Margaretha Kallin. FMT och motivation. Metoden som ger lust till eget handlande. Examensarbete 15 hp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Margaretha Kallin. FMT och motivation. Metoden som ger lust till eget handlande. Examensarbete 15 hp"

Transkript

1 Margaretha Kallin FMT och motivation Metoden som ger lust till eget handlande Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: Handledare: Barbro Matsson Musikhögskolan Ingesund Arvika Tfn Fax Info@imh.kau.se

2 Sammandrag Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen. Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med examensarbetet är att berätta om mitt FMT-arbete med dessa båda, beskriva FMT-metoden samt redogöra för hur jag med stöd av metodens speciella arbetssätt skapar en kommunikation mellan oss. I min slutsats kommer jag fram till att jag med stöd av metoden, tillsammans med trygghet, samverkan och integration öppnar vägar för barnens motivation att utföra en egen handling. Nyckelord: Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, autism, motivation, intellektuell funktionsnedsättning

3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställning Arbetets upplägg/disposition 6 2 Bakgrund Musikterapi Musikterapins historia 8 3 FMT-metoden Historik och beskrivning FMT-observation Observationspunkter Arbetsplatsen Arbetsredskapen Kodsystemet MUISK MUsik Inför SKolan Teoribakgrund 20 4 Fallbeskrivningar Fakta om funktionsnedsättningar Autism Intellektuell funktionsnedsättning Adept A - Agnes FMT med Agnes Adept B - Beata FMT med Beata 29 5 Resultat Resultatsammanfattning och diskussion 34 6 Slutsats 35 Källförteckning 36

5 1 Inledning Jag föddes i Bromma i Stockholm 1953 för att vid fem års ålder flytta till Västerås. Jag har tre bröder och är nr två i syskonskaran. Jag blev väldigt omhuldad av mor och far och framförallt mormor och morfar som vi delade hus med i Västerås och alltså träffade dagligen under hela min första skoltid. I min familj var det självklart att spela något instrument eftersom det var något man gjorde. Min far är gammal krogpianist och min mor sjunger fortfarande gärna på allas bemärkelsedagar egenhändigt skrivna texter till kända visor, så det fanns inget val. Jag började med pianolektioner vid åtta års ålder och fick en mycket sträng fröken, fostrad i den tyska skolan. Tillfälligheter gör att man väljer väg i livet och för mig har det varit musiken som styrt vägvalet. Främst för att få spela själv, både piano och diverse olika blåsinstrument, men även att kunna få andra att upptäcka glädjen i att musicera tillsammans. Det blev alltså lärarbanan. Efter tre år på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, hamnade jag i Rödeby utanför Karlskrona Ett av mina starkaste minnen från Rödeby var en flicka med Down syndrom. Hennes föräldrar ville absolut att hon skulle spela något instrument, precis som hennes fyra äldre systrar. Jag åkte hem till Eleonora en gång i veckan och vi spelade blockflöjt tillsammans. Hon var glad och jag var glad när vi kunde spela Hej sa Petronella och Blinka lilla stjärna så att mamman och pappan grät. Efter spelstunden vankades det hembakta bullar och fika i finrummet blev det flytt norrut och familjen hamnade i Alsen i Jämtland. Nytt boende, nytt arbete och nya människor att lära känna. Krokoms kulturskola blev min nya arbetsplats. Tillfälligheter gjorde att jag fick anställning på Länsmusiken 1990 som tubaist. Det var en härlig tid som gjorde att jag utvecklades i mitt eget spel. Jag hade samtidigt några 5

6 elever kvar i kulturskolan för att inte helt tappa verklighetsförankringen. Vid en omorganisation 1993 upphörde min anställning vid Länsmusiken. Jag återgick till kulturskolan på heltid samt återupptog mina tidigare avbrutna studier vid SMI vilket ledde till examen Under den här tiden började jag fundera mycket kring uppbyggnaden av kulturskolan. Kultur i alla former är så viktigt för att vi ska må bra anser jag och många med mig inom skolan. Hur ska alla barn, till exempel de som inte har föräldrar som kan välja åt sig eller inte har råd med avgifterna, kunna få tillgång till utbudet inom kulturskolan? Visst har väl alla barn rätt att må bra? Vad kan jag göra? Två av mina kollegor i Jämtland hade påbörjat sin utbildning i FMT Funktionsinriktad MusikTerapi, och pratade varmt om metoden vilket gjorde mig nyfiken att ta reda på mer om vad det hela handlade om. Kombinationen med piano och trummor i en terapisituation lät bra eftersom jag då skulle kunna ha nytta av mina gamla kunskaper. Hösten 2007 började jag i Arvika och efter tre år på FMT-utbildningen känns det verkligen som att jag har hittat rätt! Min sambo Thomas och jag har också hittat rätt i och med en flytt från Alsen in till Östersund. Vi bor i en härlig lägenhet med närhet till det mesta. Jag blev mormor för fjärde gången i maj och har dessutom förmånen att bo nära mina barn och barnbarn. 6

7 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med arbetet är att beskriva FMT-metoden och på vilket sätt den kan påverka utvecklingen av våra funktioner. Jag vill även ta reda på hur FMT-metoden i sig, kan ge individer med autism och intellektuell funktionsnedsättning motivation till eget handlande i en terapisituation. Frågeställningen är: Hur kan FMT-metoden ge motivation till eget handlande för barn med autism? 1.2 Arbetets upplägg/disposition I mitt examensarbete beskriver jag kort vad som definierar musikterapi, därefter musikterapins historik och hur det ser ut idag. Jag redogör också för FMT-metoden och dess specifika arbetssätt. Under utbildningstiden har jag arbetat med adepter (den som får FMT) som i kombination med autism har flera funktionsnedsättningar. I mitt examensarbete har jag valt att redovisa arbetet med två flickor. Dokumentation har skett genom videofilmning och anteckningar under en längre period. För detta har jag fått vårdnadshavares godkännande. Svaret på frågan om hur FMT kan ge motivation och lust till eget handlande för dessa barn redogör jag för i min slutsats. 7

8 2 Bakgrund Ljud i olika former påverkar oss mer än vi kan ana. Vi låter oss bli stimulerade eller stressade beroende på vilka ljud vi lyssnar på. Rytmisk musik och ljud kan påverka både balans och kroppshållning, eftersom lyssnandet skapar en aktivitet hjärnan. Långvarig tystnad är tröttande. 2.1 Musikterapi I Sohlmans musiklexikon definieras musikterapi som en metod att med musik som medel behandla olika sjukdomstillstånd och träna eller utveckla olika funktioner hos en individ. Musik är känslomässigt aktiverande och ger bland annat upplevelser som kan leda till ökat självmedvetande, ökad uppmärksamhet samt fungera som kommunikationsmedel även för människor som är utestängda från andra kommunikationsformer (Åhstrand 1977, b 4, s. 656). Förbundet för musikterapi i Sverige skriver på sin hemsida bland annat: Musikterapi har som mål att ge individen möjlighet att utveckla resurser och/eller återerövra funktioner så att han eller hon kan uppnå bättre intra- och interpersonell integrering och förbättrad livskvalitet. Musik rymmer möjligheter till både kommunikation och social samverkan. Musik ger även intellektuell och emotionell påverkan, påverkan på minnesfunktioner, initiativförmåga och motivation. (Förbundet för musikterapi, 2010). 8

9 2.2 Musikterapins historia Musiken användes tidigt som ett naturligt språk vid olika former av kommunikation mellan människor och övernaturliga väsen, onda såväl som goda. I myten om älvan Lorelei berättas att hon med sin skönsång fick sjömännen att helt komma ur kurs, förlisa med sina fartyg och gå en säker drunkningsdöd till mötes. I bibeln (1 Sam. 16:23) beskrivs hur David lindrar kung Sauls svårmod genom att spela på sin harpa. Sångaren Carlo Farinelli ( ) tjänstgjorde vid spanska hovet i tio år för att han där med sin skönsång skulle lindra kung Filip den V:s nedstämdhet (Dyreborg 1972, s. 9 ff). Sambandet mellan hälsa, terapi och musik finns beskrivet redan i antikens etoslära, en filosofi som bygger på musikens påverkan av människans själsliga och kroppsliga balans. Genom en sund livsföring tillsammans med utövande av kulturella aktiviteter kunde man bygga upp ett bra immunförsvar. Vid en arkeologisk utgrävning i det medicinska centret i grekiska Epidauros (600 f.kr.) fann man, förutom läkecentrum för behandling, även lämningar av bibliotek, konsertsal, teater och idrottsarenor (Ruud 2001, s. 19). Under andra hälften av 800-talet togs idéerna om hur viktigt det är med ett fungerande system mellan kropp och själ upp inom den arabiska medicinen. I ett utdrag ur Johannitius ( e.kr.) text står det: Flera sinnestillstånd skapar en effekt i kroppen, till exempel sådana som för den naturliga värmen från det inre i kroppen till dess yttre delar eller till hudens yta. Ibland sker detta plötsligt, som vid häftigt vredesmod; andra gånger sker det försiktigt och långsamt, som vid glädje och behag. Enligt musikterapihistorikern Peregrin Horden gav orden glädje och behag musiken en plats i medicinen då den ansågs kunna stärka själsliga tillstånd och förebygga sjukdom (Ruud 2001, s. 20). Ända fram till 1800-talets mitt brukades emellanåt musiken som medel, jämsides med den traditionella läkekonsten eftersom musiken ansågs kunna tränga in i själen och rätta till den obalans i kroppen som orsakade ohälsan. Från andra halvan av 1800-talet och 9

10 fram till andra världskrigets slut, kom musikterapi att spela en mindre roll inom medicinen. Under den tiden blev det mer vanligt att beskriva sjukdomsförlopp än att föreskriva levnadsregler. På de sjukhus i USA som behandlade amerikanska soldater efter andra världskriget, visade det sig att traditionell medicin med framgång kunde kompletteras med bland annat musikterapi. I och med det var steget inte långt till ett etablerande av musikterapiyrket (Ruud 2001, s. 23, 57). Begreppet musikterapi omtalas i Sverige från mitten av 1900-talet som en planlagd musikverksamhet med vissa bestämda mål. Många intresserade musikpedagoger utvecklade musikverksamheter för barn med olika funktionsnedsättningar. Undan för undan började behovet av olika musikterapiutbildningar att växa fram hölls den första kursen i musikterapi i Sverige och samma år bildades Svenska Förbundet för Musikterapi (SMF). Detta ombildades år 2000 till Förbundet för Musikterapi i Sverige (FMS) (Granberg 2007, s. 19 ff.). En av förgrundsgestalterna inom musikterapin är Helen Bonny, verksam i USA, som på 1970-talet skapade GIM Guided Imagery and Music (styrda fantasier med musik). Metoden bygger på lyssning av framförallt klassisk musik för att med dess hjälp tränga in i medvetandet och lösgöra känslor (Ruud 2002, s.69). Vid Kungliga Musikhögskolan, KMH i Stockholm startas höstterminen 2010 ett magisterprogram i musikpedagogik med inriktning på musikterapi med psykoterapeutisk inriktning. Musikterapi finns med i utbildningsprogrammet sedan 1981(Kungliga Musikhögskolan, 2010). Musikterapiutbildningen vid Sjöviks folkhögskola startade i början på 1980-talet och var en grundutbildning med specialpedagogisk inriktning. Denna utbildning är nerlagd och det finns för närvarande ingen motsvarande specialpedagogisk musikterapiutbildning (Jederlund, mailkontakt ). 10

11 1987 startade Musikterapiinstitutet i Uppsala en utbildning i Funktionsinriktad musikterapi (Hjelm 2005, s. 15). Från och med 1988 finns utbildningen till FMTterapeut även vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika. Vid Yrkeshögskolan Novia i samråd med Åbo Akademi bedrivs också utbildning till FMT-terapeut i Jakobstad och Helsingfors i Finland (Novia Fortbildning). 11

12 3 FMT-metoden 3.1 Historik och beskrivning Att skapa förutsättningar - och motivation - att arbeta med den egna kroppen, för att höja funktionsnivån. Detta helt utifrån den enskilda individens egna förutsättningar. (Hjelm 2004, B.6 s. 5). FMT står för Funktionsinriktad MusikTerapi som är en individuell behandlingsmetod där musiken är medlet, inte målet. Lasse Hjelm, FMT-metodens grundare, ser musikterapi som ett skapande arbete och alltid i relation till den som behandlas. Meningen är, att med musiken som medel, utan övning eller träning, utveckla en individs funktioner. Det är viktigt att alltid utgå från individens utvecklingsnivå och låta barnet eller den vuxne göra jobbet själv för att få varaktiga resultat (Hjelm 2004, B.9 s. 1). Metoden utarbetades av Lasse Hjelm under hans år på Folke Bernadotte-hemmet i Uppsala Hjelms arbete med eleverna på behandlingshemmet blev 1976 accepterat som en ny behandlingsform och fick beteckningen Funktionsinriktad Musikterapi för att definiera inriktningen. Terapin är individuellt anpassad och utförs alltid som enskild behandling. Med hjälp av musikaliska modeller och strukturer skapar terapeuten förutsättningar för adepten (den som får behandling) till egen reaktion, egen handling, egen tanke och egen planering. FMT är ickeverbal, vilket innebär att all kommunikation sker med hjälp av instrumenten, helt utan instruktioner med ord eller med någon fysisk påverkan från terapeuten. Vi arbetar tillsammans Från kroppen till hjärnan (Hjelm 2004, B.1 s. 1 ff). FMT är en neuromuskulär behandlingsmetod som bygger på utvecklingsteoretiska grunder. Bland annat Jean Piagets teorier om den normala utvecklingsprocessen ligger till grund för metoden, som sätter individens funktion i centrum. Målsättningen är, att 12

13 utan särskild övning eller träning förbättra personens egna funktioner så långt det är möjligt och att dessutom få överföringseffekter från terapitillfället till adeptens vardag. Det gäller att hos individen locka fram handlingar som ska leda till nya upptäckter vilka ger nya erfarenheter, nödvändiga för en människa i utveckling (Hjelm 2005, s. 12, 175). Vi lär inte vi utvecklar! (Hjelm 2004, B.1 s. 5). Den kanadensiske psykologen Donald Hebb beskrev 1950 hur minnen och kunskaper utvecklas och hur kommunikationen i hjärnan fungerar. I hjärnan finns hundratals miljoner celler, så kallade neuroner, som tillsammans bildar jättelika nätverk. Dessa samarbetar och utgör grunden för hjärnans arbete. Nervceller som ofta står i förbindelse med varandra, skapar minnesspår och ju oftare de träffas desto fastare knyts de ihop för att lättare kunna kommunicera med varandra. Intellektuell och motorisk utveckling hänger samman med rent fysiska förändringar i hjärnan. Närhelst hjärnan varit aktiv och aktiviteten gett någon form av bestående spår, lagras minnen som kan tas fram och användas i en senare handling (Eriksson 2001, s. 25). FMT-metoden är avsedd för alla som behöver utveckla sina grundfunktioner. Det kan handla om att öka sin koncentrationsförmåga, få en bättre kroppshållning, andning och motorik eller förbättra sin läs- och skrivförmåga. FMT fungerar också som metod i förebyggande syfte när det gäller att stötta och stärka barn och vuxna i deras psykiska och sociala utveckling. Den kan användas både vid rehabilitering och vid habilitering exempelvis vid CP-skador, stroke, demens, trötthets- och utmattningssyndrom, ADHD, dyslexi eller andra funktionsnedsättningar. Eftersom terapeuten alltid utgår ifrån individens utvecklings- och funktionsnivå, fungerar metoden oavsett ålder på den man arbetar med (Hjelm 2005, s. 11 ff). 13

14 3.1.1 FMT-observation Vid första behandlingstillfället utförs en FMT-observation. Terapeuten gör en bedömning av hur väl funktionen inom de olika observationspunkterna fungerar hos adepten. Utvecklingsprofilen kan vara ojämn eftersom varje person är unik. I vissa fall är det emellertid nödvändigt att veta vilken diagnos adepten har, exempelvis om epilepsi eller hjärtfel finns med i bilden. Detta för att terapeuten ska vara förberedd och kunna hjälpa adepten om något skulle inträffa under terapitillfället (Hjelm 2005, s. 13) Observationspunkter KFU (Känsla För Underlaget) /Stabilitet Balansen är viktig och i balansen samverkar synen, muskelminnet och känseln. För att veta hur man rör sig och var man befinner sig i rummet behöver den sensoriska informationen från innerörat, muskler och leder vara ordentligt integrerad. Balansen är en förutsättning för att till exempel lära sig stå och gå. När balansen är dålig kan kroppsrörelserna bli ryckiga och stela och medföra låg muskelspänning. Det kan bli svårt att fokusera blicken på föremål som rör sig eller att anpassa hållningen till vad som krävs för att till exempel sitta på en stol. Personer med ett otryggt förhållande till gravitationen kan också känna sig otrygga som människor vilket kan visa sig som antingen hyperaktivitet eller inbundenhet hos vissa barn. Den totala kroppsmedvetenheten och minnet i samverkan gör att individen kan känna vad kroppen gör utan att behöva se på eller röra vid den (Ayres 1988, s. 75). Uttrycket KFU används inom FMT för denna stabilitet (Hjelm 2004, B.1 s. 10). Sidoskillnader Hjärnan består av två halvor, hemisfärer, en höger och en vänstersida vilka är ungefär likadant uppbyggda men funktionellt olika. Dessa organiserar och planerar våra kroppsrörelser och samordnas via hjärnbalken så att kroppsbilden för oss blir sammanhängande. Armar, händer och ben kan ändå fungera ganska självständigt. Fungerar inte samordningen mellan hjärnhalvorna som den ska, kan individen få 14

15 svårigheter att göra saker som kräver medverkan av båda händerna eller fötterna samtidigt, exempelvis spela på en trumma eller dansa (Eriksson 2001, s. 62, Ayres 1988, s. 76). Separata sidorörelser För att en person ska kunna göra olika saker med höger och vänster kroppshalva, krävs ett samarbete mellan de båda hjärnhalvorna. Ett barn förutsätts till exempel när han börjar skolan att kunna sitta stilla, hålla ett papper med ena handen och med den andra skriva på papperet med en penna. Har individen svårigheter med detta, kan FMT vara en hjälp att höja funktionsnivån (Ayres 1988, s. 78, Hjelm 2004, B.10a s. 14, 16). Bålrotation I höjd med bålen kan kroppen delas in i två funktionella system, en övre del med bröstkorg hals, huvud och armar och en nedre del med fötter, ben och bäcken. Systemen ska kunna samarbeta, men även fungera separat. Vi kan till exempel böja oss ner, vrida överkroppen från sida till sida samtidigt som benen står kvar och balanserar upp kroppen tack vare en fungerande bålrotation. Kroppshållningen är beroende av att bålen och benen automatiskt anpassar sig när den övre kroppshalvan ändrar ställning, till exempel när vi sträcker oss efter något eller vrider på huvudet (Hjelm 2005, s. 207, Ayres 1988, s. 86). Handfunktion Normalt utvecklas motoriken och perception jämsides vilket gör det möjligt att uppfatta vad vi har i händerna. Hjelm menar till och med, att man genom att studera handgreppet ungefär kan bestämma vilken nivå barnet befinner sig på. Föremål som hanteras och undersöks med alla sinnen underlättar bland annat språkutvecklingen. Problem med handens motorik kan därför i förlängningen göra det svårt att rita och skriva siffror och bokstäver (Holle 1978, s. 47). 15

16 Handledsfunktion Stela eller lösa handleder ger ett dåligt handgrepp. Om handleden påverkar handens rörelse i en utåt- eller inåtvridning kan det försvåra utvecklingen (Holle 1978, s. 51). Perception Perception innebär hur hjärnan uppfattar, bearbetar och tolkar de sinnesintryck som den mottar från till exempel de auditiva, visuella och taktila sinnena. Förmågan att tolka och sortera de mängder med sinnesintryck som hela tiden sköljs över oss är viktig. Om detta samspel i hjärnan fungerar och informationen kommer fram på rätt sätt, kan vi också utvecklas och lära oss nya förmågor (Ayres 1988, s. 63). Modell/logik Ordet minne omfattar allt det som hjärnan ägnar sig åt, registrering, bearbetning, inlärning, lagring, mobilisering och användning av olika sorts information. Förstärkning av minnet sker genom upprepning av bland annat ett rörelsemönster. Att kunna upptäcka en form eller en modell, lösa uppgiften som sedan bearbetas med ett handlande leder till kunskap och erfarenheter. Inom FMT görs denna bearbetning med hjälp av förändringar av attributens (instrumenten som används inom FMT) uppställning och stöds av de musikslingor som hör till. För att känna igen, uppleva, avläsa och kunna återupprepa rörelserna, är det viktigt att attributens uppställningar inte överstiger adeptens funktionsförmåga. Utveckling av funktioner och minnen sker först när vi själva har fått tid att bearbeta intrycken och associationsförmågan gör att vi kan känna igen oss även i andra sammanhang än i FMT-rummet (Eriksson 2001, s. 125, Hjelm 2004, B.4 s. 4). Korsrörelser För att kunna korsa sin egen kropps medianlinje förutsätts att kopplingarna mellan hjärnhalvorna fungerar (Hjelm 2005, s. 207). Att kunna korsa medianlinjen behövs när vi exempelvis knäpper knappar, sätter ihop och tar isär något eller följer en skriven text med blicken utan att vara tvungen att flytta hela kroppen (Ayres 1988, s. 32). 16

17 Andning Rätt andning ger stabilitet i rörelse och kroppskontroll. Andningen hänger ihop med rösten och talet som i kombination med kroppsspråket är vårt viktigaste kommunikationsmedel. Kroppskontrollen och den kroppsliga medvetenheten är viktig för helheten, totalfunktionen. Spänningar i kroppen och dålig kroppshållning kan ge individen svårigheter med andningen. I FMT bearbetas detta med hjälp av olika blåsinstrument (Hjelm 2004, B.3 s. 27). Den som behärskar sin kropp och sitt kroppsspråk, behärskar också sin omgivning. (Hjelm 2004, B.5 s.1). Samverkan Samverkan i FMT-sammanhang innebär att terapeut och adept fungerar tillsammans i en utvecklingsprocess där adepten alltid står i centrum. Empati hos terapeuten är en viktig egenskap. Vid de första mötena är det betydelsefullt att terapeuten skapar en trygghet för adepten i rummet. Det sker bland annat genom att det finns ett fast mönster i och runt terapeutens agerande. Musiken har också sina bestämda strukturer som adepten kan känna igen sig i. Improvisation i FMT-sammanhang är alltså inte tänkbar. Mötena bygger på ett ömsesidigt förtroende, ett samförstånd som ska leda fram till en musikalisk dialog. Terapeuten följer adepten och spelar med, inte för, honom. I dialogen formas den samverkan som skapar motivation hos adepten att arbeta med den egna kroppen i syfte att höja den egna funktionsnivån och ge överföringseffekter i andra sammanhang (Hjelm 2004, B.9 s. 9 ff). 17

18 3.1.3 Arbetsplatsen Arbetsplatsen är central i terapisituationen. Det är viktigt med ett rum som är sparsamt möblerat för att inge lugn och trygghet, ett rum utan störande moment. Struktur både i rummet och hos terapeutens agerande skapar ett igenkännande vilket är en förutsättning för en bra samverkan mellan adept och terapeut. Inga samtal sker i rummet, varken med adepten eller med eventuell medföljare Arbetsredskapen Terapeuten använder piano för att spela de speciella melodislingor som används i terapisituationen. Adepten spelar på olika instrument, så kallade attribut som till exempel trummor, cymbaler, ramtrummor, förpreparerade blockflöjter eller enkla blåsinstrument så kallade ACME-instrument. Dessa har läten som liknar bland annat anka, kråka, duva eller gök och för att få ljud i dem krävs en annorlunda luftansats. Även bastrumma används. I och med att trummor och cymbaler är ställbara, går det lätt att anpassa dessa helt utifrån adeptens förutsättningar. I adeptens attribut ingår också trumstockar av skilda modeller och storlekar (Hjelm 2004, B.9 s. 11). Kan individen sitta själv, är en stol som är justerbar i höjdled bra för att adepten, oavsett ålder och storlek, ska kunna ha kontakt med underlaget och sitta stadigt. Synen, känseln och muskelminnet påverkar balansen vilken i sin tur påverkar kroppskontrollen. När vi känner underlaget vi sitter eller står på får vi en bra KFU, Känsla För Underlaget, och därmed en bra grund för vidare utveckling av kroppsfunktionerna. Terapeuten sitter så att hon hela tiden kan följa, avläsa och bekräfta adeptens rörelser med pianot (Hjelm 2004, B.9 s. 8). 18

19 3.1.5 Kodsystemet Musiken i koderna är specialkomponerade av Lasse Hjelm och är i form av små melodislingor med en enkel uppbyggnad som var och en är kopplad till sin specifika uppställning av attributen. Det ska vara lätt för adepten att känna igen sig och därför är improvisation inom FMT inte tillåtet. Detta för att skapa trygghet i terapisituationen. För blåsinstrumenten finns speciella melodier. Koderna är utarbetade för att stärka olika funktioner hos adepten. Genom omplaceringar av de olika attributen under sessionen på en anpassad nivå, skapas förutsättningar för att höja adeptens funktionsnivå. Varje kod spelas i ett speciellt syfte och inom FMT finns ett tjugotal olika koder. De första koderna används till att skapa kontakt, och åstadkomma en samverkan och en kommunikation mellan terapeut och adept. Med hjälp av vissa koder byggs förmågan att se förhållandet mellan två ting upp samt även tids- och rumsuppfattningen. Andra används till att stärka läsriktning, handfunktion och kroppskontroll. Perception, bålrotation, andning, korsrörelser och öga handkoordination är ytterligare exempel på funktioner som bearbetas och utvecklas med hjälp av kodspel. Det som fungerar hos adepten behöver inte förändras, kanske förstärkas. Alla mår bra av att lyckas. Resultatet ligger inte i vilket kodnummer som uppnåtts eller mängden av aktivitet, utan att funktionsnivån hos adepten sakta men säkert utvecklas och höjs. I terapin skapas förutsättningar för adepten till ett personligt växande (Hjelm 2004, B.9 s. 2, 15). 19

20 3.1.6 MUISK MUsik Inför SKolan Inom FMT finns en musikverksamhet som främst riktar sig till barn i förskoleklass. Denna verksamhet kallas MUISK och står för MUsik Inför SKolan. De musikaliska målen med MUISK är bland annat att stimulera barnens musikintresse, skapa en positiv attityd till musik och lägga en grund för ett eget musicerande. De utommusikaliska målen går ut på att stödja barnens helhetsutveckling och utveckla deras fantasi och uttrycksförmåga. Genom sång, dans, rörelse, ljudskapande och enkelt instrumentalspel utvecklas grovmotorik, balans, uppmärksamhet, auditiv perception, finmotorik, koncentration och koordinationsförmåga. MUISK syftar till att underlätta för barn i deras skolstart. I MUISK arbetar två vuxna tillsammans med gruppen. Den ena leder musiken sittande vid ett piano och den andra visar med rörelser hur barnen ska agera, en så kallad spegel. Så lite verbal information som möjligt ges så att barnen får utveckla sin koncentration och uppmärksamhet. Ingenting är rätt eller fel utan upplevelsen är viktigast. Aktiviteterna byggs upp stegvis utifrån individernas förutsättningar. Efter tillfällen avslutas MUISK. En individuell FMT-observation kan erbjudas i anslutning till detta för att upptäcka barn som eventuellt är i behov av särskilt stöd. FMT kan i så fall föreslås och utföras av en FMT-terapeut efter samråd med lärare och föräldrar (Hjelm 2004, MUISK). 20

21 3.1.7 Teoribakgrund Jean Piaget ( ), schweizisk barnpsykolog, var verksam som forskare inom barnpsykologin i över fyrtio år. Han beskriver i sina teorier den intellektuella utvecklingen, från barnets spontana handlingar till den vuxnes abstrakta tänkande. Varje utvecklingssteg är beroende av det föregående och ordningsföljden är enligt Piaget alltid densamma. En etablerad grundfunktion måste finnas för att människan, den lilla och den stora, ska kunna tillgodogöra sig nya erfarenheter och reorganisera sina upplevelser. Piaget menar att utveckling är en strävan efter jämvikt. Individen anpassar sig gradvis till omgivningen och dess strukturer, genom att förändra sig själv och sitt sätt att tänka. Kroppen och hjärnan, med andra ord hela människan, behöver stimulans för att kunna utvecklas. Den intellektuella utvecklingsnivån överensstämmer inte alltid med den biologiska åldern (Piaget 1971, s.1-12). Lasse Hjelm menar att syftet med FMT är att skapa förutsättningar och motivation att arbeta med den egna kroppen för att höja funktionsnivån. Detta helt utifrån den enskilde individens egna förutsättningar. (Hjelm 2004, B.6 s.5). Britta Holle, dansk sjukgymnast, har i sin bok Barns motoriska utveckling bland annat skildrat den neurologiska utvecklingen hos det normala barnet. Hon menar att barnet, för att kunna utvecklas vidare, måste genomgå olika faser. Dessa har hon beskrivit i följande schema: 1. reflexrörelser - primitiva reflexer som inte är viljestyrda utan påverkas av storhjärnan, exempelvis gripreflexen 2. symmetriska rörelser - som exempel att båda armarna rör sig samtidigt efter samma mönster 3. viljestyrda, motiverade, differentierade rörelser - som att ta en kopp från ett bord och dricka ur den 4. automatiserade rörelser, uppkommer när individen bland annat lärt sig gå utan att tänka på hur fötterna rör sig 21

22 När den motoriska utvecklingen är försenad innebär det att barnet har färre möjligheter än sina jämnåriga att skaffa sig erfarenheter av omvärlden. Holle menar att detta kan medföra att utvecklingen försvåras på många andra områden (Holle 1978, s.15 ff). I FMT-metoden handlar det om att Vi startar med det som finns korrigerar och balanserar, i en strävan mot optimal funktion (Hjelm 2004, B.9 s. 10). Gunnar Kylén ( ) var chef för ALA-stiftelsen (Anpassning till Liv och Arbete) och forskade bland annat om begåvningsutveckling och begåvningshandikapp. Han menade att barn som har en intellektuell funktionsnedsättning, följer samma utveckling som normalbegåvade, men i långsammare takt. Kylén gör en uppdelning av funktionsnivåerna i tre olika begåvningsstadier A, B och C. A motsvarar grav utvecklingsstörning där personen har en mycket begränsad intellektuell förmåga. En individ med måttlig utvecklingsstörning, B, förstår symboler och bilder men har svårt att föreställa sig sådant han inte varit med om. Nivå C som motsvarar lindrig utvecklingsstörning enligt Kylén, innebär att personen tankemässigt fungerar som de flesta av oss, men behöver längre tid på sig att lära in nya saker. Utvecklingsstörning är ett livslångt funktionshinder för en person, som kan kompenseras och underlättas i olika situationer och på olika sätt i vardagen. (Gotthard 2002, s. 40 ff.) Lasse Hjelm anser att FMT som behandlingsmetod kan vara ett bra komplement för exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden skapar förutsättningar för att utveckla personens kroppskontroll, auditiva perception, handutveckling, förmåga att uppfatta modell/logik, rum/tidsuppfattning och andningskoordination (Hjelm 2004, B.11 s. 17). Jean Ayres ( ), arbetsterapeut och fil dr i psykologi i Los Angeles, sammanfattade i boken Sinnenas samspel hos barn 1979 sina teorier om sensorisk integration i hjärnan. Hon intresserade sig bland annat för barn med perceptions- och inlärningssvårigheter och vad som kunde vara orsaken bakom vissa av deras beteenden. 22

23 Hon skrev, citat: förnimmelserna talar om för hjärnan vad kroppen gör och hjärnan talar om för kroppen vad den ska göra (Ayres 1988, s. 15). Sinnesintrycken fungerar som näring till hjärnan, näring som den behöver för att kunna styra kroppen och psyket. Ayres skrev också om funktionsnivåer, där varje högre nivå är beroende av den föregående för att kunna utvecklas. Beröringssinnet och taktil stimulans spelar en stor roll för den neurala organisationen och minnen i hjärnan. Vår kroppsuppfattning är en kombination av alla minnen om hur vi rört oss och hur olika kroppsdelar fungerar. Dessa minnen tas fram när vi till exempel ska förflytta oss genom ett klassrum, lägga oss på en säng eller läsa en bok. Ayres menar, att endast individen själv kan organisera sin hjärna så att dess funktioner utvecklas. Ibland behövs hjälp utifrån att ge de rätta förutsättningarna till detta. Utvecklingen sker efter i princip samma mönster för alla, bara olika snabbt (Ayres 1988, s. 50, 154). I FMT-metoden finns mycket som stämmer överens med Ayres teorier, till exempel hur grundläggande det är att, som Hjelm uttrycker det arbeta med den egna kroppen för att höja funktionsnivån och att rörelsen organiserar hjärnan. Hjelm betonar också vikten av att göra personen medveten om sin kropp och sin kroppskontroll. Kroppen och funktionen bildar en helhet. I terapisituationen ges individen en möjlighet att med hjälp av de olika koderna (musiken och attributen) via alla sina sinnen höja sin egen funktionsnivå (Hjelm 2004, B.1 s. 1, 12). 23

24 4 Fallbeskrivningar I följande avsnitt beskriver jag FMT-arbetet med mina adepter, Agnes och Beata. Båda har autism och intellektuell funktionsnedsättning, även kallad utvecklingsstörning. Jag beskriver kort vad de olika funktionsnedsättningarna innebär. Därefter hur jag på olika sätt med metodens hjälp, arbetat för att skapa en samverkan mellan mig och adepterna. Målet har varit att öka flickornas motivation och egna initiativtagande. I min slutsats framgår att detta har ökat hos båda adepterna. 4.1 Fakta om funktionsnedsättningar Det finns en mängd böcker och skrifter både om autism och om intellektuell funktionsnedsättning, i form av facklitteratur eller böcker skrivna av anhöriga. Även på internet kan information om dessa funktionsnedsättningar erhållas. Jag har därför valt att begränsa faktadelen om detta i mitt examensarbete Autism Två läkare som haft stort inflytande på forskningen kring autism är Leo Kanner och Hans Asperger. Kanner publicerade i början av 1940-talet en artikel om barn med avvikande beteendemönster där det gemensamma draget var brist på känslomässig kontakt med andra människor. Kanner kallade detta tillstånd infantil autism. Asperger beskrev ungefär samtidigt barn som trots högt utvecklade specialkompetenser och verbal förmåga ändå visade brister i kommunikation, socialt beteende och fantasi. Denna avvikelse i utvecklingen kallas numera Asperger syndrom (Gillberg/Peeters 1999, s. 8 ff). 24

25 Forskaren Lorna Wing utvecklade på 1970-talet ett system att beskriva vad som är gemensamt för alla som fått diagnosen autism oavsett begåvningsnivå. Detta kallas Wings triad eller symtomtriaden eftersom det är inom tre huvudområden symtomen finns. Personer med autism har genomgripande och kvalitativa begränsningar av förmågan att interagera socialt, av ömsesidig kommunikation och av fantasi-, beteendeoch föreställningsförmågan (Klasén 2009). Vad som är orsaken till autism är fortfarande okänt, men det finns ett samband mellan genetiska och ärftliga faktorer. Dessa ger upphov till störningar av de olika hjärnfunktioner som bland annat påverkar hjärnans sätt att hantera information. Personer med autism koncentrerar sig på detaljer i stället för att se sammanhang i en stor mängd information. De har svårigheter att sätta sig in i att andra människor tänker och känner annorlunda än de själva. Ironi och dubbeltydighet är svårt att förstå för individer med autism eftersom de tolkar språket bokstavligt. Ungefär hälften av dem utvecklar aldrig något användbart talat språk (Klasén 2009). Alla personer med autism är individer och kan därför trots samma diagnos, ha väldigt olika symtom. Även om symtomen är lika, kan individer bete sig olika på grund av hur tillrättalagd omgivningen kring personen är. Personligheten är unik för varje människa och de intellektuella förmågorna varierar från svår funktionsnedsättning till hög intelligensnivå. Idag finns inget botemedel mot autism. Genom att anpassa miljön i det vardagliga livet för individen, går det att underlätta tillvaron både för personen med autism och för människorna i hennes omgivning (Västerbro 2008). Infantil autism innebär bland annat att stereotypa rörelser och självskadebeteenden kan förekomma. En bristande förmåga att sätta samman olika typer av information från minnen och nutida händelser för att förstå vad som kommer att hända är också en del i symtombilden. Handlingar blir med svårighet automatiserade, individen lär inte av det som hänt utan varje situation kan upplevas som ny och skild från de föregående (Klasén 2009). 25

26 4.1.2 Intellektuell funktionsnedsättning, även kallad utvecklingsstörning Förmågan att tänka, det vill säga den intellektuella förmågan är nedsatt vid en utvecklingsstörning. Orsaken till denna funktionsnedsättning kan vara en fosterskada, en kromosomförändring eller en genetisk skada som inträffat under barnets utvecklingsålder, det vill säga före årsålder. Olyckor och sjukdomar under uppväxtåren kan också orsaka utvecklingsstörning. Det är vanligt att personer med intellektuell funktionsnedsättning också har andra funktionshinder som till exempel autism, cerebral pares eller någon form av rörelsehinder (Riksförbundet FUB 2010). Utvecklingsstörning brukar indelas i tre olika nivåer, lindrig, måttlig eller grav. Alla individer med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning går igenom samma utvecklingsfaser som normala barn. Skillnaden är att utvecklingen sker långsammare och kan vara ojämn, men de fortsätter att utvecklas hela livet. Hos en person med grav utvecklingsstörning kan utvecklingen stanna på motsvarande ett spädbarns nivå. Vid en måttlig utvecklingsstörning varierar den intellektuella kapaciteten mycket mellan olika personer. Individer med lindrig utvecklingsstörning kan med rätt stöd och hjälp klara mycket själva i det dagliga livet (Riksförbundet FUB 2010). Kännetecknande för personer med utvecklingsstörning är att de tolkar sin omgivning mer konkret än andra. De har ofta svårigheter att förstå och använda symboler som bokstäver och siffror. Många har bristande rums- och tidsuppfattning. Hos individer med utvecklingsstörning kan talet och språket vara försenat och andra sätt att kommunicera kan behövas, till exempel i form av tecken eller bilder. Personer med grav utvecklingsstörning kan helt sakna tal (Riksförbundet FUB 2010). Känslor är något som definitivt inte påverkas av utvecklingsstörningen. Glädje, sorg, ilska, kärlek är mänskliga känslor, lika för alla. Liksom behovet av nära relationer och ömhet. (Riksförbundet FUB 2010). 26

27 4.2 Adept A - Agnes Adept A, som jag här kallar Agnes, är nio år och går på en träningsskola. Agnes bor hemma hos sina föräldrar och går inte på fritids. Ibland bor hon på korttidshem. Miljön på skolan är lugn, personalen är välkomnande och lärarna tar sig tid med eleverna. Jag har träffat Agnes i snart två års tid och under den perioden har samma personer hjälpt henne med det dagliga på skolan. Agnes behöver hjälp med att klä på och av sig och med att äta. Hon har inget talspråk och hennes intellektuella utvecklingsnivå är olika beroende på vad hon ska göra. När jag kommer till skolan är hon oftast ute och går på skolgården tillsammans med någon i personalen. I mina möten med Agnes har jag upplevt att hon alltid varit glad och nyfiken, men avvaktande FMT med Agnes I arbetet med Agnes har jag använt de tre första FMT-koderna. Kod 1 kan användas utan attribut som ett välkomnande inför sessionen, ett vilomoment under behandlingen eller som en avslutning på terapitillfället. Kod 2 har som syfte att skapa samverkan i någon form och kan också användas utan attribut. Melodislingan till Kod 2 är uppbyggd som en fråga svar melodi där terapeuten till att börja med genom sitt svar på pianot bekräftar alla adeptens rörelser. Så småningom väljer terapeuten att enbart bekräfta vissa rörelser, de som terapeuten bedömer vara utvecklande för adepten. I mitt arbete med Agnes har det till exempel handlat om att bekräfta när hon håller sina armar avslappnat i knäet. Kod 3 används bland annat för att få igång en samverkan och en ordlös dialog mellan adept och terapeut. Attributen som används är trummor, cymbaler och olika typer av trumstockar. Tillsammans med Agnes har jag använt Kod 3 när hon exempelvis har gungat med kroppen eller gått omkring i rummet, därför att hon har svårigheter att hålla kvar saker i händerna. Första gången jag träffade Agnes var i september Jag spelade välkomstmelodin när hon lite tveksamt kom in igenom dörren. Hennes medföljare stannade utanför. Agnes rörde sig sakta runt i rummet utan att närma sig varken stolen eller cymbalen 27

28 som jag hade ställt upp intill pianot. Jag växlade mellan olika koder för att försöka etablera någon form av kontakt. Hon lyssnade mycket men stod oftast stilla. Det var svårt att hitta någon speciell rörelse att bekräfta och bygga vidare på den första gången. Vi avslutade vårt första möte efter cirka tjugo minuter. De följande nio gångerna, fram till februari 2009, upprepades mönstret varje gång. När Agnes gick runt i rummet, bekräftade jag hennes steg. När hon stannade nära cymbalen spelade jag Kod 2 i hopp om att hon skulle röra cymbalen. Hon hade varit i närheten utan att riktigt våga spela på den. Någon gång närmade hon sig cymbalen med munnen för att smaka på den. När jag provade att ge henne en trumstock tog hon oftast inte emot, men de gånger hon gjorde det släppte hon stocken direkt eller förde den ett ögonblick till munnen. Under den här perioden bytte vi lokal till ett mindre rum, vilket visade sig vara positivt. Det nya rummet var sparsamt möblerat och bidrog till att Agnes och jag lättare fick igång en samverkan. Agnes var fortfarande avvaktande, men det märktes att hon lyssnade mycket på pianot. Vissa dagar var hon orolig, skrek till, drog sig själv i håret eller bet på händerna. När jag spelade Kod 1 blev hon lugnare. Från februari till juni 2009 hände det en hel del med Agnes i FMT-rummet. När jag började spela välkomstmelodin, visade hon redan i korridoren att hon visste vad som var på gång. Eftersom det var svårt för Agnes att själv sätta sig ner på en stol, följde personal från skolan med in i rummet för att hjälpa henne med det. Jag växlade attribut och satte fram virveltrumman ibland, men cymbalen var fortfarande central eftersom hon visade mest intresse för den. Ibland slog hon något slag med handen på cymbalen. Hon tog emot trumstockar, men släppte dem oftast ganska snabbt. Jag började använda Kod 2 för att bekräfta hennes blick mot mig. Det fungerade bra och vi fick en bra kommunikation. När Agnes vaggade med överkroppen bekräftade jag detta och hon visade tydligt att hon tyckte det var roligt. I maj, sjuttonde gången vi träffades, tog hon emot en stock och höll kvar den. Jag bekräftade med Kod 2 när hon rörde handen med stocken eller ändrade ställning på något sätt och Kod 3 när hon vaggade med kroppen. Efter cirka tio minuter släppte hon trumstocken utan att ha spelat med den. Hela tiden log hon stort. Gången därpå, den artonde gången, tog hon emot en trumstock och slog med den på cymbalen! Nu var hon motiverad. Vilken samverkan! 28

29 Efter sommaruppehållet, under perioden från september december 2009, fortsatte Agnes och jag att träffas. Vi bytte rum ännu en gång, nu till ett rum i samma byggnad som de övriga skollokalerna. De första gångerna under höstterminen, ägnade vi åt att bygga vidare på vår samverkan. Inga nya koder var aktuella, men virveltrumman användes mer och mer. Hon kände igen sig, men tog oftast inte emot någon trumstock. Nu klarade hon att komma in och sätta sig på stolen utan hjälp. Hennes lärare sa också att Agnes log stort så fort hon hörde mig spela välkomstkoden, långt innan hon kom in i rummet. Det som blev nytt var att Agnes började lägga båda händerna samtidigt mot antingen trumman eller cymbalen och hålla kvar dem där några sekunder. När jag spelade Kod 2, kunde hon ibland slå några slag med en eller båda händerna på något av attributen. Ibland klappade hon händerna mot varandra. Hon gungade länge med överkroppen, vilket jag bekräftade, och log samtidigt sitt soliga leende. I mitten av december reste hon sig plötsligt från stolen och kom fram till mig vid pianot där jag hade ställt en ramtrumma. Hon visade sig intresserad av den och slog några slag med handen på den. Jag räckte fram en trumstock som hon inte tog emot. Jag bytte och räckte fram en annan modell som hon accepterade och sen började hon gå runt i rummet med trumstocken i handen. Agnes stannade till ibland och gick sedan vidare. Jag bekräftade hennes rörelser och efter några minuter gick hon tillbaka till stolen och satte sig ner, fortfarande med trumstocken i handen. Hon satte sig till rätta på stolen och skrattade till. Agnes hade roligt! Det måste få ta tid 1 är en devis som gäller i allra högsta grad i mitt arbete med Agnes. Jag måste lita till metoden och vänta på Agnes egen reaktion, egen handling vilket leder till att hon utvecklas även utanför FMT-rummet. 1 Det måste få ta tid, en studie av musikterapeuters verksamhet i skolan, Anita Granberg, KMH Förlaget 2007, Skrifter från Centrum för musikpedagogisk forskning. 29

30 4.3 Adept B - Beata Adept B, som jag fortsättningsvis kallar Beata, är 14 år och en mycket bestämd och medveten, jag skulle säga, en tonåring! Hon älskar musik och sjunger klockrent det hon har lärt sig på den vanliga musiklektionen. I hemmet spelas det också mycket musik bland annat på gitarr, så hon är väl förtrogen med akustiska instrument. Beata gör helst saker som hon tycker är roligt, andra saker försöker hon undvika eller gör ändå för att hon måste, under ljudliga protester. Hon är väldigt social och pratar med många ord i en ibland oupphörlig ström, inte alltid förståeligt. På rasterna är hon ute och rör sig mycket. De dagar jag kommer till skolan, sitter hon ofta utomhus och gungar och sjunger. Hennes lärare är övertygad om att hon kan utvecklas mycket och ville inför höstterminen 2009 att jag skulle prova FMT med Beata. Dels på grund av att Beata tycker mycket om musik, men också beroende på den specifika metod som FMT är FMT med Beata Den första sessionen Beata och jag hade var i slutet av augusti Jag hade fått tillgång till en bra lokal i samma hus som Beatas skola. Hon kände igen sig och kunde komma till mig utan att först behöva förflytta sig utomhus. Jag hade träffat Beata innan, men jag tror inte att hon förstod vem jag var. Hennes lärare hade berättat för henne att hon skulle få komma till mig och spela, men inte så mycket mer. Eftersom metoden är ickeverbal talar jag som terapeut inte om vad Beata, i det här fallet, ska göra och det är hon inte van vid. Jag är intresserad av att se om metoden i sig är tillräcklig för att Beata ska stanna kvar i rummet och prova de olika instrumenten. Inför vårt möte hade jag ställt fram en virveltrumma och två cymbaler samt en stol. Eftersom det inte fanns tillgång till ett akustiskt piano på skolan spelade jag på en keyboard. En keyboard är till skillnad från ett piano helt plant, och därför kunde jag placera attributen rakt framför mig, vilket kändes som en fördel. Jag behövde inte vrida 30

31 på kroppen för att kunna se adepten, följa hennes rörelser med blicken och bekräfta det som hände med hjälp av pianot, eller som det blev för mig, keyboarden. Beata kom in i rummet tillsammans med sin lärare som visade henne var hon skulle sitta. Jag spelade välkomstkoden. Hon lyssnade, vaggade och såg lite undrande ut. Jag lade an en ton för att få uppmärksamhet och räckte fram en trumstock. Hon tog emot direkt i höger hand och började spela på virveltrumman. Jag följde och bekräftade hennes spel och hon provade försiktigt på både virveltrumma och den högra cymbalen. Den vänstra tycktes hon inte se. Beata bytte hand och höll ibland stocken med båda händerna medan hon spelade. Emellan cirka vart femte slag stannade hon upp för att undersöka stocken närmare, känna på den eller peka på mig. Hon försökte genom att sjunga själv, få mig att säga något. Jag tror hon var väldigt förundrad över att jag inte pratade alls, bara spelade. Efter ungefär två minuter reste hon sig upp med en ljudlig suck och lämnade tillbaka trumstocken. Jag plockade bort en av cymbalerna och efter en stund satte hon sig på stolen igen. Beata fick en annan trumstock och spelade lite, både på virveltrumman och på cymbalen, skrattade, provade att slå lite på sig själv också. Hon följde samma mönster med att stanna upp och undersöka stocken mellan slagen på attributen. Jag bekräftade när hon spelade på attributen. Jag tog bort ytterligare en cymbal för att få henne koncentrerad på bara ett attribut. Resultatet blev ungefär detsamma. Hon slog några slag, undersökte trumstocken, reste sig, gick omkring lite, sjöng och skrattade, hela tiden med trumstocken i handen. När hon blev stående vid ena väggen spelade jag återigen välkomstkoden för att försöka få henne att sätta sig på stolen igen. Hon stod först kvar och lyssnade, gick sedan fram och spelade på virveltrumman utan att sätta sig ner. Samma mönster upprepades flera gånger med att hon gick omkring i rummet. När jag i stället bytte virveltrumman mot en cymbal kom hon och satte sig igen och vi spelade tillsammans, nästan en hel kod. Hon visade aktivt att hon ville ha en trumstock att spela med. Vi avslutade det första terapitillfället efter cirka tolv minuter. 31

32 Nästa session följde ungefär samma mönster. Beata slog några slag på trumma eller cymbal med en trumstock, avbröt för att undersöka den eller prata med mig, några slag till för att därefter ge tillbaka stocken. Efter ungefär sju minuter reste hon sig upp, lade tillbaka trumstocken hon hade i handen och gick och satte sig på en madrass på golvet (rummet används också som vilrum). Jag spelade Kod 1 för att försöka locka tillbaka henne till stolen. Hon lyssnade, men lade sig istället mer bekvämt tillrätta på madrassen. Jag bekräftade varje rörelse hos Beata med Kod 2. Efter några minuter plockade jag fram blockflöjterna och spelade då en av blåskoderna för att locka till samverkan. Då reste hon sig och kom tillbaka till stolen. Hon tog emot en blockflöjt och provade, utan att blåsa i den, att slå på virveltrumman med den. När hon gav tillbaka flöjten, fortsatte jag istället att ge henne olika trumstockar. Hon satte sig på stolen och ibland spelade hon på virveltrumman, men oftast gav hon tillbaka stockarna till mig utan att spela. Vi avslutade efter cirka 18 minuter. De följande gångerna såg ut på liknande sätt. Ibland kommenterade Beata med att säga NEJ högt och klart. Vi väntade ut varandra och det uppstod ibland mycket tystnad. Hon lade sig ofta på golvet, lutad mot de mjuka kuddarna. Jag provade att spela en liten melodislinga, som i sin uppbyggnad skapar en förväntan till fortsatt spel. När melodin stannar upp och det kommer en reaktion, en rörelse hos adepten, bekräftas denna med fortsatt spel. Det fungerade bra och på så sätt blev det mer musik i rummet och Beata verkade finna sig tillrätta. I slutet av fjärde sessionen tog jag fram ankorna, ACME-instrument med ankljud. Det tyckte Beata var väldigt roligt! Hon gjorde långa och korta ljud och skrattade mycket åt hur det lät när jag svarade. Vi provade också gök och duva och hon kunde hålla i instrumenten själv och växla mellan dessa båda. Det blev en bra kommunikation. När jag spelade avslutningskoden, lyssnade hon noga och ville stanna kvar i rummet. I december 2009 hade vi träffats tio gånger. I stort sett alla gångerna hade följt samma mönster. Beata visade tydligt när hon tyckte det var nog, varpå hon lämnade tillbaka den trumstock hon hade i handen. Ibland ville hon inte ens ta emot någon och när hon 32

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

FMT en plats i skolan!

FMT en plats i skolan! Marie Hiding Olsson FMT en plats i skolan! för lättare läs- och skrivinlärning Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 2013-05-28 Handledare: Barbro Matsson Musikhögskolan

Läs mer

Anna-Karin Karlsson. FMT och interaktion. Utveckling av interaktion genom Funktionsinriktad musikterapi. Examensarbete 15 hp

Anna-Karin Karlsson. FMT och interaktion. Utveckling av interaktion genom Funktionsinriktad musikterapi. Examensarbete 15 hp Anna-Karin Karlsson FMT och interaktion Utveckling av interaktion genom Funktionsinriktad musikterapi Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad musikterapi (FMT) Datum: 090502 Handledare: Birgitta

Läs mer

Att hitta stabilitet

Att hitta stabilitet Sara Albinson Att hitta stabilitet - med FMT-metoden som redskap Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 13-05-25 Handledare: Barbro Matsson Musikhögskolan Ingesund

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket

Läs mer

Sandra Leijon. Stabilt med FMT. Examensarbete 15 hp. Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT)

Sandra Leijon. Stabilt med FMT. Examensarbete 15 hp. Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Sandra Leijon Stabilt med FMT Hur FMT kan öka stabiliteten hos personer med Down syndrom Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 2013-05-25 Handledare: Ellen Bergström

Läs mer

Maria Säll. En bra början. FMT som stöd inför skolstarten för barn i förskola/förskoleklass

Maria Säll. En bra början. FMT som stöd inför skolstarten för barn i förskola/förskoleklass Maria Säll En bra början FMT som stöd inför skolstarten för barn i förskola/förskoleklass Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 13-05-25 Handledare: Barbro Matsson

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17 Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,

Läs mer

Karin Nylander. Observera och agera. En FMT-observation av fyraåringar. Funktionsinriktad musikterapi C-kurs

Karin Nylander. Observera och agera. En FMT-observation av fyraåringar. Funktionsinriktad musikterapi C-kurs Karin Nylander Observera och agera En FMT-observation av fyraåringar Funktionsinriktad musikterapi C-kurs Examensarbete maj 2003 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte... 1 2. Musikterapins historia...

Läs mer

Uppsats Solveig Johansson, FMT-terapeut

Uppsats Solveig Johansson, FMT-terapeut Uppsats 1996 Solveig Johansson, FMT-terapeut Musikterapins historia, vad är fmt? Vem är då Lasse Hjelm? Metodbeskrivning av FMT För vem är FMT-metoden bra? Hur kan denna metod ge hjälp vid så många funktionshinder?

Läs mer

Att leva i en annorlunda värld

Att leva i en annorlunda värld Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.

Läs mer

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG

Läs mer

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Öppna din dörr för FMT

Öppna din dörr för FMT Josefine Almgren Öppna din dörr för FMT Hur Funktionsinriktad musikterapi kan stödja barn med oro och ångest Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 10-05-25 Handledare:

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Aleksander Tsjutsjura FMT. En resa till utveckling. Examensarbete 15 hp. Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT)

Aleksander Tsjutsjura FMT. En resa till utveckling. Examensarbete 15 hp. Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Aleksander Tsjutsjura FMT En resa till utveckling Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 2013-06-04 Handledare: Barbro Matsson Musikhögskolan Ingesund 671 91 Arvika

Läs mer

Ordning i kroppen Ordning i knoppen!

Ordning i kroppen Ordning i knoppen! Ellen Bergström Ordning i kroppen Ordning i knoppen! FMT-metodens betydelse för människans utveckling Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 2010-05-08 Handledare:

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

FMT ur ett sociokulturellt perspektiv

FMT ur ett sociokulturellt perspektiv Andreas Bergh FMT ur ett sociokulturellt perspektiv En utvecklande aktivitet Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 10-05-26 Handledare: Salome Persson Musikhögskolan

Läs mer

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Vardagsfärdigheter hos vuxna 1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper

Läs mer

FMT som en integrerad del av en Kulturskola i utveckling

FMT som en integrerad del av en Kulturskola i utveckling Anne Maddock FMT som en integrerad del av en Kulturskola i utveckling Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 13-05-15 Handledare: Barbro Matsson Sammandrag Jag har

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch

Läs mer

2 Studier som metoden grundas på

2 Studier som metoden grundas på 2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats

Läs mer

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Anpassa skiftnycklarna

Anpassa skiftnycklarna Anna-Lena Johansson Anpassa skiftnycklarna Kommunikation i en ickeverbal metod genom hantverk och verktyg Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 2013 05-24 Handledare:

Läs mer

MUSIKTERAPIINSTITUTET centrum för FUNKTIONSINRIKTAD MUSIKTERAPI Kungsgatan 46 753 21 Uppsala tel 018-109427 www.fmt-metoden.se

MUSIKTERAPIINSTITUTET centrum för FUNKTIONSINRIKTAD MUSIKTERAPI Kungsgatan 46 753 21 Uppsala tel 018-109427 www.fmt-metoden.se FMT-metoden FUNKTIONSINRIKTAD MUSIKTERAPI 3-årig påbyggnadsutbildning EXAMENSARBETE Maj 2004 DAVID SÖDERGREN FMT-metoden vägen till den utvecklingsprocess som leder till ett bättre fungerande Handledare:

Läs mer

DANS OCH RÖRELSE med äldre

DANS OCH RÖRELSE med äldre DANS OCH RÖRELSE med äldre Foto: Män som Dansar - bild av Susanne Svantesson om män, mod och modern dans! Dans utmanar och inspirerar. Det får oss att börja tänka, känna och fundera. Genom dans utvecklas

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Träningsskolan 2009-06-11 KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER För att bättre kunna stimulera elevernas motoriska och perceptuella utveckling i skola och i förskola följer här en beskrivning av de olika områdena och hur de påverkar

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Vägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga

Vägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga Vägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga hjart-lung.se Vad är medicinsk yoga? Medicinsk yoga har sina rötter i kundaliniyoga och har en bevisat välgörande effekt. Fokus ligger på mjuka yogaövningar

Läs mer

Genom kroppen förändras tanken

Genom kroppen förändras tanken Birgitta Abrahamsson Genom kroppen förändras tanken FMT-metodens möjligheter att påverka i mentalt förändringsarbete Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 2010-06-17

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Inga-Lena Nilsson. Musik med mening. Examensarbete 15 hp. Utbildningen i Funktionsinriktad musikterapi (FMT)

Inga-Lena Nilsson. Musik med mening. Examensarbete 15 hp. Utbildningen i Funktionsinriktad musikterapi (FMT) Inga-Lena Nilsson Musik med mening FMT som stöd i barns utveckling vid skolstart Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad musikterapi (FMT) Datum: 09-05-28 Handledare: Salome Persson Musikhögskolan

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Habiliteringsprogram autism

Habiliteringsprogram autism Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet

Läs mer

FMT-metoden i skolan. - en jämförelse av FMT-analyser och lärares skattningar av "skolproblem", samt ett förslag till arbetsupplägg för FMT i skolan

FMT-metoden i skolan. - en jämförelse av FMT-analyser och lärares skattningar av skolproblem, samt ett förslag till arbetsupplägg för FMT i skolan FMT-metoden i skolan - en jämförelse av FMT-analyser och lärares skattningar av "skolproblem", samt ett förslag till arbetsupplägg för FMT i skolan Ulrika Marklund Musikterapiinstitutet Uppsala 2004 2

Läs mer

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog Lisa Brange Skolöverläkare Viktoria Livskog Skolpsykolog Gunilla Karlsson Specialpedagog Nedsatt förmåga att fungera, fysiskt eller psykiskt Medfödd eller förvärvad Fysiska Intellektuella Neuropsykiatriska

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande

Läs mer

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Vilka förväntningar har du på kursen? Har du specifika frågor du vill ha svar på? Målet med kursen Öka kunskapen

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Elisabeth Mattisson. Alla har en plats. FMT i Svenska Kyrkan. Examensarbete 15 hp. Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT)

Elisabeth Mattisson. Alla har en plats. FMT i Svenska Kyrkan. Examensarbete 15 hp. Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Elisabeth Mattisson Alla har en plats FMT i Svenska Kyrkan Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 2011-05-11 Handledare: Salome Persson Musikhögskolan Ingesund 671

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av

Läs mer

Så är det att ha ett barn med Downs syndrom: Ingen är som Sofia!

Så är det att ha ett barn med Downs syndrom: Ingen är som Sofia! Så är det att ha ett barn med Downs syndrom: Ingen är som Sofia! Downs syndrom är ett syndrom som beror på en kromosomrubbning. En person med Downs syndrom har tre exemplar av kromosom nummer 21 i stället

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Initiativ - handling - samverkan

Initiativ - handling - samverkan Frida Uneback Initiativ - handling - samverkan Hur Funktionsinriktad musikterapi kan vara ett medel för barn med autism Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad musikterapi (FMT) Datum: 090403

Läs mer

Monica Eriksson Musikterapi institutet, Uppsala

Monica Eriksson Musikterapi institutet, Uppsala 1 FMT-metoden Som analysinstrument och stöd vid skolsvårigheter (Fallbeskrivningar: 6 års-observationer m m) EXAMENSARBETE 1999 Monica Eriksson Musikterapi institutet, Uppsala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.0

Läs mer

Funktionsinriktad MusikTerapi -

Funktionsinriktad MusikTerapi - Josefina Holmgren Funktionsinriktad MusikTerapi - utveckling i samverkan Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 2013-05-19 Handledare: Barbro Matsson Musikhögskolan

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?

Läs mer

Att samverka med musik som medel

Att samverka med musik som medel Frida Svensson Att samverka med musik som medel Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) Datum: 2012-05-24 Handledare: Barbro Matsson Musikhögskolan Ingesund 671 91 Arvika

Läs mer

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM Lek för livet Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har HAGS gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. När vi

Läs mer

Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej

Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej Namn: Datum Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej Underlag till individuell bemötandeplan (Kan användas vid 3 datumtillfällen) Syftet med bemötandeplanen är att metodiskt

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Innehållsförteckning: Inledning s. 2 musikterapi Bakgrund/historia s. 3 Sammanfattning av boken Med musik som medel av Lasse Hjelm s.3-9 Sammanfattning av intervjun med Solveig Johansson s. 9 11 Avslutning

Läs mer

Katarina Wiggander. Rätt stöd i skolan. FMT-metoden som komplement till specialpedagogiska insatser. Examensarbete 15 hp

Katarina Wiggander. Rätt stöd i skolan. FMT-metoden som komplement till specialpedagogiska insatser. Examensarbete 15 hp Katarina Wiggander Rätt stöd i skolan FMT-metoden som komplement till specialpedagogiska insatser Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad Musikterapi (FMT) Datum: 2010-06-04 Handledare: Birgitta

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska

Läs mer

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne

Läs mer