Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok)

Transkript

1 Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok) För att kunna lära sig en ny färdighet genomgår barnet 4 olika faser: 1. Förstå färdigheten. 2. Tillägna sig och förbättra färdigheten. 3. Göra färdigheten automatisk. 4. Generalisera färdigheten. De flesta barn går igenom dessa faser snabbt. Vissa barn behöver lång tid på sig för att förstå färdigheten, andra gör detta ganska snabbt men behöver mycket hjälp med att tillägna sig färdigheten och förbättra den. Vissa klarar aldrig att göra färdigheten automatiskt medan andra har svårt att generalisera färdigheten. Man kan hjälpa barnet att klara av dessa faser genom att planera specifika inlärningsstrategier som anpassas efter den nivå barnet har uppnått. I alla faser ingår tre pedagogiska tillvägagångssätt: instruera, träna och att ge feedback. Instruera: I början, när barnet ska lära sig en övning dominerar de kognitiva processerna. Instruktionerna ska vara korta och enkla. Blanda enkla instruktioner med tydliga demonstrationer. Visa enkelt hur övningen ska göras. Instruktioner och övningar upprepas ofta. Allteftersom barnet kan och automatiserar rörelsen ges färre instruktioner. De instruktioner som ges när barnet kan rörelserna är mer inriktade på att barnet ska uppmärksamma omgivningen och tränas i att samarbeta. Träna: När barnet lär sig en övning bryts rörelsen ner i mindre komponenter. Så snart barnet något så när kan utföra uppgiften bör träningen utföras på samma sätt och många gånger. När rörelsen är automatiserad kan träningen varieras. Barnet bör allteftersom färdigheten förbättras lära sig att känna när det är rätt. Feedback: Feedback ges mycket i början och minska allt eftersom färdigheten utvecklas så att barnet tvingas ta mer egenansvar för inlärningen och få mer kontroll över den. Reviderad Anne Sagsjö

2 1. Förstå färdigheten I början domineras all inlärning av nya färdigheter av att individen försöker att förstå vilka krav som uppgiften ställer: vad syftet är, hur den ska genomföras och vilka strategier som måste användas. Den kognitiva fasen är hög. Man koncentrerar sig på att barnet ska lära sig det grundläggande rörelsemönstret snarare än resultatet. Tex. när barnet lär sig att hoppa kan läraren att börja med att arbeta med rörelsemönstret och inte bry sig om hur långt eller riktigt barnet hoppar. Barnet måste uppnå ett kontinuerligt rörelsemönster, använda korrekta arm och benrörelser och ett visst avstamp, samt börja få en viss känsla för rytm när uppgiften upprepas gång på gång. Instruktionerna bör vara korta och så enkla som möjligt. Ju yngre barnet är desto kortare information. Demonstrera hur övningen ska utföras. Bryt ner övningen i delar. Upprepa demonstrationen. Demonstrationen kan upprepas i ett mycket långsamt tempo, samtidigt som läraren visar på olika delar i övningen. Hjälp barnet praktiskt att komma igenom övningen samtidigt som du beskriver hur barnet ska göra. När barnet kan utföra rörelsen bör träningen utföras på samma sätt flera gånger och eventuellt på samma plats. Ge enkel och återkommande feedback. Betona feedback som rör vad barnet gör snarare än det som handlar om resultatet. Exempel: Ett barn ska lära sig att fånga en boll. Övningen kan gå ut på att studsa bollen så att barnet enkelt kan fånga bollen med båda händerna. Detta bör övas tjugo, trettio gånger utan avbrott och utan att rörelsen förändras. Så snart barnet börjar kunna fånga bollen, kan man börja variera övningen genom att tex. ändra storlek på bollen och variera avståndet mellan barnet och den som kastar bollen. Om barnet relativt snabbt förstår vad rörelsen går ut på kan man snart gå in på mer detaljerade instruktioner. Reviderad Anne Sagsjö

3 2. Tillägna sig och förbättra en färdighet Den grundläggande principen i denna fas är att den motoriska färdigheten ska utföras på ett effektivare sätt. Tex. när barnet kan hoppa bör man uppmana barnet att träna på kontroll av styrka och exakthet så att han eller hon kan hoppa hage utan att ramla omkull, eller tävla med kamraterna i tex. längdhopp. Instruktionerna ska fortfarande vara få, tydliga och väl utvalda men kan vara lite mer komplicerade. Variera övningarna på ett förutsägbart sätt. När ett barn kan hoppa kan läraren introducera en lek där barnet ska byta en rörelse på kommando. Variera tempo, avstånd. Feedback ges ofta, ett påpekande åt gången så att barnet kan anpassa rörelsen inför nästa försök. Uppmuntra barnet att utvärdera sina egna prestationer, känna rörelsen och upptäcka vilka fel de har gjort. Ställ frågor som tex. Blev rörelsen som du tänkt dig, vad var det som inte blev rätt osv. 3. Automatisera rörelsen Efter mycket träning som kan pågå i månader eller till och med i år kan barnet nå fram till ett stadium där rörelserna är så väl utvecklade att de inte kräver ständig uppmärksamhet. Barnet ska i detta stadium lära sig att utföra en uppgift samtidigt ha kontroll på och kontakt med det som händer runt omkring. Instruktioner ska i stor utsträckning styra barnet till att få kontroll och kontakt med och kontroll på omgivningen. Ett barn som har lärt sig att dribbla med basketboll kan man tex. be att se sig omkrig, fråga vad motståndaren kan göra osv. Träning ska leda till att rörelsen blir helt slentrianmässig Träna färdigheter där barnet måste reagera på andra människor. Mental träning är bra i denna fas. Barnet får föreställa sig hur en rörelse ser ut. Feedback ges i form av en diskussion mellan lärare och utövare. Fortsätt att hjälpa barnet att utvärdera sina egna rörelser. Reviderad Anne Sagsjö

4 4. Generalisera färdigheten För de flesta barn sker generaliseringen spontant, de tolkar snabbt en situation och förstår vilka av deras färdigheter som kan användas i nya inlärningssituationer. För andra barn är detta en långsam process som kanske inte alls kommer igång ifall de inte får tydlig och klar undervisning. Denna fas kan finnas med i alla inlärningsstadier. Generalisering här innebär att information, färdigheter eller strategier som man lärt sig vid ett tillfälle uppträder i ett annat sammanhang. Instruktionerna bör stötta barnen i de färdigheter som behövs i den nya situationen. Hjälp barnen att se hur hon/han kan använda sina färdigheter. Direkta instruktioner minskas successivt och läraren ställer frågor till barnet så han / hon får tänka efter hur uppgiften kan lösas. Träningen alterneras mellan ensidig, konstant hållen träning och varierad träning. Reviderad Anne Sagsjö

5 Att bryta ner rörelser När barnet ska lära sig en ny övning är det bra att bryta ner rörelsen i mindre delmoment. Då har barnet möjlighet att lära känna och förstå övningen stegvis. Balans i rörelse Cykla För att cykla krävs att barnen har bra bålstabilitet och koordination av ben och armar och koncentration. Förberedelser är träning av balans, koordination och bålstabilitet Träna cykling genom att: Sitta på cykel och sparka sig fram Cykla med stödhjul Tandemcykel Cykla med vuxen som springer efter och håller i stödpinne

6 Att bryta ner rörelser När barnet ska lära sig en ny övning är det bra att bryta ner rörelsen i mindre delmoment. Då har barnet möjlighet att lära känna och förstå övningen stegvis. Balans i rörelse Hoppa Tränar bål- och höftstabilitet, styrka i fotleder och fotvalv, koordination av armar och ben, anpassning av kraft och riktning, att våga. Tänk på att barnen bör ha bra gymnastikskor för stabiliteten i fötterna. Förberedelser inför hopp niga med ärtpåse på huvudet niga med armsväng stå på tå och gå på tå gå på utsidan av foten stå på utsidan av foten medan du t.ex. står och borstar tänderna Hoppa jämfota från låg bänk, stol, ribbstol ner på mjukmatta ner utan att ramla på studsmatta, med och utan gosedjur mellan knäna eller anklarna över linje på golvet med/utan gosedjur mellan anklarna från ruta till ruta med/utan gosedjur mellan anklarna över föremål i olika höjd med/utan gosedjur mellan anklarna träna på att stanna upp hoppet utan att ramla från studsmatta över hinder till tjockmatta, tänk på armpendling och nigande ansatts och på att landa utan att ramla på olika sätt tex. i zick zack, framåt och bakåt så högt man kan, så långt man kan Reviderad Anne Sagsjö

7 Hoppa hopprep Tränar koordination av ögon-händer-fötter och att hoppa på rätt tidpunkt Förberedelser hopp med rockring fram- och baklänges hoppa med rockning på studsmatta veva långrep cirkla med sjal eller tjutare i luften hålla armbågarna i midjan och cirkla med underarmarna för att efterhand bara veva/cirkla med handlederna Träna med hopprepet veva fram hopprepet, hoppa över repet, sväng repet över huvudet osv. springhoppa med repet gör hela rörelsen i följd Reviderad Anne Sagsjö

8 Att bryta ner rörelser När barnet ska lära sig en ny övning är det bra att bryta ner rörelsen i mindre delmoment. Då har barnet möjlighet att lära känna och förstå övningen stegvis. Balans i rörelse Slå kullerbyttor Dela upp rörelsen i tre moment. Träna varje moment för sig. Björnstående (händer och fötter i golvet stjärten upp i luften) Böj armarna och titta mellan knäna Skjut ifrån med benen För att underlätta kan man stå på sluttande underlag. Träna frånskjut med benen med motståndsövningar tex. Sätt händerna mot väggen och med lätt böjda ben, skjut ifrån med ben och fötter, precis så som om du skulle flytta väggen. Reviderad Anne Sagsjö

9 Att bryta ner rörelser När barnet ska lära sig en ny övning är det bra att bryta ner rörelsen i mindre delmoment. Då har barnet möjlighet att lära känna och förstå övningen stegvis. Bollfärdigheter Kasta boll Ballongpuffning är bra att börja med för alla barn särskilt de som är rädda för bollar. Kan tränas ensam, två och två, med badmintonracket, puffa med handen, växelvis höger vänster, mot olika kroppsdelar. Tränar bland annat bål- och skulderstabilitet, ryggsträckning, öga handkoordination, balans, koncentration och kroppskännedom. När träningen med bollar börjar, använd olika storlekar, tyngd och material. Börja med kort avstånd, öka efter hand. Barnet ska känna att hon/han klarar av uppgiften. Börja med medelstor boll som är lätt att greppa. Träna barnet på att kunna släppa bollen, få fram händerna och följa bollen med blicken och kunna stå stilla. Träna korta stunder. Stå nära varandra, lämna över bollen. (två hands grepp) Kasta boll från kort avstånd. (två hands grepp) Kasta från olika avstånd. (två hands grepp) Kasta med underarmskast och stötrörelse. (två hands grepp) Kasta stor boll bakom huvud. (två hands grepp) Kasta boll med pendelrörelse med en hand. (underarmskast) Kasta boll med spjutkast (överarmskast) grepp gärna mot tjockmatta eller vägg. Kasta boll mot eller i olika föremål, käglor, korg, låda. (anpassning av styrka och riktning) Reviderad Anne Sagsjö

10 Studsa boll Träna på att hålla handleden stabil/stel och att använda hela armen och skuldran. Anpassa styrkan efter boll storlek, hålla kroppen rak. Studsa med stor boll cm i diameter med två händer. Studsa med en hand, med andra handen och växelvis. Gå och studsa, stå stilla och studsa den stora bollen. Växla mellan dessa två. Gå mot ett mål och studsa, gå i cirklar och olika banor. Gå baklänges och studsa (svårt) Träna med olika stora och tunga bollar. Sparka boll Fritt sparka omkring boll Träna pendelrörelsen av benet med och utan stöd Sparka boll mot mål Reviderad Anne Sagsjö

11 Att bryta ner rörelser När barnet ska lära sig en ny övning är det bra att bryta ner rörelsen i mindre delmoment. Då har barnet möjlighet att lära känna och förstå övningen stegvis. Balans i rörelse Springa För att kunna springa krävs styrka i fotleden, förmåga att skjuta ifrån med fötterna, tyngdförskjutning framåt och pendelrörelser med armar och ben. Träna varje delmoment för sig. Fotledsstyrka: Tåhävningar, gå på tå, gå på hälarna. Tyngdöverföring: Stå med samlade ben, gunga fram och tillbaka på foten utan att tappa balansen. Gångstående: Gunga upp på tå och bak på häl. Knäböj: Stå på ett ben, böj knät, sträck knät och gå upp på tå. Armpendling: Tränas på olika sätt t.ex. sätt ett snöre runt ett fast föremål och dra växelvis. Tänk på att dra armarna bakåt! Benpendling Spring i olika tempo. Reviderad Anne Sagsjö