregationen ökar. Socialdemokraternas trovärdighet i kampen mot orättvisor minskar om vi inte upplevs som ett parti som tar orättvisor på allvar. Högkonjunkturen har gjort att många väljare känt sig trygga och därför vågar pröva ett nytt parti. Strukturella befolkningsförändringar gör att valmanskåren i Stockholm förändras i en riktning som hittills missgynnat socialdemokraterna. Samtidigt har arbetarrörelsens ställning försvagats genom framväxande av en näringslivsstruktur med lägre organisationsgrad och högre andel tjänstemän och akademiker. Socialdemokraterna i Stockholm har haft mycket svårt att nå ut med sina egna budskap i massmedia. Delar av massmedia har här på nyhetsplats agerat som borgerlig opinionsbildare. 2 (33)

5 I flera bostadsområden i Stockholm är en stor andel av befolkningen så marginaliserad att man inte röstar. Socialdemokraternas insatser för att nå och mobilisera dessa väljare har inte räckt till. Socialdemokraterna har inte lyckats behålla de mittenväljare som man vann i valet 2002 och som då ledde till maktskifte i landstinget och stadshuset. Dessa väljare har i mycket hög utsträckning röstat på moderaterna. Socialdemokraterna har inte uppfattats som tillräckligt Stockholmsorienterat och saknat en gemensam politik för stockholmsregionen. En översyn av partiets politik behövs när det gäller arbete och delaktighet, integrationspolitik, miljöpolitik och livsstilsfrågor, skolpolitik, bostadspolitik, äldrepolitik samt insatser mot brott och för trygghet. Interna konflikter minskar partiets trovärdighet. Partiet bör stärka samarbetet med andra organisationer som är kritiska till den politik de borgerliga partierna för. 3. Valanalysgruppens arbete Arbetarekommunens styrelse beslutade i oktober 2006 att tillsätta en styrgrupp för att analysera valresultatet. Till gruppen utsågs Bosse Ringholm (ordförande), Tomas Rudin, Anders Ygeman, Nanna Wikholm, Maria Bosdotter, Maria Östberg Svanelind, Karin Gustavsson och Emma Lindqvist. Ett sekretariat knöts till gruppen bestående av Mårten Levin och Håkan Andersson. I valanalysen har gruppen valt att dela in arbetet i fyra huvudområden; det politiska innehållet, kommunikationen, organisationen samt en kartläggning av vilka väljargrupper som i det här valet lämnade oss för moderaterna. Därtill har fyra centrala frågeställningar formulerats och besvarats. Vilka var huvudorsakerna till valförlusten? Vilka väljargrupper avgjorde valet och hur agerade de? Vilka övergripande förändringar krävs för en socialdemokratisk valseger 2010? Vilka väljargrupper måste vinnas för att vinna valet 2010 och hur ska vi arbeta med respektive grupp? Som del i arbetet har valanalysgruppen initierat ett par undersökningar, vars resultat ligger till grund för de slutsatser som dragits. En e-postenkät har skickats ut till de medlemmar i arbetarekommunen och en sammanställning har gjorts över valresultaten inklusive jämförelser mot tidigare val. Båda undersökningar finns redovisade som bilaga. Dessutom har gruppen samarbetat med partiets centrala valanalysgrupp samt valanalysgruppen i Stockholms läns partidistrikt och därigenom fått tillgång till ytterligare underlagsmaterial. Statistik framtagen av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor har studerats liksom statistik från valmyndigheten. Sveriges televisions valundersökning har också ingått som underlag. Arbetarekommunens styrelse har genomfört en turné och besökt många partiföreningar. Minnesanteckningar från dessa möten liksom telefonsamtal, mail och brev från enskilda medlemmar till arbetarekommunens expedition har utgjort underlag för valanalysen. 3 (33)

6 4. Mandatperioden en sammanfattning Rikspolitiken Socialdemokraterna gjorde ett mycket bra riksdagsval 2002 och fick 144 mandat i riksdagen jämfört med 55 mandat för moderaterna. Partiet har genomfört en rad reformer för att minska klyftorna i samhället. Det handlar om satsningar på barnfamiljerna genom maxtaxa på dagis, barnbidragshöjningar, och förlängd och höjd föräldraförsäkring. Vi har satsat på äldre genom maxtaxa i äldreomsorgen, ett skydd mot höga tandkostnader och en vårdgaranti. Anställningsstöd för unga har införts, satsningar på vård, skola och äldreomsorg har genomförts. Universitet och högskolor har byggts ut. Bostadsbyggandet har ökat kraftigt. Bostadstillägget för de sämst ställda pensionärerna har höjts liksom taket i a-kassan. En försvarspolitisk proposition behandlades och debatterades livligt. Denna fick bland annat till följd att ett antal regementen lades ner, bland annat i Stockholm, samt att statliga ersättningsjobb flyttades från Stockholm till resten av landet. Utrikespolitiken kom på flera plan att dominera under Året inleddes med angreppet på Irak som stod i strid mot folkrätten, men samtidigt innebar att en av världens mest repressiva och hårdföra diktatorer föll. Den 11 september mördades utrikesministern och den tilltänkta partiledarkandidaten Anna Lindh, vilket i stor utsträckning lade sordin på den politiska debatten under hösten. Den internationella arenan präglade också den inrikespolitiska debatten 2003 i och med folkomröstningen om Sveriges medlemskap i den Europeiska Monetära Unionens tredje steg. Kampanjarbetet fick ett abrupt slut innan folkomröstningsdagen på grund av mordet på Anna Lindh. Folkomröstningsresultatet gav ett tydligt nej till medlemskap i EMU:s tredje steg, med nästan 56 procent av rösterna genomfördes val till Europaparlamentet. Valet innebar att socialdemokraterna fick fem mandat i parlamentet jämfört med tidigare 6 mandat. Junilistan gjorde entré och tog plats i EU-parlamentet. Politiken skymdes dock av en större händelse. Vid slutet av året drabbades många svenskar av Tsunamivågen i indiska oceanen. Händelsen utlöste en intensiv debatt om Sveriges beredskap för krishantering vilken av den borgerliga oppositionen kom att nyttjas för att ifrågasätta socialdemokratins regeringsduglighet diskuterades frågan om apatiska flyktingbarn mycket liksom frågan om landets flyktingmottagande. I budgeten 2005 ingår ett av de största jobbpaketen på många år med t.ex. plusjobb, utbildningssatsningar och fler praktikplatser. Göran Persson påbörjar byggandet av en privatbostad i Sörmland vilket i massmedia kallas Herrgård. Detta blir ett av årets mest omdiskuterade frågor befinner sig landet i en högkonjunktur med stigande reallöner, stigande skatteintäkter, en budget i balans och en minskande arbetslöshet. Företagen gör rekordvinster, bostäder och aktier stiger kraftigt i värde. Stockholms stad Socialdemokraterna vann 2002 års val på löfte om att satsa på skola, vård och omsorg samt ökat bostadsbyggande. Bostadsbristen och utförsäljningar av hyresrätter uppmärksammas 4 (33)

7 mycket i media. Annika Billström får som finansborgarrådskandidat mycket uppmärksamhet under valrörelsen och blir en välkänd politiker. Partiet gick till val på 99 konkreta vallöften. Under mandatperioden genomförs också de flesta, 85 av de 99 stegen prickats av. Den kommunala ekonomin förbättrades och arbetslösheten sjönk något. Förskolan får ett stort stöd, barngrupperna minskas med två barn per grupp. En ny fördelning av stadens resurser ger mer pengar till de stadsdelar som har särskilda behov. Staden satsar på idrotten och 22 idrottsplatser byggs eller byggs till nya bostäder påbörjas. Utförsäljningen av hyreslägenheter och privatiseringen av kommunala verksamheter avbryts. Två miljarder satsas i en kompetensfond på fortbildning av stadens personal och utveckling av verksamheterna. En miljard satsas på att förbättra miljön, bl.a. saneras förorenad mark. Före valet 2002 lovade Annika Billström i ABC:s partiutfrågning att inte införa biltullar, ett löfte som socialdemokraterna tvingades bryta som en följd av valresultatet och möjligheten att nå en uppgörelse med miljöpartiet. Valåret 2006 genomfördes Stockholmsförsöket. Sakpolitiskt blev frågan en framgång genom att trafiken minskade kraftigt, vilket sedan ligger till grund för segern i folkomröstningen. Massmedia ägnar stor uppmärksamhet åt stridigheter inom den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen och försöket med miljöavgifter/trängselskatt under mandatperioden. Socialdemokraterna har lyckats genomföra flertalet av sina politiska vallöften men inte lyckats nå ut med detta i massmedia. Lokala frågor har svårt att få massmedialt genomslag i Stockholm. Landstinget Landstingsvalrörelsen år 2002 handlade nästan helt om landstingets katastrofala ekonomiska situation. Den avgående borgerliga landstingsledningen hade haft som mål att genomdriva ett oåterkalleligt systemskifte med skapandet av en sjukvårdsmarknad och på sikt en övergång till en försäkringsbaserad finansieringsmodell. Följden av privatiseringarna blev en skenande kostnadsutveckling med mer än 10 procent per år och ett totalt underskott för perioden på 10 miljarder. Samtidigt led både sjukvården och SL-trafiken av allvarliga problem. Kritiken mot vanstyret var förödande, också från delar av de egna leden. Inriktningen för landstingspolitiken blev därför att klara det dubbla uppdraget, att ta kontroll över och sanera ekonomin samtidigt som SL-trafiken och sjukvården förbättrades. För att klara detta genomfördes två skattehöjningar på sammanlagt 1,95 kr i syfte att få intäkterna att komma ikapp kostnaderna och landstingets sjukvårdsverksamhet omorganiserades i syfte att förbättra styrningen och samarbetet mellan sjukvårdens delar. Samtidigt genomfördes ett paket av åtgärder i syfte att dämpa kostnadsökningstakten, som sammanslagning av Huddinge- och Karolinska sjukhuset, anställningsstopp, stopp för inhyrning av personal samt remisskrav till vissa specialistläkarbesök. För att få råd att förbättra SL-trafiken, med utökad trafik och nya pendeltågsvagnar, höjdes priset på 30-dagarskortet med 100 kr. Från år 2004 började de beslutade åtgärderna ge resultat och de borgerliga partiernas mångmiljardunderskott byttes mot överskott. Det blev därmed möjligt att intensifiera arbetet med att förbättra sjukvården och SL-trafiken. Inom sjukvården låg fokus på att öka tillgängligheten och korta väntetiderna samtidigt som sjukvården successivt anpassades efter den medicinsk-tekniska utvecklingen. Därför genomfördes en kraftig utbyggnad av 5 (33)

8 närsjukhus och närakuter, som komplement till de traditionella vårdcentralerna och sjukhusen. En nationell vårdgaranti infördes. För den långsiktiga utvecklingen genomfördes en utredning och arkitekttävling för ett nytt universitetssjukhus vid Karolinska Institutet. Beslut fattades också om en långsiktig inriktning för sjukvården. Denna innebar att de ständigt ökande behoven skulle mötas genom att sjukvården nyttjade den medicinsk-tekniska utvecklingens möjligheter till förenklade behandlingsmetoder. Även inom SL-trafiken genomfördes en rad åtgärder i syfte att förbättra för resenärerna. Modellen för trafikupphandlingar gjordes om i syfte att öka styrningen mot kvalitet istället för enbart mot pris. Avtalet med Citypendeln sades upp och en ny upphandling av pendeltågstrafiken genomfördes. Under försöket med miljöavgifter/trängselskatt gjordes också en massiv och av staten finansierad satsning på utökning av trafiken med 200 nya bussar och direktbusslinjer in till Stockholms innerstad. För att öka rättvisan mellan länets olika delar och öka resandet med SL genomfördes en taxereform som innebar att de gamla zonerna avskaffades också för enkelresor och istället ersattes med en enhetstaxa. Sammanfattningsvis blev landstingets ekonomiska utveckling under perioden en nästan oväntat stor framgång samtidigt som medborgarnas minne om den ekonomiska krisen var förvånansvärt kort. Inom sjukvården pågick en under saneringstiden en hård debatt om de faktiska nedskärningar som gjordes eller diskuterades, framförallt remisskravet, förändrade regler för gynekologisk screening, tjänstemannaförslaget om stängningen av akutmottagningarna vid Södertälje och Norrtälje sjukhus samt inte minst den indragna extra ambulanshelikoptern under sommarhalvåret. Gemensamt för nästan alla dessa frågor var att de ekonomiska effekterna var förhållandevis små. Samtidigt var stödet för satsningen på ökad tillgänglighet, med de nya närakuterna som symbolfråga, mycket starkt. Inom SL-trafiken skedde under början av mandatperioden en successiv förbättring av såväl kvalitet som resandenöjdhet, samtidigt som resandet på grund av konjunkturläget minskade. Från sommaren 2005 drabbades SL-trafiken återigen av mycket omfattande problem, framförallt inom pendeltågs- och t-banetrafiken, vilket i sin tur ledde till stigande missnöje. Samtidigt ökade resandet åter mycket kraftigt och den taxereform med enhetstaxa som genomfördes hade väldigt starkt stöd hos resenärerna. 6 (33)

9 5. Stockholms Arbetarekommuns valprogram 2006 Arbetarekommunens valprogram utarbetades av en grupp som utsetts av arbetarekommunens styrelse, med representanter från landstinget, stadshuset och riksdagen. Valprogrammet behandlades och antogs enhälligt av representantskapet den 31 mars 2 april. Formmässigt anslöt valprogrammet till den nationella valstrategin, i vilken angavs att i all kommunikation framhålla de politiska skillnaderna mellan oss och vår huvudmotståndare moderaterna. För att tydiggöra skillnaderna mot moderaterna, och förmedla vår övergripande berättelse om vad vi vill åstadkomma, formuleras den socialdemokratiska politiken i ett sammanhållen berättande text under rubrikerna Alla, Arbete och Trygghet. I denna beskrevs socialdemokraternas Stockholm med en kontrast mot den politik som moderaterna sagt sig vilja genomföra. Texten skrevs med ett anslag ur Stockholmarnas perspektiv och vi socialdemokrater angav oss själva företräda de moderna och framtidsinriktade stockholmarna. Begreppen socialdemokraterna och stockholmarna blandades och knyts samman. I själva berättelsen fanns också ett antal mycket tydliga åtaganden, vars avsikt var att skapa en konkret bild av vad som skulle genomföras. Exempel på sådana åtaganden var att använda trängselskatteintäkterna till trafikutbyggnader och sänkt SL-taxa, rätt till två timmars ickebiståndsbedömd hemtjänst för alla över 75 samt en trestegssatsning på förskolan. Den tänkta mottagaren var valarbetare, media, och särskilt intresserade väljare. Denna valprogrammets berättelse kompletterades med ett mycket konkret åtagande gentemot väljarna, våra 99 löften, vilka presenterades i valrörelsens slutskede. Strategin syftade till att ge maximal medial uppmärksamhet, på samma sätt som det tidigare 99-punktsprogrammet gjorde i valrörelsen I samband med presentationen prickades också de tidigare 99 avgivna löftena av och de löften som inte kunnat uppfyllas fördes över till nästa period. Utöver Stockholms Arbetarekommuns eget valprogram så förbereddes också två gemensamma uttalanden med socialdemokraterna i Stockholms län på områdena trafik och sjukvård. Inom trafikområdet, som framförallt innehöll frågan om hanteringen av trängelskatten och synen på SL:s taxenivå, lyckades inte partiorganisationerna komma överens. Däremot var det möjligt att nå en konkret samsyn i synen på sjukvårdspolitiken. Beslut om valprogrammet fattades på representantskapet. Arbetarekommunens styrelse och arbetarekommunens expedition tolkade och kommunicerade resultatet. Bl.a. sammanfattades det i en fem JA kampanj. Senare presenterades dessutom ett 99-punktsprogram. Många valarbetare tyckte 99-punktsprogrammet kom sent under valrörelsen och kände inte igen sig i JA-kampanjen och i 99-punktsprogrammet i förhållande till det valprogram som antagits på representantskapet. Dessutom fanns brister i uppföljningen av programmet som kom allt för sent under valrörelsen. Strategin bidrog till en splittring av vårt budskap. 7 (33)

10 6. Stockholms Arbetarekommuns valorganisation Strategin i valplanen var att särskilt nå äldre, barnfamiljer, unga, LO-medlemmar och röstsvaga. Våra organisatoriska mål var att höja närvaron i tunnelbanans stationer, att höja närvaron på stadens torg och att värva 1000 nya medlemmar. Vi prioriterade ytterstaden och valkretsarna 4, 5 och 6 samt kollektivtrafikresenärer samt stora arbetsplatser. Vi arbetade särskilt med tre prioriterade verksamheter; valstugor i varje förening, dörrknackning samt telefon. En valgruppsanalys gjordes med en metod utvecklad av SCB kallad Mosaic. Kartor som togs fram med denna metod användes i valarbetet. Ett valcentrum inrättades och en talarförmedling. En operativ valledning ledde arbetet och en operativ stab kallad Valhall togs i bruk. Valhall bestod av arbetarekommunens au, ombudsmän samt politiska sekreterare i stadshuset, landtinget och riksdagsgruppen. Ett kampanjråd inrättades som var ett informations och samrådsorgan bestående av kampanjledare från alla mellanled, LO-distriktet samt områdesorganisatörerna och ombudsmännen från arbetarekommunen. Inom varje områdesorganisation inrättades en lokal kampanjledning. Grundorganisationerna utsåg valledare och genomförde lokala insatser. Valstugorna var centrum i det lokala valarbetet och samlade många medlemmar. Valstugeföreståndarna fick valstugeutbildning och ett valstugekit togs fram. Tre torgmötesbussar besökte framför allt de prioriterade valkretsarna. Insatser gjordes i City valrörelsen, valaffischer sattes upp, vi bevakade stora arrangemang som modnattsloppet, Stockholms Pride etc. En vasaparksduell genomföres och centralstationen utgjorde centralpunkt för insatser riktade till pendlare. Affischer, annonser och utdelningsmaterial samt arbetarekommunens hemsida utgjorde viktiga kommunikationskanaler ut mot väljarna. En betydande del av valbudgeten satsades på annonser, i form av en tidning i tidningen, i gratistidningen Metro. Det finns en stark kritik mot satsningen i Metro och många ifrågasätter om vi fick valuta för pengarna. Inom ramen för den fackliga politiska samverkan genomföres arbetsplatsbesök i första hand på större LO-arbetsplatser. Därutöver genomföres medlemsvärvning och utbildningsinsatser. Partiet valde i Stockholms stad att i mycket begränsad omfattning lyfta fram partiets kandidater till kommun, landsting och riksdag. De lokala kandidaterna blev därmed mer anonyma och partiets företrädare på riksnivå blev mer framträdande. En erfarenhet från Stockholms län är att partiet gjort bra val i valkretsar där man har haft välkända populära lokala företrädare. Därför bör frågan om en tydligare profilering av olika lokala kandidater diskuteras. Partiets valarbetare hade en hög genomsnittsålder och antalet yngre var få. Framför allt var antalet unga mycket få. SSU är numera en mycket liten organisation i Stockholm. Partiet når inte längre stadens unga via SSU. De planerade insatserna i valplanen genomfördes i huvudsak med lyckat resultat. Talarförmedlingen fungerade dock dåligt. Frågan är om vi gjorde rätt saker? Behov finns av en diskussion hur vi kan förnya våra arbetssätt under valrörelsen för att bättre utnyttja våra allt mer begränsade ekonomiska och personella resurser rationellt. 8 (33)

11 7. Folkomröstningskampanjen om miljöavgifter Valresultat 51,5% röstade för och 45,8% röstade emot. En majoritet i innerstadens stadsdelar röstade för med undantag av Östermalm. Mest emot var befolkningen i ytterstadsstadsdelarna Älvsjö, Hässelby-Vällingby, Bromma och Spånga-Tensta. Arbetet för att få ett ja i den lokala folkomröstningen om miljöavgifter/trängselskatt var en del valrörelsen för socialdemokraterna i Stockholm. I februari 2006 antog arbetarekommunens representantskap ett nytt trafikpolitiskt program där det tydligt slogs fast att miljöavgifter behövs i Stockholmstrafiken. Det beslutades samtidigt att socialdemokraterna i Stockholm skulle driva en kampanj för ett ja i folkomröstningen. Kampanjen startade med att kampanjsajten öppnades. Där visades en webbaserad film som beskrev bakgrunden till Stockholmsförsöket och argument för miljöavgifter. Via sajten gavs även möjlighet att ställa frågor, beställa hem material, läsa nyheter och få mer information via länkar. Webbplatsen var upplagd så att det syntes att det var socialdemokraternas officiella miljöavgiftsplats och att de åsikter som presenterades var partiets. Sajten skulle utgöra ett nav för kampanjarbetare och andra intressenter att utgå ifrån. Till valrörelsens slutspurt publicerades tre nya filmer med argument för att rösta ja ja till bättre miljö, ja till mer kollektivtrafik och ja till bättre arbetsmiljö. Kampanjen utformades för att vara en del av den övriga valrörelsen med strategin att dels få många socialdemokratiska väljare att rösta ja och dels att stödja bilden av s som ett modernt och miljöintresserat parti. Det var alltså ingen separat folkomröstningskampanj utan materialet fanns i de vanliga valstugorna och alla valarbetare förväntades kunna besvara frågor om miljöavgift/trängselskatt. Till stöd för detta fanns kampanjorganisationen. Till lilla valrörelsen i april-maj producerades en folder, knappar, jackor och tackkort att sätta i SL-korthållare. Foldern uppdaterades och nytrycktes till slutspurten. Övrigt material under slutspurten var flygblad med bland annat resultaten av Stockholmsförsöket och trafikprogrammet. I valstugorna fanns även valblad och ett frågor-och-svars-material till stöd för valarbetarna. En kommunikatörsutbildning anordnades i juni. Under slutspurten var arbetet koncentrerat till att medverka på torgmöten och andra aktiviteter, hålla kampanjsajten uppdaterad och besvara frågor från väljare och medlemmar. Miljöavgifterna fick majoritet trots att de borgerliga partierna, med undantag av centerpartiet, samt den borgerligt dominerade massmedia, kraftigt kritiserat försöket. Detta tyder på att miljöfrågor och livsstilsfrågor har en stor dignitet i Stockholm bland väljare i båda blocken. Ett annat tecken på detta är att miljöpartiet har sitt starkaste fäste i Stockholms stad och dessutom gick framåt kraftigt i 2006 års val. 9 (33)

12 8. Resultat från väljarundersökningar m.m. Viktiga frågor för väljarna Väljarundersökningar visar att väljarna på nationell nivå ansåg att arbetslösheten och jobben var den viktigaste frågan i valet Därefter kommer skola, sjukvård och Sveriges ekonomi. Forskare som mätt väljarnas tilltro till partiernas förmåga att hantera dessa frågor visar att socialdemokraterna förlorade förtroendekampen när det gäller jobben, skolan och ekonomin. Däremot hade partiet det största förtroendet i fråga om sjukvården och äldreomsorgen. Det finns valundersökningar som visar att det finns vissa skillnader mellan vilka frågor som väljarna i Stockholm anser vara viktigast jämfört med väljare i övriga delar av landet. I Stockholm tycks frågor som rör lag och ordning samt kollektivtrafik och miljö spela en större roll än i övriga delar av landet. Frågor som rör arbetslöshet och jobben spelar en mindre roll jämfört med övriga delar i landet. Detta kan bl.a. bero på att arbetslösheten är lägre i Stockholm än i övriga delar av landet och att stockholmarna är mer beroende av en fungerande kollektivtrafik. Fler stockholmare verkar bära på en känsla av otrygghet jämfört med övriga medborgare. Antalet anmälda brott i Stockholms län var år 2000 ca och år 2005 ca En stor del av dem som besökte Thailand under tsunamikatastrofen kom från Stockholmsregionen. Det kan inte uteslutas att den kraftiga kritik som finns mot regeringens hantering av krisen från dem som drabbades är särskilt stor i Stockholm. Väljarnas bild av partiet Väljarundersökningar visar att väljarna förknippar socialdemokraterna med trygghet, vet hur man sköter Sverige, lyssnar på vanligt folk, står på de svagas sida. Partiet får anmärkningsvärt låga värden kring sådant som mäter tydlighet, framtidsorientering, handlingskraft och hederlighet. Väljarundersökningar visar att väljarna på nationell nivå anser att moderaterna står på de välbärgades sida, förstår företagandets villkor, är framtidsinriktade, vill ha stora samhällsförändringar och är för individens frihet. Partiet uppfattas som avsevärt tydligare än socialdemokraterna. Stockholms stad hör till de 10 kommuner som har landets mest välbärgade invånare. Partiet gav inga argument för varför den som är välbärgad eller framgångsrik skulle kunna rösta på socialdemokraterna. Moderaterna profilerade sig som ett parti som slåss för, och identifierar sig med, stockholmsregionen och använde sig gärna av stockholmsexempel i sin retorik. Socialdemokraterna kom att framstå som ett parti för små och medelstora orter som slåss för de små orterna mot den stora rika Stockholmsregionen. Förändringar i valmanskåren De sociala och regionala skillnaderna är större mellan de båda blockens väljare än på många decennier. Ett exempel på detta är de ökade skillnaderna mellan socialdemoraternas starkaste 10 (33)

13 och svagaste valkrets. Skillnaderna mellan andelen som röstar på socialdemokraterna i olika kommunvalkretar i Stockholm varierar t.ex. från 3,6% i Stora Mossen till 66,7 Spånga. Den klassmässiga skillnaden ökade t.ex. genom att socialdemokraterna förlorade en relativt högre andel av TCO-medlemmar som sympatisörer än LO-medlemmar. Partiet har gjort ett relativt starkt val i LO-gruppen i den bemärkelsen av partiet tappar färre väljare i denna grupp jämfört med andra grupper men antalet LO-medlemmar minskar. Enligt SVT-VALU röstade 54% av LO-väljarna på socialdemokraterna och 11% på moderaterna. Andelen LO-väljare som röstar på moderaterna är högre än tidigare. Andelen LO väljare är lägre i Stockholm än i andra delar av landet. Partiet har gjort ett mycket svagt val i TCO och SACO-grupperna. Antalet TCO och SACO medlemmar ökar och andelen som röstar på socialdemokraterna minskar kraftigt röstade t.ex. 47% av TCO-medlemmarna på socialdemokraterna jämfört med 31% Enligt SVT-VALU röstade 24% av tjänstemännen på socialdemokraterna 2006 och 32% på moderaterna. TCO och SACO organiserar nu fler löntagare än vad LO gör. Andelen TCO och SACO väljare är större i Stockholm än i andra delar av landet. Socialdemokraterna vann kvinnliga kommunalare och andra med låga inkomster från vänsterpartiet och förlorade manliga metallare och byggnadsarbetare och andra med högre inkomster till de borgerliga partierna. Manliga LO-väljare har också gått från socialdemokraterna till Sverigedemokraterna. Väljarundersökningar visar att andelen väljare som placerar sig själva på höger på den politiska skalan är större än andelen väljare som placerar sig till vänster. Så har inte varit fallet sedan Socialdemokraterna förstärkte i valet 2006 sin ställning bland väljare som placerar sig till vänster medan vi förlorade väljare som placerar sig i mitten eller till höger. Mittengruppen är större i Stockholm jämfört med övriga delar av landet. Väljarundersökningar visar att socialdemokraterna gått kraftigt bakåt bland de äldsta väljarna medan det verkar finnas en övervikt för (s), (v) och (mp) bland förstagångsväljare. Huvuddelen av de äldre som lämnat socialdemokraterna har gått till moderaterna men även till övriga borgerliga partier. Socialdemokraterna har ett starkt stöd bland utomeuropeiska invandrare och bland arbetslösa. Sverigedemokraterna gör ett bra val bland arbetslösa, unga LO-män och äldre. Enligt SVT-VALU fick vänsterblocket (v)+(mp)+(s) en majoritet av studenternas röster 52%. I valet 2006 valde 8% av de väljare som 2002 röstade på socialdemokraterna att istället rösta på moderaterna. Det är det största flödet i den riktningen som har uppmätts någon gång. Socialdemokraterna har dock gjort nettoförluster till samtliga partier utom vänsterpartiet. Partiet har även förlorat röster till Sverigedemokraterna och feministiskt initiativ. Rörligheten i valmanskåren ökar. Röstsplittringen ökar, dvs. en större andel röstar på olika partier i de olika parlamenten. Partibytarna blir fler och de byter mellan de olika blocken i högre utsträckning än förut. Andelen väljare som bestämmer sig för hur de skall rösta sista veckan ökar. I Stockholm är röstsplittringen stor och partibytena många jämfört med andra kommuner. 11 (33)

14 Till detta kommer att väljarna i Stockholm heller inte tycks lika bundna av klassröstning. En blick tillbaka de senaste 20 åren visar också på ständiga majoritetsskiften i både Stockholms stadshus och landstinget. Det är uppenbart att valresultaten under denna period framförallt handat om att väljarna snarare än röstat fram en ny majoritet valt bort den sittande majoriteten. Under förra mandatperioden var moderaterna från första dagen väldigt skickliga på att använda negativa kampanjmetoder gentemot den socialdemokratiska majoriteten i framförallt Stockholms stadshus. Sakpolitiskt har moderaterna och övriga borgerliga partier legat lågt och inte ansträngt sig nämnvärt för att etablera en egen, fristående politik utöver kontrasterande ställningstaganden i sakfrågor där socialdemokraterna haft motvind. 12 (33)

15 9. Valresultatet i Stockholms stad Valdeltagandet Valdeltagandet till kommunfullmäktige i Stockholms stad var 79,1 % vilket innebär en ökning med 1,4% i jämförelse med valet Valdeltagandet har ökat i samtliga valkretsar utom valkrets 6 där det minskade med 0,4%. Markanta minskningar av valdeltagandet har skett i stadsdelarna Bredäng med 5% och Universitetet med 3,9%. Markanta ökningar har skett i stadsdelarna Enskedefältet +3,9 och Äppelviken +3,1. Lägst valdeltagande har Rinkeby, Husby, Tensta och Rågsved med ett valdeltagande mellan 50 60%. Högst valdeltagande har Nockeby, Stora Mossen, Äppelviken, Ålsten och Södra Ängby med ca 90% valdeltagande. En komplett bild av valdeltagandet för samtliga valkretsar och samtliga parlament återfinns på Förändringar i stadens valmanskår var röstberättigade i kommunfullmäktigevalet vilket är en ökning med jämfört med 2002 års val är utländska medborgare vilket utgör 7,9% av de röstberättigade, en liten minskning jämfört med 2002 års val är förstagångsväljare vilket är 3900 fler än föregående val. En större andel av stadens invånare bor i områden med höga inkomster i början av talet jämfört med slutet av 1990-talet. Andelen invånare som bor i områden med extremt låga och mycket låga inkomster är i stort sett oförändrade. Den ekonomiska segregationen har således ökat. Andelen invånare födda i länder utanför Väst och Sydeuropa har ökat. Det är fortfarande i stort sett samma områden 2004 som 1999 som har hög andel invandrare födda i länder utanför Syd och Västeuropa och skillnaderna mellan områdena i staden har ökat något. Således är den etniska segregationen växande. Valresultatet i kommunfullmäktige De borgerliga partierna fick 53,9% av rösterna och den tidigare majoriteten fick 41,5% av rösterna. Största parti blev moderaterna med 37,2% av rösterna vilket ger 41 mandat i kommunfullmäktige. Moderaterna är starkast i innerstaden samt i Bromma. Socialdemokraterna och folkpartiet gick kraftigt tillbaka jämfört med valet 2002 medan miljöpartiet, vid sidan av moderaterna ökade sin röstandel. Centerparitet fick representation i kommunfullmäktige efter att ha varit utan mandat i två mandatperioder. Miljöpartiet är för första gången större än vänsterpartiet. Moderaterna är i kraft av sin storlek mycket dominerande inom den borgerliga majoriteten Av de partier som hamnade utanför kommunfullmäktige fick Sverigedemokraterna störst andel med 1,6%. 13 (33)

16 20,9% av väljarna i Stockholms stad kryssade någon kandidat. Annika Billström är den mest kryssade socialdemokratern och är den enda socialdemokratern som blev personvald då hon fick fler än 5% kryss av partiets röster i sin valkrets. Moderaterna har lyckats klart bättre i kommunalvalet än i de övriga valen. Socialdemokraterna lyckades bäst i landstingsvalet.. Störst skillnad återfinns i valkrets 6 där socialdemokraterna fick 1,5% fler röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Valresultatet i samtliga parlament Socialdemokraterna har förlorat mellan 5 10% av rösterna i samtliga valkretsar till samtliga parlament. Vi har förlorat mest i valkrets 1 (Södermalm m.m.) och valkrets 5 (Liljeholmen/Skärholmen). Vi har förlorat mest i riksdagsvalet. Vi har förlorat minst i valkrets 6 (Järvafältet) Moderaterna har vunnit mellan 8 18% i samtliga valkretsar till samtliga parlament. Moderaterna har vunnit mest i valkrets 3 (Norrmalm/Östermalm) och valkrets 2 (Kungsholmen). Moderaterna har vunnit flest nya röster i riksdagsvalet. Moderaterna har gått fram minst i valkrets 4 (Vantör/Farsta) Från maj 2002 till maj 2006 ligger (S) i Stockholms stad konstant runt 10% under (S) i riket. Under samma period ligger (M) i Stockholms stad konstant runt 7% över (M) i riket.. Sverigedemokraterna gör sitt bästa val, 2,9%.. Det är framför allt unga LO män och arbetslösa som röstar på partiet. Sverigedemokraterna fick flest röster i stadsdelen Grimsta med 4,4% Feministiskt alternativ, nytt parti partiet är starkast i Stockholm. Bland väljarna som röstar på partiet finns det en majoritet som placerar sig till vänster. Det är framför allt unga kvinnor som röstar på FI. Feministiskt initiativ fick flest röster i stadsdelen Nockeby med 2,3%. Moderaterna gör sitt bästa val sedan 1928 partiet har ett starkt fäste i Stockholm Miljöpartiet gör sitt bästa val sedan partiet bildades partiet har ett starkt fäste i Stockholm. 14 (33)

17 10. Analys av valresultatet och rekommendationer Valrörelsen och politiken Valdebatten präglades av att den borgerliga alliansen kritiserade samhällsproblem medan socialdemokraterna förklarade och försvarade rådande ordning. Alliansen lyckades sänka den tröskel som finns mellan de båda blocken genom att inte prata om systemförändringar och försämringar utan istället beskriva smärre förbättringar och tillägg av befintliga system. Valrörelsen blev en tävling i socialdemokratisk politik där socialdemokraterna hos många väljare framstod som sämre på att utveckla den generella välfärdsmodellens ideal än moderaterna. Valförlusten i 2006 års val förklaras inte av en ideologisk kris för socialdemokratin, tvärtom har den borgerliga alliansen till stor del vunnit valet på att lyckas framställa in politik som mer socialdemokratisk än socialdemokraternas. Det uppenbart att valresultatet huvudsakligen förklaras av politikens yta, att socialdemokratin framstod som trött och de borgerliga partiernas företrädare som pigga och nytänkande. Denna bild bekräftas också av de undersökningar som valanalysgruppen själv gjort, som medlemsenkäten, eller som andra gjort men som gruppen fått ta del av. Fredrik och Filippa Reinfeldt har som personer haft en starkare dragningskraft i Stockholm än i övriga delar av landet. Det har varit lättare för många stockholmare att känna igen sig i dem än i Göran Persson och Anitra Steen. Kritik mot vår partiordförande som dominerade vår valrörelse slog mot hela partiet. En djupare analys gör emellertid bilden mer komplicerad. Väljarna har uppfattat att socialdemokratin på ett antal sakpolitiska områden varit otydliga, eller haft en politik som inte svarar upp mot deras bild av verkligheten. Därmed har brister i politiken bidragit till att förstärka den negativa bilden av socialdemokratins varumärke. Politikens innehåll är viktigare än antalet partiaktiviteter under valrörelsen. En bra politik säljer sig själv och brister i politiken kan inte kompenseras med en väl genomförd valrörelse. Vi måste vara medvetna om att många väljare har bristande kunskap både om hur samhället är organiserat och vad som skiljer partierna åt. För att nå genomslag i Stockholm krävs förutom bra politik lätt kommunicerbara budskap, uthållighet och samordning inom arbetarrörelsen. Arbetslösheten och ekonomin trygga men frustrerade väljare vågar rösta bort socialdemokraterna Socialdemokratins hantering av frågan om arbetslösheten har av i efterhand av många utomstående framställts som valets stora gåta. Moderaterna gick till val som det nya arbetarpartiet som tagit över arbetslinjen från den socialdemokrati som gått över till att försvara bidragssamhället. Inför valrörelsen målades bilden av Sverige som ett land lidande av massarbetslöshet och utanförskap och myndigheter som SCB och AMS anklagades till och med för att medvetet manipulera statstiken för att dölja detta socialdemokratins misslyckande. Då hjälpte inte det faktiska läget, att Sverige i tiden för valet var mitt uppe i en brinnande högkonjunktur med fallande arbetslöshet och tecken på kommande arbetskraftsbrist. Att arbetslösheten kunde bli valets viktigaste fråga och dessutom förlorarfråga för sittande regering bevisar framförallt att socialdemokraterna redan för flera år sedan tappade makten över den politiska dagordningen. 15 (33)

18 I den allmänna eftervalsdebatt som förts under hösten 2006 har de flesta varit rörande eniga om att arbetslösheten blev ett av de borgerligas triumfkort. Socialdemokraternas väljare, som kände sig vilsna i det politiska landskapet, valde att stanna hemma på valdagen. De som röstade på moderaterna på grund av arbetslösheten var själva inte arbetslösa och antagligen heller inte särskilt rädda för att bli det. Deras val handlade om oro eller upprördhet över andras arbetslöshet och bidragsberoende. Det här avspeglade sig i det nationella valresultatet genom att moderaternas framgång var som störst i de områden som Stockholm där arbetslösheten var som lägst men där samtidigt kontrasterna gentemot människor utan egen försörjning är tydliga. Samtidigt har socialdemokraterna i Stockholm har inte markerat en vilja att slåss mot nedläggningar och utflyttningar av arbetstillfällen i Stockholm. Det finns inte heller några exempel på riktade statliga insatser i gentemot Stockholm för att minska arbetslösheten och generella och lokala insatser som gjorts har inte genomförts och marknadsförts i tillräcklig utsträckning. Även om sysselsättningsgraden är hög i Stockholm finns det stadsdelar och grupper som är hårt drabbade av arbetslöshet och utanförskap. Det sker snabba förändringar på arbetsmarknaden med ständiga omorganisationer som gör att många som idag har jobb är oroliga för att bli arbetslösa. En översyn av partiets sysselsättningspolitik och en strategi som är trovärdig i Stockholm behövs. Allmänt anses en god ekonomisk utveckling innebära en fördel för en sittande regering. Ekonomiskt ansvarstagande har också varit socialdemokraternas starkaste gren alltsedan 90- talskrisen. Gruppen anser dock den goda ekonomin i detta val mycket väl kan ha varit till nackdel för socialdemokraterna. När ekonomin är god upplever många väljare att risken med en borgerlig regering är mindre. Samma fenomen kan också förklara att kraven på skattesänkningar i det här valet blev en tillgång för moderaterna från att i förra valet varit en belastning. Fredrik Reinfeldts omgörning av den moderata politiken började med ett offentligt avståndstagande från föregångarnas ansvarslösa ekonomiska politik. Mot slutet av valrörelsen övergavs dock detta till förmån för utfästelser om skattesänkningar. Till skillnad mot 2002, när moderaterna framförallt talade om med hur många miljarder olika skatter skulle sänkas, behöll Alliansen retoriken om att statens budget på något sätt alltid skulle gå ihop. Däremot var man mycket tydliga med hur mycket varje väljare skulle tjäna på en borgerlig regering. I valrörelsens inledning gav Fredrik Reinfeldt också ett löfte om att på alla punkter matcha socialdemokratiska vallöften på välfärdsområdet. Stora grupper kunde därför rösta för sänkning av den egna skatten med många tusen kronor utan att för den skull känna att deras val hotade välfärden, något de också gjorde. Brist på konkreta visioner och svar om vården, skolan och omsorgen En sittande politisk majoritet kan alltid räkna med att få ta ansvar för faktiska brister i välfärden. För socialdemokratin, som så tydligt förknippats med den svenska välfärdsmodellen, är detta givetvis extra känsligt. Samtidigt är frågan i sig inte unik för 2006 års val. Tvärtom betonas inför varje val vikten av att politiken och det politiska budskapet utformas för att försvara medborgarna gentemot systemen i stället för tvärtom. Valanalysgruppen konstaterar torrt att denna läxa är ofta är lättare att säga än att göra. Även i detta val framstod det som om socialdemokratin ofta förklarade orsaken till bristerna i skolan och vården, istället för att på ett trovärdigt sätt berätta hur man ville att dessa brister skulle åtgärdas. Välfärdssamhällets misslyckande är tydligast i Stockholm och tal om kamp mot orättvisor står i kontrast till de stora klyftorna i Stockholm mellan olika stadsdelar där 16 (33)

19 livsvillkoren för olika grupper av människor är mycket olika. Här finns ett trovärdighetsproblem. Stockholms stad och stockholmsregionen blir allt mer segregerad. Socialdemokratin måste hjälpa dem som drabbas av de ökade orättvisorna i våra utsatta bostadsområden att organisera sitt motstånd och arbeta långsiktigt för att öka organisationsgraden i våra utsatta bostadsområden. Som en del i detta behövs också en översyn av partiets integrationspolitik. Det finns anledning att misstänka att det bristande förtroendet för partiets skolpolitik och den kritik som finns mot brister i skolan har spelat en roll i stockholmsvalet. Här finns föräldrar som ställer höga krav på skolan och här finns barn som har mycket stora behov som skolan inte alltid klarar av att tillfredsställa, t.ex. barn som bara gått en del av sin skoltid i Sverige och har annat modersmål än svenska. En översyn av partiets skolpolitik behövs. Socialdemokraterna måste ta den oro och otrygghetskänsla som många stockholmare känner på allvar. Det är boende i våra utsatta områden som är värst drabbade av brott. Det är äldre som trots låg grad av utsatthet inte vågar gå ut på kvällarna. Det är kvinnor som oroar sig för sexuella övergrepp. En översyn av partiet politik för trygghet behövs. Många svenskar och, i synnerhet stockholmare, har med hjälp av socialdemokratisk välfärdspolitik genomfört en klassresa. En omstrukturering av arbetsmarknaden med större andel kvalificerade jobb och hög utbildningsnivå har gjort en större andel av befolkning allt mer välbeställd. Socialdemokraterna behöver här en långsiktig politik som attraherar denna mittengrupp och som i Stockholm är nödvändig att vinna för att kunna återta makten i Stockholms stad och landstinget. Ett av partiets vallöften i Stockholm var gratis förskola till alla. Vallöftet blev ifrågasatt både av egna valarbetare och väljare. Högre kvalité i barnomsorgen med mindre barngrupper och fler vuxna framhölls av många som viktigare. Den lokala politiken möjlig tillgång men andra frågor väger över I arbetarekommunens eftervalsundersökning gav de svarande medlemmarna gott betyg åt såväl den bedrivna lokalpoltiken som den lokalpolitik socialdemokraterna gick till val på. Sämre betyg gavs åt den nationella politiken. Före valet gjordes opinionsundersökningar på olika sakfrågor där socialdemokraternas politik ställdes mot moderaternas. Resultatet av undersökningarna var genomgående ett stöd för den socialdemokratiska politiken. I folkomröstningen om miljöavgifter/trängselskatt, mandatperiodens i särklass mest uppmärksammade och politiskt splittrande fråga, blev resultatet också ett tydligt ja. Valanalysgruppens slutsats är att socialdemokraterna i Stockholm, i de frågor man valde att driva i valet, sakpolitiskt legat förhållandevis rätt. Samtidigt är det uppenbart att socialdemokraterna i Stockholm, liksom i den nationella politiken missat frågor som väljarna uppfattat som viktiga och därmed framstått som otydlig eller viljelös. Det är också uppenbart att en eventuell lokal sakpolitisk fördel inte gett någon utdelning i det lokala valresultatet. Valanalysgruppen har också tagit del av undersökningar som visar på att väljarna i efterhand sällan pekar ut sakpolitiska ställningstaganden och heller inte har kännedom om del lokalpolitiska frågorna. Istället gjordes ställningstagandet på helt andra frågor, som ledarskap, uppfattad framtidstro och inte minst att man gärna stöttar den sidan som för tillfället ser ut att vinna. Valanalysgruppen ser inga skäl att ifrågasätta dessa slutsatser. När det gäller 17 (33)

20 Stockholm finns också skäl att tro att kännedomen om lokalpolitiken är än mindre än på andra ställen och att sammanblandningen mellan lokal- regional och nationell politik snarare är regel än undantag. I mycket avgörs alla valresultat i Stockholm av rikspolitiska frågor. Miljöavgifterna den förlorande vinnarfrågan och nyckeln till 2010 Frågan om miljöavgifterna dominerade helt den lokala och regionala politiska debatten i Stockholm under förra mandatperioden. När det gäller miljöavgifterna är det också nästintill omöjligt att separera sakpolitiken från den politiska kommunikationen. De för socialdemokraterna negativa konsekvenserna av miljöavgiftsfrågan går knappt att underskatta. Hanteringen krävde tusentals arbetstimmar av förtroendevalda och kanslier. Medialt blockerades miljöavgifterna möjligheterna att föra ut annan, positiv politik och oppositionen gavs oändligt stora och oändligt enkla möjligheter till kritik och massmedialt utrymme. Inom partiorganisationen ledde hanteringen av frågan till en förgiftning av relationerna, framförallt mellan socialdemokraterna i Stockholms stad och kranskommunerna vilket i sin tur gick ut över möjligheterna att föra en offensiv gemensam politik för regionen. Sakpolitiskt blev försöket med miljöavgifter/trängselskatt sedermera, till vissas förvåning, en framgång. De trafikpolitiska målen överträffades och i Stockholms stads folkomröstning blev resultatet ett ja till permanentning av systemet. I valresultatet verkar det dock som att väljarna nyttjat folkomröstningsinstitutets möjlighet att dela sitt röstande mellan parti- och sakfrågor. Valanalysgruppens slutsats är att miljöavgiftsfrågan som den hanterades sammantaget blev en kraftig förlorarfråga för socialdemokratin i Stockholm och i Sverige. De partier som förmådde dra nytta av miljöavgiftsfrågan var framförallt miljöpartiet och moderaterna, de senare genom att skickligt använda hanteringen av frågan för att visa på socialdemokratins svekfullhet och stockholmsfientlighet. Stockholmsregionen och socialdemokratins brist på moderat storstadspolitik Sverige befinner sig 2006 mitt i en högkonjunktur. Många svenskar har under de senaste åren fått bättre ekonomiska villkor. Allra mest har välståndet ökat i Stockholmsregionen som leder landets ekonomiska utveckling. Många Stockholmare har fått högre löner och sett sina bostadsrätter, villor och fritidshus öka i värde. En större andel av befolkningen, är eller vill uppfatta sig som välbeställd, och finner det naturligt att rösta på moderaterna som uppfattas som ett parti för välbeställda. Stockholmsregionen och Stockholms stad expanderar. En allt större andel av landets befolkning bor i regionen. Hur stockholmarna röstar påverkar därför i hög grad möjligheten att få majoritet i riksdagen. Det är därför en riksangelägenhet för partiet att få fler stockholmare att rösta på socialdemokraterna. Stockholm är Sveriges huvudstad och utvecklingen i staden är som sådan en angelägenhet för hela landet. Socialdemokraterna saknar en sammanhållen storstadspolitik och särskilt en sammanhållen politik för stockholmsregionen med stöd av hela partiet. Storstadsbor i allmänhet och stockholmare i synnerhet är förändringsbenägna och positiva till utveckling. Det är stimulerande att bo i en region där det byggs nya bostadsområden och nya företag växer upp, där det händer mycket, där det råder optimism och framåtanda. Socialdemokraterna måste ha en starkare vision för hur Stockholm skall utvecklas. Socialdemokratisk politik för stockholmsregionen får inte bara förknippas med att flytta pengar och statliga myndigheter till andra delar av landet. Socialdemokraterna har uppfattats som ett stockholmsfientligt parti till skillnad från moderaterna som uppfattas som ett stockholmsvänligt. 18 (33)