N R M A R S E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B. flera gånger per vecka och mycket varierande arbetsuppgifter är

Transkript

1 N R M A R S E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Resursstyrkan De är flexibla som få och stortrivs. Nya arbetskamrater flera gånger per vecka och mycket varierande arbetsuppgifter är SIDAN 8 något Roland Larsson och Marina Aspebo ser som positivt, när de rycker ut vid behov i till exempel skutborrning, rasladdning eller styrcentral på brytningen. Jag har gruvans bästa arbete, säger Marina Aspebo. B E R G S L J U D 2 F L O T A T I O N I D A T O R N 4 K U J F R A M M E 1 0

2 Rapportering av bergsljud startar För att komplettera bergbesiktning och seismiska mätningar börjar LKAB nu samla in och analysera ljud som registreras av personalen under jord. LKABs underjordspersonal är experter på att bedöma bergkvaliteten. Ljud från berget ska nu rapporteras och ingå i bergmekaniska analyser. I alla tider har ljuden varit en del av de signaler som gruvarbetare använder för att bedöma bergets kvalitet. Från urminnes tider fram till dagens moderna gruvmiljö har den erfarne bergarbetaren lyssnat efter knäppningar och knaster för att avgöra om ett område är aktivt och om det behöver åtgärdas, till exempel genom ytterligare bergförstärkning. E x p e rt g r u p p e n s f ö r s l ag Efter den tragiska dödsolyckan i Kirunagruvan startade LKAB en analysgrupp bestående av interna experter som utreder orsakerna och föreslår åtgärder för att minimera risken för liknande händelser i framtiden. Gruppens arbete granskas av en kommitté bestående av extern expertis. I den första handlingsplan som presenterades ingår bland annat rapportering av bergsljud. VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Inom gruvbranschen kallas systemet för Rock noise reporting, och går ut på att de ljud som medarbetare under jord uppfattar ska registreras, sammanställas och analyseras för att tillsammans med andra data förbättra bevakningen av aktiviteten i berget. D e l a e r fa r e n h e t e r Att lyssna på berget är naturligt för dem som jobbar under jord. Nu ska vi börja dela med oss av erfarenheterna till varandra, säger Monica Quinteiro, gruvchef i Kiruna, där rapporteringen ska testas och utvärderas innan den införs även i Malmberget. På speciella blanketter ska underjordspersonalen fylla i tid och plats för händelsen samt typ, antal och styrka på ljuden man hört. Blanketterna finns att hämta på Staben i KUJ och ska lämnas i därför avsedd brevlåda på KUJ 775 eller i Manskapshus D. Om man vill får man lämna in rapporten anonymt, men det är värdefullt för bergmekanikerna att få ett namn om de behöver ställa kompletterande frågor angående händelsen. L å n g o c h ko rt s i k t Det finns två huvudsyften med rapporteringen. På lång sikt handlar det om att hitta vad bergmekanikerna kallar klusterbildning, områden där Redaktion: Anders Lindberg, , Kajsa Lindmark, , Christina Niemi Autio, E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. aktivitet av en viss typ pågår, och se samband mellan brytningen och förändringar i bergspänningarna. På kort sikt kan det handla om att stänga av ett område med hög aktivitet tills det har stabiliserats. Rapporteringen är både ett sätt att förvarna kommande skift som ska jobba på samma område, och att ge ledningen en samlad bild som kan påverka planeringen, säger Christina Dahnér, verksamhetschef för bergmekanik. R e s u ltat e t s k a n å a l l a Rapporterna som lämnas in registreras i en databas där de kan sorteras utifrån område, tid, typ av händelse, och så vidare. Tanken är att ljuden ska kunna jämföras med till exempel besiktningsrapporter, tillbud med fallande sten och seismiska mätdata. En redovisning av ljudrapporterna kommer inledningsvis att anslås på KUJ 775, senare eventuellt också på bildskärmar i Manskapshus D samt på 775. Materialet ska även ingå i bergmekanikernas veckorapporter och kunna läsas via Insidan. Målet är att de senast sammanställda ljudrapporterna ska kunna ses innan man börjar sitt skift. Vidareutbyggnaden av de seismiska systemen med geofoner som borras in i berget är på gång, men sådant arbete tar tid. Vi vill redan nu fullt ut börja nyttja de känsliga och intelligenta instrument som redan är på plats, det vill säga vår personal, säger Monica Quinteiro och Christina Dahnér.

3 Hm, om man gör så här då? Anders Semberg och Lars-Anton Stålnacke grubblar över ett mystiskt larm som gått i anläggningen. Flotationen i Svappavaara testkörs redan på dator På samma sätt som piloter kan öva i simulatorer får operatörerna av den nya flotationsanläggningen i Svappavaara testa sina färdigheter. Samtidigt finslipas styrsystemen, vilket sparar tid inför drifttagningen. Framför tre skärmar i utbildningslokalen sitter operatörerna Anders Semberg och Lars-Anton Stålnacke och övervakar flotationsanläggningens processer. Pumpar jobbar, separatorer snurrar och floteringen bubblar på. Men det nya verket på andra sidan vägen är ännu inte klart. I den digitala världen kan man alltså redan producera, och det har två stora fördelar. Dels kan vi testa funktioner och sekvenser i systemet utan att behöva starta utrustningen, och dels kan operatörerna lära sig hur anläggningen kommer att fungera, säger Kjell-Ove Mickelsson, forskningsingenjör på TFM, teknologi förädling Malmberget. Han utbildar operatörerna tillsammans med konsulten Jörgen Östling från Optimation AB. K r a f t i g a r e dato r e r Bakgrunden till simuleringen är ett program som togs fram vid projekteringen av MK3. Man ville då göra matematiska modeller av processerna för att testa olika reglerteorier. Det är i sig inget nytt för oss på LKABs forskningsavdelning. Vi simulerar ofta olika processer i forsknings- och projekteringssyfte. Det nya är nu att datorkapaciteten och programmeringsverktygen har blivit så mycket bättre och det ger nya möjligheter, säger Kjell-Ove Mickelsson. Det visade sig nämligen att modellerna som togs fram inte bara kunde användas för att beräkna hur processerna skulle ske. Som en bonus blev det också möjligt att koda en realtidsmiljö, alltså skapa hela styrsystemet som det ska fungera i verkligheten och därmed testköra innan den fysiska anläggningen är klar. F e l s ö k n i n g Vi fick uppdraget att ta fram en modell för flotationsprojektet. I den finns alla värden som flotationen kommer att arbeta med; tider, volymer, flöden, tryck och så vidare. Till modellen har vi sedan kopplat själva styrsystemet i form av en ITS. Det står för Industrial Training Simulator, säger Kjell-Ove Mickelsson. Det är uppbyggt på samma sätt som när man utbildar operatörer till kärnkraftverk. Simulatorn är inhyrd från ABB och har använts för utvärdering och korrigeringar av flotationens styrsystem. Och justeringarna fortsätter även nu när operatörerna går sin utbildning. Vi har haft fem simulatorutbildningar och har redan en lista på cirka hundra saker som bör ändras. Det handlar till exempel om olika typer av fel i styrsystemprogramkoden, layout på skärmbilderna och textinformation. Operatörerna vet ju hur de vill ha det, säger Kjell-Ove Mickelsson. N ä sta n s o m p å r i k t i g t Operatörerna Anders Semberg och Lars-Anton Stålnacke jobbar idag som operatörer på anrikningen i Svappavaara och går utbildningen tillsammans med tio kollegor. De ska övervaka både anrikning och flotation från den nya driftcentralen. Det är nästan som att köra på riktigt. Det är nyttigt eftersom man både lär sig processen och hittar fel i programmet, säger Anders Semberg. Det går ju att simulera allting som kan hända. Och trots att vi inte ens sett flotationen är det som att man börjar känna igen sig efter bara en dag med simulatorn, säger Lars-Anton Stålnacke. S pa r a r t i d Att kunna simulera systemet så här före drifttagningen är unikt. På det sättet förbereder vi så mycket som möjligt innan det är dags att börja testa utrustningen ute i anläggningen, förklarar Kjell-Ove Mickelsson. Och som för att förtydliga hans ord hittar operatörerna ännu en detalj i programmet som ska justeras. Jörgen Östling konstaterar att en pump är förreglad i systemet, vilket hade kunnat ställa till problem vid uppstarten av anläggningen. Det hade tagit flera timmar vid drifttagningen att lokalisera och åtgärda det. Nu kunde vi undvika det genom en enkel omprogrammering! Kjell-Ove Mickelsson övervakar operatörernas arbete i simulator.

4 KUJ 1365 framme på rätt nivå De förberedande arbetena inför den nya huvudnivån i Kiruna har nått rätt djup. Väg 22 har nått 1365 meters avvägning. Här är gaveln på väg 22, så djupt man kan komma i LKAB! På nivå 740 i KUJ ligger spelsalen för B15-spelet som planeras gå ända ner till nivå Nere på nivå 1365 lastas det för fullt. LKABs styrelse har inte fattat beslutet om att bygga den nya anläggningen, men däremot gett klartecken för både förprojektering och bergarbeten för att driva snedbanor ner till den nya nivån. Som Winston Churchill en gång sa: Det här är inte slutet, det är inte ens början på slutet, men det är kanske slutet på början. Så citerade projektchef Hans Engberg när han onsdag 19 mars inför LKAB-personal och entreprenörer i projektet tillkännagav att man nått den rätta nivån. L K A B s st ö r sta t u g g a Förprojekteringen är i det närmaste avslutad. Nu pågår arbetet med att sammanställa det underlag som LKABs styrelse ska ta ställning till inför huvudbeslutet om den nya transportnivån. Hittills har styrelsen beslutat om förberedande arbeten, såsom drivning av snedbanor och raiseborrning. Den nya huvudnivån beräknas stå klar i sin helhet först kring Under den mest intensiva perioden kommer projektet att kosta ungefär 10 miljoner kronor om dagen. Den brytningsbara malmbasen mellan 1045 och 1365 är den största tuggan som LKAB någonsin har tagit. Vi planerar för en maximal årsproduktion på 35 miljoner ton mot dagens 29, sa Hans Engberg. S ä k e r h e t e n f ö r st Den nya nivån ska få en livslängd på år, fram till ungefär Den här huvudnivån ska bli den säkraste av alla, med till exempel minst två utrymningsvägar från alla områden, med den bästa ventilationen, belys ningen, dräneringen, kommunikationen, bergförstärkningen och layout som anpassas till förhållandena, sa Hans Engberg. Utrymmena planeras för att underlätta mötena mellan människor, det ska gå att snabbt ta sig från plats till plats och vara lätt att hitta varandra. Det ger korta beslutsvägar och en både effektivare och trevligare miljö. På grund av de många gruvprojekt som pågår i omvärlden blir prislappen på KUJ 1365 högre än om man byggt i en lågkonjunktur. Men den kostnaden ska tas igen, säger Hans Engberg. Planen är att använda teknik som minimerar underhållsbehoven och minimerar känsligheten i anläggningarna. Därmed sänker vi driftskostnaderna och får en beredskap mot lägre priser på malmen i framtiden. U p p s e e n d e v ä c k a n d e KUJ 1365 planeras bli en i många avseenden anmärkningsvärd anläggning och kan komma att väcka stort uppseende i hela världen. Att bryta 35 miljoner ton järnmalm per år under jord på detta djup är unikt. Och Hans Engberg avslutade firandet av att rätt djup nåtts genom att berätta en historia: Under bygget av en katedral gick en nyfiken besökare fram till en stenhuggare och frågade vad han gjorde. Jag hugger sten blev svaret. Besökaren gick till nästa stenhuggare och frågade vad han höll på med. Jag bygger en katedral! svarade han. Så vill jag att vi alla ska känna, oavsett vilken arbetsuppgift vi har. Varje persons insats är en viktig del mot slutmålet.

5 Resursstyrkan gruvans bästa arbete En dag lastning, nästa dag styrcentralen. En ny arbetsplats flera gånger per vecka, det är vad det innebär att arbeta i resursstyrkan i Malmberget. Man ska nog vara både social och flexibel som person för att trivas med det här jobbet, säger Marina Aspebo som har varit med sedan starten. Resursstyrkan har en bred kompetens, bara på lastningen är det tre olika maskiner de ska kunna. Det som tar längst tid är ändå styrcentralen eftersom det kan komma larm som man aldrig har sett tidigare, säger Marina Aspebo. Förslaget att bilda en grupp som en extra resurs för PSB (Produktion Södra Brytningen) kom för två år sedan. Till att börja med genomfördes en testperiod under sex månader. De som fått erbjudande om att ingå i gruppen hade möjlighet att gå tillbaka till sina ordinarie arbeten om det visade sig att arbetssättet inte passade dem. Testperioden slog väl ut och nu har resursstyrkan funnits i ett och ett halvt år. Kjell Elimä ansvarar för att planera när och var resursstyrkan ska gå in som ersättare. Vi hade luckor i stort sett varje dag tidigare. Nu kan vi planera på ett helt annat sätt, säger han. G å r i n v i d b e h ov Meningen med resursstyrkan är att de ska gå in som ersättare vid korttidsfrånvaro, två till tre dagar. Styrcentralen är hjärtat i gruvan och det är många moment att hålla reda på. Patrik Isaksson har två veckors utbildning och han handleds av Laila Waara. Risken är att sådana här projekt övergår till att personalen går på långtidsvikariat. Men den här gruppen har vi lyckats hålla intakt. Det gör också att de har fått otroligt mycket rutin vilket i sin tur gör att de gör ett bra jobb, säger Kjell Elimä. Det var inte svårt att hitta lämpliga personer för gruppen, många sökte och sex personer erbjöds arbete. Jag var först lite tveksam eftersom jag trodde att vi skulle fastna på ett och samma ställe, men efter att ha hört mig för lite sökte jag, säger Marina Aspebo. Hon kom då från raslastningen och såg sin chans att lära sig nya saker och se nya ställen. Vi får vara överallt och träffa olika människor, olika ansikten, vilket är jättekul. Jag har gruvans bästa jobb och skulle inte vilja byta till något annat, säger hon. B r a u t b i l d n i n g För att kunna köra alla olika maskiner och arbetet i styrcentralen krävs utbildning. Patrik Isaksson har arbetat i resursstyrkan i snart ett halvt år och han går just nu bredvid för att lära sig arbetet i styrcentralen. Laila Waara är hans handledare. Det enda sättet att lära sig är att själv prova sig fram. Det kan bli några blunders, men det brukar inte vara några allvarliga saker. En stor fördel med resursstyrkan är att de redan kan mycket och de slipper till exempel lära sig att hitta i gruvan. Det är operatörsbiten som måste läras in, säger hon. Patrik Isaksson kom från diamantborrningen och var redan från starten intresserad av resursstyrkan. Jag får göra lite av varje och jag trivs överallt. Just nu ser jag bara fördelar med det här jobbet, säger han. Kjell Elimä. S ä k r a r e a r b e t e Roland Larsson var positivt inställd direkt han fick höra om projektet. Jag har alltid gillat att göra olika saker och trivs mycket bra med det här, säger han. Arbetsplatserna har börjat vänja sig vid att resursstyrkan kommer ut men i början var många intresserade och ställde frågor. De undrade nog oftast hur det är att hoppa runt hit och dit, säger Roland Larsson. En stor fördel med resursstyrkan är att de får möjlighet att skaffa sig den kompetens som behövs. Skutborrarna vet att jag kan jobbet när jag kommer dit. Jag kan rutinerna och det höjer säkerheten för alla, säger Roland Larsson. Egon Sundling, produktionschef för styrcentralen, är mycket nöjd med resursstyrkan och menar att ett stort plus är att de är flexibla och tar egna initiativ. De ser när något behöver göras och är lyhörda för när det finns ett behov. Fördelning Resursstyrkan 2007

6 10 11 F R I T I D TA C K Pelletsproduktionen åter igång Under påskhelgen har det arbetats intensivt för att slutföra kvarvarande montagearbeten och därefter driftsätta ställverket i Anrikningsverket i Malmberget. Arbetet har gett resultat, vilket gör att MK3 producerar pellets sedan i måndags. Väldigt många, totalt cirka 90 personer, har tvingats avstå från påskledighet för att istället arbeta med montage, driftsättning och uppstart i verken. Alla entreprenörer och egna anställda, skall ha en mycket stor eloge för detta, säger Anders Henriksson, chef för förädlingen i Svappavaara och Malmberget och Anders Lundgren, projektchef för återuppbyggnaden. S m i d i g u p p sta rt Driftsättningsarbetena på sektion 6, MAF, tillsatsmedel och delar av processvattnet i Anrikningsverket avslutades natten mot måndag den 17 mars. Kort därefter startades produktionen av pelletsrågods på sektion 6 och på morgonen samma dag startade både produktionen i Bandugnsverket och produktionen av MAF i anrikningen. Mindre än en vecka senare avslutades driftsättningen av sektion 4 och tidigt på påskdagen kunde sektion 4 börja leverera slurry till pelletsverken. Under påskdagen påbörjades sedan uppstart av MK3. Uppstarten gick väldigt bra i båda verken vilket tyder på att återuppbyggnadsarbetet i ställverket lyckats mycket bra. Även förberedelserna i anrikningen och BUV inför starten har gjorts på ett väldigt bra sätt, säger Anders Henriksson. Fa r a n ä r i n t e ö v e r Konsekvenserna av branden i ställverket i Anrikningsverket är ännu svåra att överblicka och sammanfatta. Eftersom LKAB är slutsålda är all förlorad produktion lika med förlorade leveranser, men trots det har produktionen hos LKABs kunder kunnat hållas igång. Det har gjorts bland annat genom överenskommelser med kunderna att dra ner deras säkerhetslager till låg nivå och genom att LKAB har tillfört pellets från verken i Svappavaara och Kiruna till södra omloppet (Luleå) istället för att transportera det till Narvik. Faran är dock inte över. Kundernas säkerhetslager är idag mycket låga och minsta störning i leveranser av malm nu kan tvinga dem till neddragning av produktionen. Om vi hade stått stilla några dagar till i produktion så hade läget för fines varit mycket kritiskt, eftersom då hade vi varit tvungna att transportera fines från Kiruna till Luleå, vilket hade skapat stora problem logistiskt, säger Tage Sennland, chef för planeringen. K B F : e n å t e r u p p st å r En åtgärd är att KBF:en som togs ur drift vid årsskiftet har startats upp igen och tillverkningen av specialprodukter har minskat som en följd. De fineskunder som vi levererar till via Narvik har därmed tillfälligt kunnat kompenseras med KBF. För pelletskunder via Narvik är läget för närvarande fortfarande osäkert, men vi jobbar på detta tillsammans med vår marknadsavdelning. Vad gäller produktionsbortfallet av specialprodukter i Malmberget och Kiruna arbetar LKAB tillsammans med Minelco för att prioritera sommarens leveranser till kund. I bakgrunden av återuppbyggnaden har mina medarbetare inom planeringen gjort ett oerhört bra jobb, dessutom har vi haft ett intensivt och bra samarbete med marknadsavdelningen för att löpande anpassa både produktion, logistik och leveranser efter alla de förändrade förutsättningar som uppkommit efter branden. Detta har skett under veckans alla dagar för att minimera skadorna hos kund. De och marknadsavdelningen ska ha en stor eloge för att de har ställt upp på ett utomordentligt sätt under denna mycket intensiva period, säger Tage Sennland. M A L M B E R G E T Fa m i l j e da g i Abborrtjärn lördag 5 april kl Röding & Regnbåge. Pimpeltävling Gammal som ung har chans att vinna 1:a pris för längsta fisk. Övriga priser lottas ut. Prisutdelning cirka Snötips Du som vill göra ett uppehåll med fisket eller inte fiskar kan göra en tipsrunda på skidor. Vi bjuder på korv för grillning (varmkorv med bröd), kaffe, te, saft och bullar. Utrustning: isborr, pimpelspö, skidor och ett glatt humör. OBS! Motorisborr ej tillåten, ingen skoter på isen. Alla LKAB-anställda med familjer samt LKAB-pensionärer och anställda i dotterbolag är hjärtligt välkomna. LKAB Fritid/familjesektionen Handduksbyte Byte av handdukar sker på tisdagar i Kirunas manskapshus. Observera att vi nu endast har stora handdukar och de är avsedda för kroppen, ej för golvet. Vid behov av tofflor finns sådana att hämta på Skyddsförrådet. Lars Taavo Ett stort tack till samtliga för uppvaktning på min 60-årsdag. Börje Andersson Ett stort tack till er alla som tänkte på mig under min sjukdom. IngaMaj Stålnacke Hjärtligt tack till samtliga för all uppvaktning vid min pensionsavgång. Barbro Pantzare Hjärtligt tack till alla för uppvaktningen och presenterna på min 60-årsdag. Nils Edeblom Tack till er alla som kom ihåg mig med presenter och fika vid min pensionering efter snart 43 år i företagets tjänst. Ingen nämnd men ingen glömd! Bo x Eriksson PQS Parkering i Vitåfors Då belastningen på stora personalparkeringen kommer att öka från och med tisdag 1 april kommer även nattparkeringen att vara möjlig att använda alla tider på dygnet. Men försök i möjligaste mån använda de övriga platserna. Även utökning av befintliga platser kommer att ske under vecka 13, i ett första steg provisoriskt. Parkeringen kommer att byggas ut till sommaren för att täcka det framtida behovet. Vid eventuella frågor kontakta Sven-Uno Andersson

7 12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. februari Ack Ack Belöning* tusen kronor A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 9 8 t.o.m. 23 mars Ack Ack F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) Pellets Fines (inkl KMR) F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) KK KK KS SK ANR-SOVR (KMR) AMB till MK ANR BUV MK PAR till MK R Å M A L M ( k t o n ) Råmalm Norra Råmalm Södra P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. februari) 89,9 % 93,3 % KO M M E N TA R E R, v e c k a ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: +87. KBF: +32. KK2: -3, tryckluftsbortfall. KK3: ±0. Svp: -45, tegelutfall kiln. Rågods MK3: -8, prioriterat pellets på järnvägen pga. totalstopp i Mbgt. Kra samt Svp pelletsverk har delvis ersatt bortfallet av pellets i Mbgt. Södra: Råmalm: -384,2, tillkommer 248 kton som körts ut till upplag pga. branden i ANR. MAF: -51,4, brand i ANR. MPBO BUV: -80,3, brand i ANR. MPBO MK3: -100,6, brand i ANR * Under 2007 ändrades parametrarna och maxbeloppet steg från kronor till