Slam förstör pumparna

Transkript

1 N R M A J E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Slam förstör pumparna Slam förs av naturliga orsaker med gruvvattnet till bassängerna och pump stationerna. Det är hanterbart i en viss mängd eftersom bassängerna slammas regelbundet. När cement och annat tillförs bassängerna räcker inte detta till och pumparna går sönder, vilket skapar onödiga kostnader och merarbete för Tommy Edin och hans kollegor på Media. SIDAN 6 P r i o r i t e r a d s ä k e r h e t 2 K o m p l e x a k e m i k a l i e r 4 H ä l s o f o k u s 8

2 2 3 Se saker med nya ögon Mattias Hedlund, verksamhetsutvecklare, är tillbaka från pappaledigheten och kommer nu i sitt arbete att fokusera på LKABs Säkerheten först-arbete. Mattias ska hjälpa till att driva arbetet framåt och en del i detta arbete är att vässa säkerhetsrundorna. VECKOBLADET information till med - arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Varför ska man göra säkerhets rundor? Det är bra att göra säkerhetsrundor för att bidra till en ökad säkerhet på våra arbetsplatser. Du kan med hjälp av dina ögon se saker som går en annan förbi, många blir lite hemmablinda. Bara genom att ställa frågor om arbetssätt och beteende kan de som arbetar på arbetsplatsen få en slags aha-upplevelse. Vad är då en säkerhetsrunda? Säkerhetsrundan ska genom kommunikation och dialog om säkerheten på arbetsplatsen fokusera på människan i arbete. Säkerhetsrundor är en del i ett större sammanhang för att aktivt identifiera risker i våra verksamheter, andra metoder är exempelvis skyddsronder och risk/ tillbudsrapporter. Vad är en optimal säkerhetsrunda? Meddela verksamhetsansvarig före besöket. Det är bra om man inte är för många. Jag tycker att två-tre stycken är perfekt. Det är viktigt att först presentera vem man är och förklara ärendet. Sedan är det viktigt att våga ställa frågor. Man gör ju det för att öka säkerheten för den som arbetar på arbetsplatsen. Redaktion: Kajsa Lindmark, , Christina Niemi Autio, E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: Ansvarig utgivare: Lotta Fogde, Box 952, Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. De som gör säkerhetsrundan bör ställa frågor om till exempel arbetssätt, riskanalyser, om det har hänt något olycksfall eller tillbud den senaste tiden, vad det är som innebär största riskerna i anläggningen och i arbetsmomentet, om de som arbetar vet hur arbetsplatsen utryms osv. Till entreprenörer är det bra att ställa frågan om de har genomgått entreprenörsutbildningen. Hur fungerar det med säkerhets rundorna i dag? Vi har jobbat med säkerhetsrundor enligt gällande rutin sedan Målet är att alla medarbetare ska göra minst två säkerhetsrundor per år och alla chefer ska göra minst 15 säkerhets rundor per år men minst en per månad. Man ser nu att det ökar en aning men kvaliteten kan diskuteras. Vad menar du med att kvaliteten på säkerhetsrundorna kan diskuteras? Många har gjort den bara för att den ska göras. Många har också hakat upp sig på att man helst inte ska göra säkerhetsrundan på sitt eget område. Vi anser dock att möjligheten att hitta risker som döljs i det dagliga arbetet är större om säkerhetsrundan görs på en arbetsplats där man normalt inte arbetar. Till att börja med kan valet av säkerhetsrundorna underlättas genom att titta i Notes-databasen. Där ser Identifiering av subjektiva risker Aktiv identifiering Analyserande identifiering Säkerhetsrunda Riskanalys Riskfjärilen LKABs metoder för riskinventering. Identifiering av risk Skyddsrond Riskrapport man tydligt vilka arbetsplatser som ofta får besök och vilka som får det mer sällan. Det är viktigt att man tänker på varför säkerhetsrundorna görs. Som jag tidigare har sagt är det viktigt att ställa frågor. Säkerhetsrundorna ska vara beteendebaserade. Det viktigaste är att människan är i fokus. Alla utredningar och analyser vi gör inom LKAB visar att beteende är inblandat i en stor del av olyckorna. Är det något annat man ska tänka på? Ser man en risk ska detta fyllas i som vanligt i SAM-databasen. Säkerhetsrundan är inte ett åtgärdsunderlag utan ett sätt att höja riskmedvetandet bland personalen. Hur ska man hinna göra säkerhetsrundor när man knappt hinner med allt sitt vanliga arbete? Många ser säkerhetsrundorna som en belastning och säger att Tillbudsrapport Utredning av allvarlig risk eller allvarligt tillbud Preventivt fokus (Före olycka) (Olycka) Identifiering av objektiva risker Olycksfallsrapport Olycksfallsutredning (Efter olycka) Analys av inträffade risker, tillbud och olycksfall Reaktivt fokus de inte har tid, men görs de på rätt sätt ger det oss också oerhört mycket tillbaka. Det handlar om att planera in säkerhetsrundorna som ett möte och prioritera det, men det optimala skulle självklart vara att säkerhetsrundorna genomförs som en naturlig del i vår vardag. Mattias Hedlund.

3 4 5 Kemikalier finns där man minst anar det. Enligt gällande rutin ska även ett säkerhetsdatablad finnas till ren göringsmedel som Mr Muscle. Kemikalielag ställer högre krav Ursula Eriksson är LKABs kemikalieansvarige sedan drygt ett år. Hon är ordförande i Kemiska nämnden och ansvarar för att LKABs kemikaliehantering lever upp till den lagstiftning som finns, exempelvis REACH. REACH står för Registration, Evalution, Authorisation and Restriction of Chemicals och är EU:s kemikalieförordning som trädde i kraft 1 juni All lagstiftning som berör kemiska ämnen utgår från REACH och LKABs produktion och försäljning är beroende av detta. Man brukar säga No data No market, säger Ursula Eriksson. Mycket tid har gått till att kartlägga vad LKAB behöver göra för att uppfylla de krav som REACH ställer på företag som hanterar kemikalier, ett omfattande arbete. Till min hjälp har jag en projektgrupp med representanter från olika delar i koncernen, säger hon. K e m i s k m o d i f i e r i n g Bland annat har man kommit fram till att alla sorters pellets ska registreras i REACH. Vanligtvis är mineraler undantagna lagstiftningen, men eftersom pellets oxiderar från magnetit till hematit i bränningsprocessen och därför räknas som en kemisk modifiering ska våra pellets registreras enligt REACH, säger Ursula Eriksson. Registreringsunderlaget ska lämnas in senast den 30 november 2010 och där ska bland annat studier på människa och miljö ingå. Arbetet är unikt i sitt slag då LKAB samarbetar med sina konkurrenter i processen för att ta fram ett registreringsunderlag. Vi måste ta hänsyn till konkurrenslagar samtidigt som vi måste samarbeta, säger Ursula Eriksson. Till att börja med utreds vilka studier som redan är gjorda därefter ska en handlingsplan skapas. N ä m n d e n b e s l u ta r REACH påverkar även den övergripande hanteringen av kemikalier i företaget och Kemiska nämnden är en resurs i arbetet att bedöma kemikalierna både ur hälso- och miljösynpunkt. Nämnden består av, förutom Ursula Eriksson som är kemist, en arbetsmiljöutvecklare, en företagssköterska, en projektledare från Yttre miljö, en inköpare och en tekniker från CF. Vi har en bra sammansättning av gruppen med kunskap och erfarenhet från olika områden, säger hon. När en ny kemikalie ska köpas in ska en ansökan till Kemiska nämnden göras. Vi får in ansökningar elektroniskt i en databas, i ansökningarna ska ett säkerhetsdatablad på svenska bifogas. Fördelen är att alla kan gå in och titta på en ansökan till skillnad mot förr då den enbart fanns i pappersformat, säger hon. I n v e n t e r a k e m i k a l i e r n a Det finns ett stort antal kemiska produkter inom LKAB, till detta räknas allt från oljor och fetter till natriumhydroxid. Till alla kemiska produkter ska det finnas ett säkerhetsdatablad, där det bland annat står hur produkten ska hanteras, vilken skyddsutrustning som ska användas och hur avfallet ska hanteras. Det ska finnas lättillgängligt i pappersformat för att det vid behov, till exempel vid en olycka, ska vara enkelt att hitta information om kemikalien, säger Ursula Eriksson. Alla kemiska produkter som används inom LKAB finns registrerade i kemikalieregistret EcoOnline. En gång per år ska en inventering av kemikalierna göras på samtliga arbetsplatser. Dels för att få in kemikalier som används i kemikalieregistret, dels för att rensa bort sådana som inte används. Det är även ett bra tillfälle att se till att säkerhetsdatabladen är av senaste utgåva, säger hon. Fram till slutet på nästa år kommer arbetet med registreringsunderlaget för bland annat pellets att ta mycket tid. Men Ursula Eriksson finns även till hands när verksamheten behöver rådgivning. Jag håller i utbildningar om kemikalier efter önskemål och behov och kan även fungera som en stödfunktion när det dyker upp frågor om kemikalier, säger hon. I EcoOnline är kemikalier och säkerhetsdatablad sökbara. Ursula Eriksson.

4 6 7 Nog med slam i bassängerna Pumpstationerna under jord i Kiruna hanterar liter gruvvatten per minut. Med vattnet förs slam. Det naturliga slammet har vi redan i bassängerna, något extra tillskott är inte önskvärt, säger Tommy Edin, planerare på Media. Pumparna går för fullt när vattnet ska pumpas upp till tryckstegrarna 40 meter ovanför, som i sin tur pumpar upp vattnet till nästa pumpstation som ligger 200 meter ovanför. Ett problem är att pumparna förstörs när lastbilsflak och skopor spolas av vid bassängerna eller att man tippar ner överbliven cement eller grus där. här eftersom det finns vatten lättillgängligt. Men det känns onödigt eftersom det innebär både merarbete och merkostnader för oss. Vårt jobb är bland annat att hålla gruvan torr, säger Tomas Fors, produktionschef för Media. Förutom att haveriet riskerar att orsaka översvämning kostar det oerhörda summor att gång på körs lass med slam upp till dagen. Varje lass väger ungefär 15 ton. Det verkar handla om att man inte förstår hur systemet fungerar, därför vill vi uppmärksamma alla på att det är absolut förbjudet att tillföra bassängerna något som inte ska vara där, säger Tommy Edin. Tomas Fors och Tommy Edin. Nyslammad bassäng. R e pa r at i o n p å ö v e rt i d Mediagänget har inte mer än 48 timmar på sig, om en pumpstation står, att åtgärda ett fel för att förhindra översvämning. Det gör att man tvingas ta ut folk på övertid. Det är säkert bekvämt att skölja av flaket eller skopan, eller att lossa av överbliven cement gång reparera pumparna eller att i vissa fall tvingas köpa in nya. O n ö d i g s l a m n i n g Kirunagruvan har tio öppna bassänger. De slammar igen av naturliga orsaker och slammas flera gånger per år, men antalet gånger ökar när sådant som inte ska vara i bassängerna har lossats där, vilket även det innebär stora kostnader. Vid slamning av en bassäng Arbetsfältet för de 30 personer som tillhör Media är stort. Det sträcker sig från djupet av gruvan till toppen på berget och innebär drift och underhåll av bland annat vattenuppfordring, värme, vatten/avlopp, komfortventilation, gruvventilation, tryckluft, kyla, processvatten och avgaspannor i både Kiruna och Svappavaara.

5 8 9 Jana Bjuhr och Björn Olofsson. LKAB värmer upp inför Kom-i-formfestivalen LKAB med Jana Bjuhr, hälsoutvecklare och Björn Olofsson, sjukgymnast, i spetsen anordnar en hälsovecka för alla anställda i början av juni. På nationaldagen, den 6 juni avslutas veckan tillsammans med Kirsam:s* medlemsföretag och en Kom-i-form-festival. Samtliga företag i nätverket anordnar aktivteter för sina anställda och LKAB kommer att satsa extra mycket på mat och rörelse. Arrangemangen är utspridda över hela veckan för att så många som möjligt ska kunna delta. Det är dessutom möjligt att åka med LKABs buss från Malmberget för att delta vid vissa av aktiviteterna. Det ska finnas något för alla. Det här är ett led i den friskvårdssatsning som LKAB gör för att öka intresset för hälsa och kan ses som en kompetensutveckling. Bland annat ska Martin Lidberg, OSbrottare och personlig tränare, men även vinnare av Let s dance hålla två föreläsningar under veckan, säger Jana Bjuhr. Jonas Colting, Sveriges tuffaste idrottsman, med stora framgångar i triathlon kommer att föreläsa om mat, träning och hälsa. Dessutom kommer all mat som serveras i LKABs restauranger i Kiruna att vara nyckelhålsmärkt. Både Företagshälsovården och LKAB Fritid kommer att vid två tillfällen visa upp sina aktiviteter och ett antal olika träningspass kommer att hållas på Sportsclub och i Centralskolan. Att en populär svensk idrottsprofil inviger Kom-i-form-festivalen är klart till 98 procent, mer vill jag inte säga förrän det är klart. Under dagen finns det möjlighet att titta på, men också prova på olika aktiviteter som flera av Kirunas idrottsföreningar arrangerar, säger Jana Bjuhr. Ridning, klättring, brottning är några av de aktiviteter som kommer att visas upp under dagen. Har du deltagit i minst fem aktiviteter under dagen och samlat in stämplar från dessa, kan du byta dem mot en lott med chans att vinna fina priser. Lottdragning sker i Sporthallen och du måste ha lämnat in din kupong och vara på plats vid dragningen för att ha chans att vinna. Förberedelserna inför Hälsoveckan är i full gång och schemat kommer att falla på plats allt eftersom. Håll utkik efter annonsen. * Kirsam är ett nätverk med elva medlemsföretag; Kiruna kommun, Radiotjänst i Kiruna AB, Institutet för rymdfysik, Samhall AB, Konsum Malmfälten, Esrange, CSN, LKAB, IceHotel AB, Kirunabostäder AB och Tekniska Verken i Kiruna AB.

6 10 11 IF Metalls ord förande besökte LKAB Stefan Löfven gästade LKAB förra veckan och fick möjlighet att sitta ner och prata med personal i både gruva och verk. Är det första gången som du träffar LKABanställda här i Malmberget? Nej, senast var jag här för två år sedan, precis efter att vi slöt 2007 års avtal, och före det har jag varit här ett antal gånger, kanske tre fyra gånger. Jag är mycket ute på företag eftersom jag tycker att det ingår i mitt uppdrag som ordförande att ha närkontakt med medlemmarna. Då ska man vara ute på plats. Det här besöket har föranletts av att Tomas Nilsson hörde av sig efter att vi hade slutit ramöverenskommelsen i vintras. Han ville ha mer förklaringar och ge medlemmarna en möjlighet att diskutera det med mig. Vad har du gjort under ditt besök här? Dels har jag träffat förhandlingsdelegationen och pratat med dem om det aktuella läget. Vi har varit nere i gruvan och träffat lastare som arbetade på 815 meters nivån och så har vi varit i ett av verken och träffat ett gäng där. Vad har du fått för reaktioner? Det är blandat, en del frågor om hur vi bedömer arbetsmarknadsläget och det ekonomiska. Dels finns det en oro över läget, att det är ett besvärligt arbetsmarknadsläge, dels undrar vissa varför vi har slutit en sådan här överenskommelse, varför det var nödvändigt. Andra visar mer förståelse för det. Det är lite olika, men det är en bra möjlighet för folk att prata av sig och det är viktigt att vi får höra direkt från medlemmar hur de upplever det. Det är A och O. Du måste få känsla för hur det är där ute när man ska agera. Hur ställer ni upp för de lokala fackliga ombuden nu när de sitter i förhandlingar? Vårt förbundskontor finns för att stötta de lokala. Det fackliga arbetet avgörs här ute, exempelvis här i Malmberget, där medlemmarna har direktkontakt med den fackliga organisationen. För oss är det viktigt att stötta exempelvis med förhandlings hjälp eller att kunna bistå med finansiering av fackliga studier. Vi fördelar ut medlemsavgiften tillbaka till de lokala organisationerna för att det ska vara möjligt att ha en stark lokal organisation. Just nu, med den tuffa situationen vi befinner oss i, anställs till exempel flera assistenter på visstid för att avlasta avdelningar där det nu är mycket förhandlingar och som därför behöver extra resurser. Vad är din viktigaste uppgift som ord förande i IF Metall? Att förbättra medlemmarnas villkor, löner och anställningsvillkor, det är grunduppgiften. Det är det som det fackliga handlar om. Det var därför vi gick ihop en gång i tiden, för att skapa bästa möjliga villkor. Sedan tar det sig lite olika uttryck. Vi jobbar med organisationen för att samla så många som möjligt för att bli så starka som möjligt. Vi har förhandlingar, som innebär att sluta avtal med arbetsgivare och att reglera villkoren och vi har det politiska fältet för att påverka villkoren. Det är två arenor, förhandlingsmässigt fackligt och det politiska. Det är ungefär det som det handlar om. Chefskandidater LKABs Chefsprogram startar i september 2009 LKAB genomför återkommande grundläggande chefsutbildning för personal som har intresse av att utvecklas inom företaget med inriktning mot ledarskap. Företagets erfarenhet är att den förberedande utbildningen har varit till nytta för alla intressenter och av den anledningen kommer vi att genomföra ytterligare en utbildning med start till hösten. Tycker Du om att entusiasmera, inspirera och leda medarbetare? Vi söker Dig som har en bra grundutbildning, lägst gymnasiekompetens med godkända betyg, gärna med eftergymnasial utbildning och god företagskännedom. Din intresseanmälan ska innehålla ett personligt brev, din utbildning och dina erfarenheter samt en beskrivning av varför Du vill bli chef. Uppge även ditt F R I T I D T i s da g s t r a m p e n startar tisdag den 12 maj i Malmberget. Plats: Mellanvägen mot Koskullskulle, tid Vid eventuella frågor kontakta Rune Alatalo tel 6185 eller Göte Hermansson tel G å, j o g g a o c h c y k l a t i l l j o b b e t, Malmberget. Vi startar måndag den 4 maj. Startkort finns i lådan vid FoUgrinden och i lådan vid Vakten Koskullskulle. LKAB Fritid anställningsnummer och vilken ort eller vilka orter Du är intresserad av. Produktionschefer och verksamhetschefer. Vi vill att ni chefer hör av er till oss och anmäler lämpliga kandidater från er organisation vilka kan passa som framtida ledare inom LKAB. Välkommen med Din intresseanmälan senast 17 maj. Intervjuer och tester genomförs under slutet av maj och början av juni. Du som vill arbeta i Kiruna eller Svappavaara skickar din intresseanmälan till HRP, Mikael Paulsson, FK 2 Kiruna eller via . Du som vill arbeta i Malmberget skickar din intresseanmälan till HRP, Ingvar Ömalm, T-huset Malmberget eller via . För ytterligare information kontakta gärna Mikael Paulsson, tel: 2115 eller Ingvar Öhmalm, tel: TA C K Jag har nu blivit pensionär och vill framföra ett Hjärtligt Tack för den trevliga presenten och uppvaktningen vid min avgång. Jag vill också tacka alla som jag arbetat med under årens lopp i mina olika befattningar. Ett stort tack för ett gott och stimulerande samarbete. Jan Olov Nilsson Tack för all uppvaktning och alla fina presenter jag fick vid min pensionering från LKAB. Jag vill också tacka alla som jag haft förmånen att få arbeta tillsammans med under mina drygt 20 år vid LKAB och Kimit. Torbjörn Naarttijärvi Ett hjärtligt tack till alla arbetskamrater för uppvaktningen vid min pensionsavgång. Sten Lundberg Ett hjärtligt tack för uppvaktningen och presenten vid i samband med min 50-årsdag. Den kommer att värma i många dagar framöver. Lasse Klingert Ett stort tack till alla arbetskamrater för uppvaktningen med blommor och presenter vid min avgång från LKAB. Zacke

7 12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. april ack Ack Belöning tusen kronor A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro t.o.m. 3 maj F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) Pellets Fines (inkl KMR) F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) KBF KK KK KK SK ANR-SOVR (KMR) AMB till MK ANR BUV MK PAR till Upplag R Å M A L M ( k t o n ) 10 Råmalm Norra Råmalm Södra P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. mars) 96,6 % 88,6 % KO M M E N TA R E R, v e c k a ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: -30, tapportsbrist. KK2: -13, rullkretsar samt höga returer. KK3: Verket stått. KK4: +14. Svp: Verket stått. Rågods MK3: -23, rågodsbrist. Södra: Råmalm: -4, kross 1000 rep, bergstig 10 på All962 borta, bergstig, gejderlinsbyte ViÖ, mycket skut v.fältet, personalbrist. MAF: - 8, rågodsbrist, slanghaveri 02PU026, godsbrist pga axelbrott 04TR003 i Sov. MPBO BUV: +30. MPBO MK3: -1, kontroll av flapsrad av maskin, stopp verk pga kedjespännare till flintan av, sligbrist. 5 0