INSTITUTET FÖR BOSTADS- OCH URBANFORSKNING (IBF) Program. Bostadsmötet 2016 Uppsala Konsert & Kongress maj

Transkript

1 Program ostadsmötet 2016 Uppsala Konsert & Kongress maj

2 Program Program ag 1 tisdag 17 maj ag 2 onsdag 18 maj Registrering och förmiddagsfika plan Välkommen till ostadsmötet! sal b Rektor Eva Åkesson, Uppsala universitet Kommunalråd Erik Pelling (S), Uppsala kommun Prefekt Irene Molina, IF Eva Åkesson Erik Pelling Irene Molina ostadspriser risker och variationer på den svenska bostadsmarknaden sal b Vice riksbankschef Henry Ohlsson, Riksbanken Professor Harry Flam, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet Professor Matz ahlberg, IF Moderator: Prefekt Irene Molina, IF Parallella sessioner / lock 3 a ygg- och boendegemenskaper kommunerna, bostadsföretagen och de äldre b Hur jämställt är det i stadsutvecklingen och i fastighetsbranschen? c Mångfaldens dilemman boendesegregation och områdespolitik d Nyttan med allmännyttan Fikapaus skybar (plan 6) Parallella sessioner / lock 4 a ostadsbrist och integration perspektiv utifrån lokal politik, retorik och tid b Från den stora småstaden till den lilla storstaden hur växer Uppsala och vilka är utmaningarna? c Kvalitet, inte bara kvantitet kopplingen mellan bostad, hälsa och välbefinnande d Vad händer med den svenska modellen för bostadspolitik? Lunch restaurangen entréplan Paneldebatt: ostadskrisen och politiken vad göra? sal b aroline Szyber (K), ordförande ivilutskottet Johan Löfstrand (S), vice ordförande ivilutskottet Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen Kurt Eliasson, vd SO Moderator: Per Wirtén, författare och frilansskribent Henry Ohlsson Harry Flam Matz ahlberg Lunch restaurangen entréplan Parallella sessioner / lock 1 a ostadsbyggandet i Sverige bostadspolitikens ekonomiska och sociala effekter b Kommunalt bostadsförsörjningsansvar på regionala marknader c Paneldebatt: Husockupationer som motstånd mot gentrifiering d Renoveringar av bostadsbeståndet bostadsmarknads- och sociala aspekter Fikapaus skybar (plan 6) aroline Szyber Johan Löfstrand Reinhold Lennebo Marie Linder Kurt Eliasson Per Wirtén vslutning sal b Prefekt Irene Molina, IF Fika med möjlighet till take away plan Parallella sessioner / lock a oende för nyanlända erfarenheter, insatser och framtidsperspektiv b Gräsrotsmobilisering förorterna reser sig i bostadsfrågan c Omställningsstaden vägen mot rimliga klimatfotavtryck d Tretton myter kring bostadsfrågan Middag restaurangen entréplan (Endast föranmälda konferensdeltagare) Foto: avid Naylor, Mikael Wallerstedt, Petter Karlberg, Sofia Ekelund, Jerry Malmborg, Sara erlin, SO

3 lock 1: 17 maj ostadsbyggandet i Sverige bostadspolitikens ekonomiska och sociala effekter Hur har modern svensk bostadspolitik påverkat bostadsbyggandet och lett fram till dagens bostadsbrist? Vilka följdeffekter har bostadsbristen lett till? Sessionen ämnar redogöra för, och diskutera effekterna av, den moderna svenska bostadspolitiken med avseende på bostadsbyggande och dess ekonomiska och sociala utfall. he-yuan Liang che-yuan.liang@ibf.uu.se Robert Emanuelsson, Riksbanken Jacob Lundberg, Nationalekonomiska institutionen Helen Ekstam, IF Paneldebatt: sal: K2 Husockupationer som motstånd mot gentrifiering ebatt kring ockupation som motstånd för att förhindra bortträngning av grupper med mindre resurser. Vi blickar tillbaka till 80- och 90-talen. Hur har ockupationer använts i kampen om rätten till staden i Sverige? Vilka strategier har varit framgångsrika och vad skiljer Sverige från andra länder där ockupationer äger rum? Vilka likheter finns det och hur kan vi förstå denna form av motstånd? ominika V. Polanska dominika.polanska@ibf.uu.se Jelena Rundqvist, 80-talets ockupationer i Stockholm Mariana Vigil, Rinkebyhusets Vänner Mathias Wåg, Walla scen-ockupationen jörn Krogvig, Högdalens Vänner Kommunalt bostadsförsörjningsansvar på regionala marknader Idag har kommunerna bostadsförsörjningsansvaret, medan bostadsbyggandet konkurrerar om kapital på samma villkor som andra branscher i ekonomin. Samtidigt rör sig människor i sitt dagliga liv allt mer över kommungränserna. I denna session diskuteras hur en fungerande regional bostadsmarknad kan uppnås. Ina lind ina.blind@ibf.uu.se Folke Snickars, Kungliga Tekniska Högskolan Inger Sellers, Region Skåne Ulrika Hägred, overket Maria Sigroth, Göteborgsregionens kommunalförbund Renoveringar av bostadsbeståndet bostadsmarknads- och sociala aspekter Renoveringar av bostadsbeståndet från rekordåren har mött ett ökat intresse från forskare, tjänstemän och aktivister under de senaste fem åren. Frågor om finansiering, konkreta behov, orimliga nivåer på hyreshöjningar och vart de som inte har råd att betala för de renoverade lägenheterna ska ta vägen dominerar debatterna. Politikernas intresse för frågan har dock varit svagt. Samtidigt pågår renoveringarna för fullt. Sessionen samlar röster från de boende, från forskningen och från intresseorganisationen Hyresgästföreningen. Irene Molina irene.molina@ibf.uu.se Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen Emil Pull, Malmö högskola Åse Richard, Hyresgästföreningen Uppsala

4 lock 2: 17 maj oende för nyanlända erfarenheter, insatser och framtidsperspektiv Under hösten 2015 ställdes Europa inför den svåraste flyktingsituationen sedan andra världskriget. Sverige är ett av de länder i Europa som har tagit emot flest asylsökande, vilket har inneburit en utmaning för hela det svenska samhället. En av de frågor som särskilt har aktualiserats är var, och under vilka förhållanden, de som nu anländer till Sverige ska bo inledningsvis men också på sikt. Vad har vi lärt oss under det senaste året? Vad har gjorts som kanske inte uppfattats som möjligt tidigare? Och vad ska vi förvänta oss av framtiden? Omställningsstaden vägen mot rimliga klimatfotavtryck sal: K2 Hur kan vi åstadkomma ett sätt att leva där människor i världens städer inte producerar eller konsumerar mer än klimatet kan bära? tt mäta i klimatfotavtryck betyder att se till en persons totala klimatpåverkan, också genom konsumtion. Svenska städer har för rika länder låga utsläpp men vi som bor i dem lämnar globalt sett mycket stora klimatfotavtryck. Sessionen handlar om hur städer och deras invånare kan ställa om mot klimatmässigt rimliga sätt att producera och konsumera. Gunnar Myrberg gunnar.myrberg@ibf.uu.se Micael Nilsson, overket an Gaversjö, SO Johan Nylander, rbetsförmedlingen Ida Holmgren, Röda korset Kristina oréus kristina.boreus@ibf.uu.se Per erg, Stad och land, SLU Maria Gardfjell (MP), Uppsala kommun Pella Thiel, Omställningsrörelsen Kristina oréus, IF Gräsrotsmobilisering förorterna reser sig i bostadsfrågan Miljonprogramsområdena står inför en omfattande upprustning. Kommer denna upprustning innebära att mindre bemedlade grupper kommer att trängas ännu längre bort i stadens periferi? enna och andra frågor kommer att avhandlas under sessionen om den växande organiseringen i förorterna kring höjda hyror, utförsäljning av allmännyttan, renovräkningar, korttidskontrakt och en stundande upprustning. Vi fokuserar främst på Stockholm, men drar även paralleller till andra svenska städer i vår presentation. Vi diskuterar även hur denna utveckling kan omdirigeras för att inkludera förortsbornas intressen och förhindra gentrifiering och i vissa fall hemlöshet. ominika V. Polanska dominika.polanska@ibf.uu.se Marianella Monzon, Ort till ort Steven uzner, Linje 19 och Högdalens Vänner leksandar Sikuljak, redängs oendenätverk och Stoppahyreshöjningarna.se rne Johansson, Norra Järva Stadsdelsråd Tretton myter kring bostadsfrågan et finns en rad dominerande och vitt spridda myter som låter som neutrala sanningar fastän de framställer särintressen hos diverse aktörer på bostadsmarknaden. Myterna fyller en dubbel roll. En del myter upprätthåller inaktivitet: inget behöver göras för att det är bra som det är; andra myter betonar vikten av handling: vi behöver förändra lagrum och strukturer för att förbättra rådande situation. I denna session presenterar forskarkollektivet RUSH sin nyutkomna bok med samma titel. Sara Westin sara.westin@ibf.uu.se Guy aeten, Malmö Högskola o engtsson, IF arina Listerborn, Malmö Högskola Emil Pull, Malmö Högskola Ståle Holgersen, IF Stig Westerdahl, Malmö Högskola Karin Grundström, Malmö Högskola Sara Westin, IF

5 lock 3: 18 maj ygg- och boendegemenskaper kommunerna, bostadsföretagen och de äldre För att tillgodose framtidens bostadsförsörjning krävs nya sätt att tänka och organisera samhällsbyggandet. Här ska vi diskutera ett sätt att möta efterfrågan på bostäder för morgondagens äldre. et ska ske med utgångspunkt från en aktuell statlig utredning ostäder att bo kvar i. ygg för gemenskap i tillgängliga boendemiljöer (SOU 2015:85). Vad menas med bygg- och boendegemenskaper? Vilka krav ställer det på kommunerna? Hur löser man finansieringen? Vilken roll spelar de boende och hur ska samarbetet mellan aktörerna ske? Eva Sandstedt eva.sandstedt@ibf.uu.se Ulrika Hägred, overket nna Olsson, Göteborgs stad Kerstin Kärnekull, SR/MS Mångfaldens dilemman boendesegregation och områdespolitik IF har nyligen publicerat två böcker som sammanfattar resultat från forskningsprogrammet Mångfaldens dilemman etnisk integration och segregation i staden. en här sessionen presenterar segregationsutvecklingen i Sveriges större städer, men också en del av de dilemman som samhället ställs inför och som inte begränsas till storstadssverige. Roger ndersson roger.andersson@ibf.uu.se Roger ndersson, IF Lina Hedman, IF Susanne Urban, IF Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen Hur jämställt är det i stadsutvecklingen och i fastighetsbranschen? sal: K2 I ett av världens mest jämställda länder verkar fastighetsbranschen och planeringsverksamheten vara undantag. I denna session anlägger vi ett genusperskpektiv på stadsutveckling och reflekterar över hur jämställt det är i bostadsförsörjningskedjan i Sverige. Vem bygger bostäderna, vilka planerar städerna och för vem? Ytterligare en fråga som diskuteras är vad ett intersektionellt perspektiv kan tillföra förståelsen av genusrelationer på bostadsmarknaden. Irene Molina irene.molina@ibf.uu.se Karin Staffansson Pauli, Malmö Högskola arina Listerborn, Malmö Högskola Irene Molina, IF Nyttan med allmännyttan Efter att den nya llbolagen infördes för fem år sedan har frågan om allmännyttans affärsmässighet dominerat diskussionen. et har skapat en osäkerhet om allmännyttans roll och många frågar sig: Kan allmännyttan kombinera samhällsansvar med affärsmässighet? Hur kan kommunerna nu använda sina egna bostadsföretag? Med anledning av detta tog SO initiativ till projektet Nyttan med allmännyttan. Här har en flervetenskaplig forskargrupp analyserat frågorna ur olika perspektiv och utvecklat en diskussion om allmännyttans handlingsutrymme. o engtsson bo.bengtsson@ibf.uu.se Lena Liljendahl, SO Tapio Salonen, Malmö högskola Stig Westerdahl, Malmö högskola o engtsson, IF

6 lock 4: 18 maj ostadsbrist och integration perspektiv utifrån lokal politik, retorik och tid Många av Sveriges kommuner har sedan en längre tid haft en utveckling mot ökad etnisk och socioekonomisk boendesegregation. Särskilt koncentrationen av fattigdom till vissa områden uppfattas som ett problem. Sessionen syftar till att undersöka hur denna problematik kan förklaras, samt hur insatser relaterade till boendesegregation och integration påverkas av situationen. Kvalitet, inte bara kvantitet kopplingen mellan bostad, hälsa och välbefinnande Samhället står nu inför ett ökat bostadsbyggande. Vi ska bygga mycket och snabbt, men det som byggs måste också vara av högsta kvalitet med avseende på bostadens arkitektur. Under den här sessionen kommer vi att diskutera kvalitet i form av välbefinnande, hälsa och kopplingen hög kvalitet rimliga boendekostnader. Forskarna kommer att lyfta fram olika skeenden i den svenska bostadshistorien och lösningar på tidigare bostadskriser och ställa dem i relation till vad vi idag kan göra för att växla upp bostadsproduktionen. Kristoffer Jutvik kristoffer.jutvik@ibf.uu.se Kristoffer Jutvik, IF Karin ackvall, IF Ola Nylander ola.nylander@chalmers.se Ola Nylander, halmers Tekniska Högskola nna raide Eriksson, halmers Tekniska Högskola Hanna Morichetto, halmers Tekniska Högskola Pernilla Hagbert, halmers Tekniska Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Från den stora småstaden till den lilla stor- sal: K2 staden hur växer Uppsala och vilka är utmaningarna? I Uppsalas strukturplanering med utblick mot 2050 talas om en befolkning som växt från dagens till närmare Hur ska detta gå till? I denna session ger kommunalrådet Erik Pelling bakgrunden till arbetet med Uppsalas översiktsplan Stadsbyggnadsförvaltningen presenterar förutsättningarna för ÖP16 samt hur planens grundidéer omsätts i detaljplaner och vilka utmaningar planerarna har att hantera. Roger ndersson roger.andersson@ibf.uu.se Erik Pelling (S), Uppsala kommun Katarina Fehler, Uppsala kommun Örjan Trapp, Uppsala kommun Roger ndersson, IF Vad händer med den svenska modellen för bostadspolitik? Till den svenska modellen i bostadspolitiken brukar räknas sådant som (1) en generell politik utan behovsprövning, (2) neutralitet mellan upplåtelseformerna, (3) konkurrens mellan privata och offentliga hyresvärdar, (4) kollektiva hyresförhandlingar och (5) bruksvärdesprövning. Under senare år har förutsättningarna förändrats i alla dessa avseenden. en fråga som diskuteras i denna session är hur det går med den svenska modellen, om den håller på att avvecklas och vad som i så fall kan komma att bli en ny svensk modell. o engtsson bo.bengtsson@ibf.uu.se Jörgen Mark-Nielsen, SO Ulrika Sax, SO o Söderberg, overket Irene Molina, IF o engtsson, IF

7 Rulltrappa till Skybar SL / Plenarföreläsningar Plan 3 KONFERENS- REEPTION W PERSONLHISS PUSR W SL LST- HISS PERSONL- UTRYMME RULLTRPP PLN 3 - PLN 6 KSTGE RULLTRPP PLN 2 - PLN 3 SL K- STGE LOGER & OMKLÄNINGSRUM K6 W PULIKHISS K5 K4 K3 K2 K1 Hiss till sessionssal K7 Sessionssal K4 Sessionssal K2 Sessionssal K1 Hitta rätt Gemensamma programpunkter hålls i sal. Sessionssal K7 ligger på plan 7. Åtkomst via publikhissen på plan 3. Garderob finns på plan 1, en trappa ner från entréplanet. Toaletter finns på plan 1, 3 och 7. Lunch serveras i restaurangen på plan 2, entréplanet. Fika serveras på plan 3 eller i Skybar, se programmet. Middagen serveras i restaurangen på plan 2, entréplanet. ostadsmötet arrangeras av