Uppsats Solveig Johansson, FMT-terapeut

Transkript

1 Uppsats 1996 Solveig Johansson, FMT-terapeut Musikterapins historia, vad är fmt? Vem är då Lasse Hjelm? Metodbeskrivning av FMT För vem är FMT-metoden bra? Hur kan denna metod ge hjälp vid så många funktionshinder? Vilka attribut, instrument, använder vi? Hur sker spelet? Vilken musik användes? Vad står koderna för? Vad är en FMT-observation? Vad är det vi kan iaktta i adeptens spel och vilken betydelse kan det ha? Vad är målet med vårt spel? Finns det någon form av gruppsverksamhet i metoden? Musikterapins historia, vad är fmt? "Det finns en utbredd föreställning att musiken härstammar från en annan värld, en annorlunda verklighet. Att musiken uttrycker och förmedlar det evigt ljusa - det goda, sköna. Att musiken är skapad av Gud, högre makter, eller hur man nu vill benämna det som finns bortom det jordiskt vardagliga". (citat ur boken Du är musiken sid 47 S-M Thorsén). Musikens inneboende kraft i rit och magi har utnyttjats exempelvis av frälsningsarmens själafrälsande musik eller av medicinmannens musikanvändning till att skapa hypnotiska tillstånd. (inte direktcitat ur ovan nämnda bok men boken ligger till grund för meningen) Denna urkraft, tror jag, har tagits tillvara i musikterapin under årtusenden på olika sätt.(min egen teori) I bibeln kan vi läsa om hur David spelade på sin harpa för kung Saul och om hur kungen då blev lugnare vid harpspelet. Under antiken möter vi olika läror och idéer som en del av dagens musikterapeuter förespråkar, t.ex. pythagoréer- na 500 år f, Kr. anser, att idealet var en orubbad harmoni mellan kropp och själ. Talet tio blev den metafysiska grund- principen. Musiken blev ett medel att återupprätta harmoni, att skapa ett riktigt förhållande mellan det fysiska och det psykiska(kropp och själ). Tvåhundra år senare kom Platon. Han ger musiken en psykoterapeutisk uppgift som består i att bringa ordning och överensstämmelse i den splittrade själen. Aristoteles menade, att musiken var ett medel att bli renad från känslor och lidelser som av olika orsaker inte fick sitt naturliga utlopp. Stoikerna, 200 f.kr., menade att musiken kunde vända en sjukdom i rätt riktning och även förebygga sjukdomar. Medeltiden blir en period då den praktiska användningen av musikbehandling vinner allmänt erkännande. Som bevis kan vi se att läkare ofta hade musiker som spelade vid sjuksängen. Förbindelsen själ och musik stärktes. Renässansen försöker att stärka och frammana olika stämningar i musiken; återhållsamhet - vrede - uppmuntran. Under upplysningens tidevarv behåller musiken sin plats inom levnadsläran - i sjukdomsförebyggande syfte och vid behandling av en lång rad somatiska och psykiska åkommor. Den tillskrevs en förmåga att uttrycka mänskliga känslor, samtidigt som den kunde framkalla home.swipnet.se/ /uppsats1996.htm 1/7

2 bestämda känslor hos lyssnaren. Från slutet av 1800-talet lade man musikterapins vikt vid de fysiologiska reaktionerna som uppstod när man lyssnade till musiken. Samtidigt med att den medicinska levnadsläran miste sin betydelse som allmän vägledare för hur människan skulle förhålla sig för att bevara hälsan, förändrades synen på musikens påverkningsmöjligheter. Positivismen (en filosofi som ville hålla sig till erfarenheter, till det positivt givna och inte söka orsaker som ligger utanför erfarenhetsvärlden) bidrog till att musikterapin fick färre förespråkare under decennierna som följde. Först på 1940-talet började musikterapin återupptäckas.(uppgifterna är hämtade från Even Ruuds bok Musikterapins historia). Under åren har jag själv fått möjligheten att förvärva kunskaper om en musikterapeutisk metod, FMT-metoden (utarbetad av Lasse Hjelm)och samtidigt arbeta med människor med skilda handikapp. Vilket ytterligare har stärkt min övertygelse att i musiken finns denna urkraft, Guds godhet, som kan ge människor ett rikare liv. Vem är då Lasse Hjelm? Lasse Hjelm har under många år arbetat på Folke Bernadottehemmet, en fristående avdelning för habilitering vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Här började han från grunden att förverkliga ordet musikterapi, som betyder behandling med musik. Därefter startade han Musikterapi-institutet i Uppsala. Det har varit en intensiv uppbyggnadsperiod. Idag kan den 70 årige L.H. verkligen se att hans metod fungerar! Just nu arbetar han med utbildning av FMT-terapeuter, har föreläsningar både i Sverige och Finland och mycket, mycket mer. Allt kan inte nämnas. Dock tror jag att denna metod kommer att placera Sverige och L.H. i de musikterapi-historiska böckerna framöver. Chefsöverläkare Margareta Troell säger i ett TV-program i TV Värmland att "FMT-metoden är en specifik neurologisk behandlingsform" och tänk att metoden går att utöva överallt på vår jord, med billiga insatser: En musikterapeut, ett akustiskt piano, slagverk, blåsinstrument och ett rum att vara i. Sedan kan adepterna komma. Behandlingen kan börja. Tack Lasse för dina koder(musikstrukturer) och din fina människosyn. Vad innebär då denna metod? På följande sidor kan Du läsa om detta. Metodbeskrivning av FMT Funktionsinriktad MusikTerapi = FMT Det handlar om utveckling genom stimulans från musiken. Metoden bygger på Piagét utvecklingsteori, som bl.a. säger att all utveckling sker stegvis. Varje fas i utvecklingskurvan måste förankras innan nästa fas kan byggas, exempelvis från enstaka språkljud till joller, från joller till enstaka ord, sedan det flytande talet. Metoden är icke-verbal, med vilket menas att man informerar utan ord. En ordlös atmosfär upplevs som kravlös. För vem är FMT-metoden bra? "Det är en metod för alla åldrar. Ett komplement till pedagogik, specialpedagogik och andra stödåtgärder av skilda former som vanligen förekommer inom skolvärlden. Det är också ett komplement till förekommande stödåtgärder inom vårdsektorn, habilitering, rehabilitering, barnomsorg och åldringsvård. Som behandlingsmetod kan musikterapi i denna form erbjudas och utnyttjas utan att den berörda individen behöver uppfatta terapisituationerna som en påtvingad och arbetsam "träning". Det är roligt med musik! " (citat ur Block 1 av L.H. kursmaterial) home.swipnet.se/ /uppsats1996.htm 2/7

3 Hur kan denna metod ge hjälp vid så många funktionshinder? Kärnan till det hela tror jag är att vi terapeuter, börjar på den nivå där adepten befinner sig. Utifrån denna nivåanpassning arbetar vi vidare tillsammans med adepten (L.H: vill undvika orden elev/patient ordet adept betyder invigd lärljunge)för att utveckla hans kroppsfunktion på ett positivt sätt. Steg för steg utvecklas funktionsnivån men KOM IHÅG: Det måste få ta tid! Vilka attribut, instrument, använder vi? Hur sker spelet? Anka, gök och tågvissla är några av de blåsinstrument vi använder. Blåsinstrumenten är till för att förstärka andningen. Blodet tillförs mer syre, det blir lättare att tänka och utföra handlingar. "Blåset" förbättrar även röst och artikulation. Piano (som måste vara ett akustiskt -ljudvibrationerna är mycket viktiga) och slagverk är de viktigaste instrumenten. Adepten spelar på trummor och cymbaler (fördelen med dessa instrument är bland annat att de kan höjas och sänkas efter adeptens storlek och är ej tonbundna) som placeras i olika mönster och formationer. Svårighetsgraden att logiskt lösa hur han ska spela ökar mer och mer. Olika muskler används, handens utveckling påverkas genom att man använder olika slags trumpinnar, från tjocka trumstockar till tandpetare. (Bytet av olika sorters trumpinnar kallas innovation). Rytmen bestämmer adepten. Terapeuten följer, stöder och uppmuntrar adepten med sitt pianospel. När vi spelar, växer självkänslan hos adepten och självförtroendet stärks. "Allt i en utvecklingsprocess! Ingen träning - ingen övning!" (Sidan 14 i L.H. grundkurs del 1) Stolen är också mycket viktig. Den ska vara lätt att justera så att sitthöjden blir lämplig. Vilken musik användes? Ett antal koder, melodistrukturer, (korta" pianostycken" som är gjorda av L.H) är nyckeln till metoden. Dessa koder spelas alltid på pianot av terapeuten, adepten svarar med olika instrument beroende på vilken kod det är. Med hjälp av dessa koder kan jag som FMT-terapeut se på vilken funktionsnivå adepten är. Här vill vi använda: "Musiken som medel och inte som mål." (L.H. block 1 sid. 1) "Koderna är som hammaren för snickaren, vårt verktyg att arbeta med ". (ett muntligt uttryck av L.H.) Vad står koderna för? Några exempel av det tjugotal koder som finns - varav många med varianter. Kod 1-3 Tänkta att vara välkomnande, ge trygghet och skapa kontakt mellan adept och terapeut. Koderna Kallas ibland för läsriktningskoder sättet att spela instrumenten vill motivera till rätt läsriktning. Befrämja öga / handkoordinationen och ge stimulans till att kunna korsa med den spelande handen home.swipnet.se/ /uppsats1996.htm 3/7

4 över sin egen mittlinje samt motivation till att få igång sin egen bålrotation. Ge möjlighet att själv finna ett spelmönster på cymbaler och trummor som överensstämmer med koden.(det kallar vi FMTterapeuter modell/logik) Kod 13. En kod för blåsinstrument. Sättet att ge och ta emot instru- mentet ger också motivation till samverkan och beteende- strukturering. Instrumenten som vi använder är blockflöjter och olika pipor som härmar gök, duva, anka och tåg. Koden är tänkt att stimulera andning, artikulation och vara röstutvecklande. Kod 4 och 11. Ger bl.a. en förberedelse till tvåsidighet och ger möjlighet att upptäcka parförhållande. Koderna är en viktig förberedelse till kod 7. Kod 7. här måste man kunna använda sina båda händer samtidigt. Spelet sker på trumman som står i fokus och sedan direkt på två cymbaler som är placerade på vardera sidan om trumman. Kod 8 och 9. Är en utvidgning av kod 7. Fler trummor och cymbaler placeras ut, det blir större modeller att lösa, perceptionen vidgas mm. Kod 10 och 15. Dessa båda koder vill utveckla handseparationen för adepten. Motiverar också till spel över sin egen mittlinje (enkelt förklarat att höger hand kan spela på ett instrument som är placerat på vänster sida om kroppen) Vad är en FMT-observation? Med hjälp av denna kan vi göra en nivåanpassning och börja precis där adepten befinner sig. Den är enkel att göra, vållar inga obehag och tar kort tid. Lätt att göra om vid terminens slut för att se vilka förändringar som skett. Den är faktiskt suverän. Vad kan vi iaktta i adeptens spel och vilken betydelse kan det ha? Hur sker spelet? Är det ett spontant flödande spel där alla attribut används, eller spelar adepten bara på t.ex. en cymbal. Detta visar hur han avläser omvärlden. Hur är anslaget? Kan adepten anpassa anslaget? Är mus- keltonusen(spänningen) för hög/låg? Detta är viktigt när man t.ex. ska lära sig skriva, hur hårt man ska trycka med pennan. Vilket handgrepp används? Penselgrepp, tumgrepp etc. eller är det en färdig skrivhand? (se bilaga 1) Är greppen lika i båda händerna? Detta har betydelse för det mesta vi ska göra med våra händer. Britta Holle skriver "En skrivhand kan home.swipnet.se/ /uppsats1996.htm 4/7

5 inte "tränas" fram den måste utvecklas" Är pulsen(i spelet) långsam eller stressig? Klarar adepten att utföra sitt spel i ett följsamt tempo. Är spelet forcerat så att det blir mycket fel eller går det mycket långsamt. Här kan vi tänka oss hur vi utför vårt vardagsarbete. Är det forcerat så att vi tappar saker, snubblar när vi går osv. eller gör vi det i ett tempo som vi behärskar? Hur är KFU? = Känslan för underlaget. Är fötterna stadigt mot golvet och sittknölarna mot stolen? Detta påverkar kroppskontrollen och balansen som i sin tur gör att man utnyttjar kroppens energi på ett rätt sätt. Öga/hand följs de åt? Öga/handkoordinationen (följer blicken handen) är viktig i inlärningsskedet utav våra vardagsrutiner, t.ex. knäppa knappar. Förbereda rörelsen /kontrollera rörelsen. Vad kan vi se om lateralitet/tvåsidighet? Vi kan bedöma om adepten klarar att se lika bra åt båda sidorna eller om en sida är starkare. Kroppskontrollen kan stärkas om man uppmärksammar den svagare sidan. För att lätt kunna kasta och ta emot en boll behövs god lateralitet. Har adepten kontroll på sin andning? När adepten använder de olika blåsinstrumenten kan vi höra hur han blåser och vi kan se hur andningen sker. I våra blåskoder kan vi stimulera till rätt andningsteknik, vilket i sin tur påverkar bl.a. rösten och talet. Praktiskt kan vi t.ex. märka att det är mycket lättare att trä i en synål på utandning än tvärtom. Prova! Fungerar bålrotationen bra? En stabil kroppskontroll kräver en god bålrotation. När adepten spelar kan terapeuten se om han har en naturlig fri kroppsrörelse kring bålen. T.ex. när man sitter på en stol och kan vända sig utåt sidorna utan att fötter och ben "följer med". I en av koderna placeras attributen ut så här och med hjälp av placeringen och adeptens sätt att spela kan vi utläsa om bålrotationen fungerar. Hur stor perceptionsvidd har adepten? Perception betyder varseblivning. Hur god perception adepten har, har stor betydelse för att kunna uppfatta omvärlden på ett rätt sätt. Hur adeptens perception är kan terapeuten se i hans spel. Om adepten har god perception bara åt en sida uppfattas mycket av det som vi normalt ser inte av adepten. På så vis kan han förlora mycket utav den information som ges utanför hans perceptionsvidd i ett klassrum t.ex.. Dessutom har den auditiva perceptionen en mycket stor betydelse (det vi hör). Här gäller att "höra vad som sker". I FMT-metoden gör vi riktningsbestämmelse. Varifrån kommer ljudet? Hur låter det osv? L.H. säger: "Örat leder ögat - ögat leder handen" (sid 5 i block nr. 2). En nog så tänkvärd tes. Den auditiva perceptionen är också grund- läggande för talutvecklingen. Hur kan vi se om läsriktningen är klar? Detta kan vi se genom att placera ut attributen på ett visst sätt. Då kan vi se om adepten spelar från vänster mot höger och börjar på nytt till vänster. Det är ju så vi läser, från vänster till höger. Kan adepten korsa sin egen medianlinje?(kroppsmittlinje) home.swipnet.se/ /uppsats1996.htm 5/7

6 Detta konstaterar vi genom att placera ut våra attribut på ett annat sätt. En god koordinationsförmåga krävs för att kunna korsa sin egen mittlinje.(finns även förklarat under koderna 5 6 och 14). Har adepten god balans? Vi ser hur adepten sitter eller står när han spelar. Krävs det olika medrörelser för att balansera upp kroppen, är fötterna placerade stadigt mot golvet och rör sig svanken naturligt? Vestibularis (som finns i innerörat) har stor betydelse för balans och gravitation och är mycket känsligt för vibrationer som i sin tur stimulerar hjärnan på ett positivt sätt. Därför är det viktigt att få en så upprätt ställning som möjligt. Hur uppfattar adepten av omvärlden? Detta kallar vi logik/modell. Här ställs attri- buten ut enligt ett visst mönster och det gäller för adepten att själv tänka ut hur han kan ska spela. Detta leder till ett logiskt tänkande och handlande som i sin tur utvecklar ett associationsmönster som är grundläggande för minnesfunktionen. I alla våra musikkoder använder vi våra iakttagelser och gör en nivå anpassning. Sedan byggs allt detta upp steg för steg. Det är en otrolig finurlighet och skicklighet av L.H. att kunna utnyttja musiken på detta sätt. Vad är målet med vårt spel? FMT är ett sätt att stimulera och utveckla individen. Metoden inriktar sig inte på inlärning utan på en basutveckling, såsom balans, stabilitet, bålrotation, koordination mm. (Handen är beroende av hela kroppens rörelse). "Målet är att få adepten att själv bearbeta sina egna resurser, från kroppen till hjärnan - inte tvärtom." (L.H. sid 14 block 1) Terapeuten vill locka fram handlingar som leder till nya upp- täckter och därmed ny erfarenhet. Det gäller att A starta med det som finns B skapa en vilja C utnyttja den egna kroppen D locka fram rörelser E organisera kroppsfunktioner F aktivera inaktiva muskler G vidga rörelseschemat H närma oss en fungerande helhet. "Musik - Upplevelse - Utveckling." (L.H. från Muiskhäftet sid 4) "Varje utvecklingssteg möjliggörs endast av det föregående steget." (Citat av Jean Piaget 1978 ) Finns det någon form av gruppsverksamhet i metoden? Ja, MUISK, musik inför skolan är en an- passad musikverksamhet som också kan användas inom omsorgsverksamhet, rehabilitering, habilitering träningsskola och inom äldrevården (då kanske med home.swipnet.se/ /uppsats1996.htm 6/7

7 ändrat namn ex. Musik för seniorer). En upplevelsebetonad musikverksamhet för människor i alla åldrar som har: Utommusikaliska mål: Att stödja människans helhetsutveck- ling. Att stärka deras motoriska utveckling och koordinationsförmåga. Att stärka deras perceptuella utveckling. Att utveckla fantasi och uttrycksförmåga. Musikaliska mål: Att skapa en positiv attityd till musik. Att stimulera till ett musikintresse. Att föra människan i kontakt med olika sortes musik. Att ge delaktighet i det kulturella livet. Att lägga grund för ett aktivt liv. Muisk bygger på: minimal verbal information. Informationen delges istället genom en "agerande spegel" (en annan vuxen person som visar hur rörelserna är, som kan sångtexterna mm). På detta sätt blir människan uppmärksam och uppövar avläsning. Detta leder till härmning och kopiering. Aktiviteten byggs upp stegvis utifrån individens förutsätt- ningar. Upplevelsen är viktigast, liksom att känna den musikaliska pulsen. Muisk ger även social träning (t.ex.. vänta på sin tur)och en skärpt förmåga att bearbeta stimuli, vilket är en förutsättning för att kunna urskilja det viktiga i t.ex. en lärarens information/instruktion. Vi glömmer orden: LÄRA TRÄNA ÖVA. Muiskprogrammet är tänkt att användas under ett läsår i sammanlagt 28 lektioner. home.swipnet.se/ /uppsats1996.htm 7/7