Rubriktext. Barnhälsovården Göteborg eventuell underrubrik

Transkript

1 Rubriktext Barnhälsovården Göteborg 2011 eventuell underrubrik

2 Denna rapport är sammanställd av: Centrala Barnhälsovården Göteborg Thomas Arvidsson, barnhälsovårdsöverläkare Lena Holmberg, verksamhetsutvecklare BHV Antonia Reuter, samordnande psykolog MBHV Cecilia Hedström, dietist BHV Agnetha Strömbom, teamassistent MBHV 2

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion och syfte Barnantal Härkomst, först Personal Hembesöket, BVC:s första viktiga kontakt Postnatal depressionsscreening med EPDS (= Edinburgh Postnatal Depression Scale), barn Föräldrastöd i grupp barn Språk- och autismscreening vid 2½ års ålder. Barn Hälsobesök vid 4 års ålder, barn BMI, fyraåringar Amning, barn Resultat Föräldrars rökvanor, barn Anmälan och samverkan med Socialtjänst Vaccinationer 2011, 2009 års barn Resultatjämförelser

4 1. Introduktion och syfte Alla barn i Sverige i åldern 0-6 år har rätt till kostnadsfri barnhälsovård. På Barnavårdscentralen hälsoundersöks och vaccineras barnen enligt det nationella basprogrammet och deras föräldrar får råd och stöd individuellt och i grupp. ( Allmänna Råd, SoS, 1991:8, SOSFS 1996:1, 1999:18, 1999:26) Denna rapport söker spegla delar av det arbete, som görs på BVC. Grundmaterialet är den statistik, som varje BVC-sjuksköterska ställer samman om sin egen verksamhet och som ligger till grund för socialstyrelsens och smittskyddsinstitutets nationella statistik. Härifrån kan vi utläsa en del om BVC:s struktur, fr a personaltäthet, resultat, dvs hur många i målgruppen man når med olika hälsoundersökningar, BVC:s föräldrastöd, dvs hembesök och föräldragrupper, risk- och friskfaktorer, exempelvis amningsfrekvens, rökexponering i hemmet och vaccinationstäckning. Vid bedömning av BVC:s resultat användes Regionens Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården, där måltal finns angivna för ett antal kvalitets- och kvantitetsparametrar. En del av dessa återges och förtydligas i Krav- och Kvalitetsboken för VG Primärvård. 1/ infördes VG Primärvård, dvs vårdvalssystem med etableringsrätt efter ett ackrediteringsförfarande. Detta innebar en fördubbling av antalet barnavårdscentraler, många personalomflyttningar, mycket omlistning av barn och att verksamheter kommit och gått. Allt till stor nackdel för en barnhälsovård, som fr a behöver kontinuitet för personal och familjer. Nu börjar vi närma oss mer stabila förhållanden igen. Relationer byggs upp i närområdet, en förutsättning för samverkan med socialtjänst och förskolor. Dock skiljer resultaten mellan olika BVC mycket. En viktig faktor för detta är vilket stöd en BVC-verksamhet har från sin vårdcentral och dess ledning. På våra rundresor möter vi BVC-sjuksköterskor, som beskriver att de har ett starkt stöd från sin vårdcentral. De samarbetar med kompetenta läkare och psykologer och har en ledning, som tillåter dem att fokusera på BVC-arbetet. Vi möter andra, som upplever sig som reservarbetskraft för vårdcentralen; de skall rycka in vid sjukdom i övrig mottagningsverksamhet och telefonrådgivning, men har knappast samma stöd själva eftersom sjukvårdsverksamheten prioriteras före hälsovården. Detta märks i statistiken och i personalomsättning. Man klarar på sikt inte sitt uppdrag. Det tar flera år att bygga upp en BVC-verksamhet, som klarar uppdraget inom de ekonomiska ramar VGPV erbjuder och det är inte alla, som får förutsättningar av sin ledning att göra detta. En utmaning för revisionen! BHV-statistiken, som rapporteras till Socialstyrelse och Smittskyddsinstitut speglar vad som gjorts med barnen, oavsett vem, som har gjort det. I VG Primärvård finns ett behov av att följa respektive verksamhets arbete. Detta är svårt med nuvarande system. För detta krävs en gemensam journal med väl utvecklade statistikmöjligheter och kanske är vi på väg att få en sådan. Vi hoppas att Assynjavisph-projektet kommer 4

5 att hålla vad det lovar och att det skall gå lätt för privata verksamheter att ansluta till det. Alla vårdcentraler driver inte egen BVC. Olskrokens, Björkekärrs och Torpavallens VC delar på Munkebäcks BVC. Bjurslätt VC på Hisingen utnyttjar Brämaregårdens BVC I den övergripande beskrivningen redovisas statistiken områdesvis, med en indelning som följer geografiska-administrativa gränser enligt följande: Nämnd 12, Nordost Nordost, dvs stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Öster, dvs Härlanda, Björkekärr, Örgryte Nämnd 5, Centrum-Väster Centrum innefattande centrala Göteborg, Linnéstaden och Majorna. Väster innefattande Älvsborg, Tynnered, Frölunda, Högsbo och Askim. Nämnd 11, Hisingen 5

6 2. Barnantal Antal inskrivna barn i respektive område per åldersgrupp totalt 2011 = Centrum Hisingen Öster Nordost Väster Göteborg Förändring av antal barn 0-6 år respektive antal från 2004 till 2008 från till barnantal 0-6 år ,6 % 3,8 % ,5 % 0,0 % ,0 % 7,7 % ,1 % 0,7 % ,5 % 3,4 % ,0 % 4,5 % % 4,7 % ,8 % -4,3 % Även om totala barnantalet ökat något även under 2011 så har för första gången ökningen av antalet brutits. OBS att Regionens statistik över antalet alltid visar något högre siffror än barnhälsovårdens i Göteborg då det sker en utflyttning av till kranskommunerna. Barnhälsovården räknar dem, som finns kvar vid årets slut. Detta leder till att arbetstyngden inte alltid speglas korrekt på BVC i utflyttningsområden, ex Centrum. 6

7 Antal inskrivna barn på respektive BVC per åldersgrupp BVC i Centrum totalt 2011 = Allemanshälsan Landala Capio Axess VC o BVC Capio Gårda VC o BVC Carlanderska VC o BVC Din Klinik VC o BVC Fredriksdals Läkarhus BVC Gibraltargatans BVC Kungshöjds BVC Kvarterskliniken Husaren Kvarterskliniken Lorensberg Lillugglans BHSV Linnéstaden BVC Majorna BVC Masthuggets Familjeläkare Centrum BVC på Hisingen totalt 2011 = Backa BVC Backa Läkarhus BVC Biskopsgården BVC Brämaregården BVC Capio Amhult VC o BVC Capio Lundby VC o BVC Eriksberg BVC Friskvädertorgets VC o BVC Kyrkbyn BVC Kärra BVC Selma Läkarhus BVC Torslanda BVC Torslanda Läkarhus BVC Tuve BVC Hisingen

8 BVC i Öster totalt 2011 = Ekmanska BVC Munkebäck BVC Öster BVC i Nordost totalt 2011 = Angered BVC Angereds Läkarhus BVC Bergsjöns Familjecentral Familjehälsan VC o BVC Gamlestadstorgets BVC Kortedala VC o BVC Lärjedalens BVC Nya Kortedala Torg VC Nordost BVC i Väster totalt 2011 = Allemanhälsan Frölunda VC Askim BVC Capio Hovås-Billdal VC Familjehuset Trädet Hovås Askims Familjeläkare Högsbo BVC Johannesvårdens BVC Kungssten BVC Opaltorgets BVC Styrsö BVC Wästerläkarna BVC Väster

9 3. Härkomst, först Verksamheten får styras efter målgruppen En stor utomnordiska familjer kräver betydligt ökade insatser från BVCpersonalen under barnets hela förskoletid. Det är svårare att få till stånd föräldragrupper när föräldrarna har olika språk och hör till olika kulturer. BVCinsatsen måste individualiseras i större utsträckning. Samtidigt har utomnordiska familjer fler barn och modern kan ha stor erfarenhet av att ta hand om yngre syskon, vilket gör att man ofta är mer insatt i spädbarnsvård än vad svenska förstabarnsfamiljer är. Att man skaffar fler barn syns i statistiken på en lägre första barn. I välbärgade svenska områden kan behoven se annorlunda ut. Första barnet kommer ofta sent i en familj med väl etablerade umgänges- och yrkesvanor. Det kan medföra en betydande stress för både mor och far. Efterfrågan på generellt föräldrastöd och mer individuellt psykologiskt stöd kan vara stor. Det gör det svårt att jämföra verksamheten i Nordost med den i Centrum. Enkla kvantitets- och kvalitetsvariabler kan bara användas ihop med god insikt i de lokala förhållandena. Hur ser barnfamiljerna ut i olika delar av staden? I nordost och Biskopsgården är en utomnordiska familjer högt; toppnoteringen är % i Bergsjön och vid Friskväderstorget. Göteborg (i likhet med Stockholm och Malmö) har en hög utomnordiska familjer jämfört med övriga Västra Götaland i alla stadsdelar, förutom Torslanda och Styrsö och Älvsborg och Askim. Område inskrivna första utom- totalt 2011 barn, utomnordiska nordiska totalt Centrum % 22% 24% Hisingen % 42% 40% Öster % 24% 21% Nordost % 84% 82% Väster % 29% 28% Göteborg % 41% 41% BVC i Öster inskrivna första utom- totalt 2011 barn, utomnordiska nordiska totalt Ekmanska BVC % 22% 16% Munkebäck BVC % 24% 23% Öster % 24% 21% 9

10 BVC i Centrum inskrivna första utom- totalt 2011 barn, utomnordiska nordiska totalt Allemanshälsan Landala BVC % 34% 31% Capio Axess VC o BVC % 24% 26% Capio Gårda VC o BVC % 24% 22% Carlanderska VC o BVC % 25% 19% Din Klinik VC o BVC % 7% 26% Fredriksdals Läkarhus BVC % 23% 20% Gibraltargatans BVC % 21% 23% Kungshöjds BVC % 24% 25% Kvarterskliniken Husaren BVC % 13% 20% Kvarterskliniken Lorensberg % 40% 38% Lillugglans BHSV % 26% 25% Linnéstaden BVC % 21% 24% Majorna BVC % 18% 21% Masthuggets Familjeläkare % 13% 23% Centrum % 22% 24% BVC på Hisingen inskrivna första utom- totalt 2011 barn, utomnordiska nordiska totalt Backa BVC % 55% 57% Backa Läkarhus BVC % 66% 56% Biskopsgården BVC % 80% 79% Brämaregården BVC % 34% 40% Capio Amhult VC o BVC % 31% 16% Capio Lundby VC o BVC % 52% 55% Eriksberg BVC % 27% 29% Friskvädertorgets VC o BVC % 93% 95% Kyrkbyn BVC % 38% 29% Kärra BVC % 22% 20% Selma Läkarhus BVC % 33% 33% Torslanda BVC % 16% 10% Torslanda Läkarhus BVC % 7% 5% Tuve BVC % 38% 31% Hisingen % 42% 40% 10

11 BVC i Nordost inskrivna första utom- totalt 2011 barn, utomnordiska nordiska totalt Angered BVC % 92% 90% Angereds Läkarhus BVC % 79% 84% Bergsjöns Familjecentral BVC % 92% 94% Familjehälsan VC o BVC % 100% 94% Gamlestadstorgets BVC % 54% 54% Kortedala VC o BVC % 84% 72% Lärjedalens BVC % 93% 88% Nya Kortedala Torg VC o BVC % 86% 86% Nordost % 84% 82% BVC i Väster inskrivna första utom- totalt 2011 barn, utomnordiska nordiska totalt Allemanhälsan Frölunda % 94% 91% Askim BVC % 19% 16% Capio Hovås-Billdal VC o BVC % 15% 12% Familjehuset Trädet % 54% 56% Hovås Askims Familjeläkare % 7% 10% Högsbo BVC % 27% 33% Johannesvårdens BVC % 28% 33% Kungssten BVC % 13% 11% Opaltorgets BVC % 50% 44% Styrsö BVC % 8% 8% Wästerläkarna BVC % 9% 9% Väster % 29% 28% 11

12 4. Personal Tillgänglig sjuksköterske- och läkartid i relation till antalet inskrivna och barn belyses i följande tabeller: Sjukskötersketid beskriven i antal och inskrivna per heltid sköterska område inskrivna tim/v ssk antal antal Antal 2011 per inskrivna BVC-ssk heltid per heltid Centrum , Hisingen Öster Nordost , Väster , ,00 Göteborg , Jämförelse mellan 2010 och 2011 inskrivna inskrivna per heltid per heltid per heltid per heltid Centrum Hisingen Öster Nordost Väster Göteborg Generellt ser vi en glädjande minskning av antalet och inskrivna per sköterska sedan I VG:s verksamhetsbeskrivning för barnhälsovård anges att en BVC-sjuksköterska i ett normalområde kan ansvara för 60 årligen. I områden med många språk, hög arbetslöshet, hög sjuklighet kräver varje familj i genomsnitt större insatser från BVC. Där kan man inte hinna med mer än 50 per år. Antalet inskrivna hamnar då mellan 300 och 400 st per heltid sköterska. På en del större BVC kan ett större åtagande per sköterska motiveras av att man har hjälp av undersköterska. Centrums barnfamiljer flyttar ofta till ytterområden när barnet är 1-3 år och det innebär att arbetet med, och intäkterna från, de äldre årsklasserna blir mindre, vilket motiverar något högre antal per sköterska. I dessa fall kan man klara upp till 70, men erfarenheten är att det blir svårt att klara åtagandet vid fler än detta. Ingen sjuksköterska skall varaktigt ha mindre än 25 per år och detta motsvarar en halvtidstjänst. 12

13 Nedan redovisas de siffror, som rapporterats från varje BVC om förhållandena vid årsskiftet. Stort antal finns hos verksamheter, som inte hunnit anpassa sig till efterfrågan. Litet antal finns hos en del verksamheter i uppgång och hos en del, som på sikt behöver finna andra former för sin BVC-service gentemot listade barn. BVC-arbetet är hårt styrt av ett basprogram. Detta tar en viss tid att genomföra, vilket innebär att stor belastning på sköterskan obönhörligt sänker kvaliteten. En sköterskeresurs enligt normen visar att verksamheten har förutsättning att leverera det som ingår i uppdraget för VG Primärvård. BVC i Centrum inskrivna tim/v ssk antal antal Antal 2011 per inskrivna BVC-ssk heltid per heltid Allemanshälsan Landala BVC Capio Axess VC o BVC Capio Gårda VC o BVC Carlanderska VC o BVC Din Klinik VC o BVC Fredriksdals Läkarhus BVC Gibraltargatans BVC Kungshöjds BVC Kvarterskliniken Husaren BVC Kvarterskliniken Lorensberg Lillugglans BHSV Linnéstaden BVC Majorna BVC Masthuggets Familjeläkare Centrum BVC i Nordost inskrivna tim/v ssk antal antal Antal 2011 per inskrivna BVC-ssk heltid per heltid Angered BVC Angereds Läkarhus BVC Bergsjöns Familjecentral BVC Familjehälsan VC o BVC Gamlestadstorgets BVC Kortedala VC o BVC Lärjedalens BVC Nya Kortedala Torg VC o BVC Nordost

14 BVC i Öster inskrivna tim/v ssk antal antal Antal 2011 per inskrivna BVC-ssk heltid per heltid Ekmanska BVC Munkebäck BVC Öster BVC på Hisingen inskrivna tim/v ssk antal antal Antal 2011 per inskrivna BVC-ssk heltid per heltid Backa BVC Backa Läkarhus BVC Biskopsgården BVC Brämaregården BVC Capio Amhult VC o BVC Capio Lundby VC o BVC Eriksberg BVC Friskvädertorgets VC o BVC Kyrkbyn BVC Kärra BVC Selma Läkarhus BVC Torslanda BVC Torslanda Läkarhus BVC Tuve BVC Hisingen BVC i Väster in-skrivna tim/v ssk antal antal Antal 2011 per inskrivna BVC-ssk heltid per heltid Allemanhälsan Frölunda Askim BVC Capio Hovås-Billdal VC o BVC Familjehuset Trädet , Hovås Askims Familjeläkare Högsbo BVC Johannesvårdens BVC , Kungssten BVC Opaltorgets BVC , Styrsö BVC Wästerläkarna BVC Väster , ,00 14

15 Läkartid Område bvcläkar- läkartid läkartid 2011 tid per per 60 per 60 vecka och vecka och vecka Centrum ,15 2,4 2,5 Hisingen ,6 2,7 3,2 Öster ,4 2,3 2,4 Nordost ,5 2,1 2,6 Väster ,89 2,2 3,1 Göteborg ,54 2,5 2,8 Läkartillgången skall vara ca 4,5 tim per vecka per 60 årligen. Då beräknas 3 tim gå åt till mottagning, 1 timma till samverkan med teamet (sköterska, läkare, psykolog) och ½ tim till BVC-anknuten fortbildning. Läkaren skall se minst 25 per år. Glädjande nog har läkartiden ökat på BVC och det kanske beror på att fler verksamheter rapporterar att man har mer teamtid, dvs samråd mellan sköterska, läkare, psykolog och ibland socionom. Varje BVC skall ha barnläkare knuten till sig, antingen inom egna verksamheten eller också som konsult. Konsultverksamheten är en fri nyttighet, men det tar ändå tid att organisera den på ett bra sätt. Detta förklarar varför vissa inte har startat med konsultmottagningar. En del verksamheter är för små för att det skall vara rimligt att avsätta barnläkartid till dem. Här är vi tillbaka till problemet med alltför små enheter. Barnunderlaget sviktar både för ordinarie läkare och barnläkarkonsulten. Läkartid på varje enskild BVC 2010 och 2011 BVC i Öster bvcläkar- läkartid läkartid barn tid per per 60 per 60 läkare på vecka BVC eller och vecka och vecka som konsult Ekmanska BVC ,8 ja Munkebäck BVC ,4 2,4 2,6 ja Öster ,4 2,3 2,4 15

16 BVC i Nordost bvcläkar- läkartid läkartid barn tid per per 60 per 60 läkare på vecka BVC eller och vecka och vecka som konsult Angered BVC ,8 1,7 1,8 ja Angereds Läkarhus BVC 63 4,25 1,9 4,0 nej Bergsjöns Familjecentral BVC ,5 2,5 2,8 ja Familjehälsan VC o BVC 6 olika nej Gamlestadstorgets BVC ,25 2 2,3 ja Kortedala VC o BVC 80 8,5 3,4 6,4 ja Lärjedalens BVC ,2 2,8 2,5 ja Nya Kortedala Torg VC o BVC ,8 2,7 ja Nordost ,5 2,1 2,6 BVC i Centrum bvcläkar- läkartid läkartid barn tid per per 60 per 60 läkare på vecka BVC eller och vecka och vecka som konsult Allemanshälsan Landala BVC 32 0,75 2 1,4 nej Capio Axess VC o BVC ,6 4,5 ja Capio Gårda VC o BVC ,8 nej Carlanderska VC o BVC 112 4,7 1,5 2,5 nej Din Klinik VC o BVC 15 0,75 5 3,0 nej Fredriksdals Läkarhus BVC 35? 4?? Gibraltargatans BVC 62 3 ny 2,9 ja Kungshöjds BVC ,7 2,3 ja Kvarterskliniken Husaren BVC 38 1 ny 1,6 nej Kvarterskliniken Lorensberg BVC 58 2,2 ny 2,3 ja Lillugglans BHSV 47 1,5 ny 1,9 nej Linnéstaden BVC ,5 2,4 2,3 ja Majorna BVC ,75 2,3 3,2 ja Masthuggets Familjeläkare o BVC ,9 2,6 nej Centrum ,15 2,4 2,5 16

17 BVC i Väster bvcläkar- läkartid läkartid barn tid per per 60 per 60 läkare på vecka BVC eller och vecka och vecka som konsult Allemanhälsan Frölunda VC o BVC ,5 22,5 (?) ja Askim BVC 93 2,65 1,9 1,7 ja Capio Hovås-Billdal VC o BVC 112 3,8 2,4 2,0 nej Familjehuset Trädet, BVC Frölunda 192 7,5 2,4 2,3 ja Hovås Askims Familjeläkare o BVC ,3 2,1 nej Högsbo BVC 222 6,69 2 1,8 ja Johannesvårdens BVC ,6 2,8 nej Kungssten BVC ,9 4,4 ja Opaltorgets BVC 197 9,5 2,5 2,9 ja Styrsö BVC 38 1,75 5,1 2,8 ja Wästerläkarna BVC ny 5,7 ja Väster ,89 2,2 3,1 BVC på Hisingen bvcläkar- läkartid läkartid barn tid per per 60 per 60 läkare på vecka BVC eller och vecka och vecka som konsult Backa BVC ,9 4,3 ja Backa Läkarhus BVC ,3 4,8 nej Biskopsgården BVC ,6 2,3 3,8 ja Brämaregården BVC ,75 2,2 2,4 ja Capio Amhult VC o BVC ,2 4,6 nej Capio Lundby VC o BVC 33 1,25 6,3 2,3 ja Eriksberg BVC 222 5,5 2,4 1,5 nej Friskvädertorgets VC o BVC ,2 6,0 ja Kyrkbyn BVC ,4 4,7 ja Kärra BVC ,7 3,4 ja Selma Läkarhus BVC ,0 nej Torslanda BVC ,5 2,3 2,7 ja Torslanda Läkarhus BVC ,1 4,7 nej Tuve BVC ,7 1,7 nej Hisingen ,6 2,7 3,2 17

18 5. Hembesöket, BVC:s första viktiga kontakt Det tidiga hembesöket är bekvämt för föräldrarna och ger en nära kontakt mellan föräldrar och BVC-sjuksköterska. Forskning visar att en erfaren BVC-sjuksköterska med förvånansvärt stor säkerhet får en känsla för om hon möter en familj, som kommer att vara självgående eller om familjen tidigt bör ägnas extra tid och omtanke. En grundförutsättning för detta är naturligtvis att det är kontinuitet i kontakten. Barnhälsovård kan inte drivas med tillfällig personal. Under 2011 har det varit bättre kontinuitet på BVC och mindre omflyttning av familjer mellan olika BVC. Som alltid sker dock en utflyttning under första levnadsåret från Centrum till Hisingen (Torslanda) och Väster, vilket drar ned siffrorna i dessa områden något, då hembesöksfrekvensen inte är lika hög i Centrum. Alla skall erbjudas hembesök. Målet är att 95 % av först skall få det, men det verkar vara svårt att nå över 80 % i ett storstadsområde. förstabarnsfamiljer respektive omföderskefamiljer, som fått tidigt hembesök Områdesvis. Område 2011 varav första hembesök till hembesök till barn 1:a barn omföd. Centrum % 31% Hisingen % 66% Öster % 29% Nordost % 33% Väster % 50% Göteborg % 31% Hembesök till först åren först 26 % 39 % 53 % 49 % 52 % 60 % Göteborg har tidigare haft låga hembesökssiffror, bl. a. beroende på otillräckliga resurser till barnhälsovården. När resurserna förstärktes 2008 bättrades siffrorna, men vårdvalsinförandet medförde ett avstannande, då de ytterligare förbättrade resurserna inte kunnat omsättas i praktiskt arbete under omorganisation och nyuppbyggnad av verksamheter. Vi ser nu en ökning i alla områden, förutom Nordost. Väster har gått om den tidigare ledaren Hisingen. Rapporter från verksamheterna tyder på att denna ökning fortsätter under Detta torde vara resultatet av ökad arbetsro och ett stöd och intresse från vårdcentralernas ledning. 18

19 BVC i Centrum 2011 varav första barn hembesök till 1:a barn hembesök till omföd. Allemanshälsan Landala BVC % 73% Capio Axess VC o BVC % 81% Capio Gårda VC o BVC % 48% Carlanderska VC o BVC % 4% Din Klinik VC o BVC % 33% Fredriksdals Läkarhus BVC % 70% Gibraltargatans BVC % 0% Kungshöjds BVC % 20% Kvarterskliniken Husaren BVC % 89% Kvarterskliniken Lorensberg % 76% Lillugglans BHSV % 84% Linnéstaden BVC % 30% Majorna BVC % 20% Masthuggets Familjeläkare % 25% Centrum % 31% BVC på Hisingen 2011 varav första barn hembesök till 1:a barn hembesök till omföd. Backa BVC % 25% Backa Läkarhus BVC % 77% Biskopsgården BVC % 64% Brämaregården BVC % 73% Capio Amhult VC o BVC % 100% Capio Lundby VC o BVC % 67% Eriksberg BVC % 31% Friskvädertorgets VC o BVC % 58% Kyrkbyn BVC % 74% Kärra BVC % 72% Selma Läkarhus BVC % 67% Torslanda BVC % 93% Torslanda Läkarhus BVC % 98% Tuve BVC % 66% Hisingen % 66% 19

20 BVC i Öster 2011 varav första barn hembesök till 1:a barn hembesök till omföd. Ekmanska BVC % 42% Munkebäck BVC % 25% Öster % 29% BVC i Nordost 2011 varav första barn hembesök till 1:a barn hembesök till omföd. Angered BVC % 25% Angereds Läkarhus BVC % 76% Bergsjöns Familjecentral BVC % 32% Familjehälsan VC o BVC % 100% Gamlestadstorgets BVC % 15% Kortedala VC o BVC % 14% Lärjedalens BVC % 56% Nya Kortedala Torg VC o BVC % 40% Nordost % 33% BVC i Väster 2011 varav första barn hembesök till 1:a barn hembesök till omföd. Allemanhälsan Frölunda % 70% Askim BVC % 83% Capio Hovås-Billdal VC o BVC % 97% Familjehuset Trädet % 32% Hovås Askims Familjeläkare % 100% Högsbo BVC % 9% Johannesvårdens BVC % 76% Kungssten BVC % 58% Opaltorgets BVC % 33% Styrsö BVC % 76% Wästerläkarna BVC % 27% Väster % 50% Generellt gäller att nya, små verksamheter har höga hembesökssiffror. Det finns i starten ofta mycket tid till nya familjer. Även en del äldre, som satsat på hembesök i många år når höga siffror. Äldre, stora, BVC me många har fortfarande problem med att hinna hembesöken. 20

21 Samma problem har nya populära verksamheter, som expanderat fort. Det är inte bara att skaffa bemanningspersonal och riva av hembesök. Då missas den långsiktigt bärande relationen. Det kommer ta flera år att få upp hembesöksfrekvensen till önskade nivåer, åstadkomna av erfaren, fast personal. På nästa sida följer siffrorna från 2010, som är intressanta som jämförelse eftersom de flesta verksamheter bättrar sina resultat. 21

22 Resultat för varje enskild barnavårdscentral varav forsta barn hemb till 1:a barn hemb till omföd. Angereds Läkarhus BVC % 87% Bergsjöns VC och BVC % 18% Kortedala Torg, Nya VC o BVC % 57% Kortedala VC och BVC % 40% BVC Angered % 48% BVC Lärjedalen % 47% BVC Gamlestadstorget % 5% BVC Munkebäckstorget % 19% BVC Ekmanska % 31% Allemanshälsan Landala BVC % 89% Capio Gårda BVC % 60% Capio Axess BVC % 39% Carlanderska BVC % 0% Din Klinik BVC % 100% Masthuggets fam.läk.och BVC % 13% Kvarterskliniken Almedal BVC % 53% Kvarterskliniken Husaren % 0% Fredrikdals Läkarhus BVC % 89% BVC Kungshöjd % 8% BVC Linnestaden % 12% BVC Majorna % 26% Allemanshälsan Frölunda BVC % 20% Capio VC Hovås-Billdal BVC % 76% Hovås Askim Fam.läk % 71% Johannesvården VC och BVC % 51% BVC Högsbo % 7% BVC Hagen/Kungsten % 19% BVC Frölunda Trädet % 22% BVC Askim % 51% BVC Opaltorget % 18% BVC Styrsö % 71% Wästerläkarna % 30% Backa Läkarhus BVC % 90% BVC Eriksberg % 42% Friskvädertorgets VC o BVC % 63% Torslanda Läkarhus BVC % 95% Selma Läkarhus BVC % 63% Capio VC Lundby BVC % 0% Capio Amhult BVC % BVC Torslanda % 89% BVC Biskopsgården % 50% BVC Brämaregården % 45% BVC Kyrkbyn % 28% BVC Tuve % 56% BVC Backa % 7% BVC Kärra % 54% 22

23 6. Postnatal depressionsscreening med EPDS (= Edinburgh Postnatal Depression Scale), barn Det är vanligt (13% ref.1,2) med nedstämdhet/depression hos modern de första månaderna efter förlossningen. Kvarstående depressivitet kan störa anknytningsprocessen och föräldrarelationen och ökar därigenom risken för psykisk ohälsa och beteendeavvikelser hos barnet (ref. 3). Därför är det angeläget att identifiera deprimerade mödrar tidigt och erbjuda hjälp. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för behandling av depressioner och ångesttillstånd 2010 rekommenderar screening för depression av alla nyblivna mammor. Enligt Krav- och kvalitetsboken skall BVC-sjuksköterskan bedöma moderns stämningsläge enligt EPDS och ge stöd enligt programmet för Postpartumdepression, om inte språkligt eller kulturellt hinder föreligger. Stödet för den nedstämda mamman består i första hand av upprepade samtal enligt programmet, men kan också innebära remiss till MBHV-psykolog eller läkare. EPDS sätter fokus på de postnatala nedstämdhetssymptomen och tränar därigenom sköterskan att se dessa tidigt samt att förhålla sig till dem på ett sätt som motverkar depression. Metoden ökar också chansen att upptäcka mer dolda depressionssymptom. Vinsten blir färre långvariga depressioner hos mammor och färre negativa effekter för barnen. EPDS-metoden kräver utbildning i användning och tolkning av frågeformuläret och programmet för postpartumdepression. Likaså krävs fortlöpande psykologkonsultationer, helst i grupp, för att kvaliteten på metoden skall upprätthållas. I 2011 års rapport har för första gången data om EPDS efterfrågats. Siffrorna avser barn 2010, dvs de är ett år gamla. Vi vet att fler BVC-sköterskor använt metoden Till 2012 års rapport skall vi efterfråga data från 2012, så att det kan möjliggöra en bedömning av dagssituationen. Resultat 29 % av mammor till göteborgsbarn 2010 har fått ett EPDS-samtal, dock med en spridning mellan olika BVC från 0 till 96 %. 75 % av BVC-sjuksköterskorna uppger att de har utbildning i metoden. 23

24 Område utförda EPDS utfall av utförda EPDS Antal EPDSutbildade ssk 2010 Centrum % 10 % 32 Hisingen % 8 % 31 Öster 672 inga 0 Nordost % 15 % 24 Väster % 13 % 27 Göteborg % 11 % 114 I Göteborg genomfördes screening av depression med EPDS (Edinburgh postnatal depression scale) på 35/49 enheter. Således använder 14 st BVC inte EPDS medan 11 enheter har utfört screening på över 70 procent av mammorna. Av de BVC, som inte, eller nästan inte, använder metoden år 2010 är 10 offentligt drivna och 4 privata. Detta är anmärkningsvärt då de offentliganställda sköterskorna har fått utbildning tidigare och i större utsträckning än genomsnittssköterskan i de privata verksamheterna. EPDS-utbildning har erbjudits av mödrabarnhälsovårdens psykologenhet. Utbildningen är ett krav för att kunna använda screeningen i sitt dagliga arbete. Av 151 BVC-sjuksköterskor uppger 114 (75%) att de har utbildats i metoden. EPDS-metoden är utvärderad i Sverige för svenskar och i flera andra länder för den egna nationaliteten. Dock är metoden inte utvärderad för den situation då svensk personal genomför metoden med kvinnor från andra länder. Det hindrar inte att man använder formuläret som bas för ett samtal om det psykiska välbefinnandet, dock med stor medvetenhet om att andra nationaliteter kan uttrycka depression, ångest och självmordstankar på annat sätt (eller inte alls) jämfört med svenskar. Totalt identifieras nedstämdhet eller depression hos 11 procent av de testade mammorna. Förväntad nivå av utfall är 8-15 %. Åtgärderna inskränker sig till stödjande sköterskesamtal hos hälften, medan hälften remitteras vidare till MBHVpsykolog eller läkare. 1. Wikberg B, Hwang P. Post partum depression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödandde. Statens Folhälsoinstitut. 2003:59. Development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. Br J Psychiatry.1987 Jun,150: Cox Jl, Holden JM, Sagovsky R. Detection of postnatal depression. Development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. Br J Psychiatry Jun,150: Zegers MAM et al. Attach Hum Dev 2008; 10:1 (91-103)) 24

25 Resultat för enskilda BVC Område Centrum utförda EPDS utfall av utförda EPDS Antal EPDSutbildade ssk 2010 Allemanshälsan Landala BVC 26 58% 7% 2 Capio Axess VC o BVC 85 42% 22% 2 Capio Gårda VC o BVC 58 69% 5% 1 Carlanderska VC o BVC % 6% 3 Din Klinik VC o BVC 11 18% 0% 1 Fredriksdals Läkarhus BVC 35 83% 10% 1 Gibraltargatans BVC 27 4% 100% 0 Kungshöjds BVC 547 inga 5 Kvarterskliniken Husaren BVC 16 inga Kvarterskliniken Lorensberg BVC 44 86% 3% 1 Lillugglans BHSV 41 80% 24% 1 Linnéstaden BVC 325 1% 0% 7 Majorna BVC % 10% 6 Masthuggets Familjeläkare o BVC 49 37% 11% 2 Centrum % 10% 32 Område Hisingen utförda EPDS utfall av utförda EPDS Antal EPDSutbildade ssk 2010 Backa BVC % 11% 4 Backa Läkarhus BVC 68 16% 9% 2 Biskopsgården BVC % 16% 6 Brämaregården BVC 320 inga 5 Capio Amhult VC o BVC 12 inga 1 Capio Lundby VC o BVC 18 61% 18% 0 Eriksberg BVC 119 inga Friskvädertorgets VC o BVC % 9% 1 Kyrkbyn BVC 104 inga 2 Kärra BVC % 0% 3 Selma Läkarhus BVC 19 21% 0% 0 Torslanda BVC % 3% 3 Torslanda Läkarhus BVC 103 1% 0% 2 Tuve BVC % 11% 2 Hisingen % 8% 31 25

26 Område Öster utförda EPDS utfall av utförda EPDS Antal EPDSutbildade ssk 2010 Ekmanska BVC 133 inga 0 Munkebäck BVC 539 inga 0 Öster 672 inga 0 Område Nordost utförda EPDS utfall av utförda EPDS Antal EPDSutbildade ssk 2010 Angered BVC % 24% 5 Angereds Läkarhus BVC 68 68% 0% 2 Bergsjöns Familjecentral BVC % 15% 4 Familjehälsan VC o BVC 8 inga 0 Gamlestadstorgets BVC 282 inga 5 Kortedala VC o BVC 77 inga 2 Lärjedalens BVC 236 inga 4 Nya Kortedala Torg VC o BVC 96 29% 25% 2 Nordost % 15% 24 Område Väster utförda EPDS utfall av utförda EPDS Antal EPDSutbildade ssk 2010 Allemanhälsan Frölunda VC o BVC 22 9% 0% 1 Askim BVC % 10% 2 Capio Hovås-Billdal VC o BVC % 26% 2 Familjehuset Trädet, BVC Frölunda % 11% 3 Hovås Askims Familjeläkare o BVC 65 95% 6% 2 Högsbo BVC % 8% 4 Johannesvårdens BVC 83 71% 22% 2 Kungssten BVC % 17% 2 Opaltorgets BVC % 16% 5 Styrsö BVC 39 90% 6% 1 Wästerläkarna BVC % 11% 3 Väster % 13% 27 26

27 7. Föräldrastöd i grupp barn 2010 En viktig del av barnhälsovårdens verksamhet är föräldrastöd i grupp. BVC har en lång erfarenhet av att samla nyblivna föräldrar till gruppträffar i närområdet. Arbetet startade efter ett riksdagsbeslut Målsättning för föräldrastöd i grupp på BVC är: Öka kunskaper Skapa möjlighet till kontakt och gemenskap Skapa möjlighet tillmedvetenhet om, och påverkan av, samhälleliga förhållande. I Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västa Götalandsregionen framgår att alla nyblivna föräldrar skall erbjudas gruppverksamhet. Måltal: 70 % av förstagångsföräldrar skall ha deltagit minst 50 procent av erbjudna tillfällen. Krav: 70 % av förstagångsföräldrar deltar vid minst 3 tillfällen. För att uppnå detta måste BVC erbjuda 5 grupptillfällen eller fler. Kravboken anger deltagande i minst 3 grupptillfällen medan den nationella statistiken anger 5 tillfällen. Här sätts gränsen vid 5 tillfällen och övriga redovisas som >5/annan grupp. Detta innefattar således de familjer, som deltagit under 5 tillfällen i vanlig föräldragrupp och de, som deltagit i annan aktivitet, ex spädbarnsmassage, föreläsning, öppen förskola oa. I områden med stor utomnordisk befolkning är det av flera skäl svårt att samla föräldragrupper. Där får man lägga kraften på det individuella föräldrastödet och eventuellt på mindre personliga storgruppsaktiviteter. Därför skall dessa siffror läsas och bedömas med vetskapen att olika BVC har helt olika förutsättningar för sitt föräldrastödsarbete. Barnhälsovården i Göteborg har de senaste åren försökt utveckla föräldragruppverksamheten på BVC. Under genomfördes internatsutbildning för all personal. Samma utbildning har under våren 2010 erbjudits ny personal. För att underlätta BVC-sjuksköterskans arbete och få en likvärdig bas i BVC:s gruppverksamhet har ett grunddokument samt utbildningsmaterial tagits fram. Resultat Område 2010 varav första barn 2010 antal som erbjudits f-grupp f-gr >5 ggr 1:a barn 2010 <5ggr/ann angr 1:a barn 2010 Centrum % 61 % Hisingen % 42 % Öster % 58 % Nordost % 14 % Väster % 48 % Göteborg, % 46 % Göteborg, % 27 % mål alla > 70 % 27

28 Alla erbjuds inte föräldragrupp, men i stort sett alla med första barn och 62 % av dessa har deltagit i någon form av aktivitet. Deltagandet är alltför lågt i hela Göteborg och i stort sett inget i Nordost. Dock är resultatet bättre än för barn 2009 och mycket talar för att denna förbättring fortgår även i år. Föräldragrupp första barn f.2010 Deltagit <5ggr Deltagit >5ggr Ej deltagit 17 Bäst har man nått ut med gruppverksamheten i Centrum, Öster och västra Hisingen. Här finns också de föräldrar, som mest efterfrågar gruppverksamhet. 4 BVC har nått upp till målet minst 5 grupptillfällen för minst 70 % av förstagångsföräldrar; Fredriksdals Läkarhus (71 %), Wästerläkarna (74 %), Kvarterskliniken Lorensberg (86 %) och Torslanda VC (70 %). Biskopsgårdens VC har satsat på annat föräldrastöd i andra former och har med detta ändå nått ut till 74 % av föräldrarna. Data för enskilda BVC Barnavårdscentraler i Öster 2010 varav antal som första barn erbjudits 2010 f-grupp f-gr >5 ggr 1:a barn 2010 <5ggr/ann angr 1:a barn 2010 Ekmanska BVC % 71% Munkebäck BVC % 56% Öster % 58% 28

29 Barnavårdscentraler i Centrum 2010 varav första barn 2010 antal som erbjudits f-grupp f-gr >5 ggr 1:a barn 2010 <5ggr/ann angr 1:a barn 2010 Allemanshälsan Landala % 33% Capio Axess VC o BVC % 46% Capio Gårda VC o BVC % 73% Carlanderska VC o BVC % 32% Din Klinik VC o BVC % 64% Fredriksdals Läkarhus BVC % 10% Gibraltargatans BVC % 55% Kungshöjds BVC % 59% Kvarterskliniken Husaren % 46% Kvarterskliniken Lorensberg % 3% Lillugglans BHSV % 41% Linnéstaden BVC % 70% Majorna BVC % 88% Masthuggets Familjeläkare % 24% Centrum % 61% Barnavårdscentraler på Hisingen 2010 varav första barn 2010 antal som erbjudits f-grupp f-gr >5 ggr 1:a barn 2010 <5ggr/ann angr 1:a barn 2010 Backa BVC % 48% Backa Läkarhus BVC % 24% Biskopsgården BVC % 74% Brämaregården BVC % 52% Capio Amhult VC o BVC inga 1:a barn Capio Lundby VC o BVC % 0% Eriksberg BVC % 26% Friskvädertorgets VC % 22% Kyrkbyn BVC % 21% Kärra BVC % 44% Selma Läkarhus BVC % 44% Torslanda BVC % 21% Torslanda Läkarhus BVC % 36% Tuve BVC % 38% Hisingen % 42% 29

30 Barnavårdscentraler i Nordost 2010 varav antal som första barn erbjudits 2010 f-grupp f-gr >5 ggr 1:a barn 2010 <5ggr/ann angr 1:a barn 2010 Angered BVC % 0% Angereds Läkarhus BVC % 15% Bergsjöns Familjecentral % 14% Familjehälsan VC o BVC 8 0 inga uppgifter Gamlestadstorgets BVC % 32% Kortedala VC o BVC % 33% Lärjedalens BVC % 7% Nya Kortedala Torg BVC % 8% Nordost % 14% Barnavårdscentraler i Väster 2010 varav antal som första barn erbjudits 2010 f-grupp f-gr >5 ggr 1:a barn 2010 <5ggr/ann angr 1:a barn 2010 Allemanhälsan Frölunda oklart oklart oklart Askim BVC % 28% Capio Hovås-Billdal BVC % 15% Familjehuset Trädet % 33% Hovås Askims Familjeläkare % 20% Högsbo BVC % 56% Johannesvårdens BVC % 45% Kungssten BVC % 49% Opaltorgets BVC % 36% Styrsö BVC % 92% Wästerläkarna BVC % 12% Väster % 48% 30

31 8. Språk- och autismscreening vid 2½ års ålder. Barn Bedömning av barnets språkutveckling görs i Sverige vid 2½ eller 3 års ålder. Detta är det enskilt viktigaste momentet i basprogrammet för att identifiera barn med utvecklingsavvikelser, både av allmänt kognitiv och av neuropsykiatrisk karaktär. Under 2009 flyttades språkundersökningen till 2½ års ålder samtidigt som den kompletterades med 2 moment, ett föräldrafrågeformulär, M-CHAT, som efterfrågar autistiska beteenden hos barnet och en sköterskeobservation med samma syfte. Tillsammans ger dessa 3 moment en god bild av barnets kommunikativa utveckling. I den nationella statistiken efterfrågas resultat av språkscreening och det redovisas här. Resultatet avser barn Göteborg antal inskrivna, 2008 utfall av undersökta undersökta av kullen Ej unders. pga känd utvavvikelse Remiss logoped 2,5 år omtest 3 år Remiss logoped vid 3 år Centrum % 99% Hisingen % 97% Öster % 97% Nordost % 95% Väster % 97% Göteborg % 97% barn har remitterats till logoped efter 2½ års språkundersökning, vilket utgör 2,7 % av de 6132 redovisade barnen. Ytterligare 2 % remitteras efter omtest vid 3 år. Dessa 4,7 % remitterade är en normal med tanke på att ca 1 % remitteras direkt till barnneuropsykiatriska kliniken, pga en utvecklingsavvikelse som sannolikt motiverar neuropsykiatrisk utredning och kontakt med barnhabiliteringen. Minst 98% av barnen skall genomgå 2½ års språk- och autismscreening. Statistiken redovisar 97% för hela Göteborg, vilket är en stor förbättring från 2010 års statistik då endast 83% av barnen redovisades med denna screening. Det är glädjande att screeningrutin och rapportrutin bättrats så påtagligt sedan 2010 års statistik. 31

32 Sifferunderlag för varje verksamhet uppdelat i HSN och områden Vissa siffror stämmer ej med verkligheten pga felregistrering i rapporteringen. Några har undersökt mer än 100 % av årskullen. Tyvärr är det så att vi inte hinner rätta till sent upptäckta rapporteringsfel, i varje fall om vi inte anser att felen avspeglar någon brist i den drabbade verksamheten. Område Centrum, HSN 5 antal inskrivna, 2008 utfall av undersökta undersökta av kullen Ej unders. pga känd utvavvikelse Remiss logoped 2,5 år omtest 3 år Remiss logoped 3 år Allemanshälsan Landala 11 27% 136% Capio Axess % 96% Capio Gårda 28 18% 100% Carlanderska 45 10% 91% Din Klinik 13 0% 69% Fredriksdals Läkarhus 27 12% 96% Gibraltargatans BVC 33 23% 94% Kungshöjds BVC % 95% Kvarterskliniken Husaren 22 10% 91% Kvarterskliniken Lorensberg 39 15% 100% Lillugglans BHSV 40 5% 100% Linnéstaden BVC % 98% Majorna BVC 318 6% 98% Masthuggets Familjeläkare 27 48% 193% Centrum % 99% Område Väster, HSN 5 antal inskrivna, 2008 utfall av undersökta undersökta av kullen Ej unders. pga känd utvavvikelse Remiss logoped 2,5 år omtest 3 år Remiss logoped 3 år Allemanhälsan Frölunda 22 43% 95% Askim BVC 110 8% 95% Capio Hovås-Billdal 163 9% 96% Familjehuset Trädet % 96% Hovås Askims Familjeläkare 82 4% 104% Högsbo BVC % 96% Johannesvårdens BVC 70 14% 100% Kungssten BVC % 98% Opaltorgets BVC % 99% Styrsö BVC 54 21% 98% Wästerläkarna BVC 136 3% 92% Väster % 97%

33 Område Nordost, HSN 12 antal inskrivna, 2008 utfall av undersökta undersökta av kullen Ej unders. pga känd utvavvikelse Remiss logoped 2,5 år omtest 3 år Remiss logoped 3 år Angered BVC % 95% Angereds Läkarhus 92 20% 95% Bergsjöns Familjecentral % 91% Familjehälsan 18 11% 100% Gamlestadstorgets BVC % 97% Kortedala VC o BVC 71 16% 99% Lärjedalens BVC % 95% Nya Kortedala Torg VC 61 17% 95% Nordost % 95% Område Öster, HSN 12 antal inskrivna, 2008 utfall av undersökta undersökta av kullen Ej unders. pga känd utvavvikelse Remiss logoped 2,5 år omtest 3 år Remiss logoped 3 år Ekmanska BVC 151 5% 96% Munkebäck BVC % 98% Öster % 97% Hisingen, HSN 11 antal inskrivna, 2008 utfall av undersökta undersökta av kullen Ej unders. pga känd utvavvikelse Remiss logoped 2,5 år omtest 3 år Remiss logoped 3 år Backa BVC % 95% Backa Läkarhus 86 8% 108% Biskopsgården BVC % 95% Brämaregården BVC % 99% Capio Amhult 23 5% 83% Capio Lundby 14 17% 86% Eriksberg BVC 52 10% 98% Friskvädertorgets VC 68 14% 94% Kyrkbyn BVC 88 27% 75% Kärra BVC % 100% Selma Läkarhus 33 12% 100% Torslanda BVC 259 9% 99% Torslanda Läkarhus % 99% Tuve BVC % 96% Hisingen % 97%

34 9. Hälsobesök vid 4 års ålder, barn årsundersökningen innefattar kontroll av tal, syn, hörsel, motorik och formuppfattning. I Göteborg görs i första hand en allmän bedömning av barnet, syntest och utfrågning om barnets hörsel. Övriga moment görs efter behov. Över 10 % av barnen remitteras till annan vårdgivare pga avvikelser vad gäller syn, hörsel eller annat. Tyvärr saknas en analys av vad dessa remisser grundar sig på och vad de leder till för resultat för det enskilda barnet. Nar man studerar en avvikelser för enskilda verksamheter och ser vilket antal remisser det resulterat i kan man undra vilken kvalitet 4-årskontrollen har. Den borde studeras närmare! Måluppfyllelse 96 % av barnen är undersökta. Resterande har uteblivit eller anses redan kända. Året före vårdvalsinförandet undersöktes 96%. Bortfallet efter vårdvalsinförandet har nu minskats. Vi är dock inte uppe i regionmåltalet på 98 %. Det är en klen tröst att Göteborg inte nått upp till 98% sedan regionbildningen. Göteborg Antal Antal inskrivna tidigare Remiss barn undersökta barn avvikelse avvikelse givare varav med kända pga till annan utv- vård Centrum % 20% Hisingen % 23% Öster % 30% 4 21 Nordost % 33% Väster % 29% Göteborg % 26% Resultat av 4-årsbesöket för enskilda BVC, områdesvis Område Öster, HSN 12 Antal Antal inskrivna tidigare Remiss till barn undersökta barn avvikelse avvikelse givare varav med kända pga annan utv- vård Ekmanska BVC % 26% 1 4 Munkebäck BVC % 32% 3 17 Öster % 30%

35 Område Nordost, HSN 12 Antal Antal inskrivna tidigare Remiss till barn undersökta barn avvikelse avvikelse givare varav med kända pga annan utv- vård Angered BVC % 27% 7 38 Angereds Läkarhus BVC 96 94% 22% 0 9 Bergsjöns Familjecentral BVC % 33% 2 41 Familjehälsan VC o BVC 26 92% 17% 1 6 Gamlestadstorgets BVC % 38% Kortedala VC o BVC 57 88% 26% 0 3 Lärjedalens BVC % 41% 4 31 Nya Kortedala Torg VC o BVC 47 94% 48% 0 4 Nordost % 33% Område Centrum, HSN 5 Antal inskrivna barn 2007 undersökta barn varav med avvikelse Antal tidigare kända pga utvavvikelse Remiss till annan vårdgivare Allemanshälsan Landala BVC 15 93% 0% 0 0 Capio Axess VC o BVC % 24% 3 18 Capio Gårda VC o BVC % 17% 1 4 Carlanderska VC o BVC 50 96% 13% 1 2 Din Klinik VC o BVC 14 86% 17% 0 2 Fredriksdals Läkarhus BVC 26 96% 0% 0 0 Gibraltargatans BVC 37 95% 37% 0 4 Kungshöjds BVC % 24% 7 17 Kvarterskliniken Husaren BVC % 5% 1 1 Kvarterskliniken Lorensberg BVC % 19% 0 7 Lillugglans BHSV % 46% 0 2 Linnéstaden BVC % 13% 3 19 Majorna BVC % 22% 6 16 Masthuggets Familjeläkare o BVC 48 92% 14% 0 2 Centrum % 20%

36 Område Väster, HSN 5 Antal inskrivna barn 2007 undersökta barn varav med av-vikelse Antal tidigare kända pga utvavvikelse Remiss till annan vårdgivare Allemanhälsan Frölunda 25 92% 52% 0 4 Askim BVC % 68% 0 25 Capio Hovås-Billdal VC o BVC % 18% 0 16 Familjehuset Trädet % 28% 2 26 Hovås Askims Familjeläkare % 12% 0 5 Högsbo BVC % 23% 4 19 Johannesvårdens BVC 57 93% 36% 0 7 Kungssten BVC % 19% 0 23 Opaltorgets BVC % 42% 1 30 Styrsö BVC 54 96% 12% 0 3 Wästerläkarna BVC % 8% 1 11 Väster % 29% Hisingen, HSN 11 Antal inskrivna barn 2007 undersökta barn varav med av-vikelse Antal tidigare kända pga utvavvikelse Remiss till annan vårdgivare Backa BVC % 13% 3 35 Backa Läkarhus BVC % 10% 0 11 Biskopsgården BVC % 29% Brämaregården BVC % 15% 4 21 Capio Amhult VC o BVC % 5% 2 0 Capio Lundby VC o BVC % 13% 0 2 Eriksberg BVC % 9% 1 1 Friskvädertorgets VC o BVC 61 97% 34% 0 10 Kyrkbyn BVC 81 98% 27% 0 16 Kärra BVC % 29% 3 15 Selma Läkarhus BVC % 16% 0 4 Torslanda BVC % 31% 3 34 Torslanda Läkarhus BVC % 19% 0 15 Tuve BVC % 18% Hisingen % 23%

37 10. BMI, fyraåringar 2007 ESO-gruppen (studier i offentlig ekonomi) 2011:3 rapporterar att de direkta och indirekta kostnaderna för övervikt och fetma i Sverige 2003 var 15,1 miljarder. Kostnaderna kan enligt rapporten komma att öka med mellan 40 och drygt 80 procent fram till år Fetma är svårt att behandla och ca 80 % av de barn som i 6-7- årsåldern är överviktiga eller lider av fetma är fortfarande överviktiga eller feta i de sena tonåren. (Boris; Barnobesitas-register, Sverige) Om barnen ökat sin fettmassa innan 5.5 års ålder är risken större för att de behåller sin fetma (Rolland-Cachera). Tidiga förebyggande insatser är grunden för arbete mot övervikt och fetma. I Västra Götaland finns ett handlingsprogram för övervikt och fetma där riktlinjer bland annat ges angående hälsofrämjande och förebyggande arbete. BVC skall ge alla föräldrar stöd och kunskap att göra hälsosamma val. En viktig del är information om kost och rörelsebehov. Enligt Beslutstöd fetma handhas övervikt på BVC och fetma på lokal barnmedicinmottagning eller vårdcentral/allmänläkarmottagning med nödvändig kompetens. För att identifiera övervikt och fetma används Body Mass Index anpassat för barn, så kallat iso-bmi. Övervikt definieras som iso-bmi och fetma som iso- BMI>30. Det är viktigt att inte bara bedöma iso-bmi vid en viss tidpunkt utan att se hur iso-bmi förändras över tid. Sedan 2011 rapporterar barnhälsovården i Göteborg data på barns BMI vid 4- årsbesöket på BVC. Siffrorna registreras på barnhälsovårdens hemsida av BVCsjuksköterskan. Det har varit tekniska problem med registreringen och följsamheten har varierat mellan olika BVC. Av totalt inskrivna 5880 barn har vi fått in uppgifter på Bortfallet är 46%. Sex BVC har inte skickat in några uppgifter alls och vissa har endast skickat in för delar av året. Göteborgssiffrorna är således ofullständiga. Som jämförelse visas i diagram nedan iso-bmi från S:a Bohuslän och Uppsala, vars siffror har bättre kvalitet. Enligt de bristfälliga siffrorna var 15% av flickorna och 12% av pojkarna överviktiga. 2 % av flickorna och 3% av pojkarna var feta.