Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Kvinnosjukvård (annri13) Godkänd av: Henrik Almgren, Strateg, Koncernstab utförarstyrning o samordning (henal1) Denna rutin gäller för: Verksamhet Neonatologi; Obstetrik gemensamt Förutom SU gäller riktlinjen även för Mödrahälsovård och barnhälsovård i Göteborg och Bohuslän Medicinsk rådgivare Tommy Sporrong, Medicinskt ledningsansvarig Obstetrik. Anna Glantz MÖL Göteborg, Joy Ellis MÖL Södra Bohuslän, Thomas Arvidsson BÖL Göteborg, Rolf Pettersson BÖL Södra Bohuslän Ansvar Gäller för personal inom de enheter/verksamheter som berörs av rutinen. Ansvar för spridning och implementering har VEC/EC. Verksamhetschefen ansvarar för att rutinen finns och följer gällande författningar/lagar. Granskare/arbetsgrupp Annika Insgård Samordningsbarnmorska MHV, Anita Elfström Vårdutvecklare Barnhälsovården, Ewa Johansson, Barnsjuksköterska Neonatalverksamheten. Uppföljning, utvärdering och revision Ansvarig för revision: Anna-Karin Ringqvist Verksamhetsutvecklare, barnmorska, Obstetrik SU. Verksamhetschef ansvarar för uppföljning av innehållet i rutinen. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Obstetrix/Melior, om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControl PRO. Revideringar i denna version Ersätter version från Inledning Primärvården Göteborg, Södra Bohuslän och Sahlgrenska Universitetssjukhus har enats om att de Tio Stegen är en gemensam och övergripande strategi för primärvård och sjukhus. Detta beskrivs i häftet Amningsstrategi för all personal i hela och ligger till grund för riktlinjerna i det här dokumentet. rna är gemensamma för hela och ett komplement till Amningsstrategin samt UNICEF/WHO Tio Steg. De skall användas som stöd för amningsvänligt arbete, för att skydda, stödja och uppmuntra amning. Bakgrunden till de Tio Stegen finns i rapporten Amningsvänliga sjukhus SOU 1993:86. Det finns vetenskapligt stöd för att de Tio Stegen är åtgärder och vårdrutiner som bör tillämpas. MVC har en viktig roll i att förbereda blivande föräldrar för amning. De Tio Stegen gäller för friska fullgångna barn. För prematura och sjuka barn på barnklinik kan handlingsplanen eftersträvas så långt som möjligt och användas som bas i det amningsfrämjande arbetet. För personal som arbetar med prematura och sjuka barn krävs förutom baskunskaper om amning och de Tio Stegen också specifika kunskaper om prematuritet och sjukdomens betydelse för amningen. Kunskaper om amning av det friska fullgångna barnet måste ligga som grund för denna kompetens. BVC har en viktig roll i att fortsätta stödja amning den första tiden då många mammor/föräldrar kan uppleva amningen som svår. Många kvinnor kan då tvivla på sin förmåga att bilda mjölk. I riktlinjerna finns därför omvårdnadsåtgärder som kan vara värdefulla i olika situationer. Stor hänsyn skall dock tas, i hela, till mammans/familjens och barnets förutsättningar, speciella behov samt önskemål. 1 (av

2 Innehållsförteckning No table of contents entries found. UNICEF/WHO Tio steg för en lyckad amning Varje enhet som arbetar med mödravård och nyfödda barn bör utgå från UNICEF/WHO Tio Steg för att uppnå målet att vara en amningsfrämjande vårdkedja. Steg 1 Ha en skriven amningsstrategi som rutinmässigt delges all sjukvårdspersonal. Steg 2 Ge all personal nödvändiga amningskunskaper så att de kan upprätthålla denna strategi. Steg 3 Informera alla gravida och nyblivna mammor om fördelar med amning och hur man upprätthåller amningen. Steg 4 Uppmuntra och stödja mammor att börja amma sitt nyfödda barn vid barnets första vakenhetsperiod, vilket vanligen sker inom två timmar. Steg 5 Visa mödrar hur de ska amma och hur de upprätthåller mjölkproduktionen även om de blir skilda från sina nyfödda. Steg 6 Inte ge nyfödda någon annan mat eller dryck annat än bröstmjölk såvida det inte är medicinskt nödvändigt Steg 7 Tillämpa rooming-in genom att tillåta mödrar och nyfödda att vara tillsammans hela dygnet. Steg 8 Uppmuntra fri amning d.v.s. oberoende av klockan. Steg 9 Inte ge nappar till ammade spädbarn (varken sug eller dinappar). Steg 10 Uppmuntra bildandet av stödgrupper för ammande mödrar och hänvisa mödrar till dem vid utskrivning från sjukhuset/kliniken. Amning och mötet med familjen Tänk på att all information och undervisning sker under en för mamman sårbar period. All kommunikation bör vila på dialog, delaktighet och gemensamt ansvar. Utbildning (Steg 2) All nyanställd vårdpersonal ska informeras om och ta del av de dokument som gäller amning samt gå Amningsutbildning Steg 1 och 2. Amningsutbildning steg 1 Steg 1 är en grundläggande tvådagarsutbildning för all personal. Den innehåller amningens historia, amningen i kultur och samhälle, amning ur ett folkhälsoperspektiv, amning och föräldraskap, amningens fysiologi, amning i praktiken, amningsobservation, amningsteknik, förhållningssätt till Sida 2 (av

3 amning, komplicerad amning, amning i hela och föräldrastödsutbildning. Amningsutbildning steg 2 Steg 2 utgår från patientfall från hela och innefattar bland annat smärtsam amning, amningsnedläggning, mjölkstockning/mastit, dålig viktuppgång hos barnet och aktuella teman exempelvis amning och depression eller amning och fetma. Amningsombud på avdelning På enheterna finns en eller flera amningsombud. De har utbildning Steg 1 och 2 samt 7,5 hp i Amning eller motsvarande. De har som uppgift att sprida kunskap och bidra till att säkerställa hög kvalitet i amningsstödet på enheterna. Amningsmottagningen, ett kunskapscentrum för amning På Amningsmottagningen arbetar särskilt amningskunniga barnmorskor. Grundkrav för att arbeta som amningsombud är 7,5 hp i Amning på universitetsnivå. Amningsombuden har även som uppgift att sprida amningskunskap och hålla sig uppdaterade om aktuell forskning inom amningsområdet. Amningsmottagningen utför konsultationer gentemot primärvården och övriga verksamheter inom SU såsom barnkliniken och infektionskliniken. Det bedrivs även forskning på Amningsmottagningen. Det går bra att vända sig till Amningsmottagningen för hjälp med utbildningar och föreläsningar om amning. Information om amning (Steg 3) MVC Redan under graviditeten är det viktigt att föräldrarna ges möjlighet att diskutera förväntningar på amningen. Det är viktigt att barnmorskan informerar kvinnan/paret om amningens betydelse för mor och barn. Barnmorskan ska vara lyhörd för eventuell oro eller tveksamhet till amning och ge kvinnan möjlighet till samtal om detta. Vad betyder amning för kvinnan? Är hon själv ammad? Vilken är partnerns och anhörigas betydelse för amningen? Tidigare amningserfarenhet dokumenteras i MVC journalen. Amning i Föräldrastödsgrupper MVC har ett program som stöd och inspiration för hur man kan ta upp amning i föräldrastödet. Utgå från föräldrarnas funderingar och informera om amning med utgångspunkt från barnets behov och naturliga beteende. Docka och tygbröst kan användas för praktisk instruktion. Att amma är ofta det bästa alternativet ur hälsosynpunkt, både för mor och barn. Amning är en naturlig och medfödd förmåga som kan ha en psykologisk betydelse i samspelet mellan mor och barn. Familjen får information redan på MVC att bröstmjölken är fullt tillräcklig som både vätska och näring under barnets första sex månader. I föräldrastödsgrupperna på MVC kan BVC-sköterskan inbjudas för att introducera BVC och informera om amning. I häftet Vad är naturligt för mitt barn ges inblick i människans utveckling genom tiderna och hur man kan se på amningen utifrån detta perspektiv. Gravida kvinnor inneliggande på Special-BB Kvinnor som ligger på sjukhus under graviditeten får individuellt anpassad amningsinformation. Föräldrarna ska ges möjlighet att diskutera erfarenheter och förväntningar. De som ligger inne på grund av ökad risk för tidig förlossning förbereds för den speciella situationen och hur de kan etablera amningen även om barnet inte suger till en början. De informeras om på vilket sätt de kan få igång en effektiv mjölkproduktion genom handmjölkning och pumpning. Förlossning BB Barnklinik Det är viktigt att bekräfta mammans förmåga att amma och vara lyhörd för hur hon upplever situationen. Amningsinformation och information om barnets beteende ges efter kvinnans/familjens Sida 3 (av

4 behov och önskemål, se lathund, bilaga 1. Amningen utvärderas kontinuerligt och dokumenteras i journalen. Undvik handgriplig hjälp. Docka och tygbröst som hjälpmedel är att föredra då det är både pedagogiskt och omvårdnadsmässigt fördelaktigt. BVC BVC-sjuksköterskan fungerar som ett stöd till den fortsatta amningen med hjälp av goda amningskunskaper, stor lyhördhet och känslighet för mor och barns välbefinnande eller oro. Förstagångsmödrar kan av och till känna sig osäkra på om deras mjölk räcker. Uppmuntra mödrarna att amma efter barnets behov och informera om fördelarna med nattamning. Amning är fullt tillräcklig som både vätska och näring under barnets första halvår och kan kombineras med annan kost tills barnet är cirka två år. Amningsambivalens Kvinnor som är tveksamma till amning eller inte vill amma ska bemötas med respekt för sitt val och sina känslor för amning. Det är viktigt att de inte känner sig ifrågasatta samtidigt som man bör försäkra sig om att de fått objektiv och riktig information. Stöd och vägled kvinnor som inte önskar amma i annan uppfödning, ta hjälp av broschyren Till dig som inte ammar. Det är viktigt att dokumentera och göra en vårdplanering i samråd med mamman, precis som när det gäller kvinnor som vill amma. Amningsstart och amningsmönster (Steg 4 och 8) MVC MVC-barnmorskan tar en anamnes om tidigare amningserfarenhet. Kvinnor med tidigare komplicerad amning stöttas och en plan dokumenteras i patientens journal. I föräldrastödsgruppen bör kunskap om barnets beteende, barnets signaler, sugmönster och variationer i amningsfrekvens de första dagarna diskuteras, bilaga 3. Filmen Hud mot hud kan visas. Det är viktigt att föräldrarna får realistiska förväntningar på amningen den första tiden. Föräldrarna informeras om hur amningsmönstret förändras över tid under de första två månaderna. De första veckornas amning är oftast mer intensiv än under den följande tiden. Förlossning BB Nyfödda barn läggs hud mot hud med sin mamma efter förlossningen om inga medicinska hinder föreligger. Föräldrarna kan informeras om barnets signaler, sök- och sugreflex. Först efter första amningen undersöks barnet av barnmorskan. Barnet läggs sedan åter hud mot hud hos mamma. Om tillfälle ges kan föräldrarna göras uppmärksamma på barnets kompetens och vid behov amningstekniken. Amningstillfället dokumenteras i journalen. Mamman uppmuntras att följa barnets rytm och vara uppmärksam på barnets signaler, se BB lathund bilaga 1. Visa gärna filmen som finns på BB, Hud mot hud, en film om att börja amma. Informera föräldrarna om Det friska fullgångna barnets amnings- och sömnmönster de första dygnen. Att mycket amning dygn två ger mer mjölk dygn fyra. Att amningstekniken kan påverka sugfrekvensen. Rätt tag ger effektiv tömning av bröstet. Informera föräldrarna om fördelarna med hud mot hud stimulerar amningsreflexerna barnet håller temperaturen bättre jämnare puls och andning bättre blodsockernivåer Se föräldrainformation om Hudnära vård i praktiken. Om barnet av någon anledning inte kan ligga hud mot hud hos mamma kan partner ha barnet hud Sida 4 (av

5 mot hud. Om barnets eller mammans tillstånd inte tillåter hud mot hud i direkt anslutning till förlossningen görs en omstart så fort tillfälle ges. Omstart innebär att barnet kläs av förutom blöja och läggs hud mot hud så snart som mor och barn träffas. Tag upp amningsanamnes och läs MVC-journal. r för friska fullgångna barn Definition: Barn födda >= 37+0 veckor som genomgått en normal förlossning eller planerat/okomplicerat akut sectio samt har Apgar 7 eller mer vid fem minuters ålder. Barn som ammats under första vakenhetsperioden Barn som ammats under första vakenhetsperioden kan ostört få sova vidare tills det visar tecken att vilja suga om det vårdas hudnära, dock aldrig längre än 24 timmar. Barnet ska i första hand vårdas hud mot hud och föräldrarna görs uppmärksamma på barnets signaler. Det är viktigt att barnet kommer till bröstet så ofta som det önskar. Gå igenom amningsteknik med föräldrarna för att förebygga amningsproblem och smärta. Barn som inte ammats under första vakenhetsperioden Om barnet somnar utan att ha sugit efter förlossningen kan man avvakta ca 12 timmar och barnet läggs hud mot hud. Därefter uppmuntras mamman att handmjölka någon/några gånger första dygnet. Dessa ges till barnet så fort det vaknar om det inte visar sugintresse. Mjölken ges på sked tills barnet visar intresse för att suga. Det är viktigt att uppmärksamma föräldrarna på barnets signaler och att det får möjlighet att suga så fort det vaknar. Prolaktinnivåerna ligger som högst de första 6 timmarna efter förlossningen. Det är därför en fördel om mamman handmjölkar fram några droppar så tidigt som möjligt. En bedömning av barnet utförs av barnmorskan med 6-8 timmars intervall eller tätare. Om barnet inte har sugit efter förlossningen är det viktigt att gå varligt fram. Att forcera barnet till bröstet utan att det visar något intresse för att suga är ofta utsiktslöst och kan resultera i att mamman blir orolig och tror att något är fel. Däremot är det viktigt att barnet ligger hud mot hud eftersom det stimulerar suglusten och barnet spar energi. Mamman kan då handmjölka fram råmjölk och ge barnet på sked tills barnet visar intresse för att suga. Barn som separerats från mamma under den första vakenhetsperioden Då mor och barn möts görs en omstart, vilket innebär att barnet oavsett om det sover eller ej kläs av och läggs hud mot hud med mamma. Detta för att mor och barn ska få möjlighet att knyta an samt för att stimulera amningsreflexerna och förebygga amningsproblem. Hudkontakt har en lugnande, smärtlindrande och blodtryckssänkande effekt på mor och barn. Se vidare under barn som inte ammats under den första vakenhetsperioden. Barn som inte visar tecken på att vilja suga när ett dygn gått Fortsätt uppmuntra hud mot hud kontakt och visa mamman hur hon kan handmjölka. Låt barnet slicka i sig mjölken vid bröstet för att stimulera suglusten och/eller ge råmjölken på sked eller kopp. Tänk på att det kan ta lite tid innan mamman lärt sig tekniken och uppmuntra henne till att handmjölka ofta, minst 8 ggr/dygn. Om handmjölkning eller pumpning inte fungerar gör barnmorskan en bedömning om tillmatning med bröstmjölksersättning. Ge alltid mors mjölk i första hand. Barn som inte visar tecken på att vilja suga trots ovan nämnda åtgärder Uppmuntra till fortsatt hud mot hud kontakt. Mamman fortsätter att regelbundet handmjölka ur och ge på kopp tills barnet visar intresse för att suga. Hur och hur ofta är beroende på situation och mängd råmjölk. Informera mamman om att det kan ta 1-3 dygn innan barnet visar sugintresse. Föräldrarna kan stimulera barnets sök- och sugreflex genom att pussa och stryka över läpparna. Informera om tålamod och lugn. Amningsnappen kan ibland vara en hjälp om barnet öppnar munnen, men inte börjar suga. Amningsnappen kan stimulera sugreflexen i gommen. Den skall dock inte användas innan mjölken kommit igång. I dessa situationer kan amningsombuden på avdelningen eller Amningsmottagningen konsulteras. Om barnet inte visar sugintresse efter tre dygn bör Sida 5 (av

6 sjukdomstillstånd övervägas och barnläkare konsulteras. Hemgång från BB Om amningen inte fungerar vid hemgång från BB informeras föräldrarna om olika alternativ. Tillsammans med föräldrarna görs en vårdplan för fortsatt amningsträning. Uppmuntra i första hand fortsatt koppmatning eller sond vid bröstet tillsammans med sugträning. Ett barn som koppmatas och ännu inte suger på bröstet efter flera dagar bör få suga på något som stimulerar, exempelvis napp. Amningsnapp kan övervägas. Om amningsnapp introduceras är det viktigt att informera om att det vanligtvis är en tillfällig lösning och hur man använder den rätt. Om mamman/föräldrarna känner sig trygga med amningsplanen behöver de inte stanna kvar på BB. Uppföljning erbjuds och bokas före hemgång på Återbesöksmottagningen, BVC eller Amningsmottagningen. Amningsstart på barnkliniken För underburna och sjuka barn uppmuntras amning så snart barnets medicinska tillstånd tillåter. Hud mot hud kontakt mellan föräldrarna och barnet (kängurumetoden) kan oftast påbörjas tidigare och är ett första steg till amning där föräldrarna uppmärksammas på barnets signaler, beteende och amningsreflexer. Mamman uppmuntras till amning om barnet inte blir påverkat när det läggs i hennes famn. Med påverkan menas apnéer, låg saturation eller bradykardier. Mammor som av något skäl inte kan börja amma på grund av barnets tillstånd skall informeras om att det inte är för sent att etablera amningen i ett senare skede. Även prematura och sjuka barn kan ammas när deras tillstånd tillåter. BVC BVC bör få kännedom om en amningsplan utarbetats på BB eller på Amningsmottagningen. Den dokumenteras i mammans journal och eventuell kopia skickas med mamman till BVC-sjuksköterskan. BVC följer upp och stödjer den fortsatta amningen. Vid svårlösta problem kan BVC kontakta Amningsmottagningen. Att tänka på vid amningsstarten Stötta mamman att amma efter barnets behov, 6-12 ggr/dygn eller mer. Uppmärksamma föräldrarna på barnets signaler, sök- och sugreflexer. Undvik att stressa mamman/föräldrarna med att upprepade gånger fråga om barnet sugit under dygnet - skapa lugn och trygghet för mamman se helheten! Amningsstöd och Amningsobservation (Steg 5) Amningsobservation Erbjud dig att närvara vid en amning för en amningsobservation, bilaga 2. Detta innebär att göra föräldrar uppmärksamma på barnets amningsreflexer, amningsteknik, amningsposition. Bekräfta mamman, inge trygghet och uppmuntra partnern att stödja amningen. Utvärdera: Hur känns det för mamman då barnet suger? Det skall inte vara förenat med svår smärta på eller i bröstet, smärtan ska i så fall kännas hanterbar och släppa efter en stund. Vårtans utseende efter amning. Den ska vara rund och lätt utdragen, inte klämd eller sned. Hur kan partnern stödja amningen? Amningsteknik visas med hjälp av docka och tygbröst/gummibröst. Separation av mor och barn Om barnet vårdas på neonatal och är separerad från mamma gör barnmorskan en plan tillsammans med barnsjuksköterska. Då mamman är sjuk och vårdas på annan avdelning eftersträvas att barnet kan vara med henne i så stor utsträckning som möjligt. Sida 6 (av

7 Urmjölkning Mammans bröstmjölk är viktig för barnets hälsa och välbefinnande. Ju tidigare brösten stimuleras desto bättre för produktionen. Prolaktinnivåerna ligger som högst de första 6 timmarna efter förlossningen, men bäst effekt fås om man startar redan inom en timma. I första hand introduceras handmjölkning om inte kvinnan har andra önskemål, bilaga 5 Rekommendationer handmjölkning och pumpning. Handmjölkning är att föredra i starten då det stimulerar bröstet bäst och handurmjölkad mjölk är fetare och mer näringsrik än elektriskt urpumpad. Mamman visas handmjölkning på tygbröst/gummibröst och får sedan själv prova. Vid längre tids urmjölkning eller då mjölkproduktionen börjat komma igång visas mamman hur man använder en elektrisk pump. Mamman bör informeras om att hon kan dubbelpumpa och att det höjer prolaktinnivåerna ytterligare, vilket är gynnsamt för produktionen. Antal urmjölkningstillfällen och tid per gång är individuellt och styrs av barnets behov, mammans mjölktillgång samt hennes motivation och välbefinnande. Minst åtta gånger per dygn rekommenderas för att upprätthålla mjölkproduktionen. För mammor som fött ett prematurt barn som vårdas på neonatalavdelning, kan elektrisk bröstpump med s.k Preemie + program användas. Barnklinik Om amningsstarten blir fördröjd på grund av barnets tillstånd ska mamman inges lugn, tålamod och tillit till amningsmöjligheten. Hud mot hudkontakt uppmuntras som ett första steg till amning. Man bör sträva efter att barnet vårdas hud mot hud så stor del av dygnet som möjligt. Se föräldrainformation Känguruvård bilaga 3 samt r för känguruvård avdelning 210 Ett pedagogiskt hjälpmedel är amningshjulet, se Amningstrategin för all vårdpersonal i hela. Där kan föräldrar och personal följa barnets framsteg. Det är viktigt, att inte se amning endast som mat. Amningen ger även närhet, tröst och trygghet, vilket på sikt kan leda till full nutrition. Föräldrarna görs redan från barnets födelse delaktiga i vården av barnet. Föräldrarna behöver uppmuntran och stöd under hela processen. För sjuka eller prematura barn kan amningsnappen ibland underlätta amningen. Täta amningstillfällen är att föredra framför få och långdragna amningar eftersom det kan vara krävande för både mor och barn. Tillmatning av barn (Steg 6) Friska barn i fullgången tid tillmatas inte med annat än bröstmjölk utan medicinsk indikation. Se PM Övervakning av barn som vårdas inom Obstetriken. MVC De flesta barn behöver endast bröstmjölk under första halvåret. Gravida kvinnor med komplicerade graviditeter såsom diabetes, tillväxthämning och de med ökad risk för prematurbörd informeras om hur de kan etablera amningen och att deras barn eventuellt behöver tillmatning av medicinska skäl. Dessa kvinnor är ofta i behov av individuell information. Lämpligt är instruktion om handmjölkning, råmjölk, mjölkproduktion, amningsstart och fördelar med hud mot hud kontakt. Tillmatning på Förlossning och BB Att tänka på då barnet tillmatas av medicinska skäl Bröstmjölk från modern används alltid i första hand. Handmjölkningsfrekvens samt bröstmjölksmängd bedöms individuellt i varje enskilt fall då urmjölkad mjölk kan variera stort. Minst 8 ggr/dygn rekommenderas men sträva efter att situationen känns hanterbar för mamman. Observationslistan i Obstetrix används för dokumentation. Matlista kan användas och placeras i föräldrarnas rum för att underlätta delaktighet i vården, bilaga 4. Där dokumenteras även amning/amningsförsök och hud mot hud. Vid medicinsk indikation och svårmatade barn bör vårdpersonalen tillmata barnet eller stötta föräldrarna så att de känner sig trygga med tillmatningen. Gör daglig vårdplanering i samråd med föräldrarna/mamman. Eftersträva små och täta mål istället för få och stora. Sida 7 (av

8 Tillmatningen minskas successivt så att mammans mjölkmängd ökar. Gör mamman/föräldrarna medvetna om att tillmatningen kan minska antalet amningstillfällen samt att mjölkproduktionen stimuleras av att barnet suger ofta. Om tillmatningen inte är utsatt vid hemgång görs en vårdplan samt planering för uppföljning. Kontakta BVC vid behov av tidig uppföljning. Dokumentera i Obstetrix indikation för tillmatning samt skriv en vårdplan som ges till mamman för att ta med till BVC. Tillmatningsmetoder Om barnet ordinerats tillmatning kan detta ges på kopp och föräldrarna informeras om fördelarna med metoden framför nappflaska. Bröstmjölken/bröstmjölksersättningen hälls i en kopp som värms i vattenbad. Koppen placeras lätt mot underläppen och tungan är fri. Det är viktigt att barnet sitter så upprätt som möjligt och att barnet är aktivt och lapar/sörplar i sig maten i sin egen takt. Undvik att hälla i barnet maten. Barnet kan behöva en eller flera korta pauser under måltiden. suger men inte får i sig tillräckligt med mat Vid de tillfällen då barnet behöver mer mjölk kan bröstkompressioner användas för att öka mjölkflödet och därmed mängden mjölk till barnet. När barnet inte längre suger lika aktivt vid bröstet tar mamman ett ordentligt tag om hela bröstet och komprimerar det. Barnet börjar då åter suga aktivt och svälja. När barnet gör en paus släpps bröstet och när barnet suger görs samtidigt en ny kompression av bröstet. Om mamman inte har tillräckligt med mjölk och barnet suger kan man som ett alternativ till koppmatning använda sond vid bröstet. Det är tidsbesparande. Barnet börjar suga på bröstet och efter en stund stoppas en sond in i barnets mungipa, andra änden av sonden stoppas i en flaska alternativt kopp med mjölk. Barnet suger sedan i sig den extra mjölken och bröstet får samtidigt stimulans för ökad mjölkproduktion. Ett annat alternativ är ett tillmatningsset Lactation aid där en sond fästes på bröstet med en hudtejp och en flaska hängs runt mammans hals, (se Amningsguiden av Lena Weimers). När barnet inte suger men förväntas göra det inom kort Om barnet inte visar tecken på att vilja suga efter de första dygnen, kan sugreflexen stimuleras i gommen med ett finger. Fingermatning, med en sond utmed fingret, kan användas när barnet inte vill/kan ta bröstet. Det lugnar barnet och stimulerar samtidigt barnets sugreflex. Efter en kort stunds fingermatning försöker man få barnet till bröstet. Man kan även använda fingermatning för att känna hur barnet suger. Om mamman inte är där är koppmatning att föredra. En vårdplan görs tillsammans med föräldrarna. Metod: Ta på en ren latexfri handske. Tejpa en matsond utmed fingret och placera fingret i barnets mun med nageln ner mot tungan och fingertoppen i hårda gommen. Placera änden på sonden i en kopp eller flaska med mjölk. Håll koppen/flaskan högre än barnet i starten tills barnet börjar suga och sänk sedan koppen/flaskan. Tillmatning på barnkliniken Prematura och sjuka nyfödda barn har oftast behov av tillmatning, vilken oftast sker via ventrikelsond. För de barn som orkar kan kopp användas. Nappflaska bör undvikas innan amning etablerats då olika sugtekniker används vid amning respektive matning med flaska. Studier visar att kopp är att föredra framför nappflaska. Mammor som inte uppnått full bröstmjölksproduktion kan vid amning använda ett s.k tillmatningsset, alternativt mata sitt barn via en matsond fasttejpad på mors bröst. (se bilder i Amningsguiden av Lena Weimers) I övrigt se PM Amningsstrategi neonatal. Sida 8 (av

9 Informera föräldrarna om Att tillmatningen görs på grund av att barnet tömt eller inte byggt upp sina egna reserver/energidepåer och behöver näring utöver mammans värdefulla råmjölk. Tillmatningen är tillfällig och efter det kan mamman etablera amningen utifrån sina egna önskemål. Hur mamman kan handmjölka och att frekvensen av urmjölkning är individuell beroende på mängd råmjölk, mammans hälsa, motivation samt barnets behov och barnets intresse för amning. Den urmjölkade mängden sätts i relation till urmjölkningsfrekvens och om barnet suger. Modersmjölksersättning behöver inte ges om mamman har egen mjölk. Fördelarna med hud mot hud. När barnet är intresserat av att suga erbjuds en amningsobservation, se bilaga 2. Om barnet ammas på ett bröst kan det andra bröstet mjölkas ur och ges på sked/kopp. Uppföljning av tillmatning efter att familjen gått hem Tänk på ditt förhållningssätt, ditt sätt att presentera situationen och ditt ordval som kan väga tungt för mammans uppfattning och upplevelser av den fortsatta amningen. Följ och utvärdera vårdplanen. Fråga hur mamman/föräldrarna upplever tillmatningen. Utvärdera viktutveckling, amningsfrekvens och mängd tillmatning. Vid behov gör en amningsobservation. Efter utvärdering och bedömning stöds mamman i att minska tillmatningsfrekvensen och öka amningstillfällena allt efter hennes önskemål. Fortsatt uppföljning på BVC eller Amningsmottagningen. Omvårdnadsåtgärder vid otillräcklig mjölkmängd Individuella råd i samtalet med mamman Ammar hon på ett bröst eller båda per tillfälle? Finns möjlighet att amma oftare än vanligt, passa på när barnet är mer vaket? Nattamning ökar mjölkproduktionen. Åtgärder Amningsobservation, bilaga 2. Om urmjölkning introduceras är det viktigt att det görs i relation till hur ofta barnet ammas och vad som är hanterbart för mamman undvik överdrivet pumpande. Hitta strategier som kan öka välbefinnandet. Gör en amningssplan tillsammans med mamman. Den ska vara hanterbar för henne. Uppföljning på BVC eller Amningsmottagningen. Förhållningssätt Ditt egna förhållningssätt och ordval kan påverka mammans upplevelse av den fortsatta amningen. Var medveten om egen kunskap, tillit och attityd till problemet. Använd diagnosen icke etablerad amning eller låg mjölkmängd, undvik diagnosen svält vid bröstet. Se helheten: Hur mår mamman och barnet, hur har de det tillsammans? Försök normalisera undvik att problematisera undvik onödiga råd. Bekräfta föräldrarna visa på det som är bra. Frågeställningar i samtalet med mamman/familjen Hur mår mamman? Vad funderar mamman över? (välbefinnande, sömn, kost, dryck, stöd, förlossningsupplevelse) Hur är mammans upplevelse av kontakten med barnet? Motsvarar situationen förväntningarna? Sida 9 (av

10 Vilka förväntningar har hon på amning? Tidigare erfarenheter? Vad betyder amningen för henne? Vad är det som gör att mamman tror att det är för lite mjölk? Vilken tillit har hon till sin amningsförmåga? Vad oroar hon sig för? Vilka råd har hon fått? Vilket stöd hon har från sitt nätverk? Hur mår barnet? (välbefinnande, ålder, utveckling, temperament, sömnmönster, urin och avföring, beteende vid bröstet) Hur är viktutvecklingen? Nutritionsstatus? Vilket amningsmönster har hon? Frekvens, duration, nattamning, ett eller båda brösten per amningstillfälle? Vem avslutar amningen? Bröstkomplikationer, sår, knölar, smärtsam amning? Att tänka på vid viktminskning > 10 % se PM Övervakning av barn som vårdas inom Obstetriken Tänk på att ditt förhållningssätt och ditt sätt att presentera situationen. Dina ordval väger tungt för mammans uppfattning av amningen och den fortsatta strategin. Stärk mammans förmåga att amma. Observera barnet! Se helheten. Mår barnet bra? Är barnet sugvilligt? Om barnet inte mår bra konsulteras barnläkare för bedömning. Hur mår mamman? Vilka förväntningar har hon och vilken tilltro har hon till amningen. Är hon orolig? Hur fungerar amningen just nu? Hur ofta suger barnet? Sväljer barnet? Erbjud en amningsobservation. Kom ihåg att mjölkproduktionen ökar hos mamman från dag 2-3, ge amningen en chans. Uppmuntra hud mot hud kontakt. Amma oftare och tag en ny vikt om 12 eller 24 timmar. Om barnet inte är sugvilligt kan mamman mjölka ur och ge på kopp som komplement. Om barnet suger kan hon komplettera med sond vid bröstet. I de fall det inte fungerar med urmjölkning eller om mamman inte har tillräckligt med mjölk ännu bedömer barnmorskan om tilläggsmatning ska ske med bröstmjölksersättning. Uppföljning ska då ske på Storken, Amningsmottagningen eller BVC. Gör en vårdplan tillsammans med föräldrarna. Samvård, rooming in (Steg 7) Varje mor-barn-par uppmuntras att vara tillsammans dygnet runt. Pappa/partner uppmuntras att vara delaktig så mycket som möjligt. MVC Föräldrarna informeras om fördelen med att vara tillsammans med barnet hela dygnet för att lära känna det, dess behov och dygnsrytm den första tiden. Att vårda barnet hud mot hud främjar amning och anknytning. Information ges också om mammans förändrade sömnmönster för att skapa realistiska förväntningar de första dygnen. Förlossning BB Mammors och föräldrars behov av att vara nära sina barn varierar stort, både mellan individer och mellan kulturer. Var lyhörd för den enskilda mammans/föräldrarnas önskemål och stötta föräldrarna i amning och omvårdnad av barnet. I samtal med föräldrarna kan detta tas upp Det nyfödda barnets behov, sömnmönster, dygnsrytm, signaler och att amningsmönstret varierar och förändras de första dagarna. Mammans ändrade sömnmönster. Hud mot hudkontakt med barnet främjar amningen, barnets välbefinnande och hjälper mamman Sida 10 (av

11 att slappna av. Felaktig amningsteknik kan vara orsak till att barnet vill suga konstant dygnet runt. För personal att tänka på Din inställning och ditt förhållningssätt har betydelse för hur föräldrarna uppfattar situationen. Ha god kunskap om nyblivna mammors och nyfödda barns sömn och vakenhetsrytm över dygnet. Många föräldrar blir lugna när de får veta att barnets beteende och dygnsrytm är helt normalt och att det kan vara svårt att sova några längre stunder när barnet är nyfött. Ge mamman möjlighet att prata om sina förväntningar, behov, känslor eller oro om hon behöver. Stötta mamman i det positiva att ha barnet hos sig nattetid för att lära känna barnet och underlätta amningen. Försök normalisera istället för att problematisera. Undvik att ta ut barnet från föräldrarna, men om föräldrarna behöver avlastas, erbjuds detta under kortare stunder. Om föräldrarna är oroliga titta till dem ofta på BB och fråga hur de mår och hur det går. Barnklinik Se föräldrarna som en resurs för sitt barn. Inom neonatalverksamheten bör man så snart barnets tillstånd tillåter sträva efter att ge föräldrarna möjlighet att ha sitt barn hos sig dygnet runt. Målet är att minimera separationen mellan föräldrar och barn. Mammor/föräldrar som har sängplats på BBavdelning eller är hemma, ges möjlighet att vistas hos barnet så ofta de önskar. Då mamman av medicinska skäl inte kan vara hos sitt barn på neonatalavdelningen, övervägs möjligheten för barnet att besöka sin mamma. Samsovning Många föräldrar har funderingar över om barnet kan sova i deras säng eller måste ha egen säng. Amningen kan underlättas av att barnet ligger nära sin mamma och samspelet mellan mor och barn främjas. Barnet kan också sova i en barnsäng bredvid föräldrasängen. Vid samsovning på sjukhuset kan bärtop eller bärsjal erbjudas för säker samsovning. I dubbelsäng rekommenderas barnet att ligga i höjd med föräldrarnas huvud och med egen kudde och täcke. Det ska inte vara trångt för barnet. Samsovning är inte säkert på en soffa eller om föräldrarna använt alkohol, droger eller vissa läkemedel. Det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga och får möjlighet att göra informerade val. Föräldrar som vill veta mer kan med fördel rekommenderas skriften Vad är naturligt för mitt barn. Se även föräldrainformation Hudnära vård i praktiken. Nappanvändning; tröstnapp, dinapp och amningsnapp (Steg 9) Varken sug- eller dinappar bör rekommenderas till friska fullgångna barn som har fri tillgång till bröstet och förväntas kunna amma. Tröstnappar kan ges till prematura och sjuka barn då barnen oftast inte har fri tillgång till mammans bröst. Barn som inte ammas rekommenderas napp för att det kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd. MVC MVC informerar om nappanvändning och dess påverkan på amning. Det är viktigt att föräldrarna får kunskap om att nappanvändning kan få en negativ effekt på amningsstarten. När barnet suger på napp finns det risk att det suger mindre ofta på bröstet och får en sämre viktutveckling. Förlossning BB Föräldrar som har frågor kring napp bör få saklig och nyanserad information. Sida 11 (av

12 Informera föräldrarna om Att undvika napp i amningsstarten är en rekommendation som syftar till att stödja amning. Det finns studier som visar att nappanvändning och flaskmatning, speciellt de två första dygnen, påverkar sugbeteendet och mjölkproduktionen negativt. Det finns studier som visar att tröstnapp ger färre amningstillfällen per dag, vilket är ogynnsamt för etablerandet av amningen och kan leda till att den totala amningstiden blir kortare än vad mamman tänkt sig. Det är olika sugteknik samt olika hastighet på mjölkflödet mellan flaska och bröst. Flaskmatning kan leda till att barnet får svårare att ta bröstet, tappar tålamodet, skriker eller somnar innan utdrivningsreflexen har kommit igång samt att mamman kan få ont på bröstvårtorna. Tröstnapp kan maskera tidiga hungersignaler. Barnet suger intensivt och förefaller nöjt men får inte i sig mat. Barn kan klara av att växla mellan amning och tröstnapp, speciellt om de först lärt sig att suga på bröstet. Ersätt fingersugning med barnets hand Effekter av fingersugning på vuxnas fingrar har inte utvärderats, men erfarenheter visar att även detta kan påverka amningen innan barnet lärt sig suga på bröstet. Detta används då mamman inte är tillgänglig och barnet skriker. Försök istället att hjälpa barnet att föra sin egen hand till munnen så att barnet kan suga på sin egen tumknoge. Barnet vänjer sig då inte vid något långt smalt som inte liknar bröstet. Hud mot hudkontakt är ett bra sätt att lugna barnet. Bärsjal eller bärtub kan med fördel användas. Amningsnapp Amningsnapp kan användas om det ökar mammans välbefinnande med amningen. Den bör inte användas innan mjölkproduktionen kommit igång. Det är viktigt att den används på rätt sätt och att den introduceras under noggrant övervägande. Låt barnet använda sin sökreflex utan att trycka in amningsnappen i barnets mun. Amningsnappen fuktas med vatten och vrängs halvvägs ut och in innan den sätts på bröstvårtan. Detta åstadkommer ett vakuum så att bröstvårtan kommer ut i nappen. Se bilder i boken Amningsguiden av Lena Weimers. Bröstvårtan ska vara rund efter amningen och mamman skall uppmärksamma risken för skavsår. Amningsnappen ses som ett tillfälligt hjälpmedel som barnet kan vänjas av med. Informera om vikten av god hygien och speciellt om mamman har sår på bröstvårtorna. Om alternativet till amningsnappen är att mamman inte alls kan amma utan måste pumpa är amningsnappen att föredra. Barnkliniken Då barnet har fri tillgång till bröstet rekommenderas inte tröstnapp. Prematura och sjuka barn kan behöva suga på tröstnapp i samband med måltid, då de inte har tillgång till bröstet eller då barnet av medicinska skäl inte orkar. Tröstnapp ges i samråd med föräldrarna. Amningsnapp kan vara ett hjälpmedel till framför allt för tidigt födda barn, då den kan nå längre upp i gommen än bröstvårtan och på så sätt stimulera sugreflexen. BVC Informera föräldrar som önskar amma och använder napp och/eller nappflaska om Att minska på nappanvändandet vid amningsproblem som till exempel svårighet att etablera mjölkproduktionen, dålig viktuppgång på barnet eller smärtsam amning. Flaskmatningsteknik som främjar rootingreflexen. Vid svårighet att övergå från flaska till amning: Stoppa inte in flasknappen direkt i barnets mun utan låt barnet söka som vid amning. Förhållningssätt för personalen Var uppmärksam på ditt egna förhållningssätt till nappanvändning, koppmatning, amningsnapp och fingersugning. Var ödmjuk och saklig i informationen du ger. Rekommendationer skall inte användas som förbud. Sida 12 (av

13 Hur bemöter vi mammor som utrycker att de själva inte vill bli napp för sina barn? Undvik att skuldbelägga mamman om hon valt att använda amningsnapp/napp. Amningskomplikationer För personalen att tänka på vid amningsproblem Ditt egna förhållningssätt. Ditt ordval väger tungt för mammans uppfattning och upplevelse av den fortsatta amningen. Lyssna. Hur uppfattar mamman problemet, vilka råd har hon fått, vad har fungerat bäst, egna idéer. Ta reda på amningsfrekvens, duration och intervall. Bilda dig en uppfattning om kontakten mellan mor och barn. Titta på barnets välbefinnande och ta reda på hur ofta barnet kissar och bajsar. Fråga om stöd från familj och andra i omgivningen. Gör en amningsobservation, bilaga 2. Gör en amningsplan. Erbjud tät kontakt med BVC. Se PM Mastit Se PM Svampinfektion Se se kapitel Såriga bröstvårtor, AMSAK Vid svårlösta problem kan Amningsmottagningen kontaktas för konsultation eller besök. Amningshjälpen (Steg 10) Varje föräldrapar skall informeras om att de kan ringa Amningshjälpen för frågor om amning. När Amningshjälpen bedömer frågorna som medicinska, hänvisar de till sjukvården. Amningshjälpens hemsida innehåller det mesta om amning, värdefulla länkar, e-postlistor, litteraturtips och bra informationsmaterial i PDF filer som kan delas ut till föräldrar. Där finns också böcker och annat material kring amning att beställa. Amningsnytt Amningshjälpen utkommer med tidskriften Amningsnytt 4 ggr/år. I tidningen presenteras amningsberättelser, tips, forskningsresultat, böcker mm. Tidningen vänder sig till alla som är intresserade av amning såväl mammor/föräldrar som personal. Varje enhet i rekommenderas prenumerera på Sveriges enda amningstidskrift, Amningsnytt. Adress Amningshjälpens kontor Gäddgränd Rimforsa tel/fax: Amningshjälpen Bilagor 1. Lathund amning 2. Amningsobservation av Virpi Saastamoinen. 3. Föräldrainformation Känguruvård 4. Matlista barn Hud- mot hud 5. Rekommendationer handmjölkning och pumpning Sida 13 (av

14 Litteraturlista för personal Amning, anatomi, fysiologi och praktik Amning i Barnmorskeboken. Faxelid E(red) Studentlitteratur 2001 Amningsboken. Svensson K, Nordengren M. Natur och Kultur, Stockholm 2002 Amning och psyke i Psykosocial obstetrik, kropp och själ och barnafödande. Sjögren B (red), Studentlitteratur 2005 Amning i dag. Folkhälsoinstitutet Förlagshuset Gothia, Att amma. Nanna Bylund, Albert Bonniers, Amningsguiden. L. Weimers, Kan beställas via e-post amningsguiden@ telia.com Breastfeeding and human lactation. Riordan J, Auerbach KG.2: edition. Sudbury: Jones and Bartlett Publisher Breastfeeding. A guide for the medical profession. Lawrence RA, Lawrence RM. 5:edition. St Louise:Mosby Amning av prematura och sjuka barn Kejsarsnittsboken. Alfvén M, Henning E, Holmertz E. Gothia, 1996 Uppfödning i Omvårdnad av det nyfödda barnet. Wallin L(red), Studentlitteratur 2001 Breastfeeding Special Care Babies, Lang S. Paperback, Elsevier Immunologi Immunobiology of Human Milk: How Breastfeeding Protects Babies, Hanson LÅ. Publishing harmasoft Kan beställas via Amningshjälpen, Samspel och anknytning Att bli mamma. Bergström M, Albert Bonniers, Bonding, building the foundations of secure attachment and independence. Klaus M Kennell J, Klaus Ph. Addison- Wesley publishing company. USA Lugn och beröring. Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Uvnäs-Moberg, K. Natur och Kultur, Stockholm Litteratur och film till patienter Att amma tvillingar. Tillgänglig på Amningshjälpens hemsida Film: Hud mot hud, en film om att börja amma. ABLE film, Leva med barn. Gustavsson LG, Gothia förlag Sugen på livet Till dig som inte ammar. Skrift från karolinska sjukhuset som finns tillgänglig på deras hemsida. Vänta barn. Gothia förlag. Vad är naturligt för ditt barn. Ljungberg T. Kan beställas på Exiris via fax Hemsidor Svenska hemsidor Amningshjälpen AMNIS Nafia Sida 14 (av

15 Amningscentrum Amningsobservation av Virpi Saastamoinen se Sid Nappflaskan AMSAKS: Vårdprogram Om bröstkomplikationer under amning Mpa= Medicinskt Program Arbete Rikshandboken, barn Bröstkomplikationer i samband med amning Internationella hemsidor IBFAN WABA Fler hemsidor kan hittas på amningshjälpens hemsida. Referenser American Academy of Pediatrics (2006). Breastfeeding and the use of human milk. Pediatrics 2005:115; Callaghan A, Kendall G, Lock Christine, Mahony A, Payne J, Verrier L. Systematic review. Association between pacifier use and breast-feeding, sudden infant death syndrome, infection and dental malocclusion. Int J Evid Based Healthc 2005;3: Chao-Huei C, Teh-Ming W, Ho-Mei C, Ching-Chiang C. The effect of breast- and bottle-feeding on oxygen saturation and body temperature in preterm infants. J Hum Lact 2000:16;21-27 Dewey K, Nommsen-Rivers L, Heinig J, Cohen R. Risk factors for suboptimal infant breastfeeding behaviour, delayed onset of lactation, and excess neonatal weight loss. Pediatrics 2003:112; Även online: Ekström A. Amning och vårdkvalitet, Breastfeeding and quality of care, Doktorsavhandling, karolinska institutet, Publicerad och tryckt Elanders Godtab, Gemensam Agenda- menymodell för barnhälsovården i Västra Götaland, Gemensamt basprogram för barnhäslovården i Västra Götaland, Hewitt V, Watts R, Robertsson J, Haddow G. Nursing and midwifery management of hypoglycaemia in healthy term neonates. Int J Evid based Healthc 2005,3: ILCA (International Lactation Consultant Association). Clinical Guidelines for the Establishment of Exclusive breastfeeding Miracle DJ, Fredlan V. Provider encouragement of breastfeeding: Efficacy and ethics. Journal of Midwifery & Women s health 2007:52; MooreER, Andersson GC, Bergman N. Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy Sida 15 (av

16 newborn infants. Cochrane review Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa. SFOG Rapport nr 59, SOSFS 2008:33. Information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning. Uvnäs-Moberg K (2000). Lugn och beröring. Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Natur och kultur, Borås. WHO. Evidence for the Ten Steps to Successful Breastfeeding. WHO (1989) Protecting, promoting and supporting breastfeeding: the special role of maternity services A joint WHO/UNOCEF Statement. WHO, Geneva. WHO (2002). The Optimal Duration of Exclusive Breastfeeding, A Systematic Review, Department of nutrition for health and development department of child and adoles health and development. Bilaga 1: Lathund Amning BB I samtal med föräldrarna på BB ges individuellt anpassad information eller råd utifrån den situation som föräldrarna befinner sig i. Första amningen Barnet ligger hud mot hud efter förlossningen. Första amningen dokumenteras under sökord amning. Sugit med rätt teknik, sugit (osäker på tekniken), slickat, rootat. Dokumentera eventuell orsak till utebliven första amning. Samtala/informera gärna om nyföddhetsbeteende och rootingreflex. Bedömning av mor och barn och eventuell individuell amningsplan utförs om barnet har särskilda behov. Se PM Övervakning av barn som vårdas inom Obstetriken Första dagarnas amning Samtal med föräldrarna kan handla om: Nyföddhetsbeteende Barnets signaler samspel med mamman/pappan Barnets sugmönster Amningsteknik Amningsintervall Råmjölk Sida 16 (av

17 Bröstfysiologi Bröstvård och självkontroll av bröstvårtans form efter amning Handmjölkning och pumpning Napp Anknytning Trötthet och vila Amningsobservation Amningsobservation erbjuds varje arbetspass till dess att amningen fungerar eller då patienten önskar. Det dokumenteras i Obs-listan som u a (utan anmärkning) eller se J (journal). Vid se J skrivs förklaring under sökord amning, undersökord bedömning, åtgärd, resultat i Obstetrix journaltext. Eventuellt behov av extra stöd dokumenteras i Obs-listan som A-hjälp eller mer utförligt vid behov under sökord amning. Behov av hjälpmedel dokumenteras i journaltext samt utvärdering av detta. Tillmatning Behov av tillmatning bedöms av barnmorska eller barnläkare. Tillmatning sker alltid i första hand med moderns mjölk. Tillmatningen dokumenteras i barnets Obs-lista samt vid behov i journaltext FV2. Orsak till tillmatning ska dokumenteras. Hemskrivning Vid hemgång eftersträvas att amningen är påbörjad samt att kvinnan känner sig trygg. Behov av uppföljning bedöms i samråd med kvinnan. Uppföljningen kan ske på Storkenmottagningen, Amnings-mottagningen eller BVC. Samtal vid hemgång kan handla om: Fri amning, -följ barnets rytm Barnets signaler- samspel Etablerad amning Mogen mjölk Bröstmjölksavföring Samsovning Kost och alkohol Handmjölkning och pumpning Amningskomplikationer Amningsmottagning Förvaring av bröstmjölk Barnhälsovården Dokumentation vid hemgång Hur fungerar amningen vid hemgång. Vid behov skrivs amningsepikris/amningsplan till BVC och skickas med patienten. Sida 17 (av

18 Diagnossättning Diagnos kan sättas om problemet föranlett någon åtgärd. Diagnoskoder för amningskomplikationer: Infektion bröstvårta Indragen bröstvårta Sprucken bröstvårta Utebliven mjölkproduktion Sviktande mjölkproduktion Annan amningskomplikation Bilaga 2: Amningsobservation av Virpi Saastamoinen Se sidorna i handlingsplanen: Bilaga 3: Föräldrainformation Känguruvård KÄNGURUVÅRD föräldrainformation Kängurumetoden är ett sätt att behandla (framför allt) för tidigt födda barn hud mot hud, i stället för i kuvös/säng. Den innebär att mamma/pappa vårdar sitt barn hud- mot-hud under hela eller delar av dygnet. Med känguruvård minskas separationen mellan föräldrar och barn, och kan på så sätt bidra till en positiv utveckling av förhållandet mellan barnet/barnen och föräldrarna. Metoden gynnar även barnets fysiska och psykiska utveckling. Att vårda sitt barn hud mot hud Då du bär ditt barn tätt intill dig, upplever barnet din närhet med alla sina Sida 18 (av

19 sinnen: uppfattar din doft, känner din beröring, hör din röst och kan se ditt ansikte. Genom att ditt barn hålls upprätt på ditt bröst, med rak kropp och halsen något sträckt, underlättas andningen. Denna position gör också att barnet lättare smälter sin mat. Hudkontakten gör att barnet får en bra kroppstemperatur, eftersom din kropp är den bästa värmekällan för ditt barn. Eventuellt kan de allra minsta barnen behöva en mössa och sockor. Vid känguruvård får barnet en förbättrad sömnrytm: det sover djupare under längre stunder, vilket är positivt för hjärnans mognad. Då ditt barn ligger nära dig blir du observant på de signaler ditt barn ger vid hunger, och hos mamma kan barnet få fri tillgång till bröstet för att kunna ammas. Matningen anpassas efter ditt barns behov, vilket till en början ofta innebär täta, små måltider. Genom att ha ditt barn nära intill dig lär du känna ditt barn och får möjlighet att tillgodose barnets behov av närhet och omsorg. Vid hud mot hud kontakt ökas även frisättningen av lugn och ro hormonet oxytocin. Detta sker hos såväl föräldrar som barn. För mammans del innebär det ofta även en positiv effekt på den mängd bröstmjölk som produceras. Som hjälp kan du använda en bärtopp, en bärsjal, eller en stor skjorta som gör att du lättare kan koppla av och vila, då du får båda händerna fria, så du tex kan läsa eller äta. Om ditt barn inte är i behov av ständig övervakning av andning, hjärtfrekvens och/eller syresättning, har du även möjlighet att röra dig mer fritt på avdelningen. Att tänka på vid känguruvård Barnets ansikte ska inte täckas med filt eller dyligt. Duscha dagligen Undvik parfymer eller andra starka dofter. De gör att ditt barn inte känner igen din kroppsdoft. Alkohol eller andra droger hör givetvis inte hemma vid vård av barn. Vid eventuell rökning, byt kläder efter rökning före kontakt med ditt barn. Sida 19 (av

20 Om du har feber eller i övrigt inte mår bra kan ett avbrott i känguruvård behöva göras. Rådgör med personal i tveksamma fall. Om du vill veta mer om kängurumetoden, rådfråga oss gärna. På avdelning 210 finns även vissa bärhjälpmedel för utlåning. Personalen avdelning 316/210 Bilaga 4: Matlista barn Hud- mot hud Mors personnr: Moderns namn: Datum och tid för partus: Namn: Bnr: Datum TID Hud-mothud Sätt X eller ange tid Ammat Sätt X eller ange tid Tillmatad Mors mjölk /bankmjölk (BM) Ange mängd Född gestationsvecka: Tillmatad BS 1 (Nakenvikt) (Amningsvikt) (Temperatur) Sida 20 (av