Initiativ - handling - samverkan

Transkript

1 Frida Uneback Initiativ - handling - samverkan Hur Funktionsinriktad musikterapi kan vara ett medel för barn med autism Examensarbete 15 hp Utbildningen i Funktionsinriktad musikterapi (FMT) Datum: Handledare: Margareta Eriksson Musikhögskolan Ingesund Arvika Tfn Fax Info@imh.kau.se

2 Sammandrag Att kommunicera och utifrån det ta initiativ och utföra en handling är för många barn svårt. Tillkommer det dessutom en funktionsnedsättning försvårar det oftast situationen. Förmågan till samspel, initiativ och handling kan då behöva medvetandesgöras med hjälp av olika medel. Syftet med detta examensarbete är att beskriva FMT-metoden, samt att nå en djupare kunskap kring ämnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nå samverkan med barn med autism och autismliknande drag. Litteraturstudie har genomförts i ämnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av två barn som jag följt under utbildningens gång. I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gäller förmågan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestämd handling med FMT-metoden som medel. Nyckelord: FMT-metoden, musikterapi, autism, autismliknande drag, samverkan

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Upplägg/disposition 6 2. Bakgrund Musikterapins historia Musikterapin idag FMT-metoden MUISK Funktionsinriktad musikterapi Musikens roll i behandling Målbeskrivning Attribut Kodbeskrivning FMT-kriterier Teoretiker Fallbeskrivningar Autism och autismliknande drag Historik Diagnoskriterier för autism Orsaker till autism Autismliknande tillstånd Andra tillstånd av nedsatta förmågor Annorlunda tänkande och beteende Utvecklingsstörning Adept A, Saga Arbetet med Saga Adept B, Maria Arbetet med Maria Resultat av arbetet med Saga och Maria Resultatsammanfattning och diskussion 39

4 5. Slutsats 42 Källförteckning 43 Bilaga 46 Bilaga 1 46

5 1. Inledning - Varför pratar du inte? - Här inne pratar musiken! - Jaha! Det är en otroligt härlig upplevelse att möta barnet utanför terapirummet och känna förväntan eller kanske en viss osäkerhet över vad som komma skall. Efter ovanstående konversation tågar barnet in i rummet och nyfikenheten tar över. Efter att ha studerat fyra år vid instrumental- och ensemblelärarutbildningen med inriktning på tvärflöjt vid Musikhögskolan i Piteå gav jag mig ut i arbetslivet. Det var en arbetsmarknad som var betydligt svårare att få ett fast jobb i, än jag anade då jag fortfarande studerade. Nu, efter sex år ute i arbetslivet har jag hunnit reflektera och begrunda hur skolans värld fungerar, både vad gäller värdegrunder och musikaliska aspekter. Jag har funderat mycket över musikens påverkan på individen, pedagogikens roll i samhället och hur dess utveckling har påverkat oss som pedagoger, både nyutexaminerade och de som har lång arbetslivserfarenhet. Med dessa tankar i bakhuvudet funderade jag på hur jag som person och pedagog skulle kunna göra något för att påverka utvecklingen inom skolan. Det var här som tanken väcktes att jag skulle vidareutbilda mig. En viktig aspekt var dock att musik skulle innefattas i en eventuell utbildning. Hur kan jag beröra och nå en individ via musiken, är en frågeställning som jag ofta har funderat över under mina yrkesverksamma år som musiklärare. Detta fångade mitt intresse och jag kom i kontakt med Funktionsinriktad musikterapi (FMT), vilket jag kände var en metod som jag ville fördjupa mig inom. Efter att nu studerat på distansutbildningen till musikterapeut via Musikhögskolan Ingesund i Arvika tillhörande Karlstads Universitet, känner jag att jag har förändrats som person, pedagog och nu senast tillkomna benämningen terapeut. I mitt arbete som pedagog/terapeut blir det många intressanta och givande möten med människor, vilket jag ser som en enorm förmån. Under utbildningens gång har jag kommit i kontakt med barn i behov av särskilt stöd, bland annat barn med autism och autismliknande tillstånd. Detta har fångat mitt intresse varför jag nu i detta examensarbete valt att undersöka och göra fallbeskrivningar om barn med denna problematik. Bara på de år jag nu studerat vid FMTutbildningen har min kunskap och erfarenhet mångdubblats. Min nyfikenhet har väckts för 5

6 hur jag som terapeut kan arbeta med barn med autism för att göra vardagen och skolgången mer tillgänglig utifrån barnets behov. 1.1 Syfte och frågeställning Mitt syfte med detta arbete är att få en djupare kunskap kring autism och FMT-metoden samt vad jag som FMT-terapeut kan göra för att utveckla möjligheterna för barnet till samverkan med omgivningen i och utanför terapirummet. Frågeställningen kring mitt arbete är: Hur kan FMT-metoden påverka barnet att: ta eget initiativ? utföra en egen handling? samverka med omgivningen? 1.2 Upplägg/disposition Innehållet i mitt examensarbete har jag valt att basera på arbetet kring barn med autism och autismliknande tillstånd. Under utbildningens gång har jag fått förmånen att arbeta med barn med dessa symptom varför jag valt att studera mer kring detta. I arbetet sammanfattar jag musikterapins historia genom tiderna samt ger en mer detaljerad beskrivning om FMT-metoden. Jag har baserat mitt arbete på fallbeskrivningar där jag samlat in material från FMT-sessioner i form av anteckningar, journaler och videoinspelningar. I examensarbetet har jag valt att beskriva två flickor som jag följt under snart två års tid. Hösten 2007 startade jag FMT-sessionerna med flickorna och har sedan träffat dem kontinuerligt en gång i veckan med undantag för lov och semesteruppehåll. Efter fallbeskrivningarna följer resultat av arbetet med flickorna och därefter en resultatsammanfattning och diskussion kring arbetet. Jag avslutar med slutsatsen där jag gör en övergripande sammanfattning av arbetet. 6

7 2. Bakgrund Musikterapi, en behandlingsmetod inom bl.a. psykoterapi, specialpedagogik och sjukgymnastik, som går ut på att med musiken som medel behandla sjukdomstillstånd och uppöva olika funktioner hos en individ. (Bonniers Musiklexikon 1995, s. 311). Begreppet musikterapi har många olika definitioner. Musikterapi är en behandlingsform där kunskaper inom psykologi, specialpedagogik och psykiatri är viktiga beståndsdelar. (Ruud 1982, s. 21) Lasse Hjelm (grundare till Funktionsinriktad musikterapi) definierar musikterapi som en musikverksamhet med utommusikaliska mål där musiken är ett hjälpmedel för att skapa förutsättningar till eget handlande (Hjelm 2004, B.1 s. 3). 2.1 Musikterapins historia Upplevelser där musiken har en central roll, har i alla tider berört människan både till kropp och till själ. Musiken har också alltid haft en stark koppling till medicin, hälsa och terapi. Ur historiskt perspektiv nämns tre huvudgrupper där musikterapi förkommer. Det är indelat i magiska grunder, religiösa sammanhang och logiskvetenskapliga principer och grunder (Dyreborg 1975, s. 10). Med en magisk sjukdomsuppfattning är det tron på onda andar eller demoner som intar människan och gör henne sjuk. Genom musikaliska ceremonier driver medicinmannen som här har en central roll, ut de onda andar och demoner som tagit fäste i den sjukes kropp (Dyreborg 1975, s ). När vi pratar om den religiösa uppfattningen är det människans synder som bestraffas av Gud och gör henne sjuk. Även här används musiken som medel för att komma i kontakt med gudarna. I det gamla Grekland (500-talet f.kr.) var Apollon både musikens och läkekonstens gud, och därför var musiken ett naturligt medel då människan önskade hans hjälp vid behandling. Förutom att musiken var ett medel för att kommunicera med gudarna, medförde musiken upplevelser som för en tid kunde dämpa smärta och ångest och på så sätt ge lindring (Dyreborg 1975, s ). Först med det mer rationella tänkandet lades fokus på kontakt med logiken kring sjukdomstillfället och man kunde se att framkallandet av sjukdomen kunde ha ett samband med människans kroppsliga processer att göra. Sjukdom uppfattades som en rubbning av 7

8 harmonin och balansen i själ och kropp och här hade då musiken, som enligt grekerna bestod av ordning och harmoni, en helande verkan. Det konstaterades att musikens vibrationer från instrumenten hade en positiv inverkan på människan och dess svängningar fick kroppens sjuka celler att vibrera och få nytt liv (Dyreborg 1975, s. 12). Många av musikterapins tankar och idéer utformades redan av antikens filosofer. Det var i och med Pythagoréernas uppfattningar om musik och terapi under 500-talet f.kr. som de första rationella teorierna kom i form av empirisk data såsom listor med symptom och botemedel och även teorier som försökte tolka vad sjukdom och hälsa var. Pythagoréerna menade att harmoni mellan matematiska tal och kropp betydde skönhet, hälsa och välbefinnande. Om denna harmoni stördes blev sjukdom en följd av det. I musiken fann Pythagoréerna även läran om harmoni och tal, där den var en viktig del i deras lära, förutom matematik och medicin. I musiken fann de grundläggande principer för tal och harmoni, med andra ord musikens tallära och där eftersträvades att finna noggrann kunskap och beskrivning av musikaliska fenomen. De ansåg att det inom människan fanns en musikalisk struktur som i makrokosmos, och att rubbningar i denna struktur kunde leda till sjukdom och död. På detta sätt uppstod möjligheterna att använda musik i medicinens tjänst och därigenom upprätthålla harmonin mellan det fysiska och det psykiska. Pythagoréerna använde sig av musik i speciellt utformade melodier mot t.ex. upprördhet, svårmod, smärtor, vredesutbrott, förbittring och själslig förvirring (Ruud 1982, s ). Platon, som levde två århundraden senare än Pythagoras, sammanförde sina tankar om tillfrisknade och sjukdom med sin föregångares idélära. Platon såg världen som ett levande väsen utrustad med en själ och kropp, där den mänskliga organismen är en avbild av världen. De fyra elementen eld, vatten, luft och jord går därför också att återfinna i den mänskliga organismen. Rubbas dessa fyra element leder det till sjukdom hos människan. Med terapins hjälp kunde människan dock bringa ordning bland elementen, få själen i samklang och åstadkomma harmoni mellan kropp och själ. En annan historiker under antiken var också Aristoteles som kan betecknas empiriker, då han lade större vikt vid att sinnena kan ge oss värdefull och pålitlig kunskap. Aristoteles såg till musikens olika uttrycksmöjligheter och musiken då kunde användas till olika ändamål såsom rening, uppfostran och bekräftelse. Han såg musiken som ett medel till att bli renad från känslor och lidelser (Ruud 1982, s ). 8

9 Ur historiskt perspektiv nämns medeltiden som en övergång från antiken till renässansen, då det inte tillfördes nya idéer inom musikterapin. Dock kan nämnas att den praktiska användningen av musik i behandling först under medeltiden vann allmänt erkännande. Kristendomen fick också starkt fäste inom musik och medicin under medeltiden. Genom kunskapsförmedling och vetande baserat på bibelcitat och auktoritativa utsagor från präster, låg det till grund för naturvetenskapliga frågor (Ruud 1982, s ). Under renässansen anammades den del av musikterapin som byggde på en mera rationell grund från den grekiska kulturen. Detta uppkom under 1300-talet i och med att den märkliga kultursjukdomen Tarantism spred sig i centrala Europa. Folket trodde att sjukdomen uppkom efter ett bett av den giftiga spindeln Tarantula. Sjukdomen visade sig endast under de varma sommarmånaderna. Symptomen var akuta smärtor, huvudvärk, smärtor i bröstet, vilket i sin tur ledde till att människor dansade vilt omkring. Den enda effektiva behandlingen var musik och dans. Fanns inte musiker att tillgå dog människor inom tjugofyra timmar. Tarantelsjukdomen försvann under 1700-talet och ansågs då vara en av de mest mystiska sjukdomar som funnits, vilket väckte mycket intresse bland läkare i Europa. Från denna tid finns artiklar om patienter med psykiska åkommor som behandlas med musik, och om vilka resultat som kunde uppnås. Under de kommande århundradena fanns musiken med vid behandling inom medicin och levnadslära. På 1800-talet användes musiken som terapi vid psykiska besvär, inom detta område var de franska klinikerna framgångsrika (Dyreborg 1975, s , Ruud 1982, s ) Musikterapin idag Fram till andra världskriget användes huvudsakligen musik terapeutiskt som avslappnande eller stimulerande medel. Musikens terapeutiska möjligheter började på allvar att undersökas 1944, då Music Research Foundation inrättades i USA startades den första utbildningen av musikterapeuter vid universiteten i landet. Musiken användes inom många specifika områden, bland annat i vetenskapliga undersökningar och kliniska erfarenheter (Dyreborg 1975, s. 14). Sveriges historia vad gäller musikterapi uppkom i mitten av 1900-talet i de former vi har idag. Det är två huvudinriktningar inom musikterapin, dels den pedagogiska musikterapin och dels den kliniska musikterapin. Den pedagogiska musikterapin är i första 9

10 hand en specialpedagogisk inriktning som bedrivs vid skolor och institutioner som riktar sig till barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar. Den kliniska musikterapin bedrivs på sjukhus av specialutbildad personal. Under 1970-talet dominerade den pedagogiska musikterapin i Sverige hölls en första kurs i musikterapi i vårt land. Föreläsare var musikterapeuter från länder som kommit längre inom detta område än Sverige, nämligen Norge, Danmark och Finland bildades även Sveriges första förening för Musikterapi Svenska Förbundet för Musikterapi (SFM) 1 (Granberg 2007, s ). Idag finns det olika inriktningar inom musikterapi i Sverige, dels den psykodynamiska musikterapin (Kungliga Musikhögskolan, 2009) och dels den funktionsinriktade musikterapin startades första kursen i musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, med inriktning mot psykoterapi (Granberg 2007, s. 20). Vid Sjöviks folkhögskola startades 1985 en ettårig folkhögskolekurs för musikterapi och specialpedagogik. Sedan 1997 drevs en musikterapiutbildning på basal nivå, dock utan högskolekompetens (Granberg 2000, s. 61). Denna utbildning är numera inte verksam startade Lasse Hjelm, som är grundaren till Funktionsinriktad musikterapi (FMT), Musikterapiinstitutet i Uppsala. År 1988 startades även utbildning inom FMT-metoden vid Musikhögskolan Ingesund som tillhör Karlstads Universitet (Hjelm 2005, s. 16). 2.2 FMT-metoden MUISK MUsik Inför SKolan är en upplevelsebetonad musikverksamhet i grupp som riktar sig till barn i förskoleklass och lågstadiet. MUISK riktas till sexåringar som en förberedande verksamhet inför deras skolstart. Med komponenter som sång, dans, rörelse, ljudskapande och enkelt instrumentspel syftar detta till att stödja barnens helhetsutveckling och att upptäcka de barn som är i behov av särskilt stöd vad gäller t.ex. motorik, perception och koncentration (Hjelm 2005, s. 141). Verksamheten och dess övergripande mål är en väl planerad, strukturerad och nivåanpassad musikverksamhet. Av betydelse är också ett bra samarbete mellan personal i förskoleklass och musikterapeuten, för att på så vis ge barnen en meningsfylld 1 Förbundet ombildades år 2000 till Förbundet för Musikterapi i Sverige (FMS) 10

11 musikverksamhet parallellt med sin ordinarie verksamhet. Hjelm talar om olika mål inom verksamheten och nämner då utommusikaliska och musikaliska mål som två viktiga komponenter. När det gäller de utommusikaliska målen citeras nedan: - stödja barnens helhetsutveckling - stärka motorisk utveckling och koordinationsförmåga - stärka deras perceptuella utveckling - utveckla deras fantasi och uttrycksförmåga (Hjelm 2005, s. 142). Vad gäller de musikaliska målen är nedan citerade betydelsefulla: - skapa en positiv attityd till musik - stimulera barnens musikintresse - föra barnen i kontakt med olika slag av musik - ge barnen delaktighet i det kulturella livet - lägga en grund för ett aktivt musicerande (Hjelm 2005, s. 142). MUISK bygger på att med minimal verbal information och få instruktioner skapa förutsättningar för barnen att uppleva musik. Genom olika aktiviteter tillförs barnen en förbättrad auditiv perceptionsförmåga som genom fasta och väl strukturerade musikmodeller som är anpassade till barnets erfarenhetsnivå. Genom rörelseaktiviteter åstadkoms en funktionshöjning, en förbättrad kroppskontroll och kroppstrygghet, vilket resulterar i en förbättrad uthållighet hos barnet (Hjelm 2005, s ). Upplevelser är en benämning som det läggs stor vikt vid i MUISK. Upplevelser är en viktig och betydelsefull del i ett barns utveckling. I MUISK betonas de positiva upplevelserna. Verksamheten genomsyras av kravlöshet, prestationslöshet, att inte lära, inte träna och inte öva. Fokus ligger på att arbeta med musik - upplevelser - utveckling. Med hjälp av MUISK i förskoleklass kan en FMT-terapeut läsa av barn i dess utveckling och på så sätt avläsa avvikelser och koncentrationsproblem hos de barn som kan vara i behov av särkskilt stöd för att klara av sin framtida skolgång (Hjelm 2005, s ) Funktionsinriktad musikterapi Funktionsinriktad musikterapi grundades 1987 vid Musikterapiinstitutet i Uppsala. Formen till metoden lades redan under talet av Lasse Hjelm, musikpedagog och musikterapeut. Han fick i uppdrag av Kommunala musikskolan och Akademiska sjukhuset 11

12 i Uppsala att genomföra ett projekt på Folke Bernadottehemmet i nämnda kommun, där musik var i fokus som medel för att arbeta med barn och ungdomar med rörelsehinder (Hjelm 2005, s ). FMT-metoden är en neuromuskulär metod där impulser tillförs hjärnan genom muskler och nerver. Genom att arbeta med det sensomotoriska systemet (sinnen och muskler) kan emotionella system påverkas. Kroppskontrollen (rörelsemönstret) bearbetas och utvecklas liksom perception och andning (Hjelm 2005, s. 11). Metoden är ickeverbal. Med det menas att det inte förekommer några muntliga instruktioner. Terapeuten vill att adepten 2 själv skall finna lösningen, för att på så sätt utvecklas genom det. FMT-terapeuten ger heller inga kommentarer eller anvisningar under behandlingen och verbalt beröm förekommer inte. Adepten får dock bekräftelse i sina handlingar från denne då terapeuten finner lösningar under behandlingens gång. Utan verbal påverkan menar Lasse Hjelm att det skapas utrymme för spontana reaktioner hos adepten i form av rörelser, som ger direkta förbindelser till sensomotoriska områden i hjärnan. På detta sätt främjas en för individen utökad rörelserepertoar, vilket leder till utveckling av dennes kroppsbalansering, stabilisering och strukturering, allt via den egna drivkraften. Det är viktigt att påpeka är att terapeuten följer adeptens funktionsnivå steg för steg. Musiken utgör en ledande, bekräftande och lustfylld form i denna process. Behandlingen sker enbart individuellt. Viktigt är att miljön där behandlingen görs är trygg och lugn, liksom att återkommande befinna sig i samma lokal med inte allt för stora förändringar och starka konstraster t.ex. i form av färg och möblering (Hjelm 2005, s ) Musikens roll i behandling Musiken är ett redskap och ett medel i FMT-behandlingen. Ett medel som utvecklar och stimulerar associations- och minnesfunktionerna utifrån adeptens tillgängliga erfarenhetsnivå. Med musiken som medel skapar terapeuten och adepten en tillitsfull kontakt och där samverkan sker utan muntliga instruktioner. Musiken skapar trygga strukturer och skapar förutsättningar för ett agerande då musiken bidrar till ett igenkännande vilket leder adepten vidare i sin personliga utveckling (Hjelm 2005, s. 127). 2 Person som tar del av behandling 12

13 2.2.4 Målbeskrivning Nedan citeras: - Att med musik locka fram spontana uttryck och rörelser, som senare kan organiseras till förmån för individen i syfte att skapa och bibehålla en relevant självbild. - Att med musik befrämja en fördjupad koncentration kontra avspänning. - Att genom återkommande musikstrukturer utnyttja, och stärka, associationsoch minnesfunktioner i syfte att strukturera individens beteendemönster och begreppsfunktioner. - Att med musik skapa situationer som kan befrämja en utveckling mot att aktivt kunna ge uttryck för känslor och upplevelser. - Att genomgående servera våra musikstrukturer och modeller på en så anpassad nivå, att musik i likhet med det talade språket kan bli en egendom för människan i utveckling (Hjelm 2005, s ) Attribut FMT-terapeutens verktyg är ett akustiskt piano, där man arbetar mycket med dess vibrationer som uppstår vid anslag av pianots tangenter. Adepten spelar på olika former av slaginstrument så som trummor och cymbaler. Då ett av terapeutens delmål är att aktivera adepten, är slaginstrument ett bra medel. En annan aspekt är att trummorna och cymbalerna som adepten använder sig av inte är bundna till någon enskild ton eller ackord. Detta ställer inte något krav på adepten att placera klangerna i något formellt fack som melodi eller harmonimodell. Instrumenten är också lätta att justera, vilket är en nödvändighet då man arbetar mycket med hållning utifrån individens kropp och balans. I utrustningen av instrument ingår också olika former av blåsinstrument, t.ex. förpreparerade blockflöjter som vid spel klingar i olika toner. Andra blåsinstrument som används är de s.k. ACME-instrumenten. Här finns varierande storlekar och också varierande motstånd vid blås i dem, vilket är stimulerande vid arbete med andning och munmotorik (Hjelm 2005, s ). Vid spel på slaginstrumenten används olika former och storlekar på trumstockar i behandlingen. Med hjälp av dessa kan terapeuten möta de skiftande behov vad gäller handgrepp och dess utveckling. Ett annat viktigt attribut i behandlingen är stolen. Här arbetar terapeuten mycket med att få adepten att nå ett så optimalt sittande som möjligt. 13

14 Detta förutsätter justerbara stolar i många olika storlekar, såväl med som utan ryggstöd, för att nå en för individen bra sittställning under terapistunden (Hjelm 2005, s ) Kodbeskrivning Med pianot som attribut spelar terapeuten olika koder. Detta är specialskrivna melodislingor som var och en är kopplade till en specifik uppställning av attribut, dvs. trummor, cymbaler eller blåsinstrument. Det finns inget utrymme till improvisation. Däremot läggs stor vikt vid att koderna utförs exakt. Metoden bygger på ett 20-tal koder vilka är skapade i en stegringsmodell, som i sin tur överensstämmer med den utvecklingsteoretiska linje som förespråkas inom metoden (Hjelm 2005, s 62-63). Med hjälp av specifika uppställningar med tillhörande melodislinga avläser terapeuten exempelvis reaktion, sampel, rörelsemönster och motorik hos adepten. För att rama in FMT-sessionen spelar terapeuten en speciell kodmelodi. Det blir ett igenkännande moment som ger trygghet och lugn för adepten (Hjelm 2004 B, kodbeskrivningar). Det finns koder som har till syfte att framkalla en reaktion hos adepten för att få denne att ta egna initiativ till handling och samverkan. Med andra koder får adepten arbeta med läsriktningen för att på så sätt stimulera denna och rum-/tidsuppfattningen. För att arbeta med liksidiga rörelser använder vi oss av andra uppställningar av instrument för att nå dessa rörelsemönster. När det gäller arbetet med två eller flera ting finns det speciella koder för detta. Perceptionen är en viktig del och ett moment som bearbetas mycket i kodspelet. Genom att vidga uppställningen av instrumenten i ett omfång utifrån adepten, får denne arbeta med balansen, den visuella och den auditiva perceptionen och även bearbeta tiden det tar att utföra handlingen. Arbetet med adeptens förmåga till att lösa modell och logik löper genomgående i de olika koduppställningarna. För att stimulera munmotoriken används speciella koder för blåsinstrumenten, som har olika luftmotstånd vilket gör att adepten drivs till att styra sin andning och luftström (Hjelm 2004 B, kodbeskrivningar) FMT-kriterier FMT-terapeuten använder sig av ett flertal kriterier som bas för behandling av adepten, där terapeuten bedömer och beaktar helheten och möjligheten för adepten att samordna 14

15 rörelser och logiskt tänkande. En observation görs då terapeuten träffar adepten för första gången. Vid sessionen arbetar terapeuten utifrån kriterierna och kan i undantagsfall använda sig av IFI 3. Med detta menas att terapeuten vid observationstillfället påvisar en viss handling/rörelse, för att utifrån den avgöra barnets förmåga till initiativ och handling. Ett annat verktyg är att filma adepten under behandlingen. Dessa observationstekniker kan också vara betydelsefulla för samarbete med andra instanser som är kopplade till adepten såsom läkare, sjukskötare, skolpsykologer och inte minst föräldrar och lärare (Hjelm 2005, s. 215). KFU/Stabilitet Grundläggande för en relevant behandling är en stabil kroppskontroll. Känsla för underlaget (KFU) anses vara en grundsten i människans totala funktion. Inom FMT är detta ett begrepp som läggs stor tyngd vid. En balanserad kropp i samarbete med rygg, svank och nacke resulterar i en stabil sittställning. Viktigt är också att fötterna har en bra förankring i golvet (Hjelm 2005, s. 204). Sidoskillnad Om en funktionsskillnad överstiger den vanliga dominansen tillför detta individen en osäkerhet och i många fall motoriska svårigheter. Tar dessutom ena sidan över så att då sidoskillnaderna blir för stora kan detta medföra stora svårigheter i samordningen av kroppshalvorna, vilket kan leda till osäkerhet hos barnet. I skolvärlden yttrar det sig främst i inlärningsproblematik (Hjelm 2005, s. 205). Separata sidoskillnader För att kontrollera olika rörelser samtidigt på kroppens båda sidor, krävs det såväl stabilitet som en god kroppskontroll. Dessutom krävs en bred perception för att kunna avläsa situationer utanför fokus. Det kan handla om att t.ex. peka i en bok med ena handen och samtidigt göra anteckningar med den andra. Här krävs alltså att barnet har kontroll över rörelserna (visuellt och auditivt 4 ), för att detta skall fungera, vilket inte alltid är en självklarhet (Hjelm 2005, s ). Bålrotationen utgör en viktig grund i människokroppens funktionella system, då det står för stabilitet vad gäller fötter, ben och bäcken. Man pratar också om bröstkorg/skuldror, hals, huvud och armar som ett viktigt system kopplat till bålrotation. Enligt Lasse Hjelm försämras stabiliteten i kroppen om inte bålrotationen medverkar på ett relevant sätt. Likaså berörs sidoskillnaderna negativt vid avsaknad av rotation i bålen. De separata sidorörelserna är beroende av en god bålrotation och korsrörelser fungerar inte 3 Indirekt fysisk information 4 hörseln 15

16 utan dess medverkan. En fungerande totalperception är helt beroende av en god bålrotation. (Hjelm 2005, s. 207) Inom FMT-metoden har bålrotationen kommit att bli en mycket viktig del inom behandlingen. Bålrotationen utvecklas mellan det att barnet är åtta månader upp till tolv års ålder (Hjelm 2005, s ). Med korsrörelser menas förmågan att kunna korsa händer och armar över medianlinjen 5. Detta är en rörelse som inte är självklar då det i övergången mellan höger och vänster hjärnhalva måste ske ett samarbete då t.ex. höger hand gör en rörelse framför kroppen och då korsar vänster hand (Hjelm 2005, s ). Modell/Logik Här bedömer och analyserar terapeuten adeptens möjligheter och förmåga till problemlösning, t.ex. hur adepten avläser rummet, i detta fall de utplacerade instrumenten. Ett annat exempel är hur adepten, helt utan instruktioner eller anvisningar finner en struktur och modell i de former som är uppställda (Hjelm 2005, s. 209). Perceptionen är en väldigt viktig faktor i ett barns utveckling. En kombination av dålig kroppskontroll och svag perception påverkar individens förmåga till att uppfatta, urskilja, lokalisera, diskriminera och tolka de stimuli som omger oss. Enligt Hjelm är den auditiva perceptionen, är den allra främsta och ledande funktionen som människan är beroende av. Han pratar om örat leder ögat ögat leder handen (Hjelm 2005, s. 210). Barnet har till en början en begränsad perceptionsvidd, vilket medför att barnet behöver informationen i fokus, rakt framifrån. Successivt skall varseblivningsförmågan breddas för att samverkan med omgivningen skall fungera. Denna utveckling kan också kopplas till utvecklingen av bålrotationen. Här arbetar FMT-terapeuten med att successivt vidga adeptens perception genom att med instrumentens placering och kodspel nå en större rumsuppfattning. Hörseln är också en viktig del i utvecklingen av perceptionen, där adepten även här tolkar och tar in intryck via detta sinne (Hjelm 2005, s ). Handfunktion FMT-terapeuten arbetar också med handens utveckling. Handen kan avslöja en individs mognadsnivå. Genom att se till de olika utvecklingsstadierna i ett barns handfunktion kan terapeuten urskilja grundorsaker till problemet. Hjelm menar att det går att fastställa vilken typ av problem som framkallat svårigheterna vad gäller t.ex. läsning, stavning eller matematik (Hjelm 2005, s. 208). Genom en genomtänkt terapi kan handfunktionen utvecklas, och påverka grundförutsättningarna för att utveckla en bra läs- 5 Kroppens tänkta mittlinje 16

17 och skrivförmåga hos individen. Här använder sig terapeuten av olika former av trumstockar, där tyngd och tjocklek stimulerar receptorerna i handen (Hjelm 2005, s ). Handledsfunktion Terapeuten avläser även hur adepten arbetar med sina handleder vid spel och iakttar preciserade rörelser som kan ha betydelse för utvecklingen. Även avläsning och kontroll över rörelserna är här en viktig aspekt. Enligt Hjelm kan en handledsflexion 6 vara ett stort hinder i kommunikationen från hand och fingrar till hjärnan, vilket då terapeuten observerar i behandlingen och kan därmed bedöma vilken typ av koder och instrumentuppsättning adepten skall arbeta med (Hjelm 2005, s. 209). Inom FMT har andningen en mycket central roll och är en stor del av helhetstänkandet. Terapeuten arbetar med att stimulera andningen och dess funktioner för att utveckla andningsfunktionen hos individen. Här använder sig terapeuten av många olika blåsinstrument för att på så sätt stimulera andningsorganen och dess funktioner (Hjelm 2004 A, B.2 s. 23). Samverkan Här analyseras adeptens förmåga till samordning av sin repertoar av rörelser och andning. Terapeuten observerar adeptens förmåga att anpassa kroppen till kommande aktivitet och dess förmåga att hantera sin balans och gravitationskänsla och att kunna fokusera och koncentrera sin energi till det för stunden viktiga. Vad som även är av vikt är samverkan mellan adept och terapeut. Man analyserar kunnandet och utvecklingen i förmågan att samverka genom musiken och dess redskap, vilket sker på individens egen utvecklingsnivå (Hjelm 2005, s. 211) Teoretiker Som grund för FMT-metodens utformning tog Lasse Hjelm nedan nämnda personers teorier i beaktning. Jean Ayres ( ) var forskare vid University of Southern California där hon i flera decennier studerade barns sensoriska integration. Hennes arbete kom att fokusera på barn med perceptions- och inlärningssvårigheter samt beteendeproblem. Hennes teori innebär en helhetssyn på barns utveckling, där hon fördjupar sig på ett neuro-psykologiskt 6 Böjning av handled 17

18 plan, där dels den emotionella, dels den tankemässiga utvecklingen hos barnet beaktas (Ayres 1993, s ). Danskan Britta Holle är utbildad sjukgymnast och gymnastiklärare och har stor erfarenhet i fråga om barns utveckling, både vad gäller barn med en normal utveckling och barn med utvecklingshämmande funktioner. Hon liksom Piaget menar att ett barns utveckling bygger på olika stadier som barnet måste genomgå för att utvecklas vidare. Holle har fastställt ett mycket ingående schema för att påvisa ett barns alla utvecklingsfaser i dess motoriska utveckling. Detta schema har kommit att bli ett hjälpmedel för personal inom sjukvården och skolpersonal i dess arbete med barn med funktionsnedsättningar (Holle 1994, s ). Gunnar Kylén ( ) är forskare inom begåvningshandikapp. Han bygger sin forskning på studier utifrån Piaget. Kylén menar att genom sinnesupplevelser som bearbetas och ordnas byggs en verklighetsuppfattning upp. Dessa sinnesintryck ordnas för att verklighetsuppfattningen skall skapas. Kylén delar in dem i rum, tid, kvalitet, kvantitet och orsak (Hjelm 2004, B.4 s. 14). Vidare delar Kylén in begåvningsutvecklingen i fyra stadier (A-, B-, C- och D-stadiet) där han redogör för de olika stadierna av begåvningsutveckling för den enskilde individen utifrån dess erfarenheter från samspel med miljö och omgivning (Hjelm 2004, B4, s ). Den schweiziska barnpsykologen Jean Piaget ( ) är en av vår tids mest inflytelserika teoretiker vad gäller pedagogik och kunskapsteori. I början av 1920-talet inledde Piaget sina studier av barns tal, uppfattning om orsakssammanhang och moraliska åsikter vilket har kommit att ligga till grund för skolsystem runt om i världen i flera decennier. Piagets utvecklingsteori innefattar och beskriver ett barns intellektuella utveckling vad gäller den sensorisk-motoriska aktiviteten från tidig barndom fram till den vuxnes abstrakta tänkande. Piaget menar att utvecklingen hos ett barns möjliggörs endast av det föregående steget av inlärning. Med det menas att utvecklingen måste ha förankrats i ett stadie, för att nästa fas i utvecklingen kan tas vid (Piaget 2006, s. 1-6). Det är via sina handlingar som barnet utvecklas och dessa handlingar leder till nya erfarenheter. Erfarenheterna leder i sin tur till mognad hos barnet (Hjelm 2004, B5 s. 16). 18

19 3. Fallbeskrivningar I detta avsnitt har jag valt att beskriva autism och autismliknande tillstånd samt utvecklingstörning. Här följer också en beskrivning kring de två adepter, Saga och Maria, som jag valt att basera mitt examensarbete kring, samt en beskrivning över hur jag arbetat med Funktionsinriktad musikterapi med flickorna. 3.1 Autism och autismliknande tillstånd Historik Läkaren Leo Kanner ( ) från Baltimore, Maryland, USA är en av de personer som har kommit att betyda mycket för forskningen kring autism. Efter att 1943 ha publicerat den första artikeln kring ämnet Autistiska störningar i den känslomässiga kontaktförmågan (Gillberg 1999, s. 13) ledde det till stort intresse hos läkarvetenskapen. Den kom att bli ett startskott till fortsatt forskning och kunskapstillväxt kring autism som många av vår tids forskare refererar till (Västerbro 2007). Dåtidens forskare/läkare sade sig ha belägg för att orsaken till autism skulle vara en störning i föräldrarnas relation till barnet. Kanner hade däremot i sin artikel uttryckt att han förutsatte en medfödd avvikelse hos barnet, och att detta var uppkomsten. Under hela sin livstid vacklade han mellan en biologisk och ett psykologiskt synsätt på orsakssammanhangen vid infantil autism. Kanners formulering kring avgränsning av syndromet 7 infantil autism 8 har haft och har än idag stor betydelse inom medicinhistorien (Gillberg 1999, s. 13, Västerbro 2007). Helt ovetandes om Kanners artikel gav Hans Asperger ( ), Wien, Österrike ut en artikel om observationer han gjort av barn de autistiska personlighetsavvikelserna i barndomen (Gillberg 1999, s.14). Detta kom senare att uppkallas efter Hans Asperger som Aspergers syndrom. Redan under 1700-talet observerades fall av autism. Munkarna Itard respektive Haslam kom att beskriva varsin studie av infantil autism. Skillnaden var att dessa män endast såg sina fall som intressanta individer, utan föreslagen diagnos (Gillberg 1999, s. 14). Under nästan fyra decennier efter Kanners beskrivning av autism dominerade psykologiska orsaker som huvudtes. I början av 1980-talet kom de biologiska orsakerna att 7 En viss konstellation av symtom 8 Synonym till autistiskt syndrom 19

20 väga tyngre vad gällde orsakerna till autism. De då påstådda orsakerna om att föräldrars påverkan på barnet skulle ha negativ betydelse för syndromet förändrades radikalt. Idag är autism ett accepterat tillstånd hos det drabbade barnet, vilket har förödande konsekvenser för den emotionella och intellektuella utvecklingen hos individen. Autism jämställs sedan 1986 i svensk lagstiftning med begåvningshandikapp. Detta medförde att barnen och dess familj har rätt till samhällets stöd (Gillberg 1999, s 13-15) Diagnoskriterier för autism Sedan syndromet autism beskrevs av Kanner 1943, har man försökt att hitta en definition på autism som både är specifik och sensitiv. Med det menas att man skall finna kriterier för att minska risken för att barn som inte har autism får diagnosen och att man skall minska risken att missa barn med autism. Det görs en ständig utvärdering av den manual som fastställts av Amerikanska Psykiatriska Föreningen 9, den så kallade DSM-IV-TR 10. Den senaste utvärderingen är från år I Sverige använder vi oss idag av två manualer när det gäller att fastställa diagnosen autism. Dels den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV-TR (se bilaga 1) och dels Världshälsoorganisationens (WHO) ICD-10. Dessa överensstämmer väl med varandra när det gäller autism. Det är fyra huvudsakliga kriterier som används för att diagnostisera autistiskt syndrom: 1. Allvarlig begränsning i förmågan till ömsesidigt socialt samspel. 2. Allvarlig avvikelse i kommunikationsutvecklingen (inklusive språket). 3. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter. 4. Tidig debut (senast kring tre års ålder) (Västerbro 2008). För att diagnostisera autistiskt syndrom måste alla huvudkriterierna vara uppfyllda (Västerbro 2008). 9 American Psychiatric Assosiation 10 Diagnostic and Statistical manual of Mental disorders 20

21 3.1.3 Orsaker till autism Nämnda orsaker till autism är avvikelser i hjärnans utveckling, vilket leder till olika störningar i hjärnans funktion. Forskning inom området har visat att kognitiva faktorer är nedsatta, dvs. de funktioner i hjärnan som har med tänkandet att göra. De avvikelser i hjärnan som forskare har kunnat påvisa kan uppstå vid olika tidpunkter i ett barns liv. Man talar om de prenatala 11, perinatala 12 och postnatala 13 perioderna (Västerbro 2007). Prenatala orsaker kan t.ex. vara skador och avvikelser på gener eller kromosomer, medfödda ämnesomsättningssjukdomar samt infektioner som kan uppkomma under graviditeten. Vad gäller en perinatal skada kan det röra om för tidigt födda barn vars blodcirkulation i hjärnan inte fungerar normalt. En postnatal orsak kan vara infektioner som drabbar hjärnan så som hjärnhinneinflammation (Västerbro, 2007). För att fastställa diagnosen autism skall debuten för symtomen ha uppträtt innan två och ett halvt till tre års ålder. Detta går givetvis inte att helt fastställa då utvecklingen hos ett barn är mycket individuell. Det som fram till två års ålder uppfattas som normal utveckling kan i nästa skede avstanna och bli avvikande för åldern. Det kan bland annat bero på att hjärnan inte klarar av att utveckla mer komplexa förmågor, d.v.s. förmågor som kräver stor samverkan mellan olika delar av hjärnan (Gillberg 1999, s ). När det gäller autism finns det även andra symtom som är vanliga, men som inte är diagnosgrundande. Dessa symtom kan visa sig hos personer som inte har en fastställd diagnos, och symtomen är inte särskiljande eller typiska. De kan ändå ha en stor betydelse för hur autismen yttrar sig hos den enskilde individen. Det kan vara symtom som avvikande aktivitetsnivå, avvikande ätbeteende och självskadande beteende. Ett annat kriterium som ofta är vanligt förekommande, men som ännu inte ingår i de diagnostiska kriterierna är avvikande reaktioner på sensoriska stimuli. Det kan då vara onormala reaktioner på ljud, synintryck, beröring eller lukter. Ofta undviker barnen visuell och fysisk kontakt (Västerbro 2008). 11 Skador som uppkommit före födsel 12 Skador som uppkommit vid födsel och den första levnadsveckan 13 Skador som uppkommit under de första levnadsåren 21

22 3.1.4 Autismliknande tillstånd Disintegrativ störning kallas även Hellers demens och disintegrativ psykos. Här sker efter en normal utveckling en tillbakagång i barnets utveckling. Språkutvecklingen försämras, barnet undviker kontakt med andra barn samtidigt som barnet kan agera rastlöst och extremt överaktivt. Detta tillstånd uppkommer runt två och ett halvt och tre och ett halvt år (Gillberg 1999, s. 36). Asperger syndrom medför att barnet uppvisar en normal begåvning men har svårigheter i ömsesidig social kontakt. Barnet har ofta väldigt specifika intressen, en klumpig motorik och har svårigheter att hantera en ömsesidig verbal kommunikation med andra människor. Försenad språkutveckling och ett pedantiskt språk är andra kännetecken (Gillberg 1999, s. 36). Barnschizofreni sammanförs med hallucinationer, vanföreställningar och bisarra tankar. Hos barn är detta mycket sällsynt, men det kan förekomma och framträder då oftast mellan fem till tio års ålder (Gillberg 1999, s. 37). Symbiotisk autism (även kallad symbiotisk psykos) är en störning beskrevs av Margret Mahler beskrev denna störning på 1950-talet. Det är en mycket sällsynt psykos där barnet uppvisar panikreaktioner av att bli lämnad ensam och barnet visar ofta ett väldigt klängande beteende. Kommunikativt har inte barnet lika stora svårigheter som vid autism (Gillberg 1999, s ) Andra tillstånd av nedsatta förmågor Förutom diagnosen autism har oftast barnet ytterligare någon funktionsnedsättning eller fysisk begränsning. Begåvningshandikapp t.ex. förekommer hos ca % av alla barn med autism. Detta medför specifika svårigheter att förstå meningen med att umgås med andra människor, svårigheter att generalisera och att tänkta abstrakt 14. Epilepsi, som visar sig som mindre eller större kramptillstånd, är även vanligt vid autism. Här är det en bakomliggande störning i hjärnans funktioner som är orsaken. Hörsel- och synnedsättningar och talsvårigheter är exempel på fysiska svårigheter som förekommer vid autism. Fysiska sjukdomar så som tuberös skleros, neurofibromatos och Rett syndrom m.fl. är exempel på sjukdomar som ofta är förknippade med autism (Gillberg 1999, s ). 14 Ej med våra sinnen begripbar 22

23 3.1.6 Annorlunda tänkande och beteende Många barn med autism utvecklar oftast inte alls något tal. För ett barn med autism som utvecklar ett språk kan det ta sig annorlunda uttryck. Ofta kan det vara svårt för barnet att skilja på olika begrepp för samma företeelse. Det kan vara t.ex. hur en stol kan vara en stol och en möbel, samtidigt som soffan också är en möbel. Personliga pronomen som du och jag kan också vara svåra att skilja åt för ett barn med autism. Bristande kommunikation ställer ofta till problem. Ett vanligt språkproblem som leder till missförstånd är att konkret förstå det som sägs. Det innebär att en utsaga som sägs uppfattas exakt så som det sägs. Ett exempel kan vara att föräldern säger Ska vi inte ta och äta lite nu? innebär att barnet inte ska äta, för ett barn med konkret språkförståelse (Dahlgren 2007, s ). Kognition innebär förmågan att bearbeta intryck och utifrån detta styra sitt beteende. Det ingår en mängd olika förmågor inom kognition som t.ex. intelligens, problemlösning, beslutsfattande, minne, central koherens, exekutiva funktioner och Theory of Mind (Dahlgren 2007, s. 52). Med forskning i form av olika test har forskare undersökt störningar i bristande förmåga hos barn med autism. Att ha en Theory of Mind innebär förmågan att förstå skillnaden mellan sitt eget och andra människors sätt att tänka, känna och handla. Många forskare tror att barn med autism har svårt att föreställa sig andras tankar. Utan att tänka på det, använder vi oss av Theory of Mind hela tiden. Individen skapar sig en föreställning om vad som ligger bakom andras reaktioner och handlingar, det är på så sätt vi kan förstå vita lögner, metaforer och ironi (Västerbro 2008). Central koherens handlar om hur människor sorterar information från omvärlden. Det vi gör är att samla ihop information och intryck till en sammanhängande helhet. För ett barn med autism är det svårt att sortera ihop denna information till en helhet. Det kan t.ex. visa sig i en stor grupp med barn som bildar en klass. Detta förstår inte barnet med autism, utan det ser endast de enskilda individerna. För dem blir aldrig gruppen barn en klass. Konsekvenserna av detta blir att omvärlden blir fragmentarisk, osammanhängande och svår att förstå (Västerbro 2008). Minnet är en av de funktioner som människan använder mest hela tiden. Vi behöver minnet när vi skall lära oss nya saker och för att hämta information bakåt i tiden. Forskare tror att personer med autism har störningar i minnet. Det har sedan 1970-talet gjorts studier 23

24 kring minnet och personer med autism. Resultaten har varit varierande, varför ingenting kunnat fastställas i ämnet (Västerbro 2008). Från den främre delen av hjärnan, den s.k. frontalloben finns flera olika funktioner som fungerar som samordnare av olika typer av information. Dessa samordnare benämns under samlingsnamnet Exekutiva funktioner och är de funktioner som ligger bakom det målinriktade beteendet hos en människa. Dessa funktioner styr vår förmåga att planera, förmåga att hejda våra handlingar samt vår anpassningsförmåga. Personer med autism har ofta svårt att anpassa sig till förändring av rutiner och invanda beteenden i vardagen. Ibland räcker inte det inövade beteendet för att utföra en handling. När en person med autism ställs inför nya situationer krävs också nya lösningar, vilket kan vara svårt för dessa personer (Västerbro, 2008). 3.2 Utvecklingsstörning Under 1800-talets mitt började samhället uppmärksamma människor med utvecklingsstörning. Samhället betraktade barn och vuxna med funktionshinder 15 som objekt och inte egna individer. I början på 1900-talet byggde Landstingen institutioner för människor med funktionshinder. Vid dessa institutioner skulle habilitering ske, för att människorna med utvecklingsstörning skulle kunna utvecklas till goda arbetsföra samhällsmedborgare. Staten trodde att man kunde minska funktionshindret genom habilitering på detta sätt (Bergquist m.fl. 2003, s. 74) antogs en första lag från Sveriges riksdag som berättigade barn med utvecklingsstörning skolundervisning (Bergquist m.fl. 2003, s. 74). Hård kritik kom att riktas mot anstalter under 1950-talet vilket resulterade i bildande av organisationer som RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) och FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna). Dessa föreningar och organisationer kom att bli viktiga opinionsbildare, vilket medförde att människor med funktionshinder integrerades allt mer i samhället. I och med Omsorgslagen 16 som kom 1968 lagstiftades de stora anstalterna bort och eget boende blev verklighet för människor med funktionshinder. Även rätten till undervisning inom särskola och träningskolor kom att lagstadgas för barn 15 Begränsning av en individs fysiska eller psykiska funktionsförmåga, numera under benämningen funktionsnedsättning 16 Lag om vård och undervisning av vissa psykiskt utvecklingsstörd 24

25 med funktionshinder. Kommunerna har idag ansvar för service och boende för personer med funktionshinder. Då lagarna LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshinder) och LASS (Lag om assistansutveckling) kom 1994 har det inneburit möjligheter för människor med funktionshinder att leva ett självständigt liv (Rhen & Molin 2002, s ). Funktionshindret utvecklingsstörning är ett begrepp som används för att berätta vad som hänt personen. Ofta är förklaringen att den biologiska utvecklingen har störts i form av skador på hjärnan under fosterstadiet eller under barnets första levnadsår. Vanligt förekommande orsaker kan vara visrussjukdomar hos modern, genetiska föreändringar som t.ex. Down Syndrom 17. Genetiska förändringar som i vissa fall kan vara ärftliga kan också vara orsaken till utvecklingsstörning. När det gäller skador på fostret kan det handla om avbruten syretillförsel under förlossning eller missbruk hos modern av alkohol och narkotika (Gotthard 2002, s.40-41). En person med utvecklingsstörning har bestående nedsättning begåvningsmässigt och intellektuellt, vilket medför svårigheter att ta in information och bearbeta denna. Ofta är korttidsminnet begränsat vilket leder till att personen får svårigheter att ta emot flera intryck samtidigt och sedan hålla kvar den information hon/han får. Att orientera sig i tid och rum medför också svårigheter för personer med utvecklingstörning. Det kan röra sig om att orientera sig i sin närmiljö såsom i hemmet och på arbetsplatsen. Stora brister i det abstrakta tänkandet kan också medföra hinder då barnet har svårigheter att använda sig av sin lagrade information (Gotthard 2002, s ). Ofta medför utvecklingsstörningen upphov till andra funktionsnedsättningar som t.ex. rörelsehinder, syn- och hörselnedsättningar, cp-skador 18, epilepsi och hjärt- och lungproblem. Vanligt förekommande är också psykiska störningar. En viktig del i en människas utveckling är att förstå sig själv, sin situation och sina känslor. För en person med utvecklingsstörning är det svårt att förstå hur man styr sitt känsloliv och i vissa fall kan psykolog vara till hjälp i en sådan process (Gotthard 2002, s ). 17 Diagnos där en del av en kromosom finns i tre istället för två 18 Cerebral pares betyder förlamning via hjärnskada 25

26 3.3 Adept A, Saga Saga 19 är en pigg och glad tjej på nio år som har diagnosen infantil autism med utvecklingsstörning som tilläggshandikapp. Vid sex till tio månaders ålder konstaterade föräldrarna att något inte stämde. Sagas tomma blick och kräkningar vid intag av mat gjorde att de tog kontakt med sjukvården. Vid Sagas ettårskontroll togs detta på allvar och vid femton månaders ålder var familjen i kontakt med rehabiliteringen. Diagnos ställdes vid två års ålder, vilket var en lättnad då familjen nu fick den hjälp och det stöd de behövde. Saga var sen med att börja gå, och gick först vid två och ett halvt års ålder. Musik är något som hon alltid har gillat, och då framförallt på hög volym. Sagas lärare säger att Saga är en positiv och glad tjej även i skolan. Hon är ett socialt barn som gärna tar initiativ till lek och bus med kamraterna i klassen. För att kommunicera och samspela använder sig läraren i stor utsträckning av musik och sång, vilket Saga tycker om. Sagas lärare berättar att när det gäller språket behöver det inte alltid vara verbalt, utan i skolan använder de sig av teckenspråk, kroppsspråk och bildspråk. I lärandet använder sig skolan av den s.k. Pecs-modellen 20. Med hjälp av bilder vill läraren förstärka talet och på detta sätt byggs på sikt upp ett språk baserat på bilderna som barnet ser. När Saga skall arbeta med uppgifter i skolan har hon ett svart underlägg på bordet, för att på så sätt få fokus på det som hon skall arbeta med. Praktiska uppgifter är något läraren tycker är viktigt då Sagas muskeltonus är svag. Det kan röra sig om att gå med en vagn framför sig och träna gång, svänga och parera vagnen genom dörrposter. Att träna Sagas självständighet är också viktigt. Här kan det röra sig om att träna att ta av och på sig en tröja. För att befästa detta gör de övningen ca tio gånger varje gång. 3.4 Arbetet med Saga Första tillfället jag träffade Saga för FMT-session, var i augusti Här följer nu en beskrivning av hur arbetet har fortlöpt fram till årsskiftet Vid vår första session hade jag ställt upp instrumenten som manar till en liksidig rörelse, för att göra en observation av Saga. Enligt överenskommelse med föräldrar och 19 Fingerat namn för detta ändamål 20 Picture education communication system 26