Med ro i tvillingsjälen

Transkript

1 Henrik Svensson Med ro i tvillingsjälen En tvillingstudie Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) Datum: Handledare: Barbro Matsson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammandrag Med detta examensarbete vill jag beskriva FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi) och dess bakgrund, målbeskrivning och metodens utförande. I mitt arbete tar jag även upp arvet och miljöns påverkan på tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I arbetet med tvillingarna framgår hur viktigt det är att kroppen ska fungera för att få en fungerande helhet, likaså hur viktig självkänslan är för den individuella utvecklingen. Min slutsats är att med FMT som behandling, har lusten till motivation i skolan och på fritiden ökat. Behandlingen har även stärkt tvillingarnas självkänsla till att lita mer på sina egna förmågor. Motivation som har byggt på trygghet, igenkännande och samverkan har gjort arbetet möjligt. Genom att ha arbetat konsekvent med kroppskontrollen har även deras kroppsmedvetande utvecklats. I FMT ställs inga krav eller förväntningar på att individen skall prestera. Tiden är viktig i sammanhanget, Det måste få ta tid. Nyckelord: FMT-metoden, Funktionsinriktad musikterapi, arv och miljö, tvillingar 2

3 Innehållsförteckning Sammandrag Inledning Syfte och frågeställning Min egen bakgrund Bakgrund Musikterapins historia Musikterapin i Sverige FMT-metoden Målbeskrivning FMT-historik MUISK Kodsystemet Instrument/attribut Arbetsplatsen Observationspunkter Fallbeskrivningar Daniel och Maria Arv och miljö Tvillingstudier Beteende; genetik och miljö ADHD Autismspektrumstörning och autismliknande egenskaper Childhood (ADHD) Geners påverkan på miljön Genetiken av Autismspektrumstörning och relaterade Neuropsykiatriska funktionshinder i barndomen Daniels bakgrund FMT med Daniel Återkoppling med Daniels Mamma Marias bakgrund FMT med Maria Återkoppling med Marias mamma Resultat av arbete med Daniel Resultat av arbete med Maria Resultatsammanfattning och diskussion Slutsats Källförteckning

4 1 Inledning Tidigt i min utbildning till FMT-terapeut (Funktionsinriktad musikterapi) kom jag i kontakt med en kvinna som var mamma till ett tvillingpar. När jag berättade om FMTmetoden jag studerade, blev hon nyfiken och ville veta mer. Försiktigt frågade hon om jag skulle kunna tänka mig att arbeta med hennes barn tillika tvåäggstvillingar. Hon berättade att barnen hade vissa svårigheter i skolan och i det sociala livet. Med tanke på att det skulle vara en spännande utmaning sa jag självklart ja. Nästan omedelbart for mina tankar till att detta skulle vara ypperligt att skriva om i mitt kommande examensarbete. Under mitt arbete med tvillingarna, har jag haft en mycket bra kontakt med mamman som jag har intervjuat flertalet gånger och som gett mig ovärderlig information. Jag har även varit i personlig kontakt med Jonathan Lundström, Filosofie Doktor vid Lunds universitet som har skrivit en avhandling om CATSS-studien (Sveriges största tvillingstudie) och Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi och chef för tvillingregistret vid Karolinska Institutet som har försett mig med visst material. Jag har utifrån mitt arbete med tvillingarna valt att lägga tyngdpunkten i detta examensarbete på hur deras skolarbete har utvecklats och på hur mitt arbete med FMT har påverkat dem. Likaså lägger jag vikt vid arv och miljö, hur dessa faktorer har kopplingar till tvillingar och eventuella funktionsnedsättningar. Ett speciellt tack vill jag ge till tvillingarnas mamma jag arbetat med för all värdefull information som jag har fått ta del och använda mig av. Att notera i mitt arbete är att namnen Daniel och Maria är fingerade. 4

5 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med mitt arbeta är att beskriva FMT-metoden och ta reda på hur arv och miljö påverkar tvillingar med koncentrationssvårigheter och överaktivitet. Min frågeställning är: Hur kan FMT-metoden förbättra och stärka självkänslan och skolarbetet hos tvillingar med koncentrationssvårigheter och överaktivitet? 1.2 Min egen bakgrund Min egen bakgrund med och hänvisning till FMT och andra former av musikterapi, är ytterst begränsad. Dock har det ändå alltid funnits någonting som intresserat mig, detta med musik och människor i sjukdomssituationer. Då musiken alltid har varit en av de viktigaste delarna i mitt liv, har det varit ett naturligt medel som jag använt mig av inom vården där jag har arbetat i 15 år. Det är mötet med olika människor i vården som har inspirerat mig genom åren och som delvis format mig till den jag är i dag. När jag har använt mig av musik inom vården, då i form av sång och pianospel har jag märkt vilken påverkan musiken ger till framförallt äldre människor jag arbetar och arbetat med. Likaså har jag fått många av de äldre att sjunga eller nynna med mig, vilket fått individerna att känna sig delaktiga. Jag har märkt att deras minne har öppnats upp. Det har även blivit gladare och piggare. Detta har jag stärkts av som person och jag vill ge ännu mer. Trots att jag på så sätt har använt mig av individuell egenutvecklad musikterapi, har jag aldrig tidigare utforskat utbildningar inom området. Det har varit ett verktyg i min egen vårdstil och har varit mycket lyckat under den tiden jag arbetat inom vården. Under åren har jag troligtvis hört talas om musikterapi vid något tillfälle. Inte förrän jag läste till sjuksköterska vid Karolinska Institutet och skulle skriva om vårdmetoder för Parkinsons sjukdom, stamning och olika neuropsykiatriska sjukdomar, kom ett avgörande. En studiekamrat uppmärksammade en artikel/avhandling om musikterapi och Parkinson, hur 5

6 musikterapi faktiskt hjälpte och underlättade vardagen för många individer med denna sjukdom. Vid detta tillfälle minns jag att jag tänkte att det här vill jag arbeta med, musik och människor. Jag hade valt fel utbildning. Närmare än så kom jag inte någon utbildning i musikterapi mer än att jag skrev om detta i vårdmetoder. Dock fanns det nu ett avtryck i mitt huvud om musikterapi och en avlägsen strävan efter mera kunskap och arbete inom området. Sommaren 2008 var min mamma på besök hos mig på Gotland. Med sig hade hon några exemplar av Norrköpings Tidning, ovetande om att jag skulle fastna för en annons i tidningen. Det stod något liknande, Vill du jobba med musik i behandling inom vården. Utbildningen var vid Musikhögskolan Ingesund, Karlstads Universitet. Detta var min andra väckarklocka för just musikterapi. Vid detta tillfälle var jag ännu mer mogen att ta emot ytterligare information om utbildningen och vad det innebar osv. Även denna gång blev det inte mer än så. Jag var nu ännu mera nyfiken och funderade ofta över utbildningen. Saken är att efter många för mig personligen besvärliga år, var jag på väg tillbaka till det liv jag saknat, vilket kan förklara att jag inte varit mogen för att utbilda mig vidare eller att ta det slutgiltiga steget. Jag hade ju min trygga vardag runt mitt arbete. Det som fick mig att ta beslutet till att söka utbildningen var då jag under en högtidsdag i januari 2009 med den kör jag sjöng i, satt jämte en sångarbroder vars dotter hade sökt en utbildning som hette FMT och fanns vid Musikhögskolan Ingesund. När han började berätta lite om utbildningen, bestämde jag mig att nu tusan skall jag söka den, dvs. FMT. Jag var dock lite bekymrad över hur jag skulle lösa alla praktiska detaljer som ledighet från arbete, praktik, min dotter, osv. Det var samtidigt min stora möjlighet att gå vidare med mina framtidsplaner. Jag kände mig även mogen inför denna utmaning. Det jag tydligt minns var det mycket givande samtalet med Salome Persson som arbetade vid Musikhögskolan Ingesund, och hennes enormt positiva attityd, trevliga bemötande och härliga öppenhet. Det var dessutom en viktig händelse som gjorde att jag sökte utbildningen. Allt skulle ordna sig. Därefter är det en framgångssaga för mig i självutveckling, mognad, självförtroende, kunskap och initiativförmåga. FMT är för mig bland topp fem av det bästa som hänt mig i livet. Utbildningen är så grymt rätt för mig och jag trivs så oerhört mycket med mina studiekamrater samt mina magnifikt underbara lärare. 6

7 2 Bakgrund Under följande kapitel kommer jag att i enkla drag beskriva musikterapins historia både internationellt och nationellt, med början från antiken. Jag beskriver även FMT-metoden, dess målbeskrivning och tillämpning. 2.1 Musikterapins historia David tog harpan och spelade; så kände Kung Saul lindring, och det blev bättre med honom, och den onde anden vek ifrån honom. (1 Sam 16:23) Detta citat är hämtat från Gamla testamentet, där Kung Saul således plågades av en ond ande. Saul fick rådet att söka upp en harpaspelare. Uppdraget åtogs av David som fann nåd i Sauls själ. Detta har att blivit en klassisk mening i musikterapisammanhang (Ruud 1980, s. 7). Musikterapi kan tolkas med orden: att bota med musik, att hela, att lindra (Ruud 1980, s. 7). När vi utvidgar musikterapins målsättning till att omfatta hälsa och livskvalitet, ser vi att musikterapi inte handlar om terapi i betydelsen att bota eller kurera sjukdomar. När hälsa handlar om att skapa handlingsmöjligheter i betydelsen att hjälpa människor med att främja vitala mål i livet, uppstår möjligheter att kulturella verkningsmedel gynnsamt ska kunna påverka människors livssituation. (Ruud 2002, s. 61) Till omkring 500-talet f.kr. kan man härleda musikterapins härkomst. Under denna period skedde en stor utveckling inom det medicinska området. Här framkom de första seriösa teorierna om vad sjukdom och hälsa var för något. Tidigare hade man haft listor med 7

8 symptom och botemedel för att sammanställa sjukdom och hälsa. Nu inleddes teorier som grundades på observationer och erfarenheter där mytologiska samt övernaturliga förklaringar uteslöts. Detta ansågs som tidigt vetenskapligt betraktelsesätt (Ruud 1980, s. 72). De som framförallt var ledande inom detta tänkande och denna utveckling var Pythagoréerna, vars mål var att hitta en urprincip till allt varande, där harmoni var grunden till hälsa och välbefinnande. När harmonin var ur balans innebar det sjukdom. Pythagoréerna höll på mycket med musik vid sidan av sina djupa tänkanden och matematiska analyser. Just i musiken ansågs det att det fanns en kraft som framhävde läran om harmoni och tal. De analyserade att på samma sätt som det fanns musikaliska strukturer i makrokosmos, så borde det finnas i människan också (Ruud 1980, s ). En dåtida informationskälla Jamblichos, påvisade att Pythagoras ofta använde sig av musik i läkande syfte, där en lyramusiker ackompanjerade sångare för att anbringa harmoni i själen genom läkesång i muntra stämmor som var särskilt läkande (Ruud 1980, s. 75) Musikterapin i Sverige I Sverige har musikterapi som begrepp använts sen mitten av 1900-talet. Till en början användes musikterapi med pedagogisk inriktning inom specialpedagogik och omsorgsverksamheten och som senare även kom att användas inom klinisk form inom hälso- och sjukvård (Paulander 2011, s ) *1974 grundades Svenska förbundet för musikterapi på initiativ av några specialpedagoger och musiklärare som hade stort intresse av musikterapi. * 1981 startades den första kursen i musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan (KMH) i Stockholm. Till en början tillhörde kursen musiklärarlinjen men som senare kom att flyttas till Musikpedagogiskt Centrum (MPC). Sedan 2000 har man även möjligheten att ta en magisterexamen i musikpedagogik med inriktning musikterapi (Paulander 2011, s ) * 1987 startar FMT-utbildningen (Funktionsinriktad musikterapi) vid Musikterapiinstitutet i Uppsala av grundaren Lasse Hjelm (Hjelm 2005, s. 16) * 1988 startar FMT-utbildningen även vid Musikhögskolan Ingesund (Hjelm 2005, s. 16) 8

9 Musikterapin i Sverige finns i dag inom många olika områden så som hälso- sjukvård, elevhälsa, rehabilitering och habilitering men även inom institutioner. I Sverige finns tre olika musikterapeutiska inriktningar. FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi), som ges vid Musikhögskolan Ingesund, Karlstads Universitet. Psykodynamisk grundad musikterapi ges vid Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Guided Imagery and Music (GIM) ges som privat utbildning av företaget Expressive Arts Stockholm AB (Paulander 2011, s ). FMT och GIM räknas till musikterapeutiska metoder och utövas individuellt, medan den psykodynamiska musikterapin räknas som integrativ terapiform och utövas både i grupp och individuellt. I och med dessa varierande metoder har Sverige en mångfald och bredd som når många varierande områden som till exempel hälso- sjukvård och elevhälsa (Paulander 2011, s ). 2.2 FMT-metoden FMT står för Funktionsinriktad MusikTerapi. Det är en unik metod som är ett resultat av ett annorlunda tänk, ett tänkande under mottot: ställ alltid en fråga till (Hjelm 2005, s. 273). om jag vore rädd för människorna skulle jag rätta mig efter dem (Bo Setterlind gäst hos Hagge 1987 refererad i Hjelm 2005) FMT-metoden är en ickeverbal behandlingsmetod där varken verbalt beröm, kommentarer, instruktioner eller anvisningar förekommer. Detta som grund för att individen som behandlas, själv skall utvecklas genom hanterandet av speciella uppställningar av trummor och cymbaler i olika formationer, där hon/han ges möjlighet till egna initiativ, egna handlingar, egna reaktioner och associationer och där FMT-terapeuten skapar förutsättningar för adeptens utveckling. Adept är personen som FMT-terapeuten arbetar med (Hjelm 2005, s. 61). Bekräftelsen kommer genom musiken och genom samverkan eftersom terapeuten bekräftar med 9

10 metodens olika melodislingor. Metoden utförs individuellt och är nivåanpassad utifrån varje enskild individ och fungerar därmed inte i grupp (Hjelm 2005). Vi lär inte vi utvecklar! (Hjelm 2005, B.1 s. 5) FMT-metoden är en neuromuskulär metod, där utförande och handlande skapar stimulans från muskler och nerver samt förmedlar dessa impulser till hjärnan. Behandlingen med FMT bygger på utvecklingsteoretiska grundtankar som bland annat är baserade på motoriska, kognitiva, emotionella och perceptuella effekter (Hjelm 2005, s. 273). De perceptuella sinnesintryck som det läggs störst vikt vid i arbetet med FMT är: * Hörselintryck (auditiv perception), hur individen uppfattar och tolkar ljud som är runt omkring och hur hon/han särskiljer, diskriminerar och bearbetar ljud. * Synintryck (visuell perception), det individen uppfattar och tolkar det hon/han ser, hur individen särskiljer och tolkar olika objekt eller avläser riktning/avstånd. Synintryck påverkar även rumsuppfattningen. * Taktilt sinnesintryck (taktil perception), det individen uppfattar och tolkar, som upplevs med händer och andra kroppsdelar (Hjelm 2005, s. 163, 210). Ständigt matas människor med olika stimuli av det som händer runt omkring. Detta uppfattas och tolkas av sinnen som sinnesförnimmelser. Perceptionsuppfattning är hur individen via sina sinnen varseblir, urskiljer, diskriminerar och bearbetar de intryck som vi matas med dagligen (Hjelm 2005, s. 163, 210). Man kan inte organisera en hjärna med ord - man kan således inte organisera en människa med ord! (Hjelm 2005, s. 188, B.4 s. 4) 10

11 2.2.1 Målbeskrivning Lasse Hjelm gjorde en målbeskrivning för den terapeutiska behandlingen där musiken är medlet och människans utveckling är målet. Att med musik som medel skapa förutsättningar och motivation för individen att arbeta med kroppen för att höja sin funktionsnivå. Detta utifrån den enskilda individens egna förutsättningar. Att med musik locka fram spontana uttryck och rörelser, som senare kan organiseras till förmån för individen. Att med musik befrämja en fördjupad koncentration kontra avspänning. Att genom musik skärpa uppmärksamheten och stärka uthålligheten. Att genom återkommande musikstrukturer utnyttja och stärka associations- och minnesfunktioner i syfte att strukturera individens beteendemönster och begreppsfunktioner. Att med musik skapa situationer som kan befrämja en utveckling mot att mera aktivt kunna ge uttryck för känslor och upplevelser. Att genomgående servera våra musikstrukturer och modeller på en så anpassad nivå att musik i likhet med det talade språket kan bli en egendom för människan i utveckling. (Hjelm 2005, s ) FMT-historik Lasse Hjelm är grundaren av FMT-metoden som han utvecklade under åren ( ) då han arbetade vid Folke Bernadottehemmet (FBh) i Uppsala som då var habiliteringscenter för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Att Hjelm hamnade just på FBh berodde på många olika faktorer och tillfälligheter. Innan han kom dit arbetade han på ett mentalsjukhus där han började använda musik i behandling av patienterna. Efter en förfrågan om att börja arbeta några timmar vid FBh, tackade han ja, till erbjudandet (Hjelm 2005, s ). Väl där fick Hjelm arbeta med många människor med olika funktionsnedsättningar, som till exempel CP, MBD, förlossningsskador med mera. MBD (Minimal Brain Dysfunction) är den tidigare benämningen för DAMP (Deficits in Attention, Motor control and 11

12 Perception) som i sin tur i dag har ersatts av ADHD (Gillberg 1996, s ). Bland personalen fanns läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder. Hjelm rådgjorde med dem om han skulle kunna använda sig av olika attribut som t.ex. trumstockar för att på så sätt hitta en egen väg till behandling i den då kommande FMT-metoden (Hjelm 2005, s ) MUISK En del av FMT-modellen består av en musikverksamhet som kallas MUISK vilket står för MUsik Inför SKolan. MUISK är i första hand avsett för sexåringar i förskoleklass samt för barn på lågstadiet. De element som verksamheten bygger på är sång, dans, rörelse, ljudskapande och enkelt instrumentspel. MUISK är en gruppverksamhet där det musikaliska målet är att skapa en positiv attityd till musik, stimulera barnens musikintresse, föra barnen i kontakt med olika slags musik, göra dem delaktiga i det kulturella livet och lägga en grund för ett aktivt musicerande. De utommusikaliska målen är att stödja barnens helhetsutveckling, stärka motorisk utveckling och koordinationsförmåga samt stärka deras perceptuella utveckling. Dessutom utvecklas deras fantasi och uttrycksförmåga. De gemensamma målen tillsammans är att förbättra, grovmotorik, balans, koordination, finmotorik, andning, koncentration, uthållighet, uppmärksamhet, gruppdynamik samt perceptioner (Hjelm 2005, s ). MUISK leds av två personer, varav en sitter vid pianot. Den andra personen är agerande spegel vilken visar rörelser till sångerna och melodierna. Härigenom blir barnen uppmärksamma på spegelns rörelser och ledarens sång. Detta leder till härmande för barnen som i sin tur utför lika rörelser som spegeln gör. En viktig punkt är att metoden tar sin början från enklare moment som stegvis byggs upp. Här finns inget rätt eller fel, här är upplevelsen det viktigaste. Ungefär omgångar MUISK planeras. Efter MUISK kan man göra en särskild observation av barnen och därefter erbjuda FMT, till de barn som är i behov av särskilt stöd (Hjelm 2005, s ). 12

13 2.2.4 Kodsystemet Musiken i FMT är komponerad av Lasse Hjelm. En kod är en kombination av musik och instrumentuppställning. Koderna har olika musikslingor som utgör själva musiken i metoden. Dessutom stödjer kodsystemet beteendestrukturering och den grundprocess som följer barnets utveckling. Det finns ungefär 20-talet olika koder. Varje kod har en egen särskild uppställning av trummor och cymbaler, där musiken och uppställning som helhet bildar förutsättningar för utveckling av till exempel bålrotation, öga-handkoordination, korsrörelser och perceptioner. Det finns även koder med blåsinstrument, som ger förutsättningar att utveckla blåsfömågan (Hjelm 2005, s , , B.9 s. 9 10). Kodsystemet är metodiskt ledande, men också bekräftande i utförandet och får adepten att själv associera och ta egna initiativ. Viktigt är att terapeuten inte har bråttom i kodsystemet, utan ser till varje individs funktionsnivå (Hjelm 2005, s , , B.9 s. 9 10) Instrument/attribut Inom FMT-metoden är pianot terapeutens verktyg och där musiken är medlet till kontakt med adepten. Vibrationer från pianot är en viktig faktor. Adepten använder sig av olika attribut där trummor och cymbaler utgör grunden för utförandena. Dessa trummor har tillhörande stativ, för att kunna höja och sänka dem efter behov. Till detta hör specialtrumstockar av olika mått och storlekar för variationer och som bäst passar adepten i den aktuella situationen. Dessa behövs för taktil stimulans, men även för stimulering och utveckling av handen. Under FMT-sessionen används även blås i form av så kallade ACME-instrument som låter som duva, gök, anka och tågvissla. Detta är både bra och roligt för adepten. Även en bastrumma används i FMT, vilket ger en god stimulans för benen och fötternas koordination samt även en god stabilitet för ben, fot och hand (Hjelm 2005, s ). 13

14 2.2.6 Arbetsplatsen Miljön på platsen där FMT utförs bör vara så att den varken är störande för adept eller terapeut. Det bör till exempel inte finnas för mycket saker runt omkring i rummet som kan bli störande. Med andra ord, det bör vara så enkelt som möjligt. Det rum som skall nyttjas bör helst vara avgränsat. Planering av rummets utseende samt placering av adepten är viktig. Rummet bör vara detsamma varje gång och inte bytas emellanåt. Därav att igenkännandet av samma plats är viktig för tryggheten. De attribut och hjälpmedel som terapeuten använder skall finnas i rummet för bästa kontinuitet. Det är viktigt att inte samtala med adepten i FMT-rummet, varken före eller efter den aktuella FMTbehandlingen. Det vill säga, all eventuell behövlig konversation hänvisas utanför rummet (Hjelm 2005, s ) Observationspunkter Stabilitet/KFU I FMT observeras hur stabilt eller instabilt individen sitter på stolen, hur hon/han utnyttjar underlaget vid sittande och hur det inverkar på rygg, svank och nacke. Om fötterna inte har bra kontakt med golvet, kan det leda till energikrävande och ansträngda rörelser (Hjelm 2005, s. 204). Balansen är en viktig förutsättning för att människan skall kunna gå och stå. Här är det viktigt att de vestibulära (balanssinnet) och proprioceptiva (muskelsinnet) sinnena fungerar och integrerar väl. Om de inte integrerar på ett optimalt sätt, kan individen få stela och ryckiga rörelser. Balansen kan bli försämrad och muskelspänningen låg. Om det sensoriska flödet från innerörat, musklerna och lederna integreras dåligt, kan individen få svårigheter i kropps-, rums- och tidsuppfattning. Hon/han kan även bli långsammare och fortare trött än många andra utan dessa svårigheter. Många människor med försämrad balans och stabilitet kan få uppfattning att de håller på att ramla eller slungas upp i luften. Hyperaktivitet är också en faktor som kan visa sig då de taktila, vestibulära och proprioceptiva processerna inte samarbetar på ett positivt sätt (Ayres 1983, s. 75). 14

15 KFU är ett begrepp som används inom FMT-metoden. Det står för Känsla För Underlag och är enligt Hjelm en viktig faktor för människans totala funktion. Här är stabiliteten grundläggande för människans totala kroppskontroll. Med KFU menas att fötterna har en stabil kontakt med golvet, vilket underlättar utvecklingen av en bra och balanserad sittställning. Samverkan Att samverka är att kunna agera gemensamt med någon annan och att kunna uppmärksamma det aktuella som utförs tillsammans med den andre, samt förmå att lyssna av situationen för att kunna besvara varandra. Det FMT-terapeuten observerar i samverkan är om adepten kan uppfatta förändringar, tolka signaler, att ta emot/förstå, besvara och fungera tillsammans (Rikberg refererad i Hjelm 2005, s. 182, B.9 s. 12). Sidoskillnader Hos många barn upptäcks en tydlig skillnad mellan kroppens två sidor. En allt för stor sidoskillnad kan medföra svåra konsekvenser. För att ha en god kroppsuppfattning krävs att det taktila, vestibulära och proprioceptiva sinnet fungerar. När individen har en optimal kroppsuppfattning, kan personen känna vad kroppen gör, utan att titta på den. Hon/han kan då automatiskt utföra motoriska handlingar utan att behöva planera varje rörelse. Då individer har svårigheter i uppfattning av vänster och höger, kan de få svårt att utföra saker och ting som kräver koordination av både händer och fötter. Exempel på detta är dansa, cykla, äta med kniv och gaffel, ta på sig en skjorta eller slå på trumma. Det vill säga att samordningen av båda kroppssidorna är i rubbning när individen har svårigheter för dessa utföranden. Det krävs motorisk planering för dessa exempel vilket för andra individer sker automatiskt (Ayres 1983, s. 76). Här kan FMT-terapeuten observera en klumpighet i kroppsrörelserna, likaså en försämrad stabilitet i ben och bål (Hjelm 2005, s. 205). Separata sidorörelser Att peka i en bok med ena handen och samtidigt göra någonting annat med den andra är exempel på separata sidorörelser. Likaså att skära i mat eller klippa i papper är ett annat exempel (Hjelm 2005, s. 206). Vid dessa utföranden krävs god kroppskontroll och en god perception. För att kunna utföra de ovanstående exemplen, krävs att båda hjärnhalvorna 15

16 samarbetar och kommunicerar med varandra. Ett barn som har svårigheter i denna sinnesintegrering använder båda händerna samtidigt med lika rörelser i båda händerna. Eller så använder det händerna omväxlande var för sig. Ett barn som har svårigheter i dessa sinnesintegreringar har även ofta svårt med uppfattning av höger och vänster (Ayres 1983, s. 78). Här observerar FMT-terapeuten hur adepten särskiljer sina rörelser mellan händerna till exempel om hon/han kan utföra olika rörelser samtidigt, men även att göra liksidiga rörelser, då samordningen mellan händerna kan var svår (Haglund Andrén 2005, s. 18). Bålrotation Bålrotationen är enligt Hjelm en mycket viktig faktor när det gäller inlärningssvårigheter, framförallt i skolan. Det är främst gällande stavning och läsning som det kan yttra sig. Detta är antaganden av Hjelm efter många års erfarenhet av FMT-metoden. Människokroppen kan ses som två funktionella system. Det nedre som svarar för stabiliteten vilket är fötterna, benen och bäckenet. Det övre är bröstkorg upp till skuldror, hals huvud samt armar. Dessa system skall samarbeta men även kunna fungera separat oberoende av varandra. Här är FMT-metoden betydelsefull för utvecklingen, med speciella utövanden där terapeuten ställer upp trummor och cymbaler i uppställningar för att bålen ska få arbeta från sida till sida (Hjelm 2005, s. 206). Här kan då terapeuten observera hur bålen fungerar. Är rörelsemönstret stelt, hackigt eller är där nästan inte någon rörelse alls? Vid bålrotation, observeras stabilitet i fötter, ben, svank och nacke, sidoskillnad, perception samt att huvudvridningen sker oberoende av övre eller undre kroppshalva (Hjelm 2005, s. 207). När utföranden av vissa handlingar med armar och händer så som att sträcka sig efter något föremål, skjuta till en dörr eller dra till sig något, anpassar sig bålen och benen automatiskt för att utförandet ska ge bra resultat. Många barn med svårigheter i bålrörelserna kan få problem med att sitta stilla på en stol och när de skall ändra ställning trillar de nästan av (Ayres 1983, s. 86). Korsrörelser Den period då barnet börjar krypa, det vill säga ungefär nionde till tolfte månaden, är det första stadiet till att korsa medianlinjen. Medianlinjen är kroppens tänkta mittlinje den linje som gränsar höger och vänster sida. Här sträcker sig även barnen efter leksaker och på så 16

17 sätt utvecklar förmågan att korsa sin medianlinje. Med tanke på dessa förmågor utvecklas individen att kunna samordna båda kroppssidorna, planera rörelser samt stärka utvecklingen av den visuella perceptionen. Barn och vuxna som har svårigheter med korsrörelser, har ofta svårigheter i de sensoriska integrationerna med att bland annat dra isär olika saker, planera olika rörelser i rätt ordning och knäppa knappar (Ayres 1983, s. 32, 54). Här observerar FMT-terapeuten adeptens förmåga att korsa ena handen över medianlinjen och utföra en aktivitet på motsatt sida. Det fordras en större mognad av både hjärna och nervsystem för att utföra dessa handlingar. Det är tidigare utvecklade samverkanssystem mellan nervimpulser som korsar hjärnbalken och fungerar som förbindelse mellan hemisfärerna (Haglund Andrén 2005, s. 19). Handutveckling barnet utvecklas genom sina handlingar handlingar som ger erfarenheter erfarenheter leder till mognad (Hjelm 2005, s. 59) För att handen skall få en så god utveckling och motorisk funktion som möjligt, krävs att flera faktorer samordnas. Främst jämte motoriken krävs att syn, taktil-, muskel- och balanssinnena samordnas. Detta är nödvändigt för att ett barn skall uppfatta vad det håller i för något. Utvecklingen börjar med gripreflexen och slutar med vuxengrepp (Holle 1987, s. 50). I FMT finns en speciell avläsningsteknik, där terapeuten kan observera vilken nivå och mognad som handens utveckling ligger på (Hjelm 2005, s. 208). Handledsfunktion För att handen skall få så bra grepp som möjligt är det viktigt att handleden har god böjförmåga och likväl en bra sidorörelse där böjning mot tumsidan är viktigt för ett förbättrat grepp. Om handledsfunktionen inte utvecklas naturligt, kan många funktioner som att klä på sig, greppa saker, skriva, äta och att skära i maten bli problematiska (Holle 1987, s ). Vid noggranna rörelser med finmotorisk precision, krävs att handleden har en rörlig god funktion. Detta har en viktig del i handfunktionens helhet. Här observerar 17

18 FMT-terapeuten handens/handledens mognad och kontroll samt perception (Hjelm 2005, s. 209). Modell/logik Här observeras hur individens förmåga till problemlösning fungerar utifrån trummorna och cymbalernas uppställningar. Rumsuppfattningen spelar en viktig roll, hur denne läser av rummets utseende. Här uppmärksammas individens förmåga till logiskt tänkande och medvetna planerade rörelser (Hjelm 2005, s. 209). Perception För att hjärnan skall kunna tolka olika sinnesintryck, krävs att sinnesorganen fungerar och är utvecklade. Inom FMT är det de auditiva, taktila, visuella, proprioceptiva och vestibulära sinnena som stimuleras, men även rums-, tids- och kroppsuppfattning. FMTterapeuten observerar här förutom det ovan nämnda, stabilitet, bålen, kroppskontroll, förmågan att urskilja och diskriminera auditivt, visuellt och taktilt stimuli, samt förmågan att tolka det som är runt omkring (Hjelm 2005, s. 210). Människor som har svårigheter inom perceptionsområdena kan som exempel ha svårt att uppfatta temperaturskillnader eller röra sig klumpigt då riktnings- och rumsuppfattningen brister. Samtliga ämnen i skolan kräver att barnens perceptionsuppfattning fungerar väl, så som läsning, skrivning och matematik (Holle 1987, s. 76). Koordination hand fot För att nå en god KFU krävs även en god koordination mellan hand och fot. Enligt Hjelm är löpning, klättrande och hoppande grundläggande för barnets förmåga att samordna hand och fot. Detta sker omedvetet för individen i den aktuella leken (Hjelm 2005, s. 211). Perceptioner och stabilitet är andra grundläggande element för en god koordination av hand och fot. Detta visar sig i att individen kan särskilja rörelser i handled respektive fotled. FMT-terapeuten observerar även hur balansen och stabiliteten ter sig då ena kroppshalvan är i rörelser (höger hand/höger fot) eller i motsatt fot hand (höger hand/vänster fot) (Haglund Andrén 2005, s. 19). 18

19 Helhetskoordination Inom denna punkt behövs en samordning av kroppens rörelsemönster och andningsförmåga för att inneha en god kroppsrepertoar. Här innebär även att kunna förbereda och anpassa kroppen för olika uppgifter och att ha förmåga till balanskänsla. FMT-terapeuten observerar här hur koordinationen av kroppen fungerar hos adepten, samt hur andningen fungerar, vilket är en väsentlig del i kroppens helhetskoordination. Likaså hur adepten planerar sina rörelser (Hjelm 2005, s. 211). Andningskoordination Andningen har en mycket väsentlig roll i helhetsfungerandet. Inom FMT bearbetas förmågan av andningsfunktionen genom olika ACME blåsinstrument. Här observerar FMT-terapeuten hur adepten samordnar och organiserar sin andning samt bearbetar koncentration och kroppskontroll (Hjelm 2005, s. 190, 198). Hos barn med talsvårigheter är andningen kanske det viktigaste att bearbeta. Det som får ljuden att nå ut är luftströmmen från lungorna, men där buken är en viktig faktor i kraften för utandningen. Luftströmmen hos dessa barn är antingen för svag eller för okontrollerad. För att ljud skall nå ut krävs så naturlig andningsförmåga som möjligt (Holle 1987, s. 70). 19

20 3 Fallbeskrivningar I följande avsnitt kommer jag skriva om genetiken och miljön runt tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag tar även upp olika funktionsnedsättningar som kan ha egenskaper av symptom till vissa diagnoser och hur den psykosociala miljön kan ha inverkan på tvillingars liv. Jag beskriver även mitt arbete med två tvillingar Daniel och Maria från första mötet och framåt. I intervju med mamman medföljer en kort bakgrund om tvillingarna var för sig. 3.1 Daniel och Maria Arv och miljö I flera intervjuer med Daniel och Marias mamma, har jag fått ta del av en mängd information om hur genetiken och miljön runt Daniel och Maria är, även sett i historiskt perspektiv. I släkten på både mammans och pappans sida finns symptom liknande ADHD och Asperger syndrom. Inga tidigare diagnoser har ställts i släkten, då de aktuella personerna inte har utretts. Både Daniel och Maria har vissa likheter med några av släktmedlemmarna när de var unga så som att vara speedade, ha svårt att sitta stilla, känna rastlöshet och rädsla för att bli sjuka som exempel. I släkten har det förekommit mildare grader av missbruk, överaktivitet och impulsivitet där busstreck och hyss har förekommit i stor skala. Det skall tilläggas att varken Daniel eller Maria har eller har haft något missbruk. Även viss psykisk ohälsa har förekommit och förekommer i släkten. Det finns även fler tvillingar i släkten, där misstanke om vissa drag av ADHD och Autismspektrumsyndrom nämns. 20

21 3.2 Tvillingstudier I följande faktadel skriver jag genom olika svenska tvillingstudier om förekomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos tvillingar, och hur genetiken och miljön påverkar dessa Beteende; genetik och miljö I dag pågår många olika forskningsprojekt om tvillingar runt om i världen. Bara i Sverige förekommer cirka 30 stycken forskningsprojekt som grundas på Svenska tvillingregistret vid Karolinska Institutet vilket är världens största register för tvillingar. De fakta ur forskningsresultat som jag lägger vikt vid är om, och hur arv och miljö och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan kopplas till tvillingar. Paul, professor i genetisk epidemiologi och chef för Svenska tvillingregistret vid Karolinska Institutet, forskar om arvet och miljöns betydelse för olika typer av beteenden. Främst gällande barn och deras hälsa. I rapporten Bara tillsammans kan gener och miljö orsaka beteenden, beskriver han i sin forskning om arvet och miljöns påverkan hos individen (Lichtenstein 2011). Varken gener eller miljön har enskild betydelse som grund för olika personlighetstyper eller beteenden. Istället handlar det om hur arv och miljö påverkar varandra i sin helhet. Med andra ord vill han säga att miljön påverkar vilka gener som aktiveras och vice versa har våra gener betydelse för den miljö vi är i (Lichtenstein 2011). Stor enighet runt om i forskarvärlden, påvisar att både arv och miljö gemensamt har betydelse. Vid olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som schizofreni, bipolär sjukdom, ADHD och autismspektrumstörning, spelar de genetiska faktorerna en viktig roll. Samtidigt har miljöpåverkan en viktig funktion då individen formas efter olika situationer som exempelvis uppfostran. Om ett barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning växer upp i en familj där förutsättningarna är optimala, kan funktions-nedsättningen vara mild. I en familj där förutsättningarna är försämrade av olika anledningar, är risken stor att 21

22 funktionsnedsättningen förstärks och eventuella svårigheter blir till ett lidande för barnet. Det vill säga tillsammans formar gener och miljön barnets beteende (Lichtenstein 2011). Gener påverkar människan genom känslor och tankar som formar våra beteenden. Däremot beror beteenden och tankar på hur individer fungerar utifrån hur miljön är runt omkring. Det vill säga både arv och miljö påverkar tillsammans. Vid funktionsnedsättningar som ADHD och antisociala beteenden har det visat sig att den genetiska verkan står för ett ihållande beteende medan miljön har en mera tillfällig effekt (Lichtenstein 2011). Däremot visade det sig att åkommor som ångest, rädslor och depressioner fungerade som olika genetiska faktorer i olika delar av utvecklingen. Även om generna har en central del gällande ångest, rädslor och depressioner är det olika gener som fungerar vid olika tillfällen. Som exempel har forskning visat att livshändelser som skilsmässa och arbetslöshet har en genetisk betydande effekt, medan dödsfall i familj har en mindre betydande genetisk karaktär (Lichtenstein 2011) ADHD ADHD är en till stora delar en ärftlig funktionsnedsättning, med olika varierande störningar där tillstånden är svårast i barndomen (Larsson et al. 2011, s ). De tre kärnsymtomen som kännetecknar just ADHD är svårigheter med uppmärksamhet, överaktivitet samt impulsivitet (Duvner 1997, s. 19). När tvillingarna i studien var åtta nio år visade det sig att genetiska och miljömässiga faktorer hade en viktig roll gemensamt i enskilda fall. Däremot när tvillingarna var år fann man att de genetiska faktorerna var betydligt mer avgörande än de miljömässiga, som endast hade en marginell inverkan. Resultatet visar en gemensam genetisk faktor som påverkar över tid det vill säga en ihållande gränsöverskridande gen som påverkar ouppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. Dessutom påvisar studien att genernas orsakssamband är oberoende av varandra (Larsson et al. 2011, s. 71). 22

23 3.2.3 Autismspektrumstörning och autismliknande egenskaper Syftet med denna studie är att försöka påvisa om det finns genetiska samband mellan arv och miljö kombinerat med autismspektrum och autismliknande egenskaper. Föräldrar till tvillingar i åldern 9 12 medverkade i en telefonintervju om tvillingars psykiska tillstånd och autismspektrum (Lundström et al. 2011, s. 46). Resultatet av studien visar att mellan Asperger syndrom och autismspektrumstörning, förekommer det starka samband. Likaså fann forskarna en tydlig ärftlighet sinsemellan autism och autismliknande egenskaper. Det vill säga att det finns ett genmässigt ärftligt samband dem emellan. Sammantaget kan autismspektrumstörning och Asperger syndrom härledas till samma genetiska samband, men de skiljer sig från varandra gällande svårighetsgrad av funktionsnedsättning. (Lundström et al. 2011, s. 46, 49, 51). Autismspektrumstörning och Asperger syndrom är funktionsnedsättningar som kännetecknas bland annat genom socialt ointresse och sociala anpassningssvårigheter, avvikande beteende med specifika intressen samt kommunikationsproblem. Studien visar även att Autismspektrum och Asperger syndrom ofta har en tilläggsdiagnos. Främst gäller det ADHD som autismspektrumstörning har starka kopplingar till och uppmärksamhetsstörning är starkt förknippat. Senare forskning har visat att anhöriga, föräldrar och syskon till barn med autismspektrum har noterats för liknande egenskaper där påtagliga kommunikativa och sociala svårigheter varit påfallande. Troliga faktorer till autismspektrumstörning är komplikationer vi födseln, mutationer och kromosomavvikelser. (Lundström et al. 2011, s. 46) Childhood (ADHD) Childhood attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den engelska beteckningen på denna kvantitativa studie som omfattar 8500 tvillingpar. Syftet med denna studie är att hitta genetiska samband gällande ADHD och liknade undergrupper så som ADD. Likaså vill forskarna undersöka könsskillnader i de genetiska eller miljömässiga effekterna. Detta genom att intervjua föräldrar till dessa tvillingar. I analysen fann forskarna samma genetiska kopplingar mellan ADHD och liknande undergrupper så som ouppmärksamhet, 23

24 överaktivitet och impulsivitet, vilket även kan stödjas av diagnosmallen DSM-IV (Larsson et al. 2011, s. 2). Denna studie stödjer även tidigare forskning inom området att tydliga underlag för att ADHD bör användas som ett begrepp snarare än som en störningskategori. ADHD med olika variationer av egenskaper kan även bestå av varierande kognitiva svårigheter som avvikande personlighetsdrag, anpassningssvårigheter liksom psykiska problem. Resultatet överensstämmer även med tidigare studier att det finns starka samband mellan psykosociala motgångar och ADHD oavsett kön. Därmed vore det lämpligt att även fokusera på dess mildare variationer av egenskaper och se dess genetiska koppling till ADHD som begrepp (Larsson et al. 2011, s ). Överlag visar tidigare tvillingstudier att de genetiska faktorerna har stor betydelse, även när det gäller ADHD. När det gäller miljömässiga faktorer finner man belägg för samband med symptom på ADHD. Med detta tydliggörs att genetiska och miljömässiga faktorer av ADHD sker oberoende av kön vilket innebär att ADHD förekommer hos både män och kvinnor (Larsson et al. 2011, s. 15) Geners påverkan på miljön Lite oväntat påvisar den forskning som gjorts inom området att individen och dennes gener påverkar dess miljö. Som exempel är vissa livskriser som skilsmässa och arbetslöshet arvsmässigt belagda och påverkar generna. Däremot när det gäller exempelvis dödsfall inom familj eller släkt, aktiveras andra gener som inte är arvsmässiga eller har mindre betydelse i sammanhanget. Märkligt nog är det dessutom barnens gener som påverkar hur föräldrarna uppfostrar dem och som formar deras miljö (Lichtenstein 2011). 24

25 3.2.6 Genetiken av Autismspektrumstörning och relaterande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i barndomen The genetics of autism disorder and related neuropsychiatric disorder in chilhood, är en rapport som baseras på CATSS-studien som är ett av Karolinska Institutets många olika tvillingprojekt. Studien grundas på de tvillingar som är födda mellan 1992 och Målet med studien är att studera hur arv och miljö påverkar barn och ungdomars beteende och att få en större lärdom varför vissa människor får sjukdomar och andra inte. Här kommer tvillingar in som en viktig faktor i den studien. Genom att studera enäggstvillingar och tvåäggstvillingar i kombination med arv och miljö inom familjen finns förhoppningsvis möjligheten att förstå vanliga sjukdomar. I studien har olika tröskelvärden använts för pojkar och flickor. Studien visar även att det finns betydande samband mellan gener och olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Lichtenstein et al. 2010, s. 1). Enäggstvillingar löper större risk att få någon funktionsnedsättning inom autismspektrum än tvåäggstvillingar. Detta beroende på att enäggstvillingar har exakt samma genuppsättning. Tvåäggstvillingar har ungefär hälften av varandras genuppsättning. Om enäggs-tvillingar inom ett område är mer lika varandra än tvåäggstvillingar beror detta på de arvsanlagen (Lichtenstein et al. 2010, s. 1). Studien påvisar dessutom att av de tvillingar som har diagnostiserats med autismspektrum har trettiofyra procent även inlärningssvårigheter. Dessa är även genomgående för de andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna så som ADHD, DCD (Developmental Coordination Disorders) (Utvecklings- och koordination störning) och ticssyndrom. Pojkar har större benägenhet att ha någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning än flickor, detta gäller samtliga diagnoser (Lichtenstein et al. 2010, s. 3). Arvsmässigt visar det sig även att generna har en mer central roll än de miljömässiga faktorerna, för att individen skall få någon funktionsnedsättning som exempelvis ADHD. När det gäller ticssyndrom och DCD spelar miljöfaktorerna en viss roll, dock marginell. Främst ticssyndrom har visats sig ha koppling till miljömässiga faktorer, där familjegräl är ett element i detta (Lichtenstein et al. 2010, s. 3, 5). 25

26 Femtioen procent av barnen med autismspektrumstörning har även en ADHD-diagnos. Utfallet för enäggstvillingar med kombination autism och ADHD är fyrtiofyra procent för båda tvillingarna. Gällande tvåäggstvillingar är utfallet femton procent. Dessutom är benägenheten större för enäggstvillingar än för tvåäggstvillingar att få andra sjukdomstillstånd än neuropsykiatriska störningar. Studien visar att det finns betydande samband mellan arv och olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Lichtenstein et al. 2010, s. 3). Viktigt att tillägga är att tvillingar inte bör representera den allmänna befolkning i hur hälsoproblem är, men studien visar att det finns en ökad risk för tvillingar att få autism (Lichtenstein et al. 2010, s. 6). 3.3 Daniels bakgrund Daniel är 13 år, tvåäggstvilling och går i sjätte klass. Hans stora intresse är fotboll. Han växte upp tills han var sex år med mamma och pappa, Därefter separerade föräldrarna. Daniel har alltid stått nära i relation till sin tvillingsyster. Även efter föräldrarnas separation hände mycket för dem båda, då de tidvis var separerade från varandra. Daniel har alltid haft många vänner och varit den bland kamraterna som alltid utförde hyssen. Redan som treåring, upplevde föräldrarna och förskolepersonal att Daniel var lite extra busig, inte elak eller bråkig, men lite som Emil som förskolepersonalen uttryckte sig. Personalen i förskolan föreslog redan då att föräldrarna skulle kontakta BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) för en utredning av Daniel. Med tanke på att han var för ung för en utredning vid denna tidpunkt, avvaktade föräldrarna med vidare kontakter. I förskoleklassen, när Daniel och hans klasskamrater busade och skojade, var det alltid han som tog på sig skulden om det var något som hade gått sönder eller dylikt. Detta ledde till att han alltid skulle skydda andra utom sig själv. I tidig ålder skyddade han även sin tvillingsyster. Ingen fick röra henne, så även i dag. Han lade ner mycket energi på att 26

27 försvara sin omgivning. Vid varje motgång som han fick, hade han svårt att hantera dessa och mådde mycket dåligt. Under lågstadiet var Daniel mycket duktig i skolan. Han behövde inte anstränga sig så mycket. Hans specialitet var matematik och hade årskurs fems matematikbok. Under mellanstadiet hade Daniel svårare med koncentrationen och det gick sämre i skolan. När mamman separerade från sin sambo (som inte är Daniels och Marias pappa) vintern 2010/2011 fick det all oro och ångest som Daniel haft inom sig att explodera. Som tidigare, tog han på sig skulden till separationen och samtidig kände han sig sviken. Detta gav utlopp till de svårigheter som kom att utvecklas. Han utvecklade bl.a. svåra tvångssyndrom, men fick även svåra koncentrationssvårigheter, och han blev en pajas som ställde till det för sig, framför allt i skolan. Han gjorde narr av sig själv och återigen skuldbelade han sig för allting. Detta ledde till att Daniels mamma kontaktade och frågade mig om jag skulle kunna behandla Daniel med FMT, då jag redan arbetar med tvillingsystern. Under den här perioden inleddes även en utredning av BUP. Han fick till slut diagnosen ADHD i slutet av februari Hans mamma berättade ett intressant exempel för mig som avspeglar lite av hans personlighet: Daniel spelar fotboll och kan spela på alla positioner utom anfallare. För om och när han får bollen för att göra mål, så stannar han upp och står stilla med bollen. Som om han inte vet vad han ska göra. Däremot när han spelar exempelvis mittfält så har han medspelare runt om sig, vilket gör att han känner sig trygg i situationen och kan då leverera ett bra bollspel. 27

28 3.4 FMT med Daniel Min första träff med Daniel i FMT skedde i februari Fram tills februari 2012 har vi träffats 23 gånger. Inför den första sessionen kom jag och Daniels mamma överens om att följa upp efter fem gånger och titta på de inspelningar jag gjort med honom. När jag började med behandlingen i februari hade Daniel det mycket svårt i skolan. Vid första mötet satte han sig försiktigt på stolen och var spänd. Jag hade placerat en virveltrumma rakt framför honom med en cymbal på vardera sidan. När jag gav Daniel trumstockarna för att sätta i gång tog han upp sin vänsterarm i maghöjd med hårt grepp runt trumstocken. Armen var kvar i samma läge medan den högra började spela. Daniel tittade noggrant på hur jag spelade. Jag blev mycket fundersam över varför han inte använde sin vänstra arm. Många tankar gick igenom mitt huvud. Vi fick från början igång en bra samverkan. Daniel satt bra på stolen med båda fötterna stadigt mot golvet. Efter inledningen, ville jag ta reda på vad det var som fick Daniel att ha sin vänsterarm böjd i maghöjd och varför han inte använde den. Till en början tog jag bort cymbalerna och endast trumman stod framme. När vi satte gång att spela hände samma sak igen. Vänsterarmen var i böjläge i maghöjd. Nu började jag observera vänsterarmen intensivt. Jag upptäckte att den var sluten nästan hela tiden och var i stort sett fast i samma läge vid magen. Vid få tillfällen vilade han armen genom mycket korta strykningar över benet. För att få igång en aktivitet i den vänstra armen och handen, gav jag honom en trumstock i den. Dessutom placerade jag en cymbal på den vänstra sidan av virveltrumman, för att han förhoppningsvis skulle spela på den. När jag först skulle lämna över trumstocken till den vänstra handen ville han endast ta den med den högra. Med lite lirkande tog han emot den i vänster hand. Mycket riktigt fick Daniel igång en rörelse i vänster arm och hand. Rörelsen var mycket försiktig. När jag gjorde avslut förde han upp armen direkt som tidigare i maghöjd. Jag höjde och sänkte cymbalen för att Daniel skulle få arbeta så mycket som möjligt med vänster arm. Sedan bytte jag, så han fick arbeta med höger hand. Därefter fick han spela på 28