LSU:s Projektledarhandbok Dokumentation av LSU:s Projektledarutbildning mars 2004, Tollare folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LSU:s Projektledarhandbok Dokumentation av LSU:s Projektledarutbildning 19-20 mars 2004, Tollare folkhögskola"

Transkript

1 LSU:s Projektledarhandbok Dokumentation av LSU:s Projektledarutbildning mars 2004, Tollare folkhögskola Föreläsare: Anders Hultman Thomas Laurell Johan Welander

2 Inledning I din hand håller du en sammanställning av LSU:s projektledarutbildning. Kursen gavs våren 2004 på Tollare folkhögskola i regi av LSU. Utbildningen hade som mål att ge en grundläggande kunskap i projektledning och verktyg för det kommande arbetet som projektledare i en ungdomsorganisation. Materialet är en sammanställning av de föreläsningar och diskussioner som fördes under kursens två dagar. Trevlig läsning och lycka till i ditt projektledande! Föreläsare Thomas Laurell Johan Welander Anders Hultman Vad är ett projekt? Projektledarens roll Projektavslut Projektplanering Projektorganisation Projektutvärdering Projektekonomi Dokumenterare Sara Österlund Layout Thomas Laurell

3 INNEHÅLL Projektplanering...6 Idéfasen...7 Uppdragsfasen...8 Starten och arbetsplaneringen...8 Huvudstegen i projektplaneringen Projektledarens roll Olika ledarroller Rollen som coach Feedback...21 Projektorganisation Organisation Projektgrupp vad är det? Roller i en projektgrupp Typ av grupp hot och möjligheter Projektavslut och utvärdering Nyfiken på mer? Projektekonomi...Appendix 1 2

4 Vad är ett projekt? Ett projekt är ett förändringsinstrument som syftar till att kasta fram förslag till förändring, nya idéer, förbättringar, förnyelse, utveckling och att genomföra dem. Ett exempel på projektdefinition lyder som följer: Projekt en unik process, bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start och slutdatum, initierad för att uppnå ett mål som uppfyller specifika krav, inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser ( Kvalitetsledning i projekt, ISO 1006, 1997). Generellt kan man urskilja ett antal drag som är utmärkande för ett projekt: Vad utmärker ett projekt? Tidsbegränsat arbete Bestämda mål Budget Sällan reguljär verksamhet En egen organisation Speciell ledare (projektledare) Flera olika faser 3

5 Projektform eller inte? När skall man då välja att arbeta i projektform och när passar det mindre bra? Projektet är en dålig arbetsform om fokus hamnar på att skapa ekonomiska resurser för organisationen och tar saker som redan finns i kärnverksamheten. Det är emellertid en bra form att arbeta i vid en rad omständigheter. Till exempel när: Frågan eller uppgiften är ny och osäkerheten är stor om hur den ska lösas Arbetsuppgiften berör flera organisationer och behöver samordnas Uppgiften ska utföras under en viss tid och går att avgränsa och precisera Uppgiften är komplicerad och behöver allsidig belysning Uppgiften leder till stora förändringar/kostnader med krav på uppföljning Uppgiften kräver bred och aktiv förankring Man vill pröva något nytt/experimentera Beroende på förutsättningarna är ett projekt ett genomförandeprojekt och karaktäriseras då av att det är praktiskt och konkret. Eller så arbetar vi med ett utvecklingsprojekt som är mer teoretiskt och abstrakt. 4

6 Kommentarer - Vad är det för skillnad på projekt och organisation? Vi har ingen kärnverksamhet. Organisationen är kärnverksamheten. Kommentar: På sikt kommer en kärnverksamhet. Kommentar: Organisation behöver inte vara ett projekt. Men projektet är i sig en organisation. En organisation är man mot myndigheterna. Vill vi internt tala om oss som projekt eller organisation? Definitionsfråga. - Vi har ett projekt som spontant uppstått. Kommentar: På sikt kan projektet ha gått över i organisation med annan kärnverksamhet (t.ex. lobbying, påverkan) - Vilka projekt sysslar ungdomsorganisationer med mest? Kommentar: De flesta sysslar med genomförandeprojekt. Genomförandeprojekt kan övergå i utvecklingsprojekt. 5

7 Projektplanering Oavsett projektstorlekt, typ av organisation eller myndighet så är några aspekter helt avgörande för projektets resultat: Formuleringen av uppdraget. Hur tydlig är formuleringen av det ursprungliga uppdraget? Överensstämmelse mellan mål och resurser. Vilka resurser finns att tillgå? Pengar, tid, arbetskraft, kompetens, nätverk, kontakter. Du som individ har inte samma mål som organisationen. En stor diskrepans mellan organisationens mål och resurser i förhållande till individens kan leda till utbrändhet. Projektets struktur. Vilka ramar och förväntningar finns? Vilka är våra utgångspunkter? I en idealmodell kan man tänka sig sju viktiga punkter i ett projektarbete: 6

8 De viktigaste faserna i i ett projektarbete Idén Uppdraget Starten och arbetsplaneringen Genomförandet Uppföljningen Avslutningen och avrapporteringen Utvärderingen Vi kommer i detta kapitel diskutera de fyra första punkterna. Idéfasen Den mest kritiska fasen i hela projektarbetet är kanske idéfasen. Strukturen känns luddig och vi har en mängd frågor att välja mellan. De fyra mest grundläggande frågorna som måste besvaras innan uppdragsfasen är: - Vilken är vår projektidé? - Vilket slags projekt vill vi starta? - Vad vill vi uppnå? - Varför vill driva projektet? Om man kan jobba fram bra svar på dessa frågor är chansen stor att man når ett lyckat resultat! 7

9 Uppdragsfasen En kritisk fas för dig som projektledare. Det är din uppgift att se till att det tilldelade projektet har uppdragsbeskrivning. En bra uppdragsbeskrivning är: Skriftlig Tydlig Vägledande i beslutssituationer Realistisk Informativ Problemorienterad Starten och arbetsplaneringen Fasen då man ställer att antal grundläggande frågor. Vi tar ett steg fram men måste sedan gå tillbaka en bit när vi måste ifrågasätta idén eller genomförandet. Arbetsplanen och grundläggande frågor måste ofta formuleras om. Det är viktigt att man som projektledare kan tolka uppdraget på ett bra sätt. Inledningsvis finns ett antal frågor man kan ställa sig: 8

10 Starten och arbetsplaneringen Varför har projektet startats? 2. Vilket problem är är det som ska lösas? Vilka resurser har vi? 4. Är de ekonomiska och tidsmässiga ramarna realistiska? Vilka metoder är är mest lämpliga? I planeringsfasen tänker man ofta på olika nivåer. Som projektledare måste man kunna kartlägga och kanalisera de olika nivåer som deltagarna i projektgruppen och jag själv som projektledare befinner oss på. Man kan här tala om tre planeringsnivåer: den strategiska, den taktiska och den operativa. På den strategiska nivån funderar vi över den övergripande idén och vår inriktning. Vad ska vi ägna oss åt och varför? Vad är det för behov vi fyller? Vilka är våra visioner och drivkrafter? Tillsammans med gruppen sätter projektledaren en rimlig nivå, definierar vad vi menar och diskuterar fram i vilken ordning vi skall ta nivåerna. På den taktiska nivån frågar vi oss hur vi ska vi utforma vårt projekt. När man diskuterar kring projektets struktur uppkommer frågor som - Vilka är våra verksamhetsområden? - Var får vi våra pengar från? - Vilka är våra policys och riktlinjer? På den operativa nivån tar vi ställning till arbetsuppgifterna: Vem gör vad? - Skall det finnas ett kansli och en arbetsgrupp med olika uppgifter? 9

11 Även på detaljnivå, de konkreta arbetsuppgifterna, måste arbetsuppgifterna fördelas. Som projektledare måste vi identifiera de olika personernas roller. Vad styr då projektet? Utgår projektet från de resurser det har (resursstyrt) eller från det mål man vill uppnå (visionsstyrt)? Om vi har god ekonomi arbetar vi troligen inte resursstyrt. Då kan vi jobba mer kring visionsbiten. Saknar vi resurser måste vi kanske börja omvänt. Kommentarer - Handikappföreningar genomförde en protestmarsch helt utan resurser. Idéfasen gicks snabbt igenom. Det gick bra ändå. Kommentar: Det är värt att poängtera att detta är en idealmodell. Ibland kan aktiviteter gå stick i stäv med modellen och ändå fungera. 10

12 Huvudstegen i projektplaneringen Stegen man tar när man utvecklar en projektplan kan formuleras som: Fundera kring projektidén Nulägesanalys Mål Vägen dit metod Handlingsplan När vi funderar kring projektidén skall vi ställa oss frågan: - Varför gör vi det här projektet? Vad är vårt syfte? Vi måste fundera över vad det egentligen är vi skall uppnå. En nulägesanalys kan dels innebära en extern analys där man ställer sig frågor som: - Har någon gjort liknande projekt tidigare? - Kan vi lära oss av andras misstag? Dels kan det innebära en intern analys med en diskussion kring idé, vision och mål. Detta arbete kan förenklas med hjälp av SWOT-analysen. Vi tittar då på Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot med projektet. Styrkor kan till exempel vara att vi inom projektet konstaterar att vi har bra nätverk. När vi tittar på svagheter bör vi fundera över vad vi behöver vi utveckla i projektet. Svagheter är ofta kopplade till resurser. Analysen av möjligheter kan inkludera frågan: - Vad har vi i vår grupp som gör projektet lyckat? Hot kan exempelvis vara bristande engagemang eller att något oförutsett går snett på vägen. Målen, å sin sida, kan analyseras enligt SMURT. SMURT står för att målen skall vara Specifika, Mätbara, Uppnåeliga, Realistiska och Tidsbestämda. Exempel på ett specifikt och mätbart mål: Vi skall inom RKUF skapa mötesplatser för unga människor med funktionshinder med 30 deltagare. Jämför med mindre bra formulering: Vi skall utbilda ledare om ungdomsproblem. Ett tidsbestämt mål som är formulerat som ett tillstånd gör det lättare att mäta: Exempel: Den 20 april skall vår förening har 300 medlemmar. Det är även viktigt att målen är lättförståeliga: att 11

13 de är lätta att kommunicera och förstå utifrån, inte bara internt i projektgruppen. Vidare bör vi tänka på vilka som berörs av projektet. Vi kanske måste skilja mellan målformulering internt och externt. Kanske vi behöver ha ett lockande, enkelt syfte externt. Skilj också mellan mål och vision. En vision guidar organisationen eller projektets medlemmar. Visionen är övergripande och behöver inte vara mätbar. Den skall ge vägledning till allt som görs inom projektet/organisationen, till exempel: Ge Sveriges unga en röst och lyfta fram att deras röst är viktig. Däremot är Minska arbetslösheten med 20 procent inte en vision utan snarare ett mål. När vi diskuterar metoden för att nå målen skall vi minnas att det på vägen till huvudmålet ofta behövs etappmål/delmål, kanske för varje månad. Exempel: Varje månad vill vi öka medlemsantalet med 10 personer. En handlingsplan måste följas upp kontinuerligt och förändras. När vi jobbar fram den finns ett antal stödfrågor vi kan ta hjälp av: Vad? - Vad är det vi skall göra? Hur? - Hur ska vi göra det? När? - När börjar det och när är det klart? Vem? - Vem är huvudansvarig och vem kan vi ta hjälp av? Resurser? Vilka resurser finns att tillgå för projektet? Succé? - När anser vi att vi nått framgång och succé? Exempel på huvudrubriker i en handlingsplan: 12

14 Handlingsplan Tids-, budget- och aktivitetsplan Mer detaljerad planering Aktiviteter Tider och datum Resurser Budget 13

15 Att skriva ned en projektplan spar tid och energi; vi slipper gå tillbaka och klargöra vad man menade eller vad som gäller. Ofta bör man ha en intern, mer detaljerad projektplan, och en annan plan för bidragsgivaren. Tänk också på att inte glömma planera in planeringstid i tidsplanen. Här följer ett förslag på lämpliga rubriker i en projektplan: 1. Bakgrund. Vilken är projektbakgrunden? Problem? Uppdragsgivare? 2. Syfte. Inriktning, avgränsning 3. Målbeskrivning. Huvudmål och målgrupp 4. Aktivitets- och tidsplan. Schema 5. Projektbudget. Pengar och personresurser 6. Projektets organisation. Roller och ansvarsfördelning 7. Information. Informationsstrategi, avrapportering 8. Förväntad slutprodukt. Resultat, rapportering. Slutprodukt, till exempel ökad självkänsla hos tjejer, visst antal bostäder etc. 9. Förväntade effekter. Visionärt, kvalitativt. Vad innebär vår vision om vi uppnår den? Kommentarer - Måste mål vara så konkreta? Ett av våra delmål är att få politiker att inse med hjärtat vad detta innebär. Det är ju omätbart! Kommentar: Det är bra för gruppen att veta att man uppnått målet. Med specifika mål synkroniserar man vad ambitioner och vad man vill jobba med. 14

16 Projektledarens roll Vad innebär det då att leda projekt? Projektledaren har bland annat ansvar för: Att svara inför finansiärerna/uppdragsgivarna Att ro projektet i land ingen annans fel Att ta ansvar. Jag som projektledare har ansvar, skall kunna ta ansvar. Att vara mål- och visionsbärare Att vara informationskanal Vilka krav kan man ställa på projektledaren då? Bland annat ska man förvänta sig att hon/han: Vågar delegera Är tydlig, lyhörd, innovativ och flexibel Vågar lita på andra, till exempel i projektgruppen Är en förebild Den viktigaste uppgiften är att inledningsvis reda ut roll och ansvar hos projektledare, projektgrupp och finansiär. Detta är ett bra sätt att undvika det man inom ett projekt kan kalla projektdräparna : 15

17 Otydliga mål Otydliga roller Brist på avgränsning Omedveten strategi Orealistisk planering Bristande förankring Svag ledning och uppbackning Kommentarer: - I en ideell organisation handlar det ofta om att det är svårt att delegera för att det inte finns någon som passar/klarar att ta hand om projektet. Kommentar: Ibland är det en skyddsmekanism att tycka att ingen annan klarar av det. Ge det mer tid, medarbetare kan blomma ut. - Inom ungdomsorganisationer handlar det ofta om temporära insatser. En projektgrupp ombildas och försvinner. Mål och struktur här känns mer som företagsmodeller. Kommentar: Det är bra att som projektledare vara öppen för en ny metod och kunna uppdatera projektet. 16

18 Olika ledarroller De olika rollerna man kan anta i ett projekt går in i varandra. Projektledarens roll förändras också när projektet går igenom olika faser. Det är viktigt att fundera över vilken roll man har. Det vi är bra på är det vi skall satsa på. Du bör också fundera på hur du kan kompensera för det du inte har. För att på ett bra sätt kunna leda en grupp är det viktigt att du lär känna dig själv innan du leder andra. Ställ dig frågor som: - Vem är jag? - Hur reagerar jag? - Hur tänker jag? De olika ledarrollerna Organisat ö ren Planar och ser framåt Sä tter ambitionsnivån Klarar ut m å l, delmål och aktiviteter Har framf ö rh ållning what if? Planerar och hushållar Startar projekt Fö rs ä ljaren Marknadsf ör Informerar Strategen Väjer strategi Relaterar till omv ä rlden Gör konsekvensanalyser Ledaren Coach Engagerar och motiverar Processar gruppens arbete Löser konflikter Medveten om gruppens styrkor/svagheter Tar hänsyn till fö r ä ndringar i omvärlden 17

19 Rollen som coach Varje individ är ytterst ansvarig för sitt eget lärande. Men du som projektledare har ett särskilt ansvar för att inspirera till lärandet i projektet. Några idéer och handlingar som utvecklar din roll som coach är: Rollen som coach 1. Medvetandegör dina egna attityder 2. Projektdagbok eller motsvarande 3. Egna mål 4. Möten är viktiga för lärande och trivsel 5. Uppmuntra och uppmuntra igen 6. Avsätt tid för egen reflektion Medvetandegörande av attityder kan innebära att bli medveten om att du alltid står och sänder ut signaler genom kroppsspråk och tal. Fundera också över sådant som: - Vad blir jag stressad av? - Vilken typ av beteenden hos människor har jag svårt för? - Hur reagerar jag då? Hur du som ledare reagerar påverkar dina medarbetare. Det är viktigt att som projektledare tidigt sätta upp de egna målen. Utan egna mål blir du en visionslös ledare... 18

20 En bra metod för att få stöd i sin projektledarroll är att knyta kontakter omkring sig. Skaffa nya kontakter även utanför ditt närmaste nätverk. Unna dig tillgång till konsultstöd som bollplank. Förvånansvärt ofta tackar viktiga personer ja till att fungera som stöd när de blir tillfrågade. Tips....på projektdagbok: - Vi har arbetat på olika orter och det har varit svårt att inom projektet hålla kontakten. Vi använder oss därför av en internetbaserad avrapporteringsmetod i fyra steg som tar ca 10 min/vecka. Det första steget innebär att man visar statusen i gruppen genom att rita till exempel smilegubbe. Steg 2-3: Vad skall göras till nästa rapportering? Steg 4: eventuella problem man stöter på som man inte kan lösa själv. Denna rapportering kan alla i projektgruppen läsa...angående avkoppling. Avkoppling behöver inte kosta pengar! Avsätt en timme till promenad eller museibesök. Det är lätt säga att vi inte kan avsätta tid. Motfråga blir då: vad blir konsekvenserna av att vi inte har tid? 19

21 Hur formar man gruppen? Ett sätt att är att arbeta med så kallad succé- och misslyckandevisualisering. En succévisualisering kan innebära att vi ställer oss frågor som: - Vilka resultat är vi nöjda med? - Hur mycket tid skall vi lägga ned på gruppens arbetssätt och hur gör vi detta? - När är jag nöjd med min egeninsats? I en misslyckandevisualisering, å andra sidan, ställer vi de omvända frågorna: - Vilka resultat vill vi inte ha? - Hur ser det ut när vi inte är nöjda med varandras arbetsinsats? - När är jag inte nöjd med min insats? Gör detta först var och en. Därefter görs denna övning i gruppen för att tydliggöra vilka olika synsätt som finns. För projektledaren är det också viktigt att kontinuerligt arbete med egenreflektion. Ställ enkla frågor till dig själv: - Var står jag nu? - Vad brinner jag för just nu (här idag)? - Vad är det jag undrar över i projektet något jag tycker är klurigt? Skriv ned plus, minus, vad du tycker är intressant med projektet och hur vi kan gå från minus till plus. Teambuilding Presentation av mål och process Succé och misslyckandevisualisering Lek, variation och miljöbyte Den enskildes intressen Gemensam vision 20

22 Feedback I rollen som ledare är en uppgift att ge feedback. Det är viktigt hur man kritiserar och uppmuntrar. Tänk på att gärna uppmuntra i storgrupp, men ge kritik mellan fyra ögon. Feedback upplevs personligt! Det är också lämpligt att man inom gruppen kommer överens om i vilka situationer man skall ge feedback. Andra tips: Feedback Ska vara önskad Den måste vara så att man ska kunna ändra Ska vara konkret, specifik Ska gärna ges så nära handlingen som möjligt Man ska säga: -JAG tycker att Lagom mycket Det bästa är det positiva, stärka det positiva beteendet Tips inför framtiden 21

23 Projektorganisation Organisation Projektorganisationen ser olika ut för olika projekt och organisationer. Skapa inte en idealmodell för att det är så här det skall vara. Skapa en modell som passar syfte och mål med just ert projekt! Tänk också på att projektplanen ofta är tillfällig och bör förändras över tid. Exempel på ett organisationsschema: Organisationsschema Uppdragsgivare t ex RFSL Ungdoms styrelse Styrgrupp Styr inriktning Projektledare Referensgrupp - nyckelpersoner, ej "arbetande" Projektmentor - inom eller utanfr organisationen Delprojekt Projektgrupp 2-8 personer Ofta pratar man om ovanstående beståndsdelar när man talar om projektorganisation. Här är modellen hierarkisk, men det behöver inte vara så. 22

24 Uppdragsgivare. I organisationer är styrelsen oftast uppdragsgivare. Styrelsen kanske inte har tid för ett visst projekt. Man sätter då ihop styrgrupp (ibland ingår styrelsen själv i denna). Styrelsen har ofta det formella ansvaret, fastställer syfte och inriktning, utser projektledare, ger nödvändiga resurser och tar ansvar för resultatet. Styrgrupp. Skall pröva och godkänna projektgruppens planer, besluta om budget/tidsplan med mera. Skall inte vara för stor men bör samtidigt ha tyngd. Projektledaren. Spindeln i nätet. Leder och samordnar, ansvarar för rapportering, budget, information med mera. Projektledaren är ofta den som skall uppdatera budget. Referensgrupp. Har en rådgivande roll. Referensgruppen fungerar som bollplank och som testpanel för idéer. Kan bestå av vanliga människor eller av experter. Projektgruppen: se följande avsnitt. 23

25 Kommentarer - Jag skulle hålla i ett årsmöte och tänkte: Vad är idealbilden av ett projekt? Klart vi skall ha referensgrupp! En sådan skapades alltså. Gruppen visade sig ha för lite kompetens och för många människor som tänkte för lika, för många experter. Jag fattade inte vilken funktion de skulle ha och presenterade frågor för dem som rörde till exempel beslutsvägar och budget. Efter en månad hade referensgruppen blivit en styrgrupp. Men en referensgrupp är en tyckargrupp och fattar inga beslut! Det är jätteviktigt att inledningsvis ställa sig frågan: - Vad är referensgruppens roll? - Vad skall den göra? - Kan man se referensgruppen som projektledarens mentor? Kommentar: Nej inte direkt. Exempel: LSU har mångfaldsprojektet Real diversity. Projektledaren har kopplat till sig en referensgrupp med folk från organisationer, offentlig sektor, företag med mera. Denna referensgrupp kommer med visioner och uppslag, men den coachar inte. Snarare är styrgruppen projektledarens mentor. 24

26 Projektgrupp vad är det? Syftet med projektgruppen är att underlätta planering och genomförande av projektet. Den skall även underlätta styrning och uppföljning av ett projekt. Projektgruppens uppgifter är att medverka i projektplaneringen och utarbeta beslutsunderlag. Den skall utforma förslag och genomföra praktiskt arbete. Projektgruppen ska ibland lösa problem som inte kan lösas i den ordinarie organisationsstrukturen. Projektledaren har en nyckelroll när det gäller att ge projektgruppen plats att lösa uppgifter och att vara medveten om gränsdragningen mellan projektgrupp och styrelse. Projektledaren bör tidigt klargöra projektgruppens mandat kontra styrelsens. OBS: Projektgruppen är en del av huvudorganisationen den ersätter den inte. Vem-gör-vad-checklista 1. Vem utför? 2. Vem beslutar? 3. Vem delbeslutar? 4. Vem ansvarar ytterst sett (annat än projektledaren)? 5. Vem ska rådfrågas? 6. Delegationsordning? 25

27 När man startar upp en projektgrupp bör projektledaren ha koll på skillnaden i svaren på dessa frågor. Det är speciellt viktigt att kunna organisationens delegationsordning. Delegationsordningen visar på vilka nivåer som besluten i olika frågor skall tas. Gruppens utveckling Det finns många modeller för gruppers utveckling. FIRO (Fundamental Interpersonal Relationship Orientation = grundläggande mellanmänskliga relationer ) är en. FIRO är en modell för hur grupper byggs samman och för vad som påverkar gruppens utveckling mot samverkan och effektivitet. Alla grupper går igenom de olika stadierna. Om personer hoppar av gruppen, börjar processen om från början. Inte sällan pendlar gruppen mellan de olika stadierna. (Utvecklad av den amerikanska psykologen Will Schutz) 26

28 Tillhörighetsfasen inträffar när man först samlas som grupp. Medlemmarna i gruppen ställer sig frågor som Är det här rätt för mig?, Vad är målet/spelreglerna. Vi försöker hitta samband. Det är viktigt att inte stanna i fas ett man vill ju bygga ihop gruppen. Om individen känner sig trygg, det mesta fungerar och projektledaren har koll, går gruppen förmodligen in i mellanfasen gemytfasen. I gemytfasen försöker man hitta sin roll, känner efter att man trivs i den roll man fått. Motsättningar och irritation kan uppstå. Gruppen är på väg in i rollsökarfasen (kontrollfasen). Rollsökarfasen. Projektledarrollen är jätteviktig i denna fas. Han/hon måste coacha; få fram individernas olikheter, bygga på dessa olikheter och lotsa gruppen framåt. Gruppmedlemmarna inser att de är olika, med olika behov och beteenden. Frågor som ansvarsfördelning, roller och ledarens sätt att leda hamnar i fokus. Undergrupper bildas, konflikter måste hantera och störningsmoment uppstår. I rollsökarfasen kanske deltagare lämnar gruppen, men vi löser också konflikter vilket skapar en stark samhörighetskänsla. Om man lyckas lösa konflikterna går man in i nästa mellanfas, idyllfasen, där vi bedriver effektivt grupparbete. Öppenhetsstadiet är den slutliga och mest effektiva och kreativa delen för gruppen. Gruppmedlemmarna har starkt förtroende för varandra och tar stort ansvar. Som projektledare vill man ofta hit direkt, men gruppen är inte mogen för detta i stadie ett. Projektledaren bör vara medveten om vilken fas gruppen befinner sig i och agera därefter eftersom olika ledarstilar passar för olika faser. I stadie ett talar man ofta om att ledaren bör styra med makt. Vi har ingen struktur i projektet du som ledare är strukturen och tryggheten. I stadie två bör ledaren styra med handledarskap, låta konflikter komma fram och coacha medarbetare att komma tillrätta. 27

29 Roller i en projektgrupp När projektledaren bygger ihop en grupp måste han/hon tänka på roller och se till att olika roller (inte individer) kommer fram. Det krävs olika roller och kompetenser för att driva gruppen framåt. Exempel på typ roller i en projektgrupp: Den styrande Projektledaren hamnar ofta här Tycker själv han/hon har så bra idéer. Tycker om att påverka inriktning och tempo för gruppens arbete Tar gärna en styrande och vägledande roll Har svårt att släppa fram andra Den kreativa Idésprutan. Kommer med nya idéer, synsätt och alternativa infallsvinklar Krävs att andra gruppmedlemmar förstår ens roll Riskerar att av princip ifrågasätta allt Den informerande Ser sig som sakkunnig Informerar om vad gruppen ska lösa Den roll de flesta har samtidigt med andra roller 28

30 Den stödjande Glädjespridare Skapar stämning i gruppen Mildrar spänningar i gruppen och uppmuntrar Den utvärderande Frågar bland annat: - Är våra förslag praktiskt genomförbara? Tittar på hur gruppen arbetar Värderar uppställda mål och metoder Påminner om den kreativa rollen. Ställer sig frågan: - Håller vi ramarna? Tänk på att vara medveten om och klargöra rollerna från början. Håll en kontinuerlig, öppen diskussion om rollerna. Ju lösare sammansatt och informell grupp vi har, desto viktigare är det med tydliga ansvarsområden. Ju plattare organisation, desto tydligare struktur behöver vi. Kommentarer - Kan en person ha flera roller samtidigt? Kommentar: Vi vill oftast ha alla roller på samma gång. Det orkar vi inte. Man får känna in i vilken roll man trivs bäst. Som projektledare skall man lyfta fram det deltagarna är bäst på och se till att de positiva delarna av rollerna kommer fram. 29

31 Typ av grupp hot och möjligheter En projektgrupp kan karaktäriseras av olika drag. Slentriangruppen har satts ihop efter principen Vi sätter ihop samma grupp vi alltid haft. Ifrågasätt om detta är det bästa sättet. Har gruppen kanske mycket kunskap men tappat kreativitet? I Vänner-gruppen är projektmedlemmarna goda vänner. Frågan är : Fungerar vi som projektmedarbetare? Risken finns att man som projektledare är för snäll. I Alla-som-vill-vara-med-gruppen är risken att få personer är verkligt engagerade. Gruppen kan bli svårstyrd. Kanske måste man lägga väldigt mycket kraft på att bygga ihop gruppen. En grupp kan även karaktäriseras av att den har en homogen respektive heterogen sammansättning med olika för och nackdelar: Fördelar Homogen grupp + stark sammanhållning + gemensam mission/mål + få konflikter i början + samma mentala modeller Heterogen grupp + kompletterande färdigheter & kunskaper + idé- och kreativitetsskapande + motverkar grupptänkande 30

32 Nackdelar Homogen grupp - Risk för grupptänkande - Upplösning av individens jag - Idétorka? Heterogen grupp - Kognitiv dissonans - Integrationssvårigheter - Svårt synka mentala modeller Kognitiv dissonans handlar om att två tankemodeller en individ har inom sig står emot varandra. Gruppen ger en ny idé och du ifrågasätter ditt ursprungliga tänk. Skall jag överge gamla tankar? Gå in i nya? Kan leda till tankemässiga konflikter. 31

33 Tänk på att när gruppen sätts samman ta reda på: Var och ens prioriteringar Var och ens mål Din egen insats i projektgruppen Hur? Till exempel genom: Succé- och misslyckandevisualisering. Underlättar samarbete och motverkar missförstånd (se kapitel 4) Att sätta upp enkla spelregler för just er projektgrupp Att arbeta fram projektgruppens arbetsformer tillsammans Avslutningsvis 7 bra sätt i konsten att misslyckas i gruppen Ge inte tid till kringsnack i projektet eller fråga hur någon mår. Håll er till sakfrågorna! Se till att referensgruppens funktion är oklar Fira aldrig en framgång! Bara hårt arbete gäller Ta inga initiativ i projektgruppen. Ansvar suger! Delegera så lite som möjligt prestige är viktigt! Förbered dig inte säkert har ingen annan heller gjort det Se helst till att du alltid får rätt det stärker självförtroendet 32

34 Projektavslut och utvärdering Glöm inte bort att hela projektets idé är att det skall komma till ett avslut. I avslutningsfasen är det framför allt tre saker som bör klaras av. Vi skall sammanfatta resultaten och lämna slutrapport till uppdragsgivaren. Vi skall också utvärdera det egna arbetet och summera erfarenheter inför kommande projekt. Avslutningsvis skall vi säkerställa övergången till ordinarie verksamhet och ta ställning till hur resultatet av projektet skall värderas. Hur skall då projektet utvärderas? Inledningsvis bör vi fundera på om vi gör en utvärdering för internt eller externt bruk. Sedan finns en mängd frågor att ta ställning till: Syfte och mål. Vad uppnådde vi? Nådde vi längre än vi än vi trodde i början av projektet? Både mål från projektets början och sådana som tillkommit skall analyseras. Projektet är levande och kan komma till nya mål under tiden Resursförbrukningen budget och ekonomi Arbetsprocessen. Vad var positivt och negativt? Var ärlig! När man är i slutet kanske man inte tänker på det som hände för ett halvår sedan. Vad var lätt och vad var svårt i projektet? Kunskap och erfarenhet vad har vi lärt oss? Oväntade effekter. Blev vi nerringda av folk som inte gillade projektet? Kom nya organisationer och ville vara med? Tänkbara långsiktiga effekter 33

35 Vi skall även rapportera projektet till uppdragsgivaren. Här styr syfte och projektomfattning utformningen av rapporten. När ni rapporterar är ett bra tips att vara innovativa. Tänk på att inte bara göra en skriftlig rapport. Fånga kärnan i projektet genom innovativa metoder! Gör en video, sajter eller metodmaterial. För att projektet skall leva vidare efter projektavslutet är det smart att utse ambassadörer eller mentorer som för projektet vidare. Ambassadörer pratar om projektet efteråt och man når på så vis ut till ännu fler människor. För att kunna göra en bra rapport och utvärdering är det viktigt att man under projektets gång dokumenterar på ett bra sätt. Ingen metod är fel, det viktiga är att ni får upp en känsla för projektet. Här är några förslag på hur man kan arbeta. Några exempel på metoder Protokoll/minnesanteckningar (den formella biten) Deltagarlistor Formativa (kontinuerliga) utvärderingar muntliga och skriftliga Verksamhetsrapporter Videos, bilder, trycksaker Loggbok/dagbok Intervjuer och observationer 34

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Projektkunskap ledning och process

Projektkunskap ledning och process Projektkunskap ledning och process Athena & Atlas Universitets- och högskolerådet UHR Stockholm 31 januari 2013 Christel Bäckström, GR Utbildning Internationalisering som utvecklingskraft Internationalisering

Läs mer

Gruppers utveckling. Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Will Schutz. FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation.

Gruppers utveckling. Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Will Schutz. FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Gruppers utveckling Fundamental Interpersonal Relations Orientation Will Schutz FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation Will Schutz Vem styr? Gemyt Idyll Får jag? Vill jag? Relationer Samarbete

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Introduktion till projektledning

Introduktion till projektledning Introduktion till projektledning OL108A Fredrik Björk Hur hänger projektledning och SHE ihop? Projekt: förändringsfokus Många SHE- ini?a?v startas med projektstöd Som projektledare oba Ent. Egenskaper

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

Projektledarens uppdrag Projektmöten Projektet avslutas

Projektledarens uppdrag Projektmöten Projektet avslutas INLEDNING Målgrupp och användningsområde 1. SAMMANFATTNING AV ETT PROJEKTS OLIKA FASER Viktiga begrepp 2. IDÉ- OCH PROBLEMIDENTIFIERING 3. FÖRSTUDIE 4. UPPDRAGSFASEN Uppdragsgivare Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Ledarskap för chefer och ledare 14 dagar

Ledarskap för chefer och ledare 14 dagar Ledarskap för chefer och ledare 14 dagar Ledarskapsutbildning för chefer och ledare Bakgrund Tider av snabb förändring ställer höga krav på företagets ledarskap. Genom Nercias öppna ledarskapsprogram utvecklar

Läs mer

Från idé till projektplan

Från idé till projektplan Från idé till projektplan Detta är ett bakgrundsmaterial som hjälper dig koka ner din idé till en projektplan. Detta tar inte hänsyn till projektplanens formalia dvs hur den rent konkret är strukturerad.

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller

Läs mer

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation anneli linde Om organisationen Vad är en multiprojektorganisation Hur fungerar en sådan organisation Vilka är de typiska utmaningarna

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Att skapa projektgruppen

Att skapa projektgruppen Dag 4 Att skapa projektgruppen och Kunskapshantering Att skapa projektgruppen s 75-102 i boken Förstudie Planering Genomförande Avslut Initiering av projekt Alla individer har sina egna mål Om alla individer

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt.

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt. Projektets faser: förstudie, initering, planering Project Life Cycle Concept Definition Planning Execution Closing Anneli Linde Define the problem Alternatives best solutions What must be done? By whom?

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011 Välkommen till Praktiskt projektarbete 8 februari 2011 Projekt i praktiken 1. Introduktion. 2. Projektets faser och intressenter. 3. Riskanalys - projektet och dess omvärld. 4. Milstolpeplan och aktivitetsplan.

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Mentorskapsprogram för utvecklande ledarskap

Mentorskapsprogram för utvecklande ledarskap Mentorskapsprogram för utvecklande ledarskap Mentorskapsprogram för utvecklande ledarskap Mentorskap innebär att varje deltagare i programmet erhåller en mentor för sin personliga utveckling. Livserfarenhet

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Projektplan, milstolpar och organisation

Projektplan, milstolpar och organisation Projektplan, milstolpar och organisation Syftet med planering Att hantera osäkerhet ju mindre osäkerhet man kan acceptera i ett projekt, desto mer detaljplanering behövs; man måste dock vara vaksam så

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Hälso- och trygghetsrådet 2013-01-28 1 (5) Plats och tid Kommunhuset, Vingåker, den 28 januari 2013, klockan 09.00 10.00. Beslutande Anneli Bengtsson, ordf., vice ordförande kommunstyrelsen Bo Sävhammar,

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Projektarbete en arbetsmodell

Projektarbete en arbetsmodell K A P I T E L Projektarbete en arbetsmodell Om detta ska fungera måste vi planera och organisera oss noga. Om vi inte har förberett oss i detalj kommer vi att få problem. Det är bättre att ta problemen

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Styrning av Program och Projekt Vision Initiering Definiera omfattning Formulera slutmål Precisera arbetssätt

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer