VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Transkript

1 Vindenergi och Rennäring i samverkan Hur påverkas rennäringen? Resultat från forskningen och uppföljningsstudier. Erfarenheter från samebyar och projektörer. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 8 Version

2 Om detta kapitel Kapitlet inleds med en sammanställning av forskningsläget; hur påverkas renar och renskötseln av vindkraften, vad har man hittills kommit fram till och vilka forskningsstudier som kommer generera resultat framöver? Därefter följer en beskrivning av olika kontrollprogram som genomförts eller pågår i syfte att studera och följa upp vindkraftens konsekvenser på rennäringen. I avsnittet därefter följer en sammanställning av de erfarenheter som kommit fram under VindRens intervjuer med enskilda renskötare. Erfarenheterna är exempel på konsekvenser som samebyarna upplevt eller påvisat under tiden som vindkraftanläggningen byggts eller efter den tagits i drift. Samebyarna har dock i flera fall haft svårt att särskilja huruvida förändringarna är en följd av vindkraften eller om förändringarna beror på något annat. Kapitlet avslutas med de slutsatser som VindRen kunnat dra till följd av den forskning som hittills presenterats, de kontrollprogram som genomförts och samebyarnas erfarenheter. Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 Introduktion till VindRen. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommenderade riktlinjer ska tillämpas.. Foto Sofia Svonni KAPITEL 8 2

3 Innehåll Sammanställning av forskning 4 Erfarenheter från andra studier 14 Erfarenheter från samebyar 20 VindRens slutsatser 27 Referenser 31 December

4 VindRen Sammanställning av forskning I över 40 år har man studerat hur olika typer av ingrepp påverkar renar. De flesta av studierna är dock gjorda på vilda renar i exempelvis Alaska, Kanada och Norge. Betydligt färre studier är gjorda på semidomesticerade renar (d.v.s. renar som är avlade genom urval). Det finns stora skillnader mellan vilda renar och de semidomesticerade renar som finns inom renskötseln i Sverige. Semidomesticerade renar är mindre känsliga för mänsklig störning och har lättare att vänja sig vid olika typer av ingrepp (habituering).1-3 De studier som är gjorda på vilda renar bedöms därför inte vara direkt överförbara på den svenska renskötseln. Med anledning av detta har VindRen valt att enbart presentera resultat från studier gjorda på semidomesticerade renar. VindRen har valt att främst fokusera på studier som är gjorda på vindkraftverk/ vindkraftanläggningar, kraftledningar och skogsbilvägar eftersom det är dessa ingrepp som ingår i en vindkraftsetablering. Studier gjorda på övrig infrastruktur eller andra verksamheter som exempelvis turismnäring, vattenkraftsutbyggnad etc. har utelämnats då de inte direkt kan appliceras på vindkraften Det som redovisas i avsnittet om forskning ska ses som preliminära kunskaper. Vi vet idag fortfarande för lite om hur vindkraftutbyggnaden påverkar rennäringen för att kunna dra några långtgående slutsatser. Merparten av den forskning som genomförts har bedömt konsekvenserna av enskilda exploateringar medan det fortfarande saknas forskningsresultat kring de kumulativa effekterna inom en samebys betesområde. KAPITEL 8 4

5 Studier av lokala, regionala och kumulativa effekter Effekterna av mänsklig störning vid ingrepp på renskötseln delas normalt in i; direkta lokala effekter, indirekta regionala effekter och kumulativa effekter. 4 Direkta lokala effekter. Studierna fokuserar på renarnas beteende i ett begränsat område runt ett ingrepp (i några av studierna är renarna inhägnade.) Studierna belyser kortvariga effekter som förhöjd hjärtfrekvens, förekomst av oroligt beteende, flyktavstånd hos enskilda renar samt korsningsfrekvenser, d.v.s. hur ofta djuren korsar en barriär som t.ex. en kraftledning eller väg. Studierna är således begränsade både i tid och rum. Till lokala effekter hör även den fysiskt ianspråktagna delen av arean efter ett ingrepp. Indirekta regionala effekter. Studierna fokuserar på hur hela hjorden störs i det aktuella området och inkluderar större områden längre från vägar och annan infrastruktur. Renarna som studeras är fritt gående. Kumulativa effekter. Studier som beskriver de sammanlagda effekterna av flera faktorer, då synergistiska effekter kan uppstå. Här ingår även studier av eventuella förändringar i flockens reproduktion och områdens bärkraft. Kumulativa effekter utgör således summan av samtliga störningseffekter i ett område. Vilken typ av effekt som studeras har betydelse för hur man ska tolka forskningsresultaten. VindRen har därför för varje forskningsstudie redogjort för vilken typ av effekt som studeras. 5

6 VindRen Forskningsstudier vindkraftens påverkan på renskötseln I skrivande stund finns resultat från endast ett fåtal forskningsstudier om hur vindkraft påverkar semidomesticerade renar och renskötsel. Under de senaste åren har dock tre stora forskningsprojekt påbörjats och resultat förväntas inom några år. I tabellen nedan presenteras en sammanställning av pågående och hittills genomförda projekt i Sverige och Norge. Vid en vindkraftsetablering tillkommer alltid följdverksamheter som byggande och nyttjande av främst vägar och kraftledningar. Effekterna av sådana följdverksamheter har främst studerats för vilda renar men även till viss del för semidomesticerade renar. I avsnittet Forskningsstudier kraftledningar och skogsbilvägars påverkan på renskötseln presenteras resultaten från studier på semidomesticerade renar. De slutsatser som kunnats dras under projekt VIndRen till följd av den forskning som hittills presenterats sammanfattas i slutet av detta kapitel, se sidorna Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter REIN-projektet (Norges forskningsråd)1 Sammanställning av resultat från studier (hörsel, beteende, arealbruk och bete) om effekter från kraftledningar, vindkraftverk och annan infrastruktur på renar med varierande tamhetsgrad under åren Studier av lokala effekter visar att ljud och rörelse från vindkraftverk inte har någon negativ effekt på renars beteende. Själva vindkraftverken i sig har liten effekt på renens beteende vid direkt exponering. Undersökningarna är gjorda på inhägnade renar och går därför inte med säkerhet att överföra till naturliga förhållanden för renar. I studien har man inte tagit hänsyn till hela flockars beteende. Studierna omfattar både lokala, regionala och kumulativa effekter. Inom REIN-projektet gjordes inga studier av regionala effekter till följd av vindkraft. Rapport fra REIN-prosjektet Tabell Genomförda och pågående forskningsstudier i Sverige och Norge om vindkraftens påverkan på renskötseln (fortsätter sidorna 6-10) KAPITEL 8 6

7 VindRen Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Rapporten Kunnskapsstatus effekter av vindparker på reindriften (Eftestol m.fl. 2004)5 Intervjustudie och sammanställning av befintlig kunskapslitteratur. Slutsatser från rapporten: Kunnskapsstatus - effekter av vindparker på reindriften De flesta forskarna är eniga om att det är den mänskliga aktivitetsnivån efter en utbyggnad som är den faktor som har störst betydelse för hur stor effekt ett ingrepp får. Man räknar med att om man begränsar den Sindre Eftestøl, Jonathan E. Colman, Mathis A. Gaup og Bjørn Dahle Oktober 2004 Biologisk Institutt Universitetet i Oslo Rapporten Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län Pilotstudie (Larsen 2004)6 De få studierna som är gjorda stödjer hypotesen att vindkraftparker har liten eller ingen negativ påverkan på renarna. Slutsatsen syftar till studierna från REINprojektet (se ovan). mänskliga aktiviteten och ökar förutsägbarheten blir de negativa effekterna mindre Intervjustudie (sju samebyar). Sammanställning av resultat från studier av vindkraftverk och renar samt från andra störningsstudier relaterade till renar. Slutsatser från rapporten: De studier som gjorts specifikt för vindkraftverk kopplat till störningar av renar visar att renar troligen inte störs av dem. Slutsatsen syftar till studierna från REINprojektet (se ovan). Samebyarnas upplevelse av troliga konsekvenser är emellertid samstämmig. Vad man pekar på är dels möjliga störningar från själva vindkraftverket vid drift, dels störningar till följd av byggande och nyttjande av nya vägar och kraftledningar till verket. Avseende störningar från vindkraftverket så tar de intervjuade upp ljud och rotorbladens rörelse som sådant som kan skrämma renar. Man är dock mycket osäker på hur allvarligt detta kan vara och har också delade uppfattningar om renars möjlighet att vänja sig vid vindkraftverk. 7

8 Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Vind-Rein (Norge) 7, 8 Startade Projektet omfattar zoologiska (förändringar i renars VindRein beteende -Årsrapport Esand Fakken Fosen Kjøllefjord Nygårdsfjellet - Skallhalsen Status per 31.desember och arealbruk), biologiska (återvegetering, se VindRens kapitel 6 Driften ) och socioekonomiska uppföljningsstudier (se VindRens kapitel 9 Påverkan på samebyn. Inom den zoologiska delen genomförs direktobservationer i fält, GPS-studier, spillningsinventeringar, intervjuer och enkätundersökningar. Här undersöker man även renarnas eventuella habituering. Vind-Rein-projektet studerar främst lokala effekter i kust- och fjällmiljöer. Ej publicerade resultat från Kjöllefjord vindkraftpark (17 vindkraftverk) i Norge: Halvön där vindkraftverken står används av ett betydande antal renar och de ser inte ut att bli negativt påverkade eller undvika området på grund av vindkraftparken. Vindkraftsområdet används inte mindre än ett liknande referensområde (annan närliggande halvö) och inte heller mindre jämfört med tiden innan vindkraftanläggningen byggdes. Under byggtiden uppvisade renarna som betade i vindkraftsområdet ett mer oroligt beteende än renarna i referensområdet. Under drifttiden visade renarna som betade i närheten av vindkraftparken inga tecken på mer oroligt beteende jämfört med renarna som betade längre bort. En enkätundersökning visar att området vid anläggningen oftare besöks av lokalbefolkningen sedan vägen och anläggningen byggdes. Renskötarna anser att både halvön där vindraftverken står och referensområdet påverkats negativt och att detta påverkat resultaten i studien. Ej publicerade resultat från Nygårdsfjellet, en vindkraftpark bestående av tre vindkraftverk, visar att flytten till en närliggande hage och vidare mot vinterbete ser ut att fungera utan problem. Renarna som släpps ut från hagen fortsätter genom vindkraftanläggningen enligt sitt traditionella rörelsemönster. Flytten har skett nattetid och vindkraftverken har då varit avstängda. KAPITEL 8 8

9 Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Planeringsverktyg för vindkraftens effekter på tamren (Skarin) Startade 2009 Komplettering till Vind- Rein. Spillnings- och GPSstudier i skogliga sommarbetesmarker vid vindkraftanläggningarna Storliden och Jokkmokksliden inom Malå sameby. Projektet kommer att utveckla en generell modell för renens livsmiljö för att kunna förutsäga och värdera renbetesområden som är aktuella för vindkraftutbyggnad i skogslandskapet. Projektet kommer också att ta fram ett GIS-baserat planeringsverktyg som ska underlätta uppskattningen av vindkraftens effekter på renbetesmarker. Resultat förväntas

10 Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Vindkraft i renbetesland: Regionala effekter och rennäringens erfarenheter Samarbetsprojekt mellan norska och svenska forskare (Vistnes, Skarin, Nellemann, Sandström) Startade Studier på regionala effekter i skogliga vinterbeterbetesmarker. Del 1 Kartläggning av erfarenheter inom norska renbetesdistrikt (förändrat bete, ändrad drift). Del 2 Kartläggning av eventuella förändringar av renars nyttjande av betesområden eller driften till följd av vindkraft (Stor-Rotliden inom Vilhelmina norra sameby och Markbygden inom Östra Kikkeajure sameby). Studier med GPS, betes- och spillningsinventering samt intervjuer. Projektet ska pågå under tre år. Resultat förväntas Renar och ljud Det starkaste ljudet från vindkraftverk är lågfrekvent. Renar uppfattar lågfrekvent ljud sämre än människor. De låga frekvenserna har en längre räckvidd från ljudkällan än de höga. Ljudet från vindkraft uppfattas därför inte lika bra av renar på långa avstånd som av människor. 9 KAPITEL 8 10

11 Foto Enetjärn Natur AB Generellt om konsekvenser för renskötseln vid olika typer av ingrepp Direkta arealförluster: Ytor som är permanent förlorade för renskötseln (ex fundament och vägar) och eventuellt avskurna ytor som i och med exploatering blir onåbara eller på annat sätt oanvändbara. Indirekta arealförluster: Den andel bete som förloras beroende på kanteffekter, stängseleffekter, tidigarelagd skogsavverkning eller liknande. Tidsförluster: Den tid som tas i anspråk för att överkomma negativa effekter som exploatering medfört (exempelvis tidsåtgång för extra samlingar av djur, utfodring). Här ingår även förlust av betestid om exempelvis djuren inte får betesro vid en extra flytt. Övriga omkostnader: Till exempel material, stängsel, drivmedel och foder som uppkommit som en direkt följd av verksamhetens tillkomst. Potentiella kostnader: Innefattar kostnader som inte kan definieras i förhand. 11

12 VindRen Forskningsstudier kraftledningars och skogsbilvägars påverkan på renskötseln Det finns omfattande studier av hur luftburna kraftledningar och övrig infrastruktur påverkar vilda renar. Det finns dock bara ett fåtal studier som fokuserat på semidomesticerade renar. Nedan görs en kort sammanfattning av resultaten från dessa studier. Renar är mer störningskänsliga under kalvningsperioden Studier på kraftledningar visar att renar är mer känsliga för störning under eller direkt efter kalvning.10 Vajor med små kalvar vistades på betydligt längre avstånd från ledningar än sarvar och fjolårskalvar. Sarv utgör ca procent av djuren i tamflocken. Generellt är renens tolerans för störningar är högst under sommaren då störningen från insekter dominerar över annan störning.1, 11 Kumulativa effekter Kraftledningar i kombination med andra ingrepp (exempelvis stugområde och vägar) ökar undvikelseeffekterna.10 Man tror att det första ingreppet i ett område har den största effekten på renens arealbruk men att ytterligare ingrepp förstärker denna effekt. Studierna är gjorda i kalvningsland under perioder då renar är mer störningskänsliga än vanligt och i områden med lågvuxen vegetation som gör att ingreppen blir väl synliga i omgivningarna. Kraftledningar i skog Studier visar att placeringen av kraftledningar i landskapet är betydelsefull. Konsekvenserna för renarna kan minska om kraftledningar etableras i skogen i dalgångarna.12 Kraftledningar i skog påverkar således renar mindre än vad som är fallet i fjällen. KAPITEL 8 12

13 Generellt om luftburna kraftledningar Studier av lokala effekter visar att konstruktioner av kraftledningar i sig har liten effekt på renars beteende. 12 Studierna är gjorda på inhägnade renar och det är således svårt att applicera resultaten på fritt gående renar. Renar är bättre än människor på att höra högfrekvent koronaljud från kraftledningar. 9 En studie som är gjord i Finnmark av regionala effekter visar att renarna reducerar markanvändningen inom 4 kilometer från kraftledningarna. 10 Renars distribution kartlades under kalvningssäsongen genom genom observation av antal renar, ålder och kön. Även betesförhållandena studerades. Renarnas undvikelseeffekt kunde inte förklaras av betes-, snö- eller terrängförhållanden. I flera fall var betestillgången god i närheten av kraftledningarna. Det kan vara svårigheter att applicera resultaten från en sådan studie på de förhållanden som råder i det svenska skogslandet - där de flesta vindkraftanläggningarna planeras - eftersom studien är gjord under perioder då renar är mer störningskänsliga och i områden med lågvuxen vegetation som gör att ingreppen blir väl synliga i omgivningarna. Det i studien aktuella området används som kalvningsland och karaktäriseras av lågfjäll och björkskog. Ej publicerade resultat från en studie gjord på en kraftledning mellan Nea och Riksgränsen visar att renarna föredrar markerna längre ifrån ledningarna (3-6,5 kilometer) hellre än markerna närmast ledningarna (0-3 kilometer). 8 Resultat finns hittills bara från året då anläggningsarbetena var som intensivast och året innan arbetet påbörjades. Forskarna konstaterar dock att man inte hunnit ta hänsyn till andra potentiella förklaringsvariabler och att det således kan finnas andra förklaringar bakom skillnaden. Generellt om skogsbilvägar I en ny studie från Finland har forskare undersökt hur renar påverkas av olika typer av infrastruktur, bland annat vägar av olika storlek. 13 Resultaten visar att skogsbilvägarna påverkar renarnas val av hemområde endast under tidig vinter (november-januari). Inom hemområdet verkar dock inte skogsbilvägarna påverka renarnas nyttjande av markerna. Det är dock oklart om resultaten påverkats av att platserna för stödutfodring i vissa fall ligger längs med skogsbilvägar. 13

14 Erfarenheter från andra studier Eftersom konsekvenserna för rennäringen är svåra att bedöma har tillstånden för flera vindkraftanläggningar förenats med villkor om att följa upp konsekvenserna för rennäringen. I villkoren står det ofta att kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Med anledning av att flera vindkraftprojekt förenats med uppföljningsvillkor så pågår det, vid sidan av de olika forskningsstudier som presenterats tidigare i kapitlet, flera uppföljningsprogram för att följa upp konsekvenserna för rennäringen. I tabellen nedan ges en kort sammanfattning av de kontrollprogram som hittills genomförts eller pågår. Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Björkhöjden-Björkvattnet (240 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Blaiken (100 vindkraftverk) Inom Ubmeje samebys marker Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. Enligt beslut från miljöprövningsdelegationen ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studie är ej påbörjad. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december Beslutet har därefter överklagats. Enligt planerna ska vindkraftparken byggas i etapper, med start 2011, och stå helt klar Bygget av vägar har påbörjats. Tabell. Genomförda och pågående kontrollprogram i Sverige som syftar till att följa upp konsekvenserna för rennäringen (fortsätter på sidorna 14-19). Grön färg visar kontrollprogram som är genomförda. Gul färg visar kontrollprogram som pågår och där resultat förväntas om några år. Grå färg visar anläggningar med villkor om uppföljning på rennäringen men där tillstånden inte vunnit laga kraft eller anläggningar där projektören och samebyn kommit överens om att inte genomföra kontrollprogrammet. KAPITEL 8 14

15 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Bodhögarna (80 vindkraftverk) Inom Frostviken norra samebys marker Bondön (18 vindkraftverk) Inom Östra KIkkejaure samebys marker Gabrielsberget (40 vindkraftverk) Inom Vilhelmina norra samebys marker, men nyttjas dock enligt överenskommelse av det norska reinbeitesdistriktet Byrkije. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. I regeringens tillåtlighetsbeslut finns det ett villkor avseende studier av påverkan på rennäring. Projektören och samebyn kom dock överens om att samebyn kunde göra en egen uppföljning för att se vad anläggningen innebär för renskötseln. Någon uppföljningsstudie är inte gjord (Bondön nyttjas i dagsläget inte i någon större utsträckning för renbete). Enligt miljödomstolens beslut ska, under en prövotid av två år efter anläggningens drifttagande, påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studien påbörjades under hösten 2008 och genomförs som en intervjustudie med berörda samebyar. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i januari Beslutet har därefter överklagats. Anläggningen togs i drift Bolaget har börjat bygga anläggningen. Byggnationerna beräknas vara klara Redovisning av uppföljningen ska lämnas in efter prövotidens utgång. 15

16 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Glötesvålen (30 vindkraftverk) Inom Mittådalen samebys marker Markbygden (1101 vindkraftverk) Inom Östra Kikkejaure samebys marker Mörttjärnberget (40 vindkraftverk) Inom Jovnevaerie samebys marker Enligt miljödomstolens beslut ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studie påbörjades 2006 för att kartlägga hur renarna rör sig i området. Vinterspårning med skoter. Regeringens beslut om tillåtlighet är förenat med ett villkor om att upprätta ett program som undersöker vindkraftanläggningens påverkan på rennäringens bedrivande. En forskningsstudie startade 2010 för att följa upp konsekvenserna (se tabell sid 13) påbörjades en intervjustudie med angränsande samebyar för att följa upp eventuella sekundära effekter. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. Miljödomstolen beviljade tillstånd i februari Miljööverdomstolen fastställde i oktober 2010 miljödomstolens dom. Regeringen beslutade i mars 2010 att ge projektet tillåtlighet. Bolaget projekterar för närvarande Etapp 1. Hela anläggningen förväntas vara i drift Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december Miljödomstolen fastställde i november 2010 miljöprövningsdelegationens beslut. KAPITEL 8 16

17 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Raftsjöhöjden 1 (16 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Raftsjöhöjden 2 (10 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Rodovålen (6 vindkraftverk) Inom Handölsdalen samebys marker Råshön (7 vindkraftverk) Inom Jovnevaerie samebys marker Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen. Syftet med studien var att undersöka huruvida renarna i området störs av vindkraftverken eller inte. Studien genomfördes som en mindre observationsundersökning under en säsong Kontrollprogrammet syftade till att följa upp huruvida vindkraftverkens drift påverkar renarnas rörelse i området. Studien genomfördes genom vinterspårning. Anläggningen besöktes vid tre olika tillfällen under februari och mars Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i september Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i januari Beslutet har därefter överklagats. Anläggningen togs i drift 1998 och uppföljningsstudien är genomförd. Genom observationer kunde man konstatera att renarna uppehöll sig i vindkraftverkens direkta eller i området nära verken under en cirka tre månader lång period. Vindkraftbolaget menade att renarna betade oberört nära vindkraftverken. Anläggningen togs i drift 2004 och uppföljningsstudien är genomförd. Inventeringen visade att renar rört sig, betat och vilat i omedelbar anslutning till vindkraftverken (även när de varit i full drift). I rapporten säger man samtidigt att det är vanskligt att utläsa eventuella slutsatser från en relativt enkel studie som denna. 17

18 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Sjisjka (30 vindkraftverk) Inom Girjas samebys marker Stamåsen (50 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Stor-Blåliden (8 vindkraftverk som ligger i anslutning till det stora Markbygdenprojektet) Inom Östra KIkkejaure samebys marker Stor-Rotliden (40 vindkraftverk) Inom Vilhelmina norra samebys marker Enligt miljödomstolens beslut ska bolaget i samarbete med berörd sameby genomföra en utvärdering av påverkan på rennäringen under uppförande och driftfasen. Uppföljningsstudie är ej påbörjad. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. Enligt beslut från miljöprövningsdelegationen ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen undersökas. En forskningsstudie startade 2010 för att följa upp konsekvenserna för Markbygdenprojektet. Enligt beslutet ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studien påbörjades 2009 och genomförs som en intervjustudie. Slutgiltigt prövningsbeslut togs i maj Anläggningen förväntas tidigast vara i drift Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december Beslutet har därefter överklagats. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i nov Beslutet har därefter överklagats. Anläggningen planeras tas i drift under Resultat förväntas under 2012 KAPITEL 8 18

19 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Uljabuouda (10 vindkraftverk) Inom Maskaure samebys marker Ytterberg (22 vindkraftverk) Inom Malå samebys marker Ögonfägneden (40 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Enligt miljödomstolens beslut och regeringens tillåtlighetsbeslut ska rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studien startade 2006 och genomförs enligt vedertagen metodik för spillningsinventering. Enligt beslut från miljöprövningsdelegationen ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Bolaget och samebyn planerar att träffas en gång per år för ett uppföljningsmöte under de fem första åren som följer byggstart. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen. Anläggningen togs i drift hösten Resultat förväntas under Anläggningen började byggas 2010 och förväntas tas i drift Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i januari Beslutet har därefter överklagats. 19

20 Erfarenheter från samebyar VindRen har under två år träffat och lyssnat av representanter inom nästan alla samebyar i Sverige som har vindkraftanläggningar (fler än tre vindkraftverk) i drift eller under byggnation inom sina marker. VindRen har intervjuat 11 samebyar vid totalt 17 olika tillfällen. Nedan följer en redogörelse för delar av det som kommit fram under de många intervjuerna. Varje stycke är återgivna yttranden från de intervjuade renskötarna. Byggtiden Under byggtiden förändrades renarnas rörelsemönster. Det innebar att en av hjordarna kolliderade med den nordligare hjorden och när hjorden sedan vände tillbaka tog de med sig renar från den nordliga hjorden. Efter bygget klingade den mesta störningen av men det förändrade rörelsemönstret gick inte tillbaka. Under byggtiden har det främst varit sarvar som vistas inom vindkraftsområdet. Bygget av anläggningen har inneburit att renarnas nyttjande av området har förändrats, de stannar kortare tid i området (med färre renbetesdagar till följd) och vandrar in på andra samebyars betesområden (med merarbete till följd). När det gäller vägarna för vindkraftanläggningarna så är det inte vanliga skogsbilvägar som renskötarna trodde att det skulle bli, utan man byggde stora vägar med oljegrus. Under samrådet fick renskötarna höra att man bara skulle förbättra de befintliga skogsbilvägarna men verkligheten är något helt annat. Under byggtiden är det en våldsam aktivitet inom vindkraftsområdet. Det man kunnat se är att man inte kan vara där, inte jaga eller bedriva renskötsel. Även vägnätet har stängts av i och med att man inte vill riskera att möta de stora lastbilarna på väg ned från berget. Under byggnadsåren är det extremt och samebyn tror att det kommer lugna ner sig efter bygget och att effekterna är övergående. När man tittar fem år framåt är nog effekterna i relation med vad som sagts under samrådet och i MKBn. KAPITEL 8 20

21 En följdeffekt av vindkraftsetableringarna är de grustäkter som uppkommer i samband med bygget. De tar mark i anspråk och skapar störningar i sig. Vid öppnande av täkter försvinner dels betesmark direkt till följd av verksamheten dels betesmark indirekt p.g.a. dammet som uppkommer från arbetet och transporterna. Dammet lägger sig på laven/renbetet och gör det oaptitligt för renarna. Under byggtiden spreds mycket damm från alla transporter. I ett av samebyns närliggande rengärden bildades ett tjockt lager av damm på marken. Kraftledningsgatorna har skapat problem, träden har kapats manuellt och det blev höga stubbar kvar i området som gör att det inte går att färdas med skoter utefter ledningsgatorna. I samband med anläggningen av kraftledningarna avverkades sådan gammal hänglavskog i området som är värdefull som renbete. Foto Enetjärn Natur AB Maskinerna som arbetade i vindkraftsområdet körde inte bara på den väg som fanns i området utan de körde även utanför och mellan vindkraftverken. Detta resulterade i att marktäcket revs upp. Enligt överenskommelse skulle marktäcket läggas tillbaka efter avslutat arbete men detta har ännu inte gjorts. Samebyn erbjöd sig att plantera lav mot ersättning för att återställa markerna men det blev för dyrt ansåg bolaget. 21

22 Vägar Problemet med vägar till och från vindkraftverken är främst att det ökar tillgängligheten för människor att ta sig ut i skogarna. Många av dem har liten eller ingen kunskap om att renar kan befinna sig i området. Det största problemet i en av de vindkraftanläggningar som också används för renbete är trafiken av obehöriga, varav en del kör rally utefter vägarna. Förutom störd betesro för renarna har det också förekommit att renar blivit påkörda och även att renar har skjutits i området. Förutom biltrafiken gör vägarna området tillgängligt och attraktivt för fotgängare, sämst är det när det är personer med hund som släpper hunden fritt. Vid ett tillfälle skrämde lösspringande hundar mitt inne i betesområdet cirka renar ut på omgivande is. Samebyn ser som enda möjligheten att tillfälligt stänga av vägarna med vägbommar. En effekt av vindkraftetableringen är en betydande ökning av skotertrafiken. Om vägarna plogas eller används för skoterkörning påverkas renskötseln negativt eftersom renarna lockas att följa spåren och således skingras eller förflyttar sig till olämpliga platser. Renskötseln försvåras och blir mer oförutsägbar. Riktningen på vägarna och kraftledningarna påverkar om renarna skyr eller väljer att gå där för att spara energi. Sydostlig-nordvästlig riktning är den sämsta eftersom det är renens naturliga vandringsriktning. Projektören har både MKBn och i avtalet skrivit att vägen ska hållas avstängd med bom. Bommen har dock stått öppen hela tiden vilket ökat tillgängligheten för exempelvis bärplockare och ripjägare. Kraftledningar De första åren märktes det tydligt att renarna stördes av kraftledningarna. När renskötaren drev renarna förbi kraftledningarna ville de inte passera under. Renarna undvek även att beta under och intill kraftledningarna. En av anledningarna till att renarna reagerade som de gjorde kan vara det knäppande ljud som ledningarna ger ifrån sig. Efter att ha fortsatt flytta renarna förbi kraftledningarna ett antal gånger vande sig renarna vid ledningarna. Även betet i anslutning till kraftledningarna fungerade bra efter några år. Med anledning av den erfarenhet som samebyn har från kraftledningar och hur de påverkar renarna tror man att renarna även kommer kunna vänja sig vid vindkraftverk. Under bygget och under de första åren kommer renarna reagera och störas men sedan kommer de vänja sig vid själva vindkraftverken. Graden av tillvänjning varierar dock mellan olika samebyar beroende på renarnas tamhetsgrad. Hur störningskänsliga renarna är varierar också med årstiden. En vaja med en liten kalv är mycket känslig för störning. KAPITEL 8 22