Innehållsförteckning:

Transkript

1 Innehållsförteckning: Inledning s. 2 musikterapi Bakgrund/historia s. 3 Sammanfattning av boken Med musik som medel av Lasse Hjelm s.3-9 Sammanfattning av intervjun med Solveig Johansson s Avslutning s. 11 Källförteckning s. 12 1

2 Inledning: I det här arbetet så har jobbat med projektarbete. Och jag har valt att skriva om funktionsinriktad musikterapi (FMT). Det valde jag för att jag har personliga erfarenheter med detta. Mina syskon har Autism och de gick på musikterapi när de var små. Och jag gick även på musikterapi för att öva min balans när jag var liten. Syftet med det här arbetet är att jag ska få veta mer om hur musikterapi går till och att det ska blir intressant att läsa om det. Mina frågeställningar till detta arbete är: 1. Hur länge hur du/ni hah den här verksamheten? Vilken ålder är det? Hur många anställda? 2. Hur vet man al el barn/ungdom behöver musikterapi? Tycker de det är roligt? 3. Hur är processen från det al man ser el barn/ungdom som behöver musikterapi Qll al det hela har nål el resultat? Deras utveckling? 4. Vilka sorts handikapp stöter ni på? 5. Hur går en behandling /terapi Qll? Vad använder ni filmerna Qll? 6. Hur lång behandlings /terapis Qd behöver en paqent? Vad är vanligt? 7. Hur är kontakten med föräldrar/anhöriga under pågående behandling /terapi? 8. Har ni kontakt med någon läkare eller sköter ni allt själva? Ställer ni några diagnoser? 9. Hur ser en vanlig dag ut? 10. Vilka redskap/hjälpmedel använder ni? På vilket säl hjälper dem? 11. Er historiska bakgrund? 12. Vad har ni för utbildning? Är det kul? Den metod jag ska använda av är att jag ska dels titta på internet och hitta information där. Sen har jag fått låna en bok av Solveig som handlar om hur musikterapin startade, så den ska jag läsa och sammanfatta. Sen så ska jag intervjua Solveig med de här frågorna. Sen så har jag fått låna två video band där mina syskon och jag är filmade från det när vi var små och gick på musikterapin. 2

3 Musikterapi Bakgrund/historia Musik ger en möjlighet till att kommunicera och till att få ett socialt samarbete. Det ger också en emotionell och en intellektuell påverkan på minnet och motivation. Det har även visat en forskning på att det har visats att musik också kan inverka på fysiologiska saker, som t ex puls, blodtryck, andning, kroppens temperatur och ens immunförsvar. Det gör att musik blir ett starkt verktyg för en terapeutisk verksamhet. Musikterapi är också en grundad och en professionell form av behandling med ett starkt nätverk, utbildning, forskning och den terapeutiska verksamheten. Musikterapi kan också ge skyddade insatser, behandling eller rehabilitering. I ungefär tusen år så har man konstaterat att människan har använt musik i ett helande syfte. Över hela världen, i alla kulturer, så har musikens stora förmåga att engagera människor, både för kropp och själ. Musiken har också gett idéer hur musik kan användas utveckla människor. Musikterapin i dagens samhälle började efter andra världskrigets slut. Vid 50 talet så startade man utbildning gör musikterapi på många universitet i USA, London mm. Nu för tiden så finns utbilningar för musikterapi i hela världen, i Sverige så utbildades Svenska förbundet 1974 och 1981 så kunde man hålla den första utbildningen för musikterapi i Stockholm. Musik har i alla tider fungerat som en biståndsdel i en kulturell gemensam grund. I alla kulturer så har man använt musik vid ceremoniella och konstnärliga tillfällen som är till för underhållning. Om varför musik påverkar människor så starkt är en gåta som man år till år har undrat, men det har blivit ett intresse i alla tider och i alla kulturer. Idag så finns det musikterapeuter både genom kommunala/privata verksamheter och genom landstinget. När man är musikterapeut så möter man människor i alla åldrar, från början av livet på förlossningen till äldreomsorg. Det finns musikterapeuter genom barn och vuxenpsykiatrin, i skola/förskola, ungdomsvård, handikappsomsorger och äldrevård. Musikterapi kam man ge som specialpedagogiska/hälsoförbyggande arbete, barn och vuxenhabilitering, rehabilitering, behandling och friskvård. Sammanfattning av boken Med musik som medel av Lasse Hjelm FMT metoden funktionsinriktad musikterapi En icke verbal metod: - inga instruktioner - inga kommentarer - inga anvisningar - inge verbalt beröm 3

4 En neuromuskulär metod: - impulser tillförs hjärnan genom muskler och nerver En funktionshindrad metod: - samordning av perception kroppskontroll andning FMT metoden: - fungerar endast som individuell behandling - har en fysisk funktionell syn på problem och avvikelser - stöder och stimulerar helhetsutvecklingen - följer normalutvecklingen, steg för steg - stöder sig på utvecklingsteoretiska grunder Musiken i FMT metoden: - innefattas i ett speciellt kodsystem - musiken är ett redskap och ett medel inte ett mål - kodsystemet stöder beteendestruktureringen - musiken utvecklar associations och minnesfunktionerna - terapeuten spelar akustiskt piano, adepten spelar slaginstrument FMT metoden skapar förutsättningar för: - egen reaktion, utan andras önskan/vilja/krav - egen handling, utan instruktion - egen tanke, utan andras ord eller förmaning - egen planering, utan fysisk påverkan Målgrupper för FMT metoden: kategori 1: - förlossningsskador - muskelsjukdomar - olycksskador - hjärninfarkter - viss äldrevård - demenser Kategori 2: - begåvningshandikapp - beteendestörningar - autism och liknande - viss psykiatrisk vård - viss äldrevård - demenser Kategori 3: - DAMP ADHD ADD 4

5 - dyslexi - talsvårigheter - koncentrationsproblem - aspergers syndrom - vissa psykiatriska problem - fibromyalgi/ stressyndrom Kategori 4: - självvald FMT behandling - kroppbalansering - friskvård Lasse Hjelm berättar om sin barndom och om hur musiken blev viktig i hans liv. Vänner och familj var väldigt musikintresserade och det gjorde att han också blev mycket musikintresserad. Vid varje högtid så var det en riktig musikfest. När hans familj sedan skaffade en radio så var det ännu mer ljuv musik i hemmet. Efter detta så stod det klart att Lasse var musikalisk! När Lasse var 10 år så fick han sitt första piano. Sedan så blev han anmäld till Uppsala musikskola. I början av 70 talet så händer det saker för Lasse. Han blev inbjuden till ett sammanträde på Ulleråkers sjukhus, mentalsjukhuset i Uppsala. Han erbjöd sina tjänster om sina kunskaper inom musik, så han startade ett projekt, musikcirklar. Detta projekt handlade om sex grupper av människor. Den minsta gruppen var det sex damer i och den största gruppen var det tolv män i. de flesta av de här människorna var s.k. lånliggare med många år bakom sig i en undangömd miljö. Här så fick Lasse möta en annorlunda värld, här fick han möta annorlunda människor i en annorlunda miljö. Med en stor respekt så träder han in i denna annorlunda utmaning. Här möter han helt vanliga människor som av någon anledning hamnat i vårdapparaten och fastnat. Det är människor som tvingas att acceptera sin situation. I sex år varade hans engagemang på sjukhuset, och det gav honom massor av erfarenheter. Ibland så var hans grupp stökig och orolig, några ville inte, några var arga, några var ledsna o.s.v. Men, när han började spela på sitt dragspel eller pianot, då blev det genast ett lugn i rummet. Här behövdes inga ord, musiken gjorde jobbet. Han började också med att låta gruppen rita till musiken, vilket var väldigt omtyckt. Efter detta så blev han kallad för musikterapeut. Detta som han gjorde blev kallad för musikterapi. Efter det så började han med att ha musikterapi enskilt med varje individ, istället för att ha det i grupper. Detta gjorde han för att eftersom varje individ i gruppen reagerade olika snabbt/långsamt på olika funktionsnivåer och också tidsmässigt. Så då skulle han rikta in sig på en individ i taget. Nu blev han erbjuden att åka till Uppsala, till en sär och träningsskola där eleverna var CP skadade, rörelsehindrade mm. även här så skulle han möta sina elever individuellt. Det som han tyckte var det viktigaste var att se utvecklingen på eleverna, han ville se deras liv som en mognadsprocess. Där fick han hjälp av Jean Piaget och hans utvecklingsteorier. Reflexrörelserna innesluter huvudsaken fyra element: - ett mottagningsorgan återspegling oberoende av viljan - receptor mottagande sinnescell 5

6 - en sensorisk (inåtgående) ledande bana - en eller flera motoriska nerver i form av verkställande organ, såsom körtlar och muskler receptorerna står under kontroll av centrala nervsystemet I den motoriska utvecklingen kan vi notera fyra viktiga faser: 1. Reflexrörelser utan storhjärnans medverkan 2. Symmetriska rörelser begynnande medverkan av storhjärnan 3. Viljestyrda motiverade och differentierade rörelser 4. Automatiska rörelser ständigt upprepande, t ex gångrörelserna. Piaget menar att utvecklingen sker stegvis. Varje utvecklingssteg möjliggöras endast av det föregående steget. Jean Piaget. Här gäller det utveckling, och inte träning/övning. HELHETSUTVECKLING Förut så spelade Lasse samma kända låtar/stycken för gruppen han spelade för, men det visade sig i längden att det inte blev något bra resultat i utvecklingen hos människorna i gruppen. Så nu tänkte han att han skulle spela egna stycken som ingen kände igen sen innan, han skulle alltså utgå från att arbeta utifrån sitt eget material. Detta blev kallat koder. Som då är specialskrivna melodier som alltid är samma och har samma melodi. Koderna utförs alltså alltid exakt vid varje gång de spelas för varje individ. Detta blev senare kallat för funktionsinriktad musikterapi (FMT) FMT metoden. Samordning av perception och rörelse Samordning av planering och handling När man har åstadkommit ett rörelseschema så kommer viljan att vara aktiv och medverka i en dialog, en neuromuskulär dialog. En musikalisk dialog lockar fram spontana rörelser. Terapeuten kan utan ord styra dessa rörelser på ett gynnsamt sätt för adepten och därefter pulera att omvärlden blir verklig och i en ordlös samverkan så kan man avläsa en tydlig helhetsutveckling. Med FMT metoden kan man: - åstadkomma reaktioner - åstadkomma omedvetna handlingar - medvetet göra dessa handlingar - organismerna och omorganisation av handlingar/rörelse Hjälpmedel: - Karmstol + olika musikinstrument som trummor, flöjter och pipor. - pannband - kardborrband är helt borttaget idag/ ändrat av Solveig den 12/ remmar - blytyngder Aktivering till musik gör det hela så mycket lättare och roligare Behandlingen ska inte upplevas som påtvingad FMT terapeuten har förmågan/kunskapen att spela med, inte för! Arbetet för musikterapin utökade sig nu till särskolan och till andra människor med olika skador. I särskolan så handlade det om människor med utvecklingsstörningar, beteende störningar och funktionsnedsättningar av olika slag. 6

7 Musiken, drivkraften i terapin är uppbyggd på ett speciellt sätt runt musikstrukturer och modeller/koder. Det startar med den enklaste, de lägsta kodnivåerna, som omfattar få/täta intervaller. En dialog mellan koder och personens gensvar genom musiken. FMT koderna är drivmedlet och bekräftandet. Namn på Patienterna adept invigd lärjunge. Upprepa/uppfatta/bearbeta/ lagra Iaktta/avläsa/associera/upprepa/återuppta Inlärningsprocessen är FMT: s livlina - det är möjligheternas verktyg. nyfikenheten, finns gömd hos oss alla - utvecklingen, den ostyrda, sker ofta utifrån individens möte med det ovanliga och det nya - mognaden, den successiva, - det avgörande: varje steg... - successiv frihet, eget hanterande, utan styrning, utan någon hjälp av någon vuxen - vår proffsiga väntan på svar, adeptens egen frihet - skapandet av förutsättningar, detta med stor försiktighet Ett exempel är att man kan jämföra adepten med ett nyfött barn. När barnet väl börjar efterlikna och härma sina föräldrars, eller andra vuxnas, beteende. Detta ingår i en lång process som ska mogna fram. När vuxna pratar med barn så anpassar man medvetet/ omedvetet till barnets ålder. Oftast så läggs det mycket vikt på uttal, man pratar långsamt och med en hög röst. Man anpassar också rörelserna och kroppsspråket. Barnen tar normalt till sig språkförståelsen samtidigt som de gör det med ett successivt vuxenbeteende. Det handlar även här om helhetsutveckling. Lasses utgångspunkt i detta var att i hans musikkoder att han skulle härma sin adept. Han skulle godkänna, bekräfta, förstärka handlingar och förändra när processen tillåter det. Detta finns i hans pianospråk och i koderna han spelar. Det är ett sätt att forma uttryck och i utvecklingsprocessen. Allt är en process, helhetsprocess. När det gäller autism och autismliknande tillstånd så har man och göra med unika människor som inte följer vissa normer, de går sin egen väg. Det gäller i första hand att skapa kontakt med dem. Man måste skapa trygghet och allt man gör måste vara strukturerat. Vad är handikapp? Det är en fysisk eller en psykisk belastning Det består av hinder av sjukdom eller invaliditet någon form av funktionshinder som gör att en person blir handikappad När man hör att en person är handikappad så tänker man oftast på att personen då har drabbats någon form av skada eller sjukdom, som mer eller mindre begränsar dess möjligheter att delta i samhället. Det är oftast fysiska/kroppsliga handikapp man pratar om, de handikapp som syns. Terapi begreppet 7

8 Lasse skriver att han vill se musikterapi som ett skapande arbete, ett arbete där det ska finnas beredskap för ett handlande och ett skapande, allt i relation till adepten. Det finns inget speciellt program, inget schema, ingen planering som man ska följa. Annat är den självklara målsättningen som i sin tur följer metodmallen. Terapeutens arbeten sker i nuet, med en koppling mellan nuet och det förgångna. Då gäller det att analysera, iaktta och observera när det gäller att skapa förutsättningar till ett gemensamt skapande mål. Diagnosen som personen i fråga har, om den personen har en diagnos, är också viktig men ändå så är människan, beteendet, det psykiska tillståndet, rörelserna, förhållandet till omgivningen, hur han/hon handskas med saker och ting mm. är det allra viktigaste menar Lasse. Målet med musikterapi är att stegvis utveckla adepten. Det handlar om helhetsutvecklingen och att skapa förutsättningar. Mottot är att skapa förutsättningar, det är sättet att hjälpa. Ljudterapi musikterapi När man talar om begreppet perception så är det ett mycket stort ämne som hela tiden är i centrum i musikterapi. Sättet att arbeta på är att göra adepten aktiv vid trummorna och cymbalerna. Som i sig själv levererar flöden av ljud, ljudstimuli som tas emot och bearbetas av hörselsystemet. Där sker denna bearbetning, bl.a. diskriminationen, som gör det möjligt att klassificera signalerna. Veta vad det är som låter. Vid denna aktivering, det vill säga spelet på instrumenten, så är det adepten som gör ljudet. Då samordnas detta i en helhetsperception genom att adepten dessutom upplever det ljud som kommer fram. När man placerar om instrumenten, som man ofta göra, under behandlingens/spelningens tid så kommer urskiljningsförmågan att utvecklas och kunskapen för omvärlden ökar. Genom att kunna tyda vad ett ljud kommer ifrån och vad den har för innebörd. Detta kommer att stärka adeptens självmedvetande och också stärka självförtroendet. I FMT metoden så får adepten en chans till sin egen ljudterapi, sin egen utveckling av alla sinnen. Terapeuten är ansvarig för det hela när det gäller terapin, men ger också sin adept fullt utrymme för sin egen kreativitet. Det vill säga terapeuten skapar förutsättningar för att adepten ska göra ett agerande, ett handlande och detta handlande måste bekräftas av terapeuten. Är inte adepten motiverad till att agera eller att handla, så är det terapeuten som ska få adepten till ett agerande. Här så krävs det av terapeuten har inlevelse, empati, en förmåga att leva sig in i adeptens inre reaktioner och kunna utifrån denna analys hitta det utgångsläge som behövs för en viktig samverkan mellan terapeuten och adepten. Funktionsinriktad musikterapi innebär att med musik som medel, utifrån adeptens tillgängliga erfarenheter och förväntningar. Och i en relevant kodnivå, kunna skapa en tillnärmelseprocess: Med musik skapa en tillitsfull kontakt 8

9 Med musik skapa en ickeverbal dialog Med musikstrukturer skapa trygghet Med musik skapa förutsättningar för ett agerande Med musik skapa ett förhållande i och för samverkan Med musik skapa en utvecklingsprocess Med musik eftersträva överföringseffekter Arbetsplatsen: Att starta en musik terapeutisk verksamhet innebär självklart att man måste först ha en vettig arbetsplats och denna måste planeras och förberedas noga. Idealet, den egentliga förutsättningen, är ett speciellt avdelat rum. Man ska ha vetskap om rådande förhållanden så får man hålla tillgodo med en enklare form. Kanske man får ta en plats i ett rum, som då självklart är samma rum och samma plats. I rummet så ska det finnas nödvändiga instrument som ska stå på bestämda platser. Därigenom så skapar man känslan av att adepten känner igen sig och det skapar då trygghet. Detta igenkännande måste upprepas och upprepas för att skapa trygghet, det är en viktig grund som allt kommer att gå efter. Musiken, som i sin bestämda form, måste också ske genom upprepning. Det är viktigt att det finns en fast struktur runt agerandet, något som är till för adepten. Det får inte vara några samtal, inte med adepten eller den som följer med adepten, inne i musikrummet. Om det är något som ska pratas om så ska det ske i väntrummet efter behandlingens slut. Om adepten ska sitta själv i musikrummet så är det viktigt att ha en rätt stol. En hög och justerbar stol som skapar en bra sittställning. Stolen är en av de viktigaste hjälpmedlet som finns i musikrummet. det är betydelsefullt att skapa en så perfekt sittställning som möjligt, Pianot är också ett verktyg som ska finnas i musikrummet. Det ska också finnas med trummor och cymbaler. Varför man använder just trummor i behandlingen så har Lasse skrivit: ställ en trumma och en cymbal där det finns människor så får du se. Och det som händer om man gör det är att man ofta provar dem om man går förbi. Det tycks vara så att det finns ett intresse för trummor bland människor, speciellt barn. Man har också några blåsinstruments bland hjälpmedlen. En utvecklingsprocess: I musikterapi så startas det en utvecklingsprocess som är långsiktig. En musikalisk dialog ska leda till i en stimulans, som i sin tur ska skapa motivation. Man ska påbörja ett arbete som ska ge resultat. Man ska uttrycka klart genom rörelser/handlingar i gemensamma ansträngningar som leder framåt. Rörelser/handlingar som bekräftar. Man ska arbeta med kroppen, som är i grund på det funktionella uttrycket. Man ska arbeta med kroppsställningar och kroppsrörelser med det funktionella livet. Sedan därefter forma sinnesfunktioner genom samordning av 9

10 rörelser och uttryck. Man ska ge hjärnan och nervsystemet impulser som ska leda till nya insikter och erfarenheter, man ska höja adeptens funktionsnivå. Det hela handlar så klart om utveckling, helhetsutveckling. Sammanfattning av intervjun med Solveig Johansson: 1. Hur länge har du haft den här verksamheten? Solveig har haft den här verksamheten i 15 år, det är ett eget företag och det finns ca musikterapier i Sverige (som arbetar mer än 50%). Det är en blandad ålder på de som kommer till terapin, de som kommer kan vara allt från småbarn till äldre. 2. Hur vet man att en person behöver musikterapi? Tycker de det är roligt? Det är olika på olika individer, på vissa människor så märker man mer, andra märker man mindre. Man har olika koder som man tar hjälp av när man tar reda på vad som behöver jobba med för individen. Om de tycker att det är roligt kan man se på de genom att de ser glada ut, går in i rummet utan problem och de vill hjälpa till. När man t ex har gjort den här terapin 5 gånger och om man märker att det inte fungerar och att de inte tycker att det är roligt längre, så får man göra något annat, annars så utvecklas de inte. Om de behöver det så får man ta en paus under behandlingen ett tag tills vidare, det är väldigt viktigt, annars så känner sig individen pressad och tappar motivationen och utvecklas inte. Det är spännande att jobba och se utvecklingen, det är tufft att lägga grunden för en behandling, sen så går det lättare. 3. Hur är processen från det att man ser att en person behöver musikterapi till att det har nått ett resultat? Deras utveckling? Man använder sig av musik koder. Ju fler, ju bättre desto mer utveckling. Olika personer har olika slags hjälpmedel och olika sätt att lägga upp behandlingen/terapin på. Det är viktigt att få igång allt naturligt. 4. Vilka sorters handikapp stöter du på? Man stöter på många olika slags handikapp! 5. Hur går en behandling/terapi till? Vad använder ni filmerna till? Under en behandling så spelar man ihop. Man börjar med en lugn melodi och kommer att sluta också med en lugn melodi. Behandlingen är nivåanpassad för varje enskild individ Man skapar förutsättningar, man utvecklas, man växer och ens självförtroende växer. Det tar olika lång tid för alla. Det ökar också koncentrationen och personens förutsättningar. Filmerna använder hon till att redovisa hur man har gjort under behandlingen/terapin. Det är också till för dokumentation och för forskning. 6. Hur lång behandlings/terapis tid behöver en person? Vad är vanligast? Varje gång så spelar man 20 minuter per person, en gång i veckan., 10 gånger. Och det är olik från person till person, beroende på vilken diagnos/problem personen har. Vanligast är 35 gånger, 20 för barn och 60 för vuxna. 7. Hur är kontakten med föräldrar/anhöriga under pågående behandling/terapi? Kontakten med föräldrarna är bra, en del skjutsar dit barnen och en del kan ha assistenter med sig och som även följer med de till skolan. 8. Har du kontakt med någon läkare eller sköter du allt själv? Ställer du några diagnoser? 10

11 Hon har inte så mycket kontakt med läkare, men hon har kontakt med en professor i neurokemi, har kontakt med barnläkare, skolsköterska och kollegor emellan 9. Hur ser en vanlig dag ut? En vanlig dag kan se ut ungefär så här att första eleven kommer 8.30 och dagen är slut vid ungefär Mellan varje elev så måste man skriva och dokumentera ner vad eleven har gjort och om det sker en utveckling eller inte. Under dagen så blir det också möten med både föräldrar och personal. 10. Vilka redskap/hjälpmedel använder du? På vilket sätt hjälper dem? De hjälpmedel som Solveig använder är : - Trummor - Trumpinnar - Piano - Flöjt Det som hon mer tar hjälp av är musikkoderna, som är specialskrivna. Det hela handlar om kommunikation, samspel, lyssna och koordination. 11. Din historiska bakgrund? Verksamhetens historiska bakgrund är att den utgår ifrån Lasse Hjelm, författaren till musiken som medel. Det utgår även från det akademiska sjukhuset i Uppsala, där Lasse jobbade med musikterapi. Där är det musiklärare som hjälper gravt funktionshindrade och barn med CP- skada. Där så använde man sig av rörelsesånger. Barn är ju olika och lär sig individuellt. 12. Vad har du för utbildning? Är det kul? Solveig har utbildningen som kantor från första början och höll på med det i 24 år innan hon började med musikterapin. För att kunna utbilda sig till detta så måste man ha 90 högskolepoäng för de kurser man läser där. det är roligt att jobba med detta, det är meningsfullt. Det ger positiva egenskaper. Avslutning När jag har gjort detta arbete så har jag lärt mig mycket om musikterapi, hur det fungerar och hur man går till väga när man arbetar med musikterapi. I boken som jag har läst och lånat av Solveig så har det stått jättemycket saker som jag inte visste innan och det står hur det hela startade och det var jätteintressant. Jag har även fått låna filmer, det är filmer från när mina syskon och jag gick där. Och där kunde man se hur Solveig lade upp sin behandling och hur mina syskon tog emot den. Sedan så var det så att nu under ett antal veckor så ska mina syskon få gå på musikterapi igen. Och jag fick följa med och titta på om det har skett en utveckling från det de var små tills nu. Och det hade skett en enorm utveckling! De förstod hur de skulle göra och de visade att de kunde hantera detta på ett bra sätt. Det är ju trots allt ca 10 år sen de var där sist, så det tyckte jag var väldigt roligt att se deras utveckling. Jag är nöjd med redovisningen som vi hade den Jag var nöjd med min plansch och det var några som kom förbi och var intresserade av att veta mer om mitt projektarbete. 11

12 Detta kommer jag att ta med mig i livet och använda mig utav när jag jobbar med människor. Eftersom jag vill jobba med människor i behöv av stöd, så har jag fått lära mig saker som göra att jag kan knyta an till mina tidigare erfarenheter. Källförteckning Internet: ( ) ( ) Solveigs hemsida ( ) 12

13 Böcker: Hjelm Lasse 2005 Med musik som medel FMT metoden, som den blev till Musikterapiinstitutet Uppsala Filmer: 2 stycken video band med där mina syskon och jag är filmade när vi var på musikterapin när vi var små. 13