LIA Rapport Från. Linus Lesser Miljö- och Vattenteknik Yrkeshögskolan Hallsberg

Transkript

1 LIA Rapport Från Linus Lesser Miljö- och Vattenteknik Yrkeshögskolan Hallsberg

2 Innehållsförteckning 1Inledning VästVatten Organisation Marieberg Vattenverk Min tid på Marieberg Skansverket Min tid på Skansverket Rörnät El & Automation Slutord

3 1 Inledning Jag går utbildningen Miljö- och Vattenteknik i Hallsberg, en yh-utbildning. I denna ingår det att jag ska göra 20 veckors lärande i arbete (LIA). 10 av dessa veckor har jag valt att göra på Västvatten i Uddevalla. Målet med LIAn är att jag ska få känna på vad det är jag utbildar mig till samt att lära mig och få erfarenhet i de saker man inte kan lära sig i skolan. I utbildningen så har jag t.ex. inte fått lära mig vad en spjutventil är för något, vad den används till eller hur man byter en sådan vilket jag har fått lära mig på min LIA. En annan del i LIAn är att jag får mina första kontakter i arbetslivet vilket kan vara till god användning när utbildningen är färdig och jag vill söka jobb. Västvatten kändes som ett bra val då de har ett stort ansvarsområde och det gav mig ett bra tillfälle att få pröva på nästan alla delar i den kommunala organisationen. De 10 veckor jag var på Västvatten fördelades så att jag var 3 veckor på Mariebergsvattenverk, 3veckor på Skansverket, 2 veckor på Rörnätet och 2 veckor på El & Automation. 2 VästVatten Organisation Västvatten är ett driftbolag som ägs av Uddevalla, Munkedal och Färgelanda kommun. Varje kommun äger fortfarande sina delar och ansvarar för sina anläggningar och sitt nät men bolaget delar på personalstyrkan. En fördel med detta är att Västvatten kan ha egen special kompetens och slipper hyra in den, exempel är att de har egna programmerare, något en mindre kuommun som Färgelanda inte kunde ha innan. Västvatten har sitt huvudkontor i Uddevalla och har 5 avdelningar: Vattenverk, Avlopp, Rörnät, El & Automation och kontoret. 2

4 3 Marieberg Vattenverk Marieberg är ett ytvattenverk som tar sitt vatten ifrån Köperödsjöarna. Verket förser Uddevalla stad med närliggande områden, samt Ljungskile via havsledning, med dricksvatten. Vattnet pumpas från sjön in till verket via en stor ledning, på morgonen ligger flödet runt ca 450m^3/h. När vattnet kommer in i verket tillsätts kalk, CO2 och Polyaliminiumklorid (PAX). Kalken och CO2 tillsätts precis vid inkommande ledning för att höja ph och alkaliniteten, detta görs för att PAXet ska fungera optimalt. PAX tillsätts senare på samma ledning innan det första reningssteget. PAX är en fällningskemikalie som koagulerar hummusämnen och grumlande partiklar. Det är viktigt att PAX blir utspritt i vattnet så det reagerar med alla de partiklar som ska bort och därför blandas det i under kraftig omrörning. Efter att PAX har fått reagera med vattnet körs det genom DynaSandfilter, Marieberg har 2 hallar med totalt 36 DynaSandfilter. DynaSand är ett kontinuerligt arbetande sandfilter. Vattnet arbetar sig uppströms genom en bädd av filtersand medans sanden arbetar sig neråt med hjälp av en mammutpump. Flockning sker i sandfiltret och hummusämnen och andra partiklar fastnar i sanden. Sanden som tagit hand om slammet görs rent i den uppåtström med vatten, sand och luft som skapas av pumpen. Det renade sanden hamnar på toppen av sandbädden medans vattnet som renat sanden förs ut via avloppet. Avloppsvattnet från DynaSandfiltren går genom fyra långsamma grindomrörare och en lamellsedimentering, en sedimenteringsbassäng med flertalet snedställda lameller för att få ut maximal sedimenteringsyta, där slammet avlägsnas från vattnet innan det går tillbaka till inloppet och körs genom DynaSandfiltern igen. 3

5 Det filtrerade vattnet förs vidare genom kolfilterbassänger. Dessa har till uppgift att reducera lukt och smak på vattnet samt minskning av organiska föreningar och färg. Kolfilterbassäng fungerar så att bassängen är fylld med aktivt kol som har egenskapen att de har en otroligt stor kontaktyta då de är fyllda med porer. Partiklar i vattnet fastnar i kolets porer. Det aktiva kolet tappar sin absorptionsförmåga efter ett tag och måste bytas ut efter 1-3år. Efter kolfiltreringen belyses vattnet med UV-ljus. Efter incidenten i Östersund som drabbades av parasiten cryptosporidium har UV-lampor blivit en standard på vattenverken. UV-ljuset inaktiverar både parasiter som bakterier. Man använder UV-ljus i våglängden nm där våglängden 254nm har maximal effekt. Ljuset skadar bakterier och parasiters celler på ett sådant sätt att de inte längre kan ta upp näring eller att celldelningen upphör och därmed kan de inte fortplanta sig och blir inaktiverade. Efter UV-ljuset tillsätts även Klordioxid för att behålla den inaktiverande effekten ute på nätet. Marieberg har nyligen gått över till klordioxid (som de tillverkar själva) och nätet har inte vant sig vid förändringen ännu så idag kör de även med hypoklorit samtidigt. Det tillsätts även kalk i vattnet för att höja ph-värdet så att vattnet är snällt mot ledningssystemet. Innan vattnet går ut på nätet går det ner i lågreservoaren. Här har kloret och kalken tid att reagera med vattnet innan det pumpas ut. 3.1 Min tid på Marieberg Under de 3 veckor jag var på Marieberg har jag fått följa med på rundan runt Marieberg vattenverk. Vi går runt hela verket och kontrollerar allt rum för rum och har med oss ett papper där allt dokumenteras. Vi kollar så att allt ser rätt ut i DynaSandfiltren och i dessa hallar kontrolleras även vattnets turbiditet och ph. PH-mätaren måste ibland göras ren och ibland kalibreras. Även kompressorer och andra maskiner kontrolleras. Vi kikar till rörgalleriet och lyssnar efter onormala ljud. Kollar kalkberedningen. Vi kollar så att det finns tillräckligt med hypoklorid och hur myckets som förbrukats. Om det behövs fyller vi på med mer hypoklorit. Vi kollar även till UV-lamporna, hur länge de gått och vilken våglängd de ligger på. Sedan kollar vi klordioxid tillverkningen, detta är en rätt ny anläggning. Allt ska kollas även reservgeneratorn, pumpars gångtid, CO2 tankarna, kolfiltren. Det är så pass många saker att jag garanterat har glömt nämna flera saker. Förebyggande insatser är otroligt viktiga på dricksvatten sidan eftersom att man hanterar ett 4

6 livsmedel som når ut till kunden väldigt snabbt. Därför har jag varit med på de kontinuerliga kontroller av alarm, reservgeneratorer, rörbrottsventiler mm. Jag har även följt med på de flertal mindre grundvattenverk samt Munkedals större grundvattenverk vid kärnsjön som ska kollas till minst en gång i veckan. Nästan alla grundvattenverken kör på någon form av snabbfiltrering för att ta bort järn och mangan, dessa filtren måste backspolas emellanåt vilket jag har fått vara med på. Detta går till så att jag först sätter pumparna till 0 och stänger ventilerna kring filtret som leder vattnet till reservoaren samt öppnar ventilen till avloppet. Sedan startar jag backspolningspumpen och öppnar ventilen så att vattnet kan komma in i filtret. Denna pumpen får sedan köra tills nivån i reservoaren har sjunkit en viss mängd, oftast cm. Medans backspolningen körs kontrollerar jag och dokumenterar pumparnas körtid, flöde in i verket och flöde ut ur verket, mäter kloröverskott, förbrukning av klor, kaliumpermanganat (där detta finns) och lut(där detta finns), fyller på kemikalier då det behövs, kollar körtid på UV-lampan om en sådan finns och sedan räknar jag ut körtid och förbrukning per dag. När filtret har backspolats återställer jag ventiler och pumpar till ursprungsläget i bakvänd ordning. Vi åkte även ut på provtagningar. Ett flertal vatten prov skulle tas i Färgelanda, ute hos kund och vid utgående vatten hos alla vattenverken där. Det var bakterie prov och kemikalieprov som sedan skickas in till Alcontrol, ett krediterat laboratorium för vattentester. För att ta ett sådant prov låter vi vattnet stå och rinna först ett par minuter för att minimera ledningens påverkan på kvalitén. Sedan eldar man på kranen så det inte finns några bakterier på kranens ände som kan följa med provet och påverka resultatet. När alla prov är tagna lämnas de in för leverans till Alcontrol. Jag fick även sitta med på diverse möten bl.a. Uddevallas VA-taxa möte vilket var lärorikt och så fick jag följa med på underhållsmässan i Göteborg. 4 Skansverket Skansverket tar omhand om Uddevallas och Ljungskiles avloppsvatten vilket idag uppgår till ca 5

7 40 000pe. Verket är dimensionerat för pe och till verket hör 120st pumpstationer till. Verket har Mekanisk, biologisk och kemisk rening samt slamhantering. Mekaniska reningssteget har 2 st rensgaller som tar omhand om större saker som inte ska vara i vattnet som topps, kondomer, trasor mm. Dessa saker förs bort via skruvpress till en container. Vattnet förs sedan vidare till sandfånget där grus, sand och andra tunga partiklar samlas. Efter sandfånget kommer försedimenteringen, här tillsätts fällningskemikalie järnklorid i små mängder och utaget till gravitationsförtjockaren är här. Vattnet rinner över till små kar längst ytan medans tyngre partiklar sjunker till botten. Vattnet förs sedan vidare till biosteget. Biosteget är ett fördenitrifikationssystem som använder sig av bakterier för att bryta ned kväve och fosfor. Vattnet förs först in en anoxisk bassäng som hålls syrefri. I den anoxiska bassängen bryter bakterier ned nitrat till kvävgas och så äter bakterierna BOD. Efter kommer en aerob bassäng där syre tillsätts för att bakterier ska kunna bryta ner ammonium till nitrit och sedan nitrat, bakterierna behöver stora mängder syre för denna process. Sedan förs det vidare mot ännu en anoxisk bassäng. Man gör såhär för att BOD ska brytas ned i den första bassängen och inte sedan förbruka syret för nitrifikationsprocessen. Vattnet förs sedan vidare till mellansedimenteringen där slam får sjunka till botten. En del av slammet förs tillbaka till biosteget och kallas för returslam. Detta görs för att hålla bakterieåldern uppe. Eftersom vattnet hela tiden är i rörelse och bakterierna som är viktiga för att det aeroba och anoxiska stegen ska fungera följer med vattnet måste en del av dem föras tillbaka annars måste bakteriestammen växa om sig hela tiden och rening uteblir. Det slam som inte förs tillbaka till biosteget kallas överskottsslam och förs till försedimenteringen. Efter mellansedimenteringen kommer eftersedimenteringen med kemiskfällning. Man tillsätter här Ecoflock (polyaliminiumklorid) som långsamt rörs om med grindomrörare. Detta fungerar mest som en efterpolering av vattnet och görs för att fälla ut fosfor som inte har brutits ned i biosteget. Det behövs ingen fällningskemikalie här under större delen av vintern då biosteget klarar fosforreningen själv. När vattnet har flutit igenom efter sedimenteringen förs det ut i bäveån. Slammet som blir i verket förs ut från försedimenteringen till gravitationsförtjockaren. Gravitationsförtjockaren är under ständig omrörning och slammet här lägger sig tjock i botten där den sedan förs ut och vidare till rötkammaren. Skansverket har 2 st rötkammare som håller en temperatur på 37c. Rötkammaren producerar en hel del gas som används för att värma anläggningen. Det finns planer på att i framtiden använda en del av gasen till electricitet. Överskotts gasen förbränns i en fackla. Efter rötkammaren förs slammet till centrifugen där avvattning sker. Här tillsätts polymer för att öka mängden vatten som avskiljs från slammet. Det färdiga slammet 6

8 förs sedan till soptippen för slut förvaring. 4.1 Min tid på Skansverket Jag följde med på rundan i reningsverket. Vi går runt och kollar att allting går som det ska. Vi följer vattnet från inloppet och kontrollerar det mekaniska steget. Sandra förklarar att de kan ha problem med den ena skruvtransportören som kan fastna ibland. Här spolas även den skruvtransportör efter rensgallret där fett lätt sätter igen, detta luktar inget trevligt. Vi kontrollerar även rörgalleriet här och lyssnar så att det låter ok. Vi går vidare in i berget och kollar försedimenteringen. Här förekommer det en del fett som ligger på ytan och det behöver slås sönder då det täpper till öppningarna till karen. Gravitationsförtjockaren finns i ena änden av försedimenteringen och vi går dit och kontrollerar så att suspensmätaren fungerar som den ska och rengör den. Det flytslam som lägger sig på ytan skrapar vi ned i utloppet. Vi rör oss senare till biosteget där vi kollar så att allt ser bra ut. Om det är mycket flytslam här öppnas ett utlopp som släpper ut vattnet längst ytan. Sen rör vi oss till mellansedimenteringen och här har de problem med flytslam. Vi tar en spolslang och slår sönder flytslammet med, de dagar då detta är illa surras slangen fast i relingen och får stå och spola ytan ett tag. Sedan rör vi oss till eftersedimenteringen och kollar så att allt ser bra ut. Jag får följa med Christoffer ut till en av pumpstationerna där de fått problem med en av pumparna. Pottan ska nämligen bytas då hajtanden har gått sönder på den gamla och nu fastnar trasor i den. Vi har med oss en bil med en liten lyftkran där bak. Vi stänger av den pump vi ska lyfta och öppnar pumpsumpen. Jag styr kranen över pumpen som ska lyftas upp och vi sätter på en lyftanordning på kranen. Christoffer skickar ned lyftanordningen som har en krog i ena änden och hakar fast den i handtaget på pumpen. Sedan är det bara att lyfta upp pumpen. Väl uppe spolar vi av pumpen och avlägsnar de trasor som sitter fast i den. Sedan skruvar vi upp den och särar under delen av pumpen där pottan sitter. Denna måste vi ta med oss in till verkstaden för att vi behöver lite mer seriösa verktyg för att få loss den gamla pottan och sätta dit den nya. När den nya pottan är på plats åker vi tillbaka ut till pumpstationen för att skruva tillbaka underdelen på pumpen. Sedan kan vi hissa ned pumpen igen och starta den. Vi åker ut på flera sådana här ärenden under den 3 veckors period jag är på Skansverket. Jag får även vara med och hjälpa till att byta ett kullager på omröraren i en av rötkammarna som 7

9 hade gått sönder. Tyvärr så gick nästa sönder efter vi reparerat den första och de blev tvungna att börja projektera på att byta ut hela omröraren. Jag hjälpte även Jannie, process ingenjören, med att fylla i VASS (VA-branschens StatistikSystem) där jag fick sitta och leta reda på hur mycket fosfor, kväve, slam m.m. varje reningsverk inom Västvatten släpper ut och hanterar. Jag fick sitta och läsa en hel del miljörapporter och även lägga grunden för kommande års miljörapport genom att fixa ordning ett excel-dokument som räknar ot medelvärden, totalhalter m.m. 5 Rörnät Rörnät har hand om att underhålla, reparera och lägga nytt rörnät. Rörnätet innefattar avlopp, dricksvatten och dagvatten. Jag var här i två veckor och fick följa med på det mesta. Några av de sakerna jag var med på här var bl.a. att följa med när de filmar i ledningarna. Vi åkte ner till Dingle där det fanns en gata där dagvattenserviserna inte fanns med på kartan över ledningarna. Då hissade vi ner en robot med en kamera på sig ned i den övre dagvattenbrunnen på gatan. Roboten är ansluten till en skärm med kontroller på via kabel. Vi kan nu köra roboten inne i dagvattenledningen och se hur det ser ut. Kabeln som rullas ut från en spole mäter även upp avståndet. När vi kommer fram till en anslutande servis görs en notis om hur långt in den är och vart den kommer ifrån. Även reparation av läckor har jag varit med på. Vi hade fått en läcka nere i hamnen och fick åka ned med grävfirman. Först får vi vänta på att grävmaskinen gräver fram den läckande ledningen. När röret väl kommit fram får vi ta oss ned i gropen och avlägsna all jord och lera runt det om råde som ska repareras. Denna gången var det inget stort hål så en reparationsmuff räcker för att fixa läckan. Vi gör rent röret först så det inte finns några gruskorn eller annat som hamnar mellan muffen och röret. Skulle något hamna kvar mellan finns det riska för att läckan fortgår. Sedan trär man på muffen och skruvar åt den. Sedan börjar vi lasta tillbaka leran och jorden i hålet, vi ser till att packa det hårt runt röret för att förhindra att det blir sättningar. Utöver detta fick jag följa med på läcklyssnig, besiktning av nylagt område, lägga dagvattenledning och kolla de som utförde relining. 6 El & Automation El & automation ansvarar för det elektriska som omfattar allt från att byta glödlampor (ja vi gjorde detta) till att installera och programmera styrdatorer. Eftersom detta arbete kräver att man besitter goda kunskaper 8

10 om ellära och har utbildat sig till elektriker för att utföra det mesta har jag här mest fått gå bredvid och tittat på (förutom när vi byter glödlampa då). Jag var med på det gamla reningsverket där en styrdator finns kvar som används ( gamla verket är idag en pumpstation. Byggnaden är fortfarande ihopkopplat med det nya.). Här håller de på med att uppdatera styrdatorn då den gamla inte går att få tag i nya reservdelar till. Detta innefattar ett enormt arbete med att dra kablar då det nya systemet ska köra parallellt med det gamla innan det gamla kan tas bort. Det nya ska också programmeras så att pumpar, fläktar, nivågivare mm fungerar som det är tänkt. Även här var jag med på besiktning av samma område som på rörnätet, men denna gången gällde det fibernätet som västvatten använder sig av i kommunikationen med pumparna. Där kollar vi hur djupt fibret ligger grävt och om det är draget korrekt samt kontrolleras om allt ser ut som det ska i elskåpen. Jag var även med tillbaka till Marieberg där ett alarm till duschen och ögonduschen skulle kopplas utanför kemikalierummen. Larmet ska fungera så att om någon använder någon av duscharna ska ett alarm gå så att den som har jouren och de som sitter uppe i kontroll rummet ser att någon har farit illa. Sedan var jag med och installerade kabelstegar ute på Stigen vattenverk som har byggts om. Ett jobb som el-killarna och herrarna på vattenverket gjort helt själva. Den nya styrdatorn hade installerats och nu ska den anslutas till allt som ska styras i verket och kabelstegar är då viktiga så att man kan ha ordning och reda. Ordning och reda är särskilt viktigt då man arbetar med el, särskilt när man har att göra med 1000-tals kablar. 7 Slutord Tiden på Västvatten har varit otroligt lärorik och jag känner verkligen att jag har valt rätt utbildning. Jag är väldigt glad över att fått vara med på Västvatten som har ett stort ansvarsområde och som låtit mig få se hur vattenproduktion fungerar på ett stort ytvattenverk, ett stort grundvattenverk och på flera olika små grundvattenverk. Hur avloppsrening fungerar i en stor kommun som Uddevalla har varit väldigt roligt att se också och det är helt otroligt att ha 120st pumpstationer att sköta. 9

11 Sedan är jag väldigt nöjd att jag fick vara med på el & automation även om jag själv inte fick göra så mycket där så fick jag se hur man bygger upp en styrdator och fick en bättre förståelse för hur övervakningssystemet fungerar. 10