N R M A J E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B. i Svappavaara, och ett viktigt steg är taget mot enprodukt-

Transkript

1 N R M A J E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Flotationen klar 21 maj invigs den nya flotationsanläggningen i Svappavaara, och ett viktigt steg är taget mot enprodukt- SIDAN 2 gruvan i Kiruna. Jan-Roger Eriksson, drift- och underhållsansvarig i projektet, kommunicerar med kollegor under driftsättningsarbetet. K a m p e n m o t k i s e l 4 F ly g u n d e r s ö k n i n g a r 6 U H - s t o p p 1 0

2 Den nya anläggningen lyser klarröd bakom anrikningsverket. Jan-Roger Eriksson, drift- och underhållsansvarig i projektet, finjusterar processen. Svappavaara redo för enproduktgruva i Kiruna 21 maj 2008 invigs den nya flotationsanläggningen i Svappavaara. Därmed kan verken från 1969 ta emot all sorts råmalm från Kiruna, oavsett fosforhalt. Beslutet om enproduktgruva i Kiruna togs av LKABs styrelse i februari 2007, och därmed startade anläggningsarbetet i Svappavaara. Enproduktgruvan innebär att man inte längre behöver separera olika fosforhalter på malmen, vilket förenklar brytning och transport och därmed höjer kapaciteten på råmalm. Svappavaara har hittills fått den så kallade B2-malmen, med mellanhög fosforhalt, men ska alltså i fortsättningen kunna ta emot samma malm som de andra förädlingsverken i Kiruna. Bygget av en flotationsanläggning i Svappavaara innebär att ytterligare steg tas där vi förenklar och effektiviserar brytningen, det vill säga att gå över från två- till enproduktgruva i Kiruna, säger Anders Lundgren, chef för Anläggningsprojekt. B u b b lo r r e n a r Flotationsprocessen går enkelt uttryckt till så att man tillsätter kemikalier i den vattenblandade malmen. Kemikalierna binder fosfor och andra mineraler som lyfts upp till ytan med luftbubblor där man sedan skummar av de oönskade ämnena. Anläggningen ska rena bort fosfor ur cirka 4 miljoner ton malm per år. Anrikningsverken KA1 och KA2 i Kiruna har redan flotationsanläggningar, liksom det nya KA3 som invigs i juni F l e r a d e l p r o j e k t Den nya flotationsanläggningen har byggts bakom anrikningsverket i Svappavaara, ovanpå de fickor som tidigare tömdes till den underliggande tågstollen. De 30 meter djupa fickorna är nu fyllda med bergmassor och utgör en stabil grund för den nya byggnaden, säger projektchefen Jan-Christer Gärde. VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Redaktion: Anders Lindberg, , Kajsa Lindmark, , Christina Niemi Autio, E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå.

3 I de stora tankarna renas malmen genom att luftbubblor lyfter upp de mineraler som ska bort. Investeringen ligger på cirka 400 miljoner kronor, och innehåller fler delar utöver själva flotationen. En del åtgärder har utförts i sovringen i Kiruna eftersom en Svappavaara-linje försvinner i och med enproduktgruvan. Dessutom har en ny analysanläggning och en ny produktionscentral i Svappavaara byggts. Den nya analysanläggningen innebär bland annat en mer automatiserad provtagning, beredning och analysering. Dato r s i m u l e r i n g Den sista september 2007 fick flotationsprojektet i Svappavaara tätt hus, och byggnationerna gick så bra att maskinmontagen kunde starta en vecka tidigare än beräknat. I april 2008 flyttade operatörerna från anrikningen och pelletsverket in i den nya produktionscentralens ljusa och fräscha lokaler. Flotationsanläggningen hade redan innan dess provkörts av operatörerna i en datorprogrammerad simulator. Det pilotprojektet startades både för att utbilda personalen och för att effektivisera den fysiska drifttagningen. I n v i g n i n g Projektet har som mest sysselsatt ungefär 120 personer från cirka 50 företag och arbetet har framskridit mycket bra. Vi håller oss inom kostnadsramarna och tidsmässigt startar vi faktiskt flotationsprocessen cirka en månad före den tidpunkt vi lovat beslutsfattarna, säger Anders Lundgren. Engagemanget har från alla involverade varit fantastiskt och samarbetet mellan projektets interna och externa aktörer har fungerat mycket bra genom hela resan. Nu återstår att verifiera funktionen och överlämna anläggningen till produktionen. Givetvis ska vi också fira det nya tillskottet i Svappavaaras produktionsprocess med en liten invigningsceremoni för anställda i Svappavaara och projektdeltagare, avslutar Anders Lundgren. Invigningen av den nya anläggningen äger rum 21 maj och bevisar att Svappavaaras förädlingsverk, som startades 1969, är still going strong. Produktionscentralens nya kontrollrum har gett ett lyft för arbetsmiljön.

4 Forskningsingenjör Therése Lindberg studerar mineralogi med hjälp av svepelektronmikroskopet Qemscan. Kampen mot kisel går framåt Försäljningen av DR-pellets ökar, men det finns en utmaning. Kiselhalten i malmen får inte vara för hög, för då försvinner LKABs kvalitetsbonus. Därför analyseras nu kiselförekomsterna och möjliga åtgärder. Direktreduktionspelletsen från Kiruna heter KPRS och används av kunder som exempelvis har tillgång till billig naturgas. Processen med direktreduktion innebär bland annat att man inte tar bort slagg i masugnen, och därför är det viktigt att andelen slaggbildande ämnen, som kisel, är så låg som möjligt. Kirunasligen som används till KPRS ligger vanligtvis runt 0,50 procent kisel, och till det kommer det kisel som ingår i bindemedlet bentonit. Våren och sommaren 2007 steg halten i den färdiga produkten, och LKAB beslutade att utreda vad det berodde på och om det kan ske igen. Kiselhalten i våra färdiga pellets kan översättas till ett värde i kronor. Det blir en större kostnad om kunden tvingas separera bort kisel i sin process, och då sjunker vår bonus, säger projektledaren Göran Adolfsson på TFK, teknik förädling Kiruna. M e r m ot dj u p e t Därför undersöks nu bland annat hur kiselhalten förändras mot djupet i malmkroppen, hur halten i råmalmen har påverkat den fär-

5 diga produkten sedan 2002, hur fraktionen på godset påverkar halten samt vad man kan göra för att hantera en högre kiselhalt. Tendensen är att andelen kisel ökar mot djupet in situ, alltså inne i malmkroppen. Det ser vi när vi undersöker malmprover och borrkärnor, säger Carlos Quinteiro, specialist på malmreserverna. Men att det blir mer kisel betyder inte automatiskt att halten blir högre i den färdiga produkten. Det finns bra och dåligt kisel, och vi vet inte vilken kvalitet som finns var i de djupare delarna av gruvan. Provtagningskampanjen ska pågå i tre år, och sedan vet vi mer, säger Carlos Quinteiro. I n n e s l u t e t i n t e b r a Therése Lindberg är forskningsingenjör på CK lab i Malmberget och arbetar med att studera frimalningen av magnetitmalmen. Den är avgörande för hur bra det går att separera till exempel kisel från godset. Vi har samarbetat med ett universitet i Trondheim som har tagit fram en metod att med bildanalys se hur frimalningen fungerar. Kisel förekommer i en grupp mineraler som kallas silikater, och avgörande för hur svårt eller lätt det går att ta bort dem är om de sitter inneslutna Göran Adolfsson. i magnetitkornen eller inte. Vi misstänker att dåligt kisel är det som sitter inneslutet, säger Therése Lindberg. I projektet ingår också att se vilka autogenmalningsegenskaper olika malmtyper har. Autogenmalning är namnet på den metod i anrikningen där malm maler malm i kvarnarna, till skillnad från när man använder stålkulor eller stålstänger. Malmens egenskaper är avgörande för produktionen i det nya verket KA3. F r a m t i da å t g ä r d e r Slutligen ska projektet också titta på hur man i framtiden kan hantera en eventuellt stigande halt av dåligt kisel. Det kan handla om att avskilja vissa fraktioner. De grövsta storlekarna på godset innehåller mer kisel, liksom även det allra finaste materialet. Ett annat sätt är att hålla isär, dispergera, partiklarna med kemikalier. Ett alternativ är också att installera ett helt nytt flotationssystem för kisel, men det medför andra problem när de kemikalierna påverkar processen efteråt, som filtrering och kulrullning, säger Göran Adolfsson. En stor fördel finns dock i kampen mot kislet. Och det är enproduktgruvan, som innebär att indelningen i olika kvaliteter efter fosforhalt försvinner. Om det visar sig att vissa delar av malmkroppen innehåller för höga halter kisel går det lättare att undvika flödet därifrån till DR-pellets i och med att enproduktgruvan är genomförd. Vi måste titta på alla alternativ för att inte tappa vårt försprång mot konkurrenterna, säger Göran Adolfsson. Carlos Quinteiro.

6 LKAB letar malm med helikopter Med start i mitten av maj görs helikopterflygningar utanför Kiruna, Gällivare/Malmberget och två områden väster om Svappavaara. Syftet är att kartlägga järnmalmsförekomsterna på platserna. Efter att ha sammanställt tidigare mätresultat vill LKAB utföra utvidgade undersökningar efter järnmalm vid Kuosanen, Mertainen och Ylipääsnjaska samt områden runt Gällivare/Malmberget och Kiruna. Mätningarna ingår i LKABs program för mineralprospektering efter järnmalm. Flygningarna startar i mitten av maj i Kiruna, fortsätter vid Malmberget/ Gällivare och avslutas i områdena väster och sydväst om Svappavaara i slutet av maj eller början av juni. Syftet med mätningarna är att undersöka möjliga förekomster av järnmalm genom att söka områden i berggrunden som leder ström, till exempel magnetit och

7 hematit. Resultatet kommer sedan att utvärderas tillsammans med annan äldre information från områdena och användas för att fokusera på mer detaljerade insatser på marken. E l e k t r o m ag n e t i s k m ä t n i n g En helikopter kommer att flyga längs parallella linjer med 200 meters mellanrum. Flyghöjden är cirka 60 meter över markytan och hastigheten kring 80 km i timmen. Mätutrustningen hänger i en vajer under helikoptern, ungefär 30 meter över markytan. Flygning över bebyggelse i tätbebyggt område kommer att ske på högre höjd eller undvikas helt. Mätmetoden kallas Transient ElektroMagnetisk mätning (TEM) och den information som samlas in ger en bild av ledningsförmågan i berggrunden. Mätningen sker under dagtid (2-3 flygningar per dag) alla dagar i veckan. Helikoptern kommer att utgå från en landningsplats i närheten av vart och ett av mätområdena. För att kostnadseffektivt kunna undersöka områdena med flyg har relativt stora och sammanhängande undersökningstillstånd sökts. Därför inkluderar exempelvis ansökan för Gällivare/Malmberget ett större område. Efter utvärdering av flygundersökningarna kan delar av området som inte är intressanta avföras från undersökningstillstånden. Ko m p l e tt e r as p å m a r k e n Med dessa flygmätningar upptäcks elektriskt ledande horisonter ner till cirka meters djup. För att spåra djupare belägna malmer kommer flygmätningarna att kompletteras med mätningar från marken och under jord. Mätningarna startar i Kiruna och avslutas efter några veckor i områdena utanför Svappavaara.

8 Lars-Ola Särkimukka nominerad till arbetsmiljöpris Tre personer av totalt 25 nominerade har valts ut av arbetsmarknadens parter som aktuella för Prevents arbetsmiljöstipendium En av de tre är Lars-Ola Särkimukka, arbetsmiljöutvecklare på LKAB i Kiruna. De nominerade representerar olika yrken och branscher. Stipendiet delas ut på Elmia Arbetsmiljömässa 21 maj av LO:s andra vice ordförande Ulla Lindqvist. Prevents arbetsmiljöstipendium på kr delas ut varje år till personer som aktivt arbetat för att utveckla och förbättra arbetsmiljön. Nytt för i år är att parterna valt ut tre kandidater av de sammanlagt 25 nominerade. En av dem kommer att få stipendiet och de andra två hedersomnämnanden. Vem som blir årets stipendiat avslöjas den 21 maj kl på mässan Elmia Arbetsmiljö i Jönköping. D u b b e l e r fa r e n h e t Lars-Ola är en av få personer som har haft den unika möjligheten att arbeta aktivt med förbättring av arbetsmiljön i företaget både från fackligt håll som huvudskyddsombud och hos företagshälsovården som arbetsmiljöutvecklare. Han har under sin tid på företagshälsovården verkat för att allt arbetsmiljöarbete i företaget skall drivas av en partsammansatt ledning, oavsett om det gäller förbättring av enskild arbetsplats, större förändringsprojekt eller det allmänna arbetsmiljöarbetet i företaget. Lars-Ola har nyttjat ett arbetssätt som breder ut sig över samtliga nivåer i företaget, oavsett vilken nivå han arbetar på har samma arbetssätt tillämpats, det vill säga raka puckar. A l l a pa rt e r m e d Grupperingar som leds av Lars-Ola är noga sammansatta grupper med representanter från alla parter, detta gör att dessa grupperingar har oerhört stor kraft vid kommande beslut då detta har accepterats av parternas representanter. Tyngdpunkten i arbetet är hans syn på hur arbetsmiljöarbetet i företaget bör drivas, totalt prestigelöst, mot målet noll olycksfall. Prevents arbetsmiljöpris ligger på en mycket hög nivå. Bara att gå till final är en stor ära och vi tycker verkligen Lars-Ola är värd det, säger Kaisu Nilsson, verksamhetschef för den tekniska företagshälsovården. De andra två nominerade är Christina Yderström på AstraZeneca i Södertälje och Jan Andersson på SCA Packaging i Norrköping. Arbetsmiljöutvecklare Lars-Ola Särkimukka.

9 Nya i LKABs styrelse Maija-Liisa Friman Harry Rantakyrö Malin Sundvall Maija-Liisa Friman och Harry Rantakyrö är nya ledamöter. Malin Sundvall blir styrelsens nya sekreterare. På årsstämman den 22 april utökades antalet stämmovalda styrelseledamöter till åtta genom invalet av Maija-Liisa Friman. Samtidigt meddelades att Harry Rantkyrö ersätter Bertil Thornberg som ordinarie arbetstagarrepresentant i styrelsen. Den tredje förändringen blir att styrelsens mångårige sekreterare Göran Ekdahl slutar och ersätts av LKABs bolagsjurist Malin Sundvall. M a i ja - L i i s a F r i m a n, direktör (1952) Civilingenjör, Chemical Engineering, Helsinki University of Technology Ledamot i styrelsen sedan Plant Engineer Kemira , teknisk direktör Grupo Guadiana, Mexico , exportchef Kemira , chef kvalitetskontroll och försäljningsservice Kemira Inc Savannah USA , planeringschef Kemira Titanium Oxide Division , VD Gyproc Oy, , VD Vattenfall Oy , VD och koncernchef Aspocomp Group Oyj Styrelseledamot i Metso Oyj, TeliaSonera AB, Ekokem Oy Ab, Suomen Lääketieteen Säätiö, Advisory board Helsinki University of Technology, Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company H a r ry R a n ta k y r ö (1957) Gruvarbetare. Ordinarie ledamot sedan Gymnasieskolan, verkstadslinje. Anställd i LKAB sedan Övriga styrelseuppdrag: Ordf i IF Metall, klubb Gruv 12:an Kiruna, ordförande Svenska Gruvindustriarbetarnas riksförening. L K A B s Sty r e l s e Björn Sprängare, direktör, ordförande i styrelsen, Stockholm Christer Berggren, kansliråd Näringsdepartementet, Stockholm Stina Blombäck, direktör, Billerud Karlsborg AB, Karlsborgsverken Per-Ola Eriksson, landshövding länsstyrelsen i Norrbottens Län, Luleå Maija-Liisa Friman, direktör, Helsingfors Lars-Åke Helgesson, direktör, Stockholm Anna-Greta Sjöberg, managing director, The Royal Bank of Scotland, Nordic Region, Stockholm Egil M. Ullebö, direktör Norge Ordinarie arbetstagarledamöter: Tomas Nilsson, gruvarbetare, ordf klubb Gruv 4:an, Malmberget Harry Rantakyrö, gruvarbetare, ordf klubb Gruv 12:an, Kiruna Karl Wikström, verksamhetschef Gruvrätt, Malmberget Suppleanter: Hans S. Fängvall, processerviceman, ordf klubb 635, Svappavaara Tomas Kohkoinen, verksamhetschef Projekt, Kiruna Torsten Thorneus, malmhamnsarbetare, ordf klubb Svartöstaden, Luleå Revisorer KPMG Bohlins AB: Caj Nackstad aukt revisor, Stockholm Suppleant: Annicka Brännström, aukt revisor, Luleå Förordnad av Riksrevisionen: Filip Cassel, auktoriserad revisor Styrelsens sekreterare Malin Sundvall, bolagsjurist, LKAB

10 10 Lappkyrkan grävs ur Majstoppet kommer i år att ske mellan söndagen den 11 och den 24 maj med vissa undantag. Det blir ett tjorvigt stopp eftersom vi kommer att stå olika länge med saker och ting, säger Jan Jirestig, verksamhetschef för sovring och anrikning. Gruvan kommer att ha ett förlängt repstopp på Alliansen, där skippar, brytskivor och överlinor tar cirka tre veckor att byta. På Västra ska ett utskov till tömningsfickan renoveras. För att kunna göra det måste vi rensa ur och gjuta en plugg för att skapa ett skyddstak över fickan, säger Maria Larsson som koordinerar underhållsstoppet i gruvan. Till detta kommer förutom mindre underhållsarbeten även Lappkyrkebandet att bytas, något som beräknas ta nio dygn. Det är svårt att planera avställningar för detta stopp eftersom Lappkyrkan måste vara full när vi stannar, säger Maria Larsson. S ov r i n g e n Ett av de större underhållsarbetena kommer att bli renoveringen av utskovet i Lappkyrkan. För att komma åt slitgods i utskov och luckor måste Lappkyrkan grävas ur. Först fylls Lappkyrkan ända upp, sedan ska tre grävmaskiner gräva lös berg från sidorna för att fickan ska kunna tömmas helt tom. När vi kommit till botten kan renoveringen av utskovet börja, säger Anders Johansson, underhållsplanerare. Under tömningen skrotas väggarna för hand för att förhindra att sten ska falla ner när underhållsarbetet tar vid. Slitaget på luckor och slitplåtar i botten på fickan gör att sotningen av fickan måste göras var femte år. Tömningen beräknas ta fem dygn och underhållsarbetet ska ta fyra dygn. Gruvan kommer att komma igång tidigare och råmalmen kommer då att transporteras upp till 300 och därifrån köras på upplag med lastbilar under tiden Lappkyrkan står. Det har blivit möjligt eftersom en del underhållsarbete gjordes när produktionen stod efter branden. I sovringen kommer balkar på Gram-sikten att bytas, något som beräknas ta sju dygn. Först när Lappkyrkan är tömd kan vi börja repa sikten, säger Anders Johansson. A n r i k n i n g e n I anrikningen kommer det största jobbet att ta 19 dygn. Det är en kvarn i sektion fem som ska få en ny mantelhalva. Där ska även en inmatningsgavel, lagerhus och lager på bägge sidorna bytas. På en kvarn i sektion sex ska infordringen bytas för att göra den till en genomströmmande kvarn istället för utösande, säger Björn Grönborg, underhållsplanerare. I övrigt i anrikningen ska en returvattenstam på källarplan bytas, något som beräknas ta sju dygn. Till detta kommer normala underhållsjobb i både sovring och anrikning att göras. För att göra det möjligt att starta upp MAF:en i anrikningsverket tidigare kommer alternativa inkörningsvägar att användas, till exempel ska råmalm tas från upplag. Den beräknas kunna starta 22 maj om allt går enligt planerna. P e l l e t sv e r k e n I MK3 kommer mindre underhållsarbeten att utföras då de större repstoppsjobben klarades av under

11 11 återuppbyggnaden efter branden i anrikningsverket. BUV stannas på söndag medan vi kör MK3 tills sligen i slurrytankarna har tagit slut, säger Solveig Danskog, chef för pelletsverken. I BUV kommer normalt underhållsarbete att utföras. Det stora jobbet är murningen av ugnen. Vi gör sista etappen av murningen i år, det är i den första delen av ugnen, den så kallade kylzonen. Förra årets problem med fläkt 39 gör att reparationerna på fläkten kommer att forceras under stoppet. 39-fläkten ska repas före onsdag för att göra det möjligt att provköra innan vi går in i ugnen, säger Tomas Engström, underhållsplanerare. Under stoppet kommer även Mogensensiktar att bytas. Det ska bli samma lösning som i MK3, med räls. Nu kommer vi att kunna använda traversen när vi byter sikt vilket är bättre arbetsmiljömässigt, säger Tomas Engström. De två sista av sex skivmatare till bandmataren ska bytas ut, samt lite jobb på fläkt 42 och 43 där fläktsnurrorna ska bytas ut. MK3 kommer att stå lika länge som anrikningen står med sektion sex. Tiden är beräknad till ungefär 8 dygn och verket beräknas att köra igång den 20 maj. L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D E ko n o m i c h e f / C o n t r o l - l e r till FAB i Kiruna. I din tjänst ingår bland annat arbetsuppgifter som omfattar bokslut, budget, uppföljning, analyser, prognoser, kalkyler inför framtida satsningar, avtalsfrågor, likviditetsplanering, fastighetsdeklarationer. För mer information kontakta gärna Lennart Thelin, tel Ansökan senast 18 maj till Lena Klippmark, FK 2 Kiruna. H a m m a r t e k n i k e r till Wassara AB, Malmberget. Dina arbetsuppgifter består av underhållsarbete och lager-/order-/export hantering vid vår verkstad och lager. För ytterligare upplysningar är Du välkommen att ringa Produktionschef Lars Rosenling, tel 6436 eller Ansökan senast den 9 maj till Ingvar Ömalm, T-huset i Mbgt. A r b e t s m i l j ö u t v e c k l a r e till tekniska företagshälsovården i Kiruna. Som Arbetsmiljöutvecklare fungerar du som ett aktivt stöd till linjeorganisationen i arbetsmiljöfrågor. För ytterligare upplysningar är du välkommen att kontakta arbetsmiljöutvecklare Lars-Ola Särkimukka tel 4818 eller Kaisu Nilsson tel Ansökan intresseanmälan senast 9 maj till Fredrik Lenell, FK 2. F o r d o n s r e pa r at ö r till småbilsverkstan i Malmberget. Din huvudsakliga uppgift blir att reparera och serva produktionsfordon. Om du är intresserad eller undrar över något ring Anki 9537 eller Leif Ansökan till Kerstin Bergdahl T-huset senast 16 maj. Fler annonser, se Insidan respektive LKABs hemsida TA C K Ett stort tack till er alla för uppvaktningen på min 60-årsdag. Evert Lejon Tack till alla arbetskamrater i Kiruna och Malmberget för uppvaktningen när Olle föddes. Marita Pärlgren Jag vill nu när jag slutar i företaget tacka alla, ingen nämnd och ingen glömd, som jag har haft förmånen att jobba med under mina 50 år i företaget. Kerstin Pettersson Tack för blommor och presenter med anledning av min 60-årsdag och pensionsavgång. Erik Riekkola F R I T I D Ko m i f o r m - f e s t i va l LKAB-medarbetare - SE HIT! Kom i form-festival för alla medarbetare och deras familjer inom KIRSAM-företagen. Festivalen är tänkt som en kick-off där du ska få se och prova på det utbud av träningsaktiviteter som finns i Kiruna. Hela vecka 22 pågår friskvårdsaktiviteter och föreläsningar med final lördag den 31 maj. Anette Norberg, VM- OS- EMmedaljör i curling. Öppet Hus på Sportsclub, Nautilus, Kiruna Bugg o Swing, Korpen, Friskis o Svettis, med flera. Vill du veta mer, kontakta: Jana Bjuhr (jana.bjuhr@lkab.com) Krister Mella (krister.mella@lkab.com).

12 12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. april Ack Ack Belöning* tusen kronor A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro t.o.m. 4 maj Ack Ack F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) Pellets Fines (inkl KMR) F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) KK KK KS SK ANR-SOVR (KMR) AMB till MK ANR BUV MK PAR till MK R Å M A L M ( k t o n ) Råmalm Norra Råmalm Södra P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. april) 88,0 % 93,0% KO M M E N TA R E R, v e c k a ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: - 89 kton, Hål mellan buffertfickor, lokproblem, krossproblem, skut o häng. KBF: + 2 kton. KK2: + 3 kton. KK3: - 15 kton, Problem med drivning flintan samt omställning siktar inför produktbyte. Svp: + 8 kton. Rågods MK3: - 26 kton, Rågodsbrist. Södra: Råmalm: + 19 kton. MAF: - 0,2 kton. MPBO BUV: + 0 kton. MPBO MK3: - 15,4 kton, rep rökgasrening, stor avsiktning före sintermaskin * Under 2007 ändrades parametrarna och maxbeloppet steg från kronor till