Navet i skolornas utvecklingsarbete - Systema6skt Kvalitetsarbete Skolinspek6onens årsrapport

Transkript

1 Navet i skolornas utvecklingsarbete - Systema6skt Kvalitetsarbete Skolinspek6onens årsrapport Skolans kvalitetsarbete avgörande för alla elevers rä> 6ll god utbildning Skolinspek6onens årsrapport

2 I stort se> alla granskade kommuner brister i det systema6ska kvalitetsarbetet. Det handlar om go> skolledarskap och en långsik6g skolutveckling genom a> utbildningen är baserad på vad forskning och beprövad erfarenhet har visat är framgångsfaktorer för elevers lärande. ODa leder analysen 6ll a> skolan behöver pröva nya arbetssä> och lämna de gamla invanda sä>en a> tänka och arbeta. Skolinspek6onens årsrapport

3 Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systema6skt kvalitetsarbete - för skolväsendet med fokus på elevhälsa Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd

4 Varför systema6skt kvalitetsarbete? Synliggöra kvalitet och likvärdighet. Iden6fiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Skapa delak6ghet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder.

5 Varför systema6skt kvalitetsarbete? För ad veta Var är vi? - måste vi följa upp resultaten och göra en nulägesbeskrivning. För ad veta Vart ska vi? - måste vi jämföra, tolka, analysera och bedöma utvecklingsbehoven. För ad veta Hur gör vi? - måste ha en dokumenterad planering. För ad veta Hur blev det? - måste vi genomföra det vi planerat, följa upp och dokumentera vårt arbete.

6 Styrning och ledning av kvalitetsarbetet Huvudman, rektor och förskolechef ansvarar för: ü Kunskap och kompetens ü Ru6ner och strukturer ü Stöd och resurser ü Medverkan och delak6ghet

7 Hur ska kvalitetsarbetet bedrivas? Systema6skt och kon6nuerligt I olika faser Med allas medverkan

8 Framgångsfaktorer i undervisningen Ø Inkluderande arbetssätt Ø Öppet och tillåtande lärandeklimat Ø Formativ bedömning Ø Kollegialt lärande Ø Pedagogiskt ledarskap

9 Stöd- och utvecklingsenheten

10 Elevhälsoplan - syde Skollagen LGR 11 Stöd- och utvecklings enhetens vision och ledord Stöd- och utvecklingsenhetens arbetsuppgider Inkludering Anpassningar

11 Elevhälsoplan - SyDe Skapa gemensamma ru6ner och synliggöra den röda tråden i Kungälvs kommun för a> följa barnets/elevens utveckling. Tidigt ge alla våra barn/elever en god och posi6v start i den livslånga lärprocessen, visa exempel på hur man arbetar förebyggande. Tidigt upptäcka och följa barn/elever som behöver stöd för a> kunna utveckla sin fulla kapacitet. Säkerställa så a> alla barn/elever oavse> var de bor i kommunen ska få sina behov 6llgodosedda. Se 6ll a> mål och visioner blir trovärdiga genom dialog på enheterna som leder fram 6ll en fördjupad förståelse av vårt uppdrag. Planen ska vara e> levande dokument.

12 Elevhälsoplan - innehåll Inledning SyDe Vision En lärande miljö Målsä>ning Målgrupp Värdegrund Ansvar Arbetsgång Arbetslaget Uppmärksamma Kartlägga Analys Åtgärdsprogram Utvärdera Elevhälsan Insatser Insats från Stödenheten, Insats från Skoldatateket Beslut Sekretess PUL och Skola Skyddade personuppgider Kränkande behandling Modersmålsstöd, Modersmålsundervisning, Studiehandledning och Svenska som andraspråk Skolbibliotek Bilagor

13 Vision och Ledord Alla barn och ungdomar i Kungälv ska u=från sina förutsä@ningar få e@ väl fungerande liv med kunskap och tro på sig själva och fram=den. Förebyggande arbete Samverkan Trygghet Utveckling

14 ArbetsuppgiDer Vara stödorganisa6on 6ll övrig skolorganisa6on, delta i elevhälsa, utbilda, handleda, kartlägga. Stärka pedagogers professionalism i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd. Öka pedagogers trygghet i sin yrkesroll. Arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt utbildande. Utveckla helheten. All6d fokus på a> arbeta både på skol- grupp- och individnivå. Utveckla arbetet med anpassningar för barn/elever vid övergångar. Stödja, handleda Utveckla samverkan med andra aktörer i och utanför kommunen Utveckla arbetsformer och kompetenser (mobila, coaching, handledning, Disa, Tolerans, repulse, Jesper Juul, dialogbaserat arbetssä>) Kvalitetsutveckla genom systema6skt kvalitetsarbete. Möjlighet a> kradsamla vid akuta händelser

15 Anpassningar - skolnivå Resursfördelning eder behov. Gruppstorlek/antal vuxna/lokaler. Gemensam, schemalagd planerings6d för lagen. Bemötande från personal monolog eller dialog Anpassning av schemat (t ex fördelning av prak6skt este6ska ämnen på olika dagar) Undersök behovet av fortbildning. Undersök behovet av handledning. Organiserad läxhjälp. Miljön i klassrum/korridor

16 Anpassningar gruppnivå (lärandemiljö) Tydlig struktur i klassrummet inklusive start och avslut. Tydlig tavelstruktur, inte för mycket informa6on på tavlan sam6digt. Dagens/lek6onens planering på tavlan. Skriven instruk6on på tavlan, dator eller individuellt. Muntliga instruk6oner: en i taget. Korta genomgångar. Hur länge orkar elevgruppen lyssna? Genomtänkt placering av eleven/elever i klassrummet. Var/med vem funkar det bäst a> si>a och arbeta? Lärarstyrda grupperingar. Schema: När lägger vi olika ämnen, hur långa lek6oner kan vi ha i ämnet/ arbetsområdet? Kan vi arbeta tema6skt? Bemanning? Tydliga mål för lek6onen/undervisningen. Tänk igenom upplägget, variera arbetsuppgider, lägg in rörelse, paus eller någon annan uppgid som ger energi. Undervisande lärare anpassar stoff såsom mindre mängd, förenklade uppgider, lä>läst/förstorad text, läxa mm. Varierande arbetssä>, olika material. Hur? Vad? Hjälpmedel i bänken/klassrummet (bilder som stöd, miniräknare, tabeller, tallinjer, läslinjal, dator ). Tillgång är bra för alla i klassen! Jobba med gruppklimat för a> stärka gruppkänsla och självkänsla. Utmanas/möjliggörs elevernas delak6ghet i undervisningen?

17 Anpassningar - individnivå Förberedelse inför nya moment. Elev får kort introduk6on vad nästa arbetsområde handlar om före genomgång i stora gruppen. Hjälper eleven a> hålla fokus vid genomgång i stor grupp. Enskilda instruk6oner (extra tydliga/förenklade) eder allmänna genomgångar. Anteckningsstöd: Få kopierade anteckningar (lärarens/kamrats ) eller spela in på digitala hjälpmedel, för a> spara energi 6ll annat och kunna fokusera på den informa6on som ges i stunden för skrivandet. Dubbla läroböcker i..(finns både i hem och skola) Tydlig struktur på elevens arbetsplats. Mappar och schema i olika färger för olika ämnen. Individuellt schema för dagen på/i bänken. Prata med eleven/ta hjälp av eleven för a> hi>a lösningar. Stöd a> sä>a igång och avsluta arbete. Extra tät feedback på elevens arbete under lek6on. Extra genomtänkt förhållningssä> gentemot eleven som samtliga inblandade pedagoger följer. Lägga in egna korta samtal med eleven i jämna intervaller för a> ge posi6v feedback/coacha. Enskilda samtal med stöd av seriesamtal eller sociala berä>elser/planering av veckans arbete. Påminnelse om läxor. Hur? Läxhjälp på skolan: dag 6d Informa6on mellan skolan och hemmet genom veckobrev, kontaktbok, mail, telefon, sms. Hur? När? Ansvar? Regelbundna avstämningar med vårdnadshavare. När? Ansvar?

18 Anpassningar - raster Före rast påminner man om vad eleven kan tänka på/göra, samt följa upp ederåt. Tydlig gräns mellan rast och lek6on. Steget före som pedagog (möta i korridoren, i dörren när eleverna kommer). Förskjutning av rast/extra rast. Gå 6digare för a> duscha. Vuxenstöd på rasten.

19 Spänningsfält Frustra6on kan skapa mo6va6on vill förstå det man inte förstår Nuläge - förändringsresan - önskeläge Vad vill vi uppnå? Vilka faktorer kan bidra 6ll a> vi lyckas? Hur hanterar du/ni spänningsfält?

20 Systema6skt och kon6nuerligt kvalitetsarbete ska DOKUMENTERAS Nyfikenhetsfråga? Hur ska vi dokumentera/kartlägga? Hur många har varit involverade, hur har vi genomfört kartläggningen, med vad, i vilka situa6oner, när, hur länge? (observa6on, loggbok, test, intervju m.m.) Följa upp/kartlägga - (var är vi?) verksamhet, ålder på barn Vilka underlag har vi? Vad visar de? Vad saknar vi informa6on om? Vad har vi se>? Skriv så värderingsfri> som möjligt, en beskrivning av det ni se>, resultat, måluppfyllelse? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - (vart ska vi?) Dialog och reflek6on, bedöma utvecklingsbehov, vad vill vi uppnå? Så här förstår vi det vi se> i kartläggningen och den här nya kunskapen har vi 6llfört i analysen. Det här är vi förvånade över och de>a visste vi redan. Gemensamt iden6fiera och prioritera genom a> jämföra, tolka och problema6sera. Mål - (utvärderingsbart) koppla 6ll Lgr11 I målformuleringen skriver ni vart ni vill när ni tänker a> den här planen är klar. Planera och Genomföra insatserna - (hur gör vi?) vad man bör göra i vardagen Vad ska lärarna göra? Vad ska eleverna göra? Vilka åtgärder ska göra a> målet uppnås? Åtgärd 1 Vem är ansvarig? Vilka ska vara med? När ska åtgärden senast vara genomförd? Vem ska man rapportera 6ll? Etc. så många åtgärder man tänker sig a> genomföra Utvärdera/Följa upp Någon sammanfa>ande kommentar om hur utvärdering ska göras, av vem, när och något om vad man tänker sig göra eder a> den här planen tar slut. Vad berä>ar/säger eleverna? Vad lärde sig eleverna? Hur går vi vidare?

21 Nyfikenhetsfrågor? Är visionen levande? Hur arbetar vi med ledorden, vår policy? Märker enheterna vår vision och ledorden? Är alla bekanta med Elevhälsoplanen Vad kan vi erbjuda? Hur vill vi bidra 6ll utveckling? Arbeta förebyggande/arbeta u6från uppdrag är det motsägelsefullt? Hur kan e> förebyggande arbete se ut? Vad behöver barnen i Kungälvs kommun? Vad är en skola för alla? Hur arbetar vi med inkluderingstanken? Vilket synsä> ska genomsyra stöd- och utvecklingsenhetens arbete? Vad behöver pedagogerna i kommunen? Hur blir vi tydliga 6ll kommunens innevånare om vad/hur vi arbetar? Hur kan dialogen med rektorerna se ut? Får rektorerna det de ber om? Vilka nätverk finns idag/behövs fler?

22 Systema6skt kvalitetsarbete 6 förskolor, 15 avdelningar i Kungälv A@ se vardagen med andra ögon!

23 SyDe och bakgrund förskollärare ska få möjlighet a> utveckla den pedagogiska verksamheten genom a> medvetet använda jämställdhet, språk och kommunika6on för a> skapa förutsä>ningar för alla barns, både flickors och pojkars, lärande och utveckling

24 Hur ska jag bli medvetna om vad och hur jag gör? Sambandet rela6on och kommunika6on? När är det jämställt? Vara medveten om mina personliga värderingar. Hur ser vi på barns delatagande och inflytande? Vilken atmosfär gynnar barns lärande? Pågående didak6sk reflek6on!

25 Hur organiserar vi verksamheten så a> det systema6ska kvalitetsarbetet blir en del av vardagen? Är vi hjälpta av en mall för vårt tänkande? Har vi en röd tråd i utvecklingsarbetet? Skiljer vi tydligt på kartläggning och analys? Hur vet vi a> barnen känner sig delak6ga och har inflytande i görandet? Är vårt mål utvärderingsbart?

26 Frågor a> ställa sig Varför utvärderar vi just det här? Vilken kunskap söker vi? Vem gör utvärderingen? Vilken metod används? Hur används den? Vilka värderingar och teore6ska perspek6v finns i utvärderingen? Svaren påverkar resultatet!

27 SYSTEMATISKT OCH KONTINUERLIGT KVALITETSARBETE ska DOKUMENTERAS Nyfikenhetsfråga? Vad/Hur ska vi dokumentera? (observa6on, loggbok, film, ECERS, BRUK, enkät, intervju m.m.) Följa upp/kartlägga (var är vi, vad ser vi?) resultat, måluppfyllelse Analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska vi?) bedöma utvecklingsbehov Mål (utvärderingsbart) koppla 6ll Lpfö Planera och Genomföra insatserna (hur gör vi?) vad man bör göra i vardagen Utvärdera/Följa upp

28 Skolan? Hur vet läraren a> undervisningen främjar elevens lärande? Hur vet läraren vad eleven lärt sig i förhållande 6ll det man arbetar med? Kommunika6on och rela6on Lärandemiljö - Atmosfär Ämneskunskaper - innehåll Social- och personlig utveckling LGR 11, forskning och väl beprövad erfarenhet

29 Kungälvsmodellen Språkutveckling Röda tråden Förskola Förskole- klass Grundskola Åk 2 Åk 3 Åk 6 Åk 9 1 år Nationella 16 år Nationella Nationella prov prov prov Prövning av alla elevers språkutveckling i förskoleklass Färdigheter som bedöms på hösten i åk 2 - Läsförståelse och Läshastighet TRAS används som analysschema för att utveckla verksamheten i förskolan Språket lyfter, Språket på väg och God läsutveckling används som analysschema från förskoleklass till åk 9

30 En gemensam plakorm Språket i alla ämnen för alla elever Hur organiserar vi lärandemiljön? Hur gör erfarna - tänkare, lyssnare, läsare, skrivare, samtalare? Hur utmanar vi elevers krea6vitet - styrkor, brist i kunskap, mo6va6on? Ledorden - anpassning av text, elevnära text, rörlighet i text

31 Förskolan årskurs 9 HANDLINGSPLAN God språk-, läs- och skrivutveckling Förebygga Upptäcka - Möta

32 Systema6skt kvalitetsarbete på skol-, grupp- och individnivå (Hjulet och mallen) Skolplanen vad kan vara gemensamt för alla? God undervisning i vardagen - Handlingsplanen Nya språket lyder, Språket på väg (ml åk 9) Läslyktan/Skrivlampan strategier/tex>yper ämnesövergripande (ml åk 9) Språket i alla ämnen Cirkelmodellen (ml åk 9) Informa6on 6ll föräldrar (ml åk 9) Tydlighet 6ll eleverna, metakogni6on (ml åk 9) Fkl Bornholmsmodellen, Kartläggning Åk 1 Kartläggning, analys + intensivfokus, material?, uppföljning vt åk 1, Åk 2 Kartläggning, test oktober analys + intensivfokus, material?, uppföljning vt åk 2, Åk 3 Kartläggning, analys + intensivfokus, material?, NP åk 3 - analys Åk 4 Kartläggning, analys + intensivfokus, material?, uppföljning Åk 5 Kartläggning, analys + intensivfokus, material?, uppföljning Åk 6 Kartläggning, analys + intensivfokus, material?, NP åk 6 analys Åk 7 Kartläggning, analys + intensivfokus, material?, uppföljning Åk 8 Kartläggning, analys + intensivfokus, material?, uppföljning Åk 9 Kartläggning, analys + intensivfokus, material?, uppföljning, NP åk 9 - analys

33 Ledstänger Ledstänger är 6ll för a> hålla sig i när det blir svajigt i arbetet. Ledstängernas uppgid är a> hjälpa 6ll a> lyda fram det bästa hos människor. Det finns inget så kradfullt som en idé i huvudet på en människa. Vilka ledstänger har vi? Hur upprä>håller vi dem vid akuta skenande elevhälsoärenden?

34 uppdrag på individnivå Kim

35 Följa upp och kartlägga Lyssna in, observera, intervjua, organisa6on?, kunskapsbehov?, utvecklingsbehov, starka sidor/brister, NP, kartläggningar Ledningen värdegrunds tanke, modell Lärandemiljön delak6ghet Läraren ledare, förebild, kunskap Vuxenstöd auten6skt vilja, kunskap Arbetslaget stöd, reflek6on, omorganisera Organisa6on schema, resurser Eleven starka sidor/brister Föräldrarna det goda samtalet, dela bilder Klasskamrater lyssna in Klassens föräldrar lyssna in All personal skolan lyssna in, gemensamt mål Stöd- och utvecklingsenheten vilka professioner?

36 Kartläggning/Analys Hur stö>ar vi utveckling? Vad kostar det, är det värt det? Vad vidmakthåller beteendet? Vilken ny>a har personalen/eleven av si> beteende?

37 Utmaning Vad behöver Kim för a> förstå och fungera i vardagen? Vad behöver skolan för a> förstå och fungera i vardagen?

38 Analysera och bedöma utvecklingsbehov Ledningen vacklar, fostra, utreda, förstår, gräns Lärandemiljön ej delak6ghet Läraren fostrar, sliter, provocerad, besviken Vuxenstöd vacklar, spli>rad, önskar expert Arbetslaget fostrar, sliter, provocerade, nega6vt stöd Organisa6on schema, resurser, för många vuxna Eleven testar nya vuxna, vet ej hur, utmanar, provocerar Föräldrarna sliter, oro, ber om stöd Klasskamrater oro, påverkas av oroliga/otydliga vuxna Klassens föräldrar oro All personal skolan gå> för långt, någon annanstans Utvecklingsbehov på alla nivåer Psykolog, Specialpedagog, ev Kurator, andra professioner

39 Mål LGR 11 normer och värden Alla ska känna sig delak6ga och trygga Kim ska stanna på skolan Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från e9 demokra:skt förhållningssä9 Rektors ansvar undervisningen och elevhälsans verksamhet uqormas så ad eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, Läraren ska :llsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

40 Planera/göra Ledningen handledning, utbildning, stöd (P/S) Lärandemiljön värdegrund, ledaregenskaper (P/S) Läraren handledning (P/S) Vuxenstöd handledning, kunskap om ALSUP, (P/S) Arbetslaget handledning, utbildning, (P/S) Organisa6on schema, resurser, för många vuxna (S) Eleven lyssna in, stöd i a> inte fälla kommentarer, hur (P/ V), utredning (P), möjlighet a> gå undan (V) Föräldrarna regelbundna samtal/stöd (P/S) Klasskamrater lyssna in, förklara, likheter/olikheter (L/S) Klassens föräldrar lyssna in, tydliggöra uppdraget, likheter/olikheter(l/s) All personal uppdraget?, handledning, utbildning, Greene (P/S)

41 Utvärdera Vad kan vi göra bä>re? Helt paket - nödvändigt Gick bra, lät 6den gå, sämre igen

42 Utvärdera

43 Hur ovanliga kan lösningar vara i en skola för alla? Hur ovanliga som helst så länge vi har elevens/elevernas bästa för ögonen!

44 Hur roligt och spännande kan systema=skt kvalitetsarbete bli?