Nordväst LKABs markundersökningar vid Luossavaara i Kiruna

Transkript

1 N R J U N I E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Nordväst LKABs markundersökningar vid Luossavaara i Kiruna visar att ny bebyggelse bör placeras längre västerut. Området runt gråbergshögarna och den gamla järnvägstunneln är byggbara, medan den grop som finns nedanför dagbrottet bara är lämpad för öppna ytor som till exempel en park. SIDAN 4 N y h e m s i d a 6 S e i s m i s k h ä n d e l s e 8 H ä l s a i f o k u s 1 2

2 2 3 Det gröna fältet visar den mark som undersökts av LKAB och är byggbar, orange är ej byggbar och röd är avspärrat område. Längre mot nordväst och ner mot sjön Luossajärvi är marken också byggbar. Markundersökning av Luossavaara pekar mot nordväst LKAB har undersökt marken på det gamla gruvområdet vid Luossavaara i Kiruna. Resultatet visar att man inte bör bygga på gropen nedanför dagbrottet, och LKAB stärks i sin övertygelse att man bör bygga längre västerut. Markundersökningen av området nedanför Luossavaara visar att varken gråbergshögarna eller den gamla järnvägstunneln under gruvbyggnaderna innebär något hinder för byggnationer. Det gör VECKOBLADET information till med - arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. däremot den grop som finns i dagbrottets förlängning. I gropen bröt man först från markytan som dagbrott och sedan under jord med skivrasbrytning. Skrivrasbrytningen kan ha skapat hålrum som kan orsaka instabilitet om man bygger ovanpå området där brytningen har skett. Därför avråder vi från byggnader just där, men området kan användas till öppna ytor som park eller liknande, säger Monica Quinteiro, verksamhetschef för gruvteknik på LKAB. O m r å d e f ö r n ya c e n t r u m Kiruna kommun har i sin fördjupade översiktsplan angett att området på berget Luossavaaras södra sluttning är önskvärt att exploatera. Området innefattar även LKABs industriområde där verksamheten avslutades under 1980-talet. Redaktion: Kajsa Lindmark, , Christina Niemi Autio, E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: Ansvarig utgivare: Lotta Fogde, Box 952, Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. En ritning av brytningsnivåerna under gropen med svaghetszonerna markerade med röda ringar. Till höger där nivåerna ligger tätast finns idag det avspärrade dagbrottet. I kommunens översiktsplan har detta område också kallats det nordvästra samhällsalternativet i Kiruna. Vid undersökningarna har LKAB studerat arkivmaterial, eget och från Bergstaten, intervjuat personer som varit aktiva vid gruvbrytningen och utfört besiktningar samt fältundersökningar med olika undersökningsmetoder, exempelvis borrning. Man såg att området vid de två tornen som är en gammal gruvlave och ett sovringsverk, samt högarna med gråberg inte är något hinder för bebyggelse. Däremot finns det alltså strukturer under gropen nedanför dagbrottet som inte är lämpliga att bygga på. Men man hittade också något positivt: Vid utredningen har ett markavsnitt av gropen visat sig innehålla ett kvarlämnat bergparti som inte är påverkat av malmbrytningen, en så kallad bergpelare. Bergpelaren bedöms vara ett markavsnitt där en ny väg E10 kan anläggas, såsom kommunen har tänkt sig i sina skisser, säger Monica Quinteiro. Av r å d e r by g g e n ö st e r o m g r o p e n Med tanke på deformationernas utbredning i det långa tidsperspektivet och den kännedom som finns om malmkropparna i området, exempelvis Kiirunavaara, Luossavaara, Rektorn och Haukivaara, anser LKAB att det inte är lämpligt att bygga på östra sidan om Luossavaara dagbrott. LKAB bedömer möjligheterna att behålla kommunikationen mellan det befintliga Kiruna och det nya Kiruna i Nordväst som mycket goda, och denna möjlighet kvarstår även inom överskådlig tid. Generellt för undersökningsområdet inom industriområde Luossavaara bedöms föroreningsnivåerna ligga nära de naturliga bakgrundshalterna för både mark och grundvatten. Monica Quinteiro, verksamhetschef teknik gruva.

3 4 5 I nordväst, på Luossavaaras sluttning, tänker LKAB bygga ett nytt bostadsområde. LKAB bygger bostads område i nordväst Markundersökningar och malmprognoser stärker LKAB i sin övertygelse att Kirunas framtid ligger i nordväst. Därför har man fattat beslutet att bygga nya bostäder i området, så snart kommunens detaljplan är klar. Den viktigaste motiveringen för LKAB att starkt rekommendera det nordvästliga alternativet för Nya Kiruna är kort och enkelt: bygg inte ovanpå malmen! Ända sedan Kiruna kommun i sitt arbete med en ny fördjupad översiktsplan bad om åsikter från olika intressenter har LKAB föreslagit att nybyggnationer ska ske på Luossavaaras sluttning. Vi har alltid jobbat med mycket lång framförhållning i vår planering, minst år framåt. I stadsomvandlingen måste vi försöka se ännu längre. Vi ser ju inget slut på malmen, säger Anders Furbeck, LKABs direktör med ansvar för samhällsomvandlingarna. L å n g s i k t i g p l a n e r i n g Idag pågår bygget av den nya huvudtransportnivån i gruvan, KUJ 1365, en investering på nära 12,5 miljarder kronor. När beslutet togs räknade LKAB med att kostnaden för samhällspåverkan som den nya nivån innebär kan bli i samma storleksordning som investeringsbeloppet. Om så lite som cirka 20 år är det dags att fatta beslut om nästa huvudnivå, som kan hamna på cirka meters djup. Då måste vi redan idag titta på det område som kommer att påverkas av den nivån, och verkligheten är sådan att blir det för dyrt att ersätta det som finns i samhället så blir brytningen inte lönsam. Om man idag bygger för mycket nytt i framtida deformationsområden förkortar man alltså gruvans livslängd. N ya b o st ä d e r LKAB är nu berett att starta bygget av bostäder i nordväst så snart kommunen kan detaljplanera området. Vi har själva behov av att ersätta våra egna fastigheter som berörs av de första deformationerna, men vi ser också betydelsen av att någon tar första steget. Vi vet att det finns flera aktörer, både stora och små, som vill börja bygga det nya Kiruna och vi hoppas att de följer efter, säger Anders Furbeck. Exakt vilken typ av bostäder eller hur många som ska byggas är ännu inte fastställt, men planeringen pågår. Hur stort ersättningsbeloppet blir för första etappen av stadsomvandlingen i Kiruna fastställs genom en värdering av det område som avvecklas för att bli gruvstadspark. Den värderingen utförs av LKAB och kommunen tillsammans, och pågår fortfarande. Vi är glada att kunna ge beskedet om byggstart just i dessa dystra ekonomiska tider, säger Anders Furbeck. Anders Furbeck, direktör med ansvar för samhällsomvandlingarna. Deformationsprognos år 2013 Deformationsprognos 1365 m Deformationsprognos 1365 m, värsta scenario Den bedömda markdeformationen som den kan se ut när huvudnivån KUJ 1365 är utbruten, vilken kan ske kring år Gränsen är inte exakt, det rödbruna fältet visar variationen mellan minsta och största beräknade påverkan.

4 6 7 Jan Zakrisson, Carina Elfving och Stina Klemo. Ny hemsida om Malmfältens framtid LKAB samlar och fördjupar sin information på Internet kring omvandlingarna av orterna Kiruna och Malmberget. Den nya sidans adress är Intresset och uppmärksamheten kring gruvbrytningens påverkan i Malmfälten ökar stadigt. Människor i de berörda samhällena såväl som en nyfiken omvärld har behov av en större kunskap om bakgrund, nuläge och framtidsplaner för LKABs verksamhet. Den nya hemsidan är ett sätt att samlat beskriva situationen från LKABs horisont. Den kompletterar de berörda kommunernas och övriga aktörers respektive hemsidor samt de kanaler vi använder gemensamt, säger LKABs kommunikationsdirektör Lotta Fogde. Upplägget för hemsidan är att både kunna ge snabba svar på de vanligaste frågorna och dessutom djupare kunskap för dem som är extra intresserade. Malmberget och Kiruna har varsin förstasida varifrån man kan välja att läsa olika artiklar under rubrikerna Varför?, När? och Hur?. I takt med att förutsättningarna ändras i samhällsomvandlingarna, till exempel med nya deformationsprognoser eller delprojekt som startas, kommer även hemsidan att omformas och uppdateras för att hela tiden visa senaste nytt. Synpunkter och tips på sidans innehåll och funktion mottages tacksamt på e-post: info@lkab.com. Den nya sidans adress är och nås även via den vanliga hemsidan Sjukskrivning kunde undvikas Efter ett avslutat arbete vid ett av transportbanden halkade Carina Elfving och slog i armen. Armen svullnade upp och hon tvingades uppsöka läkare, som rekommenderade sjukskrivning i sju dagar. Men Carina Elfving ville komma tillbaka. Jag ringde direkt från akuten efter att armen hade röntgats och frågade om jag kunde komma tillbaka och arbeta med något annat tills svullnaden hade gått ner och jag kunde belasta armen, säger hon. Stina Klemo och Jan Zakrisson, ansvariga för mekanikerna i KK2/KK3 tog tag i frågan direkt och hittade lämpliga arbetsuppgifter till henne. Hon kunde därför komma till arbetet på en gång. För oss är det viktigt att man slipper gå hemma om det går att undvika och de senaste olycksfallen har vi kunnat lösa det med arbetsuppgifter som belastar kroppen mindre, säger Jan Zakrisson. V i k t i g t a r b e t e Det är positivt att man vill komma tillbaka, men det är inte något vi kan tvinga någon till. Vill man, finns det alltid arbete som vi inte hinner med, men som är viktigt för vår verksamhet, säger Stina Klemo. Bland annat ska riskanalyser för KK2 och KK3 göras, ett arbete som nu har tilldelats Carina Elfving. Jag har varit med och gjort riskanalyser tidigare men aldrig satt mig in i arbetet så djupt, säger hon. Carina Elfving har från början arbetat som process operatör i Svappavaara och arbetar sedan drygt ett år i KK3 som processoperatör. Hon tillhör just nu resursstyrkan och är utlånad till underhållsavdelningen sedan mitten av mars. Jag har redan driftperspektivet och kan diskutera mekperspektivet med Stina och Janne. Det känns som att jag får ut någonting av arbetet och att det samtidigt är ett viktigt arbete, säger hon. F ö r e d ö m l i g t ag e r a n d e Mattias Hedlund arbetar som verksamhetsutvecklare med fokus på Säkerheten först. Han är mycket nöjd med samtliga inblandades agerande. Stina Klemo och Jan Zakrisson, som är produktionschefer för mekarna har agerat föredömligt och har arbetat för att utifrån personens förutsättningar och önskemål ta fram en bra lösning, säger han. Stig Starlind, försäkringsansvarig hos Gruv12:an, tycker även han att det är mycket positivt om en person som skadats kan få andra arbetsuppgifter under en tid. En sådan här lösning innebär också att personen lider minst ekonomisk skada, då det försäkringar som i annat fall träder in, inte fullt ut ersätter den ekonomiska förlusten vid sjukskrivning. Det är ändå viktigt att alltid göra en noggrann arbetsskadeanmälan om det skulle uppstå komplikationer senare, säger han. Carina Elfvings arm har blivit bättre men hon fortsätter ändå med riskanalyserna ett tag framöver. Det här blev verkligen en bra kompetensutveckling och en resurs i ett viktigt arbete som måste göras, säger Jan Zakrisson.

5 8 9 Så arbetar LKAB med gruvskalven Den 17 maj inträffade en seismisk händelse med magnitud 2,9 på LKABs lokala skala. Skalvet kunde kännas i stora delar av Gällivare kommun. Det här är den största händelsen i Malmberget, men är bara en av tio som har överstigit magnitud 1,5 i år. Bilden illustrerar hur bergspänningar förändras runt gruvbrytningen. Björn Koorem, gruvchef i Malmberget och Christina Dahnér, specialist inom gruvseismik, svarar här på ett antal frågor som rör de seismiska aktiviteterna i Malmberget. Hur arbetar LKAB när det har inträffat en riktigt stor händelse så som den för några veckor sedan? Björn: Det är viktigt att så snabbt som möjligt få en skaderapport från gruvan. Med hjälp av bergmekaniker och skyddsskrotare besiktas området. Om man upptäcker skador eller bergutfall på anläggningar spärras området av fram till dess att åtgärder har vidtagits. Det kan till exempel röra sig om olika förstärkningsinsatser. När bergmekanikerna ger klartecken öppnas området igen. Kommunikation till olika arbetsplatser sker via styrcentralen. Sker händelsen nattetid kan informationen försenas eftersom spränggaserna förhindrar bergmekanikerna att åka ner i gruvan. Ovan jord skakar det också och det händer ofta att samhällsinvånare ringer och är oroliga, vilken information ger LKAB ge dem? Björn: Vi brukar tala om var händelsen har skett och vilken magnitud den hade. Vi talar även om ifall skador har uppträtt under jord och vilka åtgärder vi då vidtar. Det kan vara inspektioner av områden och/eller nedstängning av produktionsområden. Informationen läggs också ut på hemsidan. Ibland kan det upplevas som att LKAB är sen med information. Vi lämnar ut den så fort vi har något relevant att berätta. Om personer har observerat skador på sin egendom kan detta anmälas till LKABs avdelning Yttre miljö. Om man vill kan man också lämna sitt telefonnummer så ringer någon från LKAB upp och berättar mer om vad som har hänt. Direkt efter en skakning är alla experter upptagna med att analysera händelsen och kan heller inte ge några exakta svar. Den seismiska aktiviteten i Malmberget har ökat, varför gör den det? Christina: Den mest troliga orsaken är att vi går allt djupare ner i berget samtidigt som de utbrutna områdena blir större. Bergspänningarna i malmfältet ökar mot djupet samtidigt som spänningsförändringen runt de utbrutna områdena blir större ju större områdena blir. När ni får indikationer på att seismisk aktivitet i en malmkropp ökar, vad gör ni då? Björn: Gruvan följer bergmekanikernas rekommendationer och de åtgärder vi har vidtagit under den senaste perioden är att förändra produktionen. För Fabian har vi ibland stoppat produktionen helt, ibland tillåtit lastning och haft skjutstopp. forts. nästa sida Björn Koorem. Christina Dahnér.

6 10 11 forts. Vi har även begränsat lastningen i de områden som bedömts känsliga. Allt för att minska antalet seismiska händelser i området. Varför använder LKAB en lokal skala och inte Richterskalan och hur mycket skiljer? Christina: Richterskalan är inte framtagen för att mäta i gruvmiljöer. Alla som är ägare av seismiska instrument processar sina händelser i en lokal skala. Den beräknade storleken på händelsen styrs av en rad olika parametrar. Bland annat hur man väljer att beräkna magnituden utifrån den registrerade vågrörelsen. Detta är på inget sätt standardiserat ute i världen, utan det finns en mängd olika beräkningsmetoder. Man strävar efter att med hjälp av matematiska faktorer komma nära den s.k. Richter-skalan. Richter-skalan är den lokala skalan för San Andreas förkastningen på USA:s västkust. Varför kallar LKAB skakningarna för seismisk aktivitet/händelse? Christina: Seismisk aktivitet är en direkt översättning utav det engelska uttrycket seismic activity vilket är det vedertagna uttrycket för gruvinducerade händelser runt om i världen. I begreppet seismisk aktivitet ingår även att inga skador har ägt rum i gruvan. Smällberg, eller det engelska uttrycket rockburst är en seismisk händelse som har förorsakat skador i gruvan. På vilket sätt arbetar LKAB med säkerhet för de anställda när det gäller sådana här frågor? Björn: Vi har under senare år lagt ner stora resurser på att förbättra förstärkningen under jord. Mycket ansträngning har lagts ned på att designa förstärkningssystemet som kan ta upp laster skapade av seismisk aktivitet och vi har identifierat områden där den här typen av förstärkning behövs. Exempel på åtgärder är: att öka antalet bultar per ortmeter, öka sprutbetongtjockleken, öka fiberandelen i sprutbetongen och att friktionsbult som är bättre anpassad för dynamiska laster har införts. Rutinmässigt har vi infört att varje tillredningssalva ska betongsprutas. Christina: Det pågår arbeten med att kraftigt expandera seismiksystemen i både Malmberget och Kiruna. Detta ska vara klart vid årsskiftet i Malmberget och innan semestrarna i Kiruna. Personalen som arbetar med seismiska data har utökats och våra driftbergmekaniker under jord använder i dag systemet som ett av sina verktyg. Samarbetsprojekt med Uppsala Geocentrum diskuteras inom flera olika områden. Hur kommer den seismiska aktiviteten att se ut i framtiden? Christina: Det är svårt att säga, däremot kommer vi även fortsättningsvis att ha seismiska aktiviteter. Uppblockning, alltså att berg faller ner och fyller ut platsen där malmen legat, sker alltid på hängsidan på våra malmkroppar. Dessa uppblockningar framkallar seismisk aktivitet och är en naturlig del i vår brytningsmetod. Vi kan däremot inte förutsäga exakt när och hur stora de kommer att bli. Se även LKABs hemsida under avsnitt Miljö om seismiska händelser och kontaktpersoner. Säkerhetsrunda med resultat Säkerhetsrundor ska gärna leda till en aha-upplevelse och en beteendeförändring om det anses nödvändigt. Det hände vid ett växellådsbyte på ett av loken på spårnivån i Kiruna. Mikael Rantakyrö och Lars-Ola Särkimukka gjorde en säkerhetsrunda på spårnivån 1045 och pratade då med personal som var i färd med att byta växellåda, ett arbetsmoment som en entreprenör gjort tidigare. Det var alltså första gången för samtliga inblandade. De sa själva att de kände sig lite osäkra på arbetsmomentet, säger Mikael Rantakyrö. Momentet innebär att lyfta en motor som väger flera ton, vilket innebär att det finns stora risker att ta i beaktande. Till exempel är klämrisken stor, det gäller därför att ha koll på traversen. Vi frågade om det hade gjorts någon riskanalys. Det hade gjorts dagen före, men ingen av personerna som vi talade med hade deltagit under eller tagit del av riskanalysen efteråt, säger Lars- Ola Särkimukka. Med den situation LKAB befinner sig i, där personal slussas runt för att utföra nya arbetsmoment, ökar riskerna för olyckor. Det är jätteviktigt att rutinerna fungerar. Att personalen får en bra introduktion, att de får en arbetsbeskrivning, att gå igenom utrymningsvägar och delta i riskanalyserna för de arbetsmoment som de ska utföra. Det är det enda sättet att täta glappet som uppstår när personal får nya uppgifter, säger Mikael Rantakyrö. Bilden är tagen under en av Lars-Ola Särkimukkas och Mikael Rantakyrös säkerhetsrundor på spårnivån 1045 och hör inte till den specifika händelse som beskrivs i texten. I det här fallet hade en genomgång av utrymningsvägarna gjorts några dagar före. Under besöket anslöt cheferna till platsen och diskussionen. Efter att ha blivit upplysta om läget avbröt de arbetet för att gå igenom riskerna tillsammans med personalen. Det är sådana här gånger säkerhetsrundan fungerar som bäst. Vi fick ett konkret resultat, säger Lars-Ola Särkimukka. Det är viktigt att trycka på att säkerhetsrundor inte ska vara ännu ett material som måste följas upp. Det viktigaste är att skriva ner positivt och negativt, inte en hel novell, och att de som utför arbetsmomentet har fått sig en tankeställare. Finns det några risker ska dessa skicka in som en risk- eller tillbudsrapport, säger Lars-Ola Särkimukka. E x e m p e l Risk: Istapp hänger kvar Tillbud: Istapp lossnar och nära att träffa någon Olycka: Istapp träffar någon

7 12 13 Hälsa temat för förbättringsgrupp I Kiruna har en förbättringsgrupp med temat Hälsa startats. Gruppen som består av anställda från olika delar av företaget har satt upp både personliga och gemensamma mål. Men det viktigaste är att det är en långsiktig satsning för livet. Snart på topp. Första gången var riktigt jobbig och det är inte direkt som att man längtar efter det, men det blir bättre och visst märks det att all träning ger en bättre flås, säger Susanna Revonniemi (trea fr. v.) om trapptävlingen. Gruppledare är Jana Bjuhr som arbetar som hälsovägledare på LKAB. Hon fick många förfrågningar innan gruppen startades och intresset visade sig vara stort. Folk pratade runt med varandra om det här och slutligen blev det 17 personer, säger hon. Även efter att gruppen startats har många förfrågningar kommit in. Vi har varit tvungna att sätta ett tak eftersom det är viktigt att gruppen inte är för stor. Vi vill att deltagarna ska få en gemenskap och lära känna varandra, säger hon. N u l ä g e s o m g r u n d Gruppen arbetar efter PDCAmodellen och började liksom andra förbättringsgrupper med att göra en problemkartläggning för att sedan titta på lösningar. För att kunna göra en bra utvärdering och uppföljning i enlighet med PDCA-hjulet har en nulägesmätning gjorts av hälsotillståndet på samtliga i gruppen. Då testades bland annat kondition, kolesterol, blodsocker, styrka, vikt, midja och fettprocent. Dessa tester ska göras igen efter sex månader och efter tolv månader då gruppen avslutas och utvärderas. Det är viktigt att man vid dessa tre tillfällen mäter samma parametrar för att kunna se om en förbättring skett, säger Jeanne Krook. Hon arbetar som kvalitetsutvecklare och står för det strategiska upplägget och stöttar på det sättet förbättringsgruppen i deras arbete. Det är en jätterolig och inspirerande idé att kunna använda PDCA-hjulet på ett annorlunda tema. Oftast handlar det om att effektivisera en process. Här handlar det om människor och långsiktig hälsoförbättring. Man har både kvantitativa mål som vikt och kondition och kvalitativa som upplevd hälsa och stress. Det är ett lite annorlunda upplägg mot en vanlig förbättringsgrupp eftersom man här jobbar för att nå de gemensamma målen för gruppen, men även för att nå de individuella målen, säger hon. T r ä n i n g o c h b r a m at En del av utförandet består av att gruppen träffas regelbundet och har då gemensamma aktiviteter. De planerar bland annat att laga hälsomat tillsammans i kombination med en information om skador och pulsträning. Fjällvandring och ett tredagars träningsläger till hösten finns också inlagt på schemat. Den andra delen av utförandet är den egna träningen. Jag hängde med på ett pump-pass och fastnade för det. Det är ju oftast första gången som det känns jobbigt, men sedan kommer man igång, säger Håkan Siikavaara. Några av delmålen är att deltagarna ska genomföra Kirunaklassikern. En av grenarna är Trim-orienteringen som IFK Kiruna anordnar tillsammans med LKAB. Det är ganska roligt, man skärper till sig och det är en sporre att sätta upp mål som man ska försöka leva upp till, säger Jan Mella. T r a p p t ä v l i n g En stor förändring har skett i fikarummet och under rasterna pratas det nu mest om hälsa och bra kost, men nu sitts det inte hela rasten som man gör på många arbetsplatser. Hälsogruppen har infört pausgympa, en företeelse som har spritt sig inom hela KK4 och är öppen för alla. Den går nämligen ut på att ta sig trapp vägen från plan 1 till plan 10. Väl uppe får man skriva upp sig på en lista. Bland alla namn dras en vinnare och första dragningens vinnare blev Liselotte Pettersson som belönades med en termos, en drickaflaska och en bok om hälsa. 6 j u n i Under Kom-i-formfestivalen den sjätte juni kommer förbättringsgruppen att delta i olika aktiviteter som erbjuds under dagen. Där känns de igen på sina t-shirtar med texten Må bäst! Förbättringsgrupp LKAB. Mer info om Kom-i-form-festivalen finns i Kiruna Annonsblad. Ambitionen är att den här gruppen ska få en så bra hälsoutbildning att de sedan kan inspirera andra, säger Jana Bjuhr. G r u p p e n b e st å r av: Jana Bjuhr, gruppledare och hälsovägledare Jeanne Krook, kvalitetsutvecklare Thomas Lundström Susanna Revonniemi Roger Tillstam Jan Mella Liselott Pettersson Bengt Siikavaara Carina Krekula Johanna Bäck Håkan Siikavaara Björn Olofsson Dick Rasmussen Johan Törmä Mattias Söderberg Åsa Bergman Linnea Kuoppala Ingemar Aho

8 14 15 LKAB-tjejer testar ny klädmodell De arbetskläder som anställda bär ute i produktionen är anpassade för män. Då fler och fler kvinnor anställs vid LKAB finns nu ett behov av kläder som passar kvinno former bättre. Det finns inga färdiga tjejstorlekar på hyllan, därför måste vi testa fram dem, säger Lars-Ola Särkimukka, ord förande i LKABs klädråd. 26 tjejer utspridda över hela LKAB har fått prova de nya byxorna, och får efter sex tvättar utvärdera den nya modellen. Mikaela Johansson Lind arbetar som elektriker i Sovringen i Kiruna och är en av dem som blivit utvalda för att prova. Hon har hunnit få sina provbyxor tvättade tre gånger. Byxorna är vidare kring höfterna och inte lika höga i midjan. Det är bättre passform helt enkelt, säger hon. Eftersom killmodellen på byxor ofta är mer stuprörslika och raka gör det att många kvinnor tvingas välja en större storlek på kläderna. Något som innebär en säkerhetsrisk då stora kläder lättare kan fastna. Förutom säkerhet handlar anpassade kläder också om komfort och trivsel. Med de vanliga arbetskläderna trampas byxbenen lättare sönder, jag måste vika upp dem hela tiden. Dessutom minskar rörligheten, säger Mikaela Johansson Lind. Efter ungefär halva testperioden har Lars-Ola Särkimukka fått in vissa reaktioner. Vi har fått signaler om att några inte är helt nöjda och det är ju precis därför vi testar, för att kunna hitta passande modeller på arbetskläder för kvinnor. Det är bra att LKAB är med och driver utvecklingen framåt och det här tror jag kommer att komma även kvinnor på andra företag till godo, säger han. Peter Davidsson, säljare på Fristads, märker också att det blir fler tjejer i de traditionellt manliga yrkeskategorierna och därmed ett större behov av damstorlekar. Vi har tagit hjälp av LKAB att utveckla en ny modell och hoppas på ett bra gensvar när det är så pass många som testar våra kläder, säger han. Lars-Ola Särkimukka och Mikaela Johansson Lind. H Ä L S A Missa inte Ko m - i - f o r m - f e s t i va l e n den 6 juni i Kiruna sporthall kl Kirunas föreningar och företag visar upp sitt utbud och du har möjlighet att prova på roliga aktiviteter som armbrytning, dans, golf, ridning, brottning, gympa, yoga, boule, handboll, badminton, bowling, massage m.m. Prova på och du kan vinna fina priser! Träffa också LKABs egna hälsoinspiratörer, du känner igen dem på T-shirtarna med texten Må bäst! Förbättringsgrupp LKAB Kontakt: jana.bjuhr@lkab.com eller bjorn.olofsson@lkab.com. K i r u n a F R I T I D T r a p p s k y t t e i Kiruna. 9, 16 juni och 11, 18 augusti är abonnerat för LKAB Fritid Trappskytte. Tid Anmälan kl på plats. Se Insidan för mer information. M A L M B E R G E T Lördag den 6 juni är det dags för motionsloppet L i n a s v ä n g e n. Starttider kl i Dokkas,Ullatti eller Hakkas. Ställ upp på ett trevligt cykellopp. LKAB Fritid medlemmar betalar halva startavgiften. Anmälan skall göras till Intersport och Wallgrens i Gällivare eller till Ullattis kansli, Hakkas kansli och 4:ans kiosk i Dokkas senast den 4 juni, eljest förhöjd avgift. G ä l l i va r e r ö r p å s i g går av stapeln onsdag den 17 juni. Starttider , anmälan till Gällivare rör eller GSK:s I N F O K a l i b r e r a g a s va r n a r n a Ni som vet med er att ni skall jobba under sommarstoppet. Lämna in era gasvarnare till oss på mätteknik för kalibrering under vecka 23 24, för att vi skall hinna göra dessa i ordning innan sommarstoppet. R a d o n k va r ta l 3, Under sommarstoppet kommer vi ej att mäta personburen radon. vilket innebär att inga radonpuckar delas ut till kvartal 3. De fasta mätpunkterna kommer dock att rulla på som vanligt. Lars-Ola Särkimukka kansli senast 11 juni. LKAB Fritid medlemmar betalar halva startavgiften. Då var det äntligen dags för cykelloppet L a p o n i a. Det blir lördag den 27 juni och det blir tre sträckor 7, 14 och 19 mil. Mer info om detta kommer senare. LKAB Fritid medlemmar betalar halva startavgiften. Fa m i l j e da g e n blir den 13 juni. Plats Kupan. Tävlingar, mat, musik. I år har vi även nöjet att presentera en av Sveriges bästa skidåkare Marcus Hellner, så passa på utmana honom i någon tävling. Mer info kommer senare. TA C K Ett hjärtligt tack till alla er som kom ihåg mig och uppvaktade mig på min 50-årsdag. Mikael Wasslén Tack för uppvaktningen på min födelsedag, med blommor, tårta och pengar. Bra tillskott i reskassan! Barbro Lundmark Hjärtligt tack till ledning och arbetskamrater för uppvaktningen vid min pensionering. Simo Spets Jag vill tacka arbetskamrater för blommor och presenter vid min pensionsavgång. Tack även till företaget för de år jag har arbetat i företaget. Christer Lundmark Efter 36 år i företaget går jag nu i pension. Ett stort tack till arbetskamrater för blommor och presenter. Jag vill även rikta ett tack till övriga berörda i MTAB och LKAB. Bo Norman Mången heder och tack till mina nuvarande och gamla arbetskamrater, k3-mekarna alphyddan, och toro-reparna, tillrednings rep 775. Tack för presenten och uppvaktningen på min 50-årsdag, det var en glad överraskning. Ni alla skall ha en trevlig semester och en bra sommar! Hälsningar Leffe Stålnacke, 50 bast Tack för blommor och present vid min pensions avgång. Rune E Nilsson

9 16 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. april ack Ack Belöning tusen kronor A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro t.o.m. 31 maj F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) Pellets Fines (inkl KMR) F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) KBF KK KK KK SK ANR-SOVR (KMR) AMB till MK ANR BUV MK PAR till Upplag R Å M A L M ( k t o n ) 10 Råmalm Norra Råmalm Södra P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. maj) 96,4 % 88,4 % 10 5 KO M M E N TA R E R, v e c k a ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: +24. KK2: -7, nödstopp verk samt bentonit problem. KK3: Verket stått. KK4: +41. Svp: Verket stått. Rågods MK3: -15, tissatser till Mbgt. Södra: Råmalm: -6, ViRi avst. efter seismisk händelse. Rep ViRi bergspel. MAF: +28. MPBO BUV: ±0. MPBO MK3: