VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan"

Transkript

1 Vindenergi och Rennäring i samverkan Hur påverkas rennäringen? Resultat från forskningen och uppföljningsstudier. Erfarenheter från samebyar och projektörer. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 8 Version

2 Om detta kapitel Kapitlet inleds med en sammanställning av forskningsläget; hur påverkas renar och renskötseln av vindkraften, vad har man hittills kommit fram till och vilka forskningsstudier som kommer generera resultat framöver? Därefter följer en beskrivning av olika kontrollprogram som genomförts eller pågår i syfte att studera och följa upp vindkraftens konsekvenser på rennäringen. I avsnittet därefter följer en sammanställning av de erfarenheter som kommit fram under VindRens intervjuer med enskilda renskötare. Erfarenheterna är exempel på konsekvenser som samebyarna upplevt eller påvisat under tiden som vindkraftanläggningen byggts eller efter den tagits i drift. Samebyarna har dock i flera fall haft svårt att särskilja huruvida förändringarna är en följd av vindkraften eller om förändringarna beror på något annat. Kapitlet avslutas med de slutsatser som VindRen kunnat dra till följd av den forskning som hittills presenterats, de kontrollprogram som genomförts och samebyarnas erfarenheter. Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 Introduktion till VindRen. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommenderade riktlinjer ska tillämpas.. Foto Sofia Svonni KAPITEL 8 2

3 Innehåll Sammanställning av forskning 4 Erfarenheter från andra studier 14 Erfarenheter från samebyar 20 VindRens slutsatser 27 Referenser 31 December

4 VindRen Sammanställning av forskning I över 40 år har man studerat hur olika typer av ingrepp påverkar renar. De flesta av studierna är dock gjorda på vilda renar i exempelvis Alaska, Kanada och Norge. Betydligt färre studier är gjorda på semidomesticerade renar (d.v.s. renar som är avlade genom urval). Det finns stora skillnader mellan vilda renar och de semidomesticerade renar som finns inom renskötseln i Sverige. Semidomesticerade renar är mindre känsliga för mänsklig störning och har lättare att vänja sig vid olika typer av ingrepp (habituering).1-3 De studier som är gjorda på vilda renar bedöms därför inte vara direkt överförbara på den svenska renskötseln. Med anledning av detta har VindRen valt att enbart presentera resultat från studier gjorda på semidomesticerade renar. VindRen har valt att främst fokusera på studier som är gjorda på vindkraftverk/ vindkraftanläggningar, kraftledningar och skogsbilvägar eftersom det är dessa ingrepp som ingår i en vindkraftsetablering. Studier gjorda på övrig infrastruktur eller andra verksamheter som exempelvis turismnäring, vattenkraftsutbyggnad etc. har utelämnats då de inte direkt kan appliceras på vindkraften Det som redovisas i avsnittet om forskning ska ses som preliminära kunskaper. Vi vet idag fortfarande för lite om hur vindkraftutbyggnaden påverkar rennäringen för att kunna dra några långtgående slutsatser. Merparten av den forskning som genomförts har bedömt konsekvenserna av enskilda exploateringar medan det fortfarande saknas forskningsresultat kring de kumulativa effekterna inom en samebys betesområde. KAPITEL 8 4

5 Studier av lokala, regionala och kumulativa effekter Effekterna av mänsklig störning vid ingrepp på renskötseln delas normalt in i; direkta lokala effekter, indirekta regionala effekter och kumulativa effekter. 4 Direkta lokala effekter. Studierna fokuserar på renarnas beteende i ett begränsat område runt ett ingrepp (i några av studierna är renarna inhägnade.) Studierna belyser kortvariga effekter som förhöjd hjärtfrekvens, förekomst av oroligt beteende, flyktavstånd hos enskilda renar samt korsningsfrekvenser, d.v.s. hur ofta djuren korsar en barriär som t.ex. en kraftledning eller väg. Studierna är således begränsade både i tid och rum. Till lokala effekter hör även den fysiskt ianspråktagna delen av arean efter ett ingrepp. Indirekta regionala effekter. Studierna fokuserar på hur hela hjorden störs i det aktuella området och inkluderar större områden längre från vägar och annan infrastruktur. Renarna som studeras är fritt gående. Kumulativa effekter. Studier som beskriver de sammanlagda effekterna av flera faktorer, då synergistiska effekter kan uppstå. Här ingår även studier av eventuella förändringar i flockens reproduktion och områdens bärkraft. Kumulativa effekter utgör således summan av samtliga störningseffekter i ett område. Vilken typ av effekt som studeras har betydelse för hur man ska tolka forskningsresultaten. VindRen har därför för varje forskningsstudie redogjort för vilken typ av effekt som studeras. 5

6 VindRen Forskningsstudier vindkraftens påverkan på renskötseln I skrivande stund finns resultat från endast ett fåtal forskningsstudier om hur vindkraft påverkar semidomesticerade renar och renskötsel. Under de senaste åren har dock tre stora forskningsprojekt påbörjats och resultat förväntas inom några år. I tabellen nedan presenteras en sammanställning av pågående och hittills genomförda projekt i Sverige och Norge. Vid en vindkraftsetablering tillkommer alltid följdverksamheter som byggande och nyttjande av främst vägar och kraftledningar. Effekterna av sådana följdverksamheter har främst studerats för vilda renar men även till viss del för semidomesticerade renar. I avsnittet Forskningsstudier kraftledningar och skogsbilvägars påverkan på renskötseln presenteras resultaten från studier på semidomesticerade renar. De slutsatser som kunnats dras under projekt VIndRen till följd av den forskning som hittills presenterats sammanfattas i slutet av detta kapitel, se sidorna Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter REIN-projektet (Norges forskningsråd)1 Sammanställning av resultat från studier (hörsel, beteende, arealbruk och bete) om effekter från kraftledningar, vindkraftverk och annan infrastruktur på renar med varierande tamhetsgrad under åren Studier av lokala effekter visar att ljud och rörelse från vindkraftverk inte har någon negativ effekt på renars beteende. Själva vindkraftverken i sig har liten effekt på renens beteende vid direkt exponering. Undersökningarna är gjorda på inhägnade renar och går därför inte med säkerhet att överföra till naturliga förhållanden för renar. I studien har man inte tagit hänsyn till hela flockars beteende. Studierna omfattar både lokala, regionala och kumulativa effekter. Inom REIN-projektet gjordes inga studier av regionala effekter till följd av vindkraft. Rapport fra REIN-prosjektet Tabell Genomförda och pågående forskningsstudier i Sverige och Norge om vindkraftens påverkan på renskötseln (fortsätter sidorna 6-10) KAPITEL 8 6

7 VindRen Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Rapporten Kunnskapsstatus effekter av vindparker på reindriften (Eftestol m.fl. 2004)5 Intervjustudie och sammanställning av befintlig kunskapslitteratur. Slutsatser från rapporten: Kunnskapsstatus - effekter av vindparker på reindriften De flesta forskarna är eniga om att det är den mänskliga aktivitetsnivån efter en utbyggnad som är den faktor som har störst betydelse för hur stor effekt ett ingrepp får. Man räknar med att om man begränsar den Sindre Eftestøl, Jonathan E. Colman, Mathis A. Gaup og Bjørn Dahle Oktober 2004 Biologisk Institutt Universitetet i Oslo Rapporten Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län Pilotstudie (Larsen 2004)6 De få studierna som är gjorda stödjer hypotesen att vindkraftparker har liten eller ingen negativ påverkan på renarna. Slutsatsen syftar till studierna från REINprojektet (se ovan). mänskliga aktiviteten och ökar förutsägbarheten blir de negativa effekterna mindre Intervjustudie (sju samebyar). Sammanställning av resultat från studier av vindkraftverk och renar samt från andra störningsstudier relaterade till renar. Slutsatser från rapporten: De studier som gjorts specifikt för vindkraftverk kopplat till störningar av renar visar att renar troligen inte störs av dem. Slutsatsen syftar till studierna från REINprojektet (se ovan). Samebyarnas upplevelse av troliga konsekvenser är emellertid samstämmig. Vad man pekar på är dels möjliga störningar från själva vindkraftverket vid drift, dels störningar till följd av byggande och nyttjande av nya vägar och kraftledningar till verket. Avseende störningar från vindkraftverket så tar de intervjuade upp ljud och rotorbladens rörelse som sådant som kan skrämma renar. Man är dock mycket osäker på hur allvarligt detta kan vara och har också delade uppfattningar om renars möjlighet att vänja sig vid vindkraftverk. 7

8 Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Vind-Rein (Norge) 7, 8 Startade Projektet omfattar zoologiska (förändringar i renars VindRein beteende -Årsrapport Esand Fakken Fosen Kjøllefjord Nygårdsfjellet - Skallhalsen Status per 31.desember och arealbruk), biologiska (återvegetering, se VindRens kapitel 6 Driften ) och socioekonomiska uppföljningsstudier (se VindRens kapitel 9 Påverkan på samebyn. Inom den zoologiska delen genomförs direktobservationer i fält, GPS-studier, spillningsinventeringar, intervjuer och enkätundersökningar. Här undersöker man även renarnas eventuella habituering. Vind-Rein-projektet studerar främst lokala effekter i kust- och fjällmiljöer. Ej publicerade resultat från Kjöllefjord vindkraftpark (17 vindkraftverk) i Norge: Halvön där vindkraftverken står används av ett betydande antal renar och de ser inte ut att bli negativt påverkade eller undvika området på grund av vindkraftparken. Vindkraftsområdet används inte mindre än ett liknande referensområde (annan närliggande halvö) och inte heller mindre jämfört med tiden innan vindkraftanläggningen byggdes. Under byggtiden uppvisade renarna som betade i vindkraftsområdet ett mer oroligt beteende än renarna i referensområdet. Under drifttiden visade renarna som betade i närheten av vindkraftparken inga tecken på mer oroligt beteende jämfört med renarna som betade längre bort. En enkätundersökning visar att området vid anläggningen oftare besöks av lokalbefolkningen sedan vägen och anläggningen byggdes. Renskötarna anser att både halvön där vindraftverken står och referensområdet påverkats negativt och att detta påverkat resultaten i studien. Ej publicerade resultat från Nygårdsfjellet, en vindkraftpark bestående av tre vindkraftverk, visar att flytten till en närliggande hage och vidare mot vinterbete ser ut att fungera utan problem. Renarna som släpps ut från hagen fortsätter genom vindkraftanläggningen enligt sitt traditionella rörelsemönster. Flytten har skett nattetid och vindkraftverken har då varit avstängda. KAPITEL 8 8

9 Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Planeringsverktyg för vindkraftens effekter på tamren (Skarin) Startade 2009 Komplettering till Vind- Rein. Spillnings- och GPSstudier i skogliga sommarbetesmarker vid vindkraftanläggningarna Storliden och Jokkmokksliden inom Malå sameby. Projektet kommer att utveckla en generell modell för renens livsmiljö för att kunna förutsäga och värdera renbetesområden som är aktuella för vindkraftutbyggnad i skogslandskapet. Projektet kommer också att ta fram ett GIS-baserat planeringsverktyg som ska underlätta uppskattningen av vindkraftens effekter på renbetesmarker. Resultat förväntas

10 Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Vindkraft i renbetesland: Regionala effekter och rennäringens erfarenheter Samarbetsprojekt mellan norska och svenska forskare (Vistnes, Skarin, Nellemann, Sandström) Startade Studier på regionala effekter i skogliga vinterbeterbetesmarker. Del 1 Kartläggning av erfarenheter inom norska renbetesdistrikt (förändrat bete, ändrad drift). Del 2 Kartläggning av eventuella förändringar av renars nyttjande av betesområden eller driften till följd av vindkraft (Stor-Rotliden inom Vilhelmina norra sameby och Markbygden inom Östra Kikkeajure sameby). Studier med GPS, betes- och spillningsinventering samt intervjuer. Projektet ska pågå under tre år. Resultat förväntas Renar och ljud Det starkaste ljudet från vindkraftverk är lågfrekvent. Renar uppfattar lågfrekvent ljud sämre än människor. De låga frekvenserna har en längre räckvidd från ljudkällan än de höga. Ljudet från vindkraft uppfattas därför inte lika bra av renar på långa avstånd som av människor. 9 KAPITEL 8 10

11 Foto Enetjärn Natur AB Generellt om konsekvenser för renskötseln vid olika typer av ingrepp Direkta arealförluster: Ytor som är permanent förlorade för renskötseln (ex fundament och vägar) och eventuellt avskurna ytor som i och med exploatering blir onåbara eller på annat sätt oanvändbara. Indirekta arealförluster: Den andel bete som förloras beroende på kanteffekter, stängseleffekter, tidigarelagd skogsavverkning eller liknande. Tidsförluster: Den tid som tas i anspråk för att överkomma negativa effekter som exploatering medfört (exempelvis tidsåtgång för extra samlingar av djur, utfodring). Här ingår även förlust av betestid om exempelvis djuren inte får betesro vid en extra flytt. Övriga omkostnader: Till exempel material, stängsel, drivmedel och foder som uppkommit som en direkt följd av verksamhetens tillkomst. Potentiella kostnader: Innefattar kostnader som inte kan definieras i förhand. 11

12 VindRen Forskningsstudier kraftledningars och skogsbilvägars påverkan på renskötseln Det finns omfattande studier av hur luftburna kraftledningar och övrig infrastruktur påverkar vilda renar. Det finns dock bara ett fåtal studier som fokuserat på semidomesticerade renar. Nedan görs en kort sammanfattning av resultaten från dessa studier. Renar är mer störningskänsliga under kalvningsperioden Studier på kraftledningar visar att renar är mer känsliga för störning under eller direkt efter kalvning.10 Vajor med små kalvar vistades på betydligt längre avstånd från ledningar än sarvar och fjolårskalvar. Sarv utgör ca procent av djuren i tamflocken. Generellt är renens tolerans för störningar är högst under sommaren då störningen från insekter dominerar över annan störning.1, 11 Kumulativa effekter Kraftledningar i kombination med andra ingrepp (exempelvis stugområde och vägar) ökar undvikelseeffekterna.10 Man tror att det första ingreppet i ett område har den största effekten på renens arealbruk men att ytterligare ingrepp förstärker denna effekt. Studierna är gjorda i kalvningsland under perioder då renar är mer störningskänsliga än vanligt och i områden med lågvuxen vegetation som gör att ingreppen blir väl synliga i omgivningarna. Kraftledningar i skog Studier visar att placeringen av kraftledningar i landskapet är betydelsefull. Konsekvenserna för renarna kan minska om kraftledningar etableras i skogen i dalgångarna.12 Kraftledningar i skog påverkar således renar mindre än vad som är fallet i fjällen. KAPITEL 8 12

13 Generellt om luftburna kraftledningar Studier av lokala effekter visar att konstruktioner av kraftledningar i sig har liten effekt på renars beteende. 12 Studierna är gjorda på inhägnade renar och det är således svårt att applicera resultaten på fritt gående renar. Renar är bättre än människor på att höra högfrekvent koronaljud från kraftledningar. 9 En studie som är gjord i Finnmark av regionala effekter visar att renarna reducerar markanvändningen inom 4 kilometer från kraftledningarna. 10 Renars distribution kartlades under kalvningssäsongen genom genom observation av antal renar, ålder och kön. Även betesförhållandena studerades. Renarnas undvikelseeffekt kunde inte förklaras av betes-, snö- eller terrängförhållanden. I flera fall var betestillgången god i närheten av kraftledningarna. Det kan vara svårigheter att applicera resultaten från en sådan studie på de förhållanden som råder i det svenska skogslandet - där de flesta vindkraftanläggningarna planeras - eftersom studien är gjord under perioder då renar är mer störningskänsliga och i områden med lågvuxen vegetation som gör att ingreppen blir väl synliga i omgivningarna. Det i studien aktuella området används som kalvningsland och karaktäriseras av lågfjäll och björkskog. Ej publicerade resultat från en studie gjord på en kraftledning mellan Nea och Riksgränsen visar att renarna föredrar markerna längre ifrån ledningarna (3-6,5 kilometer) hellre än markerna närmast ledningarna (0-3 kilometer). 8 Resultat finns hittills bara från året då anläggningsarbetena var som intensivast och året innan arbetet påbörjades. Forskarna konstaterar dock att man inte hunnit ta hänsyn till andra potentiella förklaringsvariabler och att det således kan finnas andra förklaringar bakom skillnaden. Generellt om skogsbilvägar I en ny studie från Finland har forskare undersökt hur renar påverkas av olika typer av infrastruktur, bland annat vägar av olika storlek. 13 Resultaten visar att skogsbilvägarna påverkar renarnas val av hemområde endast under tidig vinter (november-januari). Inom hemområdet verkar dock inte skogsbilvägarna påverka renarnas nyttjande av markerna. Det är dock oklart om resultaten påverkats av att platserna för stödutfodring i vissa fall ligger längs med skogsbilvägar. 13

14 Erfarenheter från andra studier Eftersom konsekvenserna för rennäringen är svåra att bedöma har tillstånden för flera vindkraftanläggningar förenats med villkor om att följa upp konsekvenserna för rennäringen. I villkoren står det ofta att kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Med anledning av att flera vindkraftprojekt förenats med uppföljningsvillkor så pågår det, vid sidan av de olika forskningsstudier som presenterats tidigare i kapitlet, flera uppföljningsprogram för att följa upp konsekvenserna för rennäringen. I tabellen nedan ges en kort sammanfattning av de kontrollprogram som hittills genomförts eller pågår. Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Björkhöjden-Björkvattnet (240 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Blaiken (100 vindkraftverk) Inom Ubmeje samebys marker Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. Enligt beslut från miljöprövningsdelegationen ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studie är ej påbörjad. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december Beslutet har därefter överklagats. Enligt planerna ska vindkraftparken byggas i etapper, med start 2011, och stå helt klar Bygget av vägar har påbörjats. Tabell. Genomförda och pågående kontrollprogram i Sverige som syftar till att följa upp konsekvenserna för rennäringen (fortsätter på sidorna 14-19). Grön färg visar kontrollprogram som är genomförda. Gul färg visar kontrollprogram som pågår och där resultat förväntas om några år. Grå färg visar anläggningar med villkor om uppföljning på rennäringen men där tillstånden inte vunnit laga kraft eller anläggningar där projektören och samebyn kommit överens om att inte genomföra kontrollprogrammet. KAPITEL 8 14

15 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Bodhögarna (80 vindkraftverk) Inom Frostviken norra samebys marker Bondön (18 vindkraftverk) Inom Östra KIkkejaure samebys marker Gabrielsberget (40 vindkraftverk) Inom Vilhelmina norra samebys marker, men nyttjas dock enligt överenskommelse av det norska reinbeitesdistriktet Byrkije. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. I regeringens tillåtlighetsbeslut finns det ett villkor avseende studier av påverkan på rennäring. Projektören och samebyn kom dock överens om att samebyn kunde göra en egen uppföljning för att se vad anläggningen innebär för renskötseln. Någon uppföljningsstudie är inte gjord (Bondön nyttjas i dagsläget inte i någon större utsträckning för renbete). Enligt miljödomstolens beslut ska, under en prövotid av två år efter anläggningens drifttagande, påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studien påbörjades under hösten 2008 och genomförs som en intervjustudie med berörda samebyar. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i januari Beslutet har därefter överklagats. Anläggningen togs i drift Bolaget har börjat bygga anläggningen. Byggnationerna beräknas vara klara Redovisning av uppföljningen ska lämnas in efter prövotidens utgång. 15

16 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Glötesvålen (30 vindkraftverk) Inom Mittådalen samebys marker Markbygden (1101 vindkraftverk) Inom Östra Kikkejaure samebys marker Mörttjärnberget (40 vindkraftverk) Inom Jovnevaerie samebys marker Enligt miljödomstolens beslut ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studie påbörjades 2006 för att kartlägga hur renarna rör sig i området. Vinterspårning med skoter. Regeringens beslut om tillåtlighet är förenat med ett villkor om att upprätta ett program som undersöker vindkraftanläggningens påverkan på rennäringens bedrivande. En forskningsstudie startade 2010 för att följa upp konsekvenserna (se tabell sid 13) påbörjades en intervjustudie med angränsande samebyar för att följa upp eventuella sekundära effekter. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. Miljödomstolen beviljade tillstånd i februari Miljööverdomstolen fastställde i oktober 2010 miljödomstolens dom. Regeringen beslutade i mars 2010 att ge projektet tillåtlighet. Bolaget projekterar för närvarande Etapp 1. Hela anläggningen förväntas vara i drift Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december Miljödomstolen fastställde i november 2010 miljöprövningsdelegationens beslut. KAPITEL 8 16

17 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Raftsjöhöjden 1 (16 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Raftsjöhöjden 2 (10 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Rodovålen (6 vindkraftverk) Inom Handölsdalen samebys marker Råshön (7 vindkraftverk) Inom Jovnevaerie samebys marker Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen. Syftet med studien var att undersöka huruvida renarna i området störs av vindkraftverken eller inte. Studien genomfördes som en mindre observationsundersökning under en säsong Kontrollprogrammet syftade till att följa upp huruvida vindkraftverkens drift påverkar renarnas rörelse i området. Studien genomfördes genom vinterspårning. Anläggningen besöktes vid tre olika tillfällen under februari och mars Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i september Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i januari Beslutet har därefter överklagats. Anläggningen togs i drift 1998 och uppföljningsstudien är genomförd. Genom observationer kunde man konstatera att renarna uppehöll sig i vindkraftverkens direkta eller i området nära verken under en cirka tre månader lång period. Vindkraftbolaget menade att renarna betade oberört nära vindkraftverken. Anläggningen togs i drift 2004 och uppföljningsstudien är genomförd. Inventeringen visade att renar rört sig, betat och vilat i omedelbar anslutning till vindkraftverken (även när de varit i full drift). I rapporten säger man samtidigt att det är vanskligt att utläsa eventuella slutsatser från en relativt enkel studie som denna. 17

18 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Sjisjka (30 vindkraftverk) Inom Girjas samebys marker Stamåsen (50 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Stor-Blåliden (8 vindkraftverk som ligger i anslutning till det stora Markbygdenprojektet) Inom Östra KIkkejaure samebys marker Stor-Rotliden (40 vindkraftverk) Inom Vilhelmina norra samebys marker Enligt miljödomstolens beslut ska bolaget i samarbete med berörd sameby genomföra en utvärdering av påverkan på rennäringen under uppförande och driftfasen. Uppföljningsstudie är ej påbörjad. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. Enligt beslut från miljöprövningsdelegationen ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen undersökas. En forskningsstudie startade 2010 för att följa upp konsekvenserna för Markbygdenprojektet. Enligt beslutet ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studien påbörjades 2009 och genomförs som en intervjustudie. Slutgiltigt prövningsbeslut togs i maj Anläggningen förväntas tidigast vara i drift Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december Beslutet har därefter överklagats. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i nov Beslutet har därefter överklagats. Anläggningen planeras tas i drift under Resultat förväntas under 2012 KAPITEL 8 18

19 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Uljabuouda (10 vindkraftverk) Inom Maskaure samebys marker Ytterberg (22 vindkraftverk) Inom Malå samebys marker Ögonfägneden (40 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Enligt miljödomstolens beslut och regeringens tillåtlighetsbeslut ska rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studien startade 2006 och genomförs enligt vedertagen metodik för spillningsinventering. Enligt beslut från miljöprövningsdelegationen ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Bolaget och samebyn planerar att träffas en gång per år för ett uppföljningsmöte under de fem första åren som följer byggstart. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen. Anläggningen togs i drift hösten Resultat förväntas under Anläggningen började byggas 2010 och förväntas tas i drift Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i januari Beslutet har därefter överklagats. 19

20 Erfarenheter från samebyar VindRen har under två år träffat och lyssnat av representanter inom nästan alla samebyar i Sverige som har vindkraftanläggningar (fler än tre vindkraftverk) i drift eller under byggnation inom sina marker. VindRen har intervjuat 11 samebyar vid totalt 17 olika tillfällen. Nedan följer en redogörelse för delar av det som kommit fram under de många intervjuerna. Varje stycke är återgivna yttranden från de intervjuade renskötarna. Byggtiden Under byggtiden förändrades renarnas rörelsemönster. Det innebar att en av hjordarna kolliderade med den nordligare hjorden och när hjorden sedan vände tillbaka tog de med sig renar från den nordliga hjorden. Efter bygget klingade den mesta störningen av men det förändrade rörelsemönstret gick inte tillbaka. Under byggtiden har det främst varit sarvar som vistas inom vindkraftsområdet. Bygget av anläggningen har inneburit att renarnas nyttjande av området har förändrats, de stannar kortare tid i området (med färre renbetesdagar till följd) och vandrar in på andra samebyars betesområden (med merarbete till följd). När det gäller vägarna för vindkraftanläggningarna så är det inte vanliga skogsbilvägar som renskötarna trodde att det skulle bli, utan man byggde stora vägar med oljegrus. Under samrådet fick renskötarna höra att man bara skulle förbättra de befintliga skogsbilvägarna men verkligheten är något helt annat. Under byggtiden är det en våldsam aktivitet inom vindkraftsområdet. Det man kunnat se är att man inte kan vara där, inte jaga eller bedriva renskötsel. Även vägnätet har stängts av i och med att man inte vill riskera att möta de stora lastbilarna på väg ned från berget. Under byggnadsåren är det extremt och samebyn tror att det kommer lugna ner sig efter bygget och att effekterna är övergående. När man tittar fem år framåt är nog effekterna i relation med vad som sagts under samrådet och i MKBn. KAPITEL 8 20

21 En följdeffekt av vindkraftsetableringarna är de grustäkter som uppkommer i samband med bygget. De tar mark i anspråk och skapar störningar i sig. Vid öppnande av täkter försvinner dels betesmark direkt till följd av verksamheten dels betesmark indirekt p.g.a. dammet som uppkommer från arbetet och transporterna. Dammet lägger sig på laven/renbetet och gör det oaptitligt för renarna. Under byggtiden spreds mycket damm från alla transporter. I ett av samebyns närliggande rengärden bildades ett tjockt lager av damm på marken. Kraftledningsgatorna har skapat problem, träden har kapats manuellt och det blev höga stubbar kvar i området som gör att det inte går att färdas med skoter utefter ledningsgatorna. I samband med anläggningen av kraftledningarna avverkades sådan gammal hänglavskog i området som är värdefull som renbete. Foto Enetjärn Natur AB Maskinerna som arbetade i vindkraftsområdet körde inte bara på den väg som fanns i området utan de körde även utanför och mellan vindkraftverken. Detta resulterade i att marktäcket revs upp. Enligt överenskommelse skulle marktäcket läggas tillbaka efter avslutat arbete men detta har ännu inte gjorts. Samebyn erbjöd sig att plantera lav mot ersättning för att återställa markerna men det blev för dyrt ansåg bolaget. 21

22 Vägar Problemet med vägar till och från vindkraftverken är främst att det ökar tillgängligheten för människor att ta sig ut i skogarna. Många av dem har liten eller ingen kunskap om att renar kan befinna sig i området. Det största problemet i en av de vindkraftanläggningar som också används för renbete är trafiken av obehöriga, varav en del kör rally utefter vägarna. Förutom störd betesro för renarna har det också förekommit att renar blivit påkörda och även att renar har skjutits i området. Förutom biltrafiken gör vägarna området tillgängligt och attraktivt för fotgängare, sämst är det när det är personer med hund som släpper hunden fritt. Vid ett tillfälle skrämde lösspringande hundar mitt inne i betesområdet cirka renar ut på omgivande is. Samebyn ser som enda möjligheten att tillfälligt stänga av vägarna med vägbommar. En effekt av vindkraftetableringen är en betydande ökning av skotertrafiken. Om vägarna plogas eller används för skoterkörning påverkas renskötseln negativt eftersom renarna lockas att följa spåren och således skingras eller förflyttar sig till olämpliga platser. Renskötseln försvåras och blir mer oförutsägbar. Riktningen på vägarna och kraftledningarna påverkar om renarna skyr eller väljer att gå där för att spara energi. Sydostlig-nordvästlig riktning är den sämsta eftersom det är renens naturliga vandringsriktning. Projektören har både MKBn och i avtalet skrivit att vägen ska hållas avstängd med bom. Bommen har dock stått öppen hela tiden vilket ökat tillgängligheten för exempelvis bärplockare och ripjägare. Kraftledningar De första åren märktes det tydligt att renarna stördes av kraftledningarna. När renskötaren drev renarna förbi kraftledningarna ville de inte passera under. Renarna undvek även att beta under och intill kraftledningarna. En av anledningarna till att renarna reagerade som de gjorde kan vara det knäppande ljud som ledningarna ger ifrån sig. Efter att ha fortsatt flytta renarna förbi kraftledningarna ett antal gånger vande sig renarna vid ledningarna. Även betet i anslutning till kraftledningarna fungerade bra efter några år. Med anledning av den erfarenhet som samebyn har från kraftledningar och hur de påverkar renarna tror man att renarna även kommer kunna vänja sig vid vindkraftverk. Under bygget och under de första åren kommer renarna reagera och störas men sedan kommer de vänja sig vid själva vindkraftverken. Graden av tillvänjning varierar dock mellan olika samebyar beroende på renarnas tamhetsgrad. Hur störningskänsliga renarna är varierar också med årstiden. En vaja med en liten kalv är mycket känslig för störning. KAPITEL 8 22

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Bygget Det här kapitlet innehåller riktlinjer för bygget av vindkraft i renskötselområdet. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan

Läs mer

Slutrapport projekt Biegga 34299-1

Slutrapport projekt Biegga 34299-1 Umeå 2013-01-23 Slutrapport projekt Biegga 34299-1 1 Bakgrund Svenska Samernas Riksförbund har genom det tidigare projektet, VindRen, arbetat med att skapa en ömsesidig förståelse mellan vindkraftprojektörer

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi Det är nu klart att börja bygga vindkraftverk på Gabrielsberget. Svevind har fått bygglov, miljötillståndet är klart och regeringens beslut kring detaljplanen står fast. Under hösten planerar bolaget påbörja

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Överenskommelsen - att upprätta avtal mellan sameby och vindkraftbolag Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur vindkraftbolag och sameby hittar former för samarbete

Läs mer

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB Bror Norberg, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommunn (BN) Ida Dahl, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommun (ID) Cecilia Danebäck, Triventus Consulting AB (CD) (För anteckningar) Sven Levin,

Läs mer

Slutrapport NORDISK VINDKRAFT, HORNMYR FÖRDJUPAD RENNÄRINGSANALYS FÖR VAPSTEN SAMEBY HIFAB AB. Upprättad: 2011-12-22 Reviderad: 2012-06-08

Slutrapport NORDISK VINDKRAFT, HORNMYR FÖRDJUPAD RENNÄRINGSANALYS FÖR VAPSTEN SAMEBY HIFAB AB. Upprättad: 2011-12-22 Reviderad: 2012-06-08 NORDISK VINDKRAFT, HORNMYR FÖRDJUPAD RENNÄRINGSANALYS FÖR VAPSTEN SAMEBY Foto: Anna Ågren Slutrapport HIFAB AB Upprättad: 2011-12-22 Reviderad: 2012-06-08 Sammanfattning Nordisk Vindkraft ansöker om tillstånd

Läs mer

Allmänhet. Ca 50 personer deltog på mötet, varav 41 skrev upp sig på deltagarlistan.

Allmänhet. Ca 50 personer deltog på mötet, varav 41 skrev upp sig på deltagarlistan. Vindkraftprojekt Fjällbohög Samrådsmöte med allmänheten Tid och plats: Edsele bygdegård, måndag den 8 juni 2015, kl. 18.00. Deltagare: Markus Nordén, projektledare, Kraftö AB Johan Granlöf, vice projektledare,

Läs mer

- att en studie genomförs för att klarlägga effekter på djurlivet i allmänhet.

- att en studie genomförs för att klarlägga effekter på djurlivet i allmänhet. Mark & Miljödomstolen Östersunds tingsrätt Box 708 831 28 Östersund Överklagan av Miljöprövningsdelegationens beslut om förlängd igångsättningstid för vindmarken Bodhögarna, Statkraft SCA Vind AB, Ragunda

Läs mer

nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark Faluprojektet Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby

nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark Faluprojektet Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby Småfåglars Renar och sjöfåglars vindkraft Studie från anläggningen av två nattflyttning vid Utgrundens vindkraftparker i Malå sameby havsbaserade vindkraftpark AnnA SkARin Anna Skarin, Christian Nellemann,

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

Bilaga: Sammanställning av frågor och synpunkter under möten med Bänkerträsk/Bänkerudden samt Manjärvträsk 4-5 dec 2013

Bilaga: Sammanställning av frågor och synpunkter under möten med Bänkerträsk/Bänkerudden samt Manjärvträsk 4-5 dec 2013 Upprättad: 20131220 Projekt: Markbygden etapp 2 Reviderad: Ärende: Byggnader Bilaga: Sammanställning av frågor och synpunkter under möten med Bänkerträsk/Bänkerudden samt Manjärvträsk 4-5 dec 2013 1. Vad

Läs mer

STATKRAFT SCA VIND AB

STATKRAFT SCA VIND AB STATKRAFT SCA VIND AB NÄRINGSLIVSPÅVERKAN 2008-08-27 Agenda Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Näringslivspåverkan Projekt Smöla 150 MW, 68 vindkraftverk (Film) STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion

Läs mer

Gabrielsbergets vindkraftpark - kontrollprogram med avseende på fåglar Kontrollprogrammet kommer att behandla habitatförluster och störningar för häckande fåglar samt påverkan på flyttande fåglar. Nedan

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa. Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

DOM 2011-11-23 Stockholm

DOM 2011-11-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060102 2011-11-23 Stockholm Mål nr M 825-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga KLAGANDE OCH MOTPARTER

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur en MKB för vindkraft inom renskötselområdet bör arbetas fram. Vad bör en MKB innehålla?

Läs mer

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Detta är rennäring Det här kapitlet är en kunskapssammanställning om rennäring och den samiska kulturen. Kapitlet är en bakgrund till riktlinjerna inom projektet VindRen.

Läs mer

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN BYGDEPENG VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN Glötesvålens Vindpark TILLKOMST REGLER & FÖRVALTNING Glöte Byalag Version 2.4 INNEHÅLL Glötesvålens Vindkraftspark - Bakgrund... 3 Bygdepengens tillkomst... 3 Förvaltning

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

DOM 2011-11-23 Stockholm

DOM 2011-11-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060102 2011-11-23 Stockholm Mål nr M 847-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga KLAGANDE OCH MOTPARTER

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden

Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden De nordiska länderna har mycket att vinna på att samarbeta kring vindkraft och dra nytta av varandras erfarenheter.

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

DOM 2015-06-16 Stockholm

DOM 2015-06-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060305 DOM 2015-06-16 Stockholm Mål nr M 2161-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-16 i mål nr M 1943-14,

Läs mer

Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10

Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10 Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10 Vi beklagar att vi inte lyckades ordna ett informationsmöte innan start av anläggningsarbetena. Presentation Kallade (genom inbjudan) Vardar

Läs mer

EXAMENSARBETE. Rennäringen och Vindkraftsexploatering. Vem skyddar samerna? Sandra Hansson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Rennäringen och Vindkraftsexploatering. Vem skyddar samerna? Sandra Hansson 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Rennäringen och Vindkraftsexploatering Vem skyddar samerna? Sandra Hansson 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30

Vindkraft inom SCA. Milan Kolar 2011-05-30 Vindkraft inom SCA Milan Kolar 2011-05-30 SCA Ett globalt hygien- och pappersföretag Nettoomsättning 109 miljarder SEK 45 000 anställda och försäljning i mer än 100 länder TEN och Tork är ledande globala

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Rennäringen i Sverige

Rennäringen i Sverige Rennäringen i Sverige Rennäringen i Sverige Rennäringen är en näring som är beroende av stora betesarealer. Den bedrivs genom att renarna strövar eller drivs mellan olika betesmarker. Betesmarkerna har

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Förteckning över förebyggande åtgärder samt förslag till provisoriska villkor specifikt avseende påverkan på rennäring

Förteckning över förebyggande åtgärder samt förslag till provisoriska villkor specifikt avseende påverkan på rennäring 1(13) VINDKRAFTPROJEKT BURSJÖLIDEN till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Förteckning över förebyggande åtgärder samt förslag till provisoriska villkor specifikt avseende påverkan på rennäring Nedan

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Global Wind Day 15 juni 2014 Jokkmokksliden Malå kommun

Global Wind Day 15 juni 2014 Jokkmokksliden Malå kommun VindByar Global Wind Day 15 juni 2014 Jokkmokksliden Malå kommun VindByar VindByar Urvalskriterier i reviderad vindbruksplan, daterad 2014-05-07, för kommunerna Norsjö och Malå För att ett område ska

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Erfarenheter från försök att minska rovdjursangrepp på ren

Erfarenheter från försök att minska rovdjursangrepp på ren Erfarenheter från försök att minska rovdjursangrepp på ren PM till rovdjursutredningen 2007 Av Jenny Mattisson Jens Persson Jens Karlsson Henrik Andrén 1 Inledning... 3 Renen...3 Domesticering...3 Renskötseln

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Områdesinventering Detta faktablad Lodjur: Områdesinventering inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Frågor och svar om vindkraft och rennäring

Frågor och svar om vindkraft och rennäring Frågor och svar om vindkraft och rennäring Seminarium om vindkraft och rennäring Malå den 28-29 augusti 2007 Medfinansiärer 2 Seminarium om vindkraft och rennäring i Malå den 28 till 29 augusti 2007 SSR

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN

VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN Kommunen arbetar för närvarande även med en revidering av översiktsplanen i dess helhet. Vi är

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Vindkraft och turism Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Landskapsanalys * - Europiska landskapskonv. Betalningsvilja sol- resp vindk. Havsnäs; kort- (250-1000) resp lång sikt (13) lok. årsarbeten

Läs mer

GEORANGE Kan man göra renbete av industriområden?

GEORANGE Kan man göra renbete av industriområden? GEORANGE Kan man göra renbete av industriområden? Ett seminarium i samverkan med Enetjärn Natur, Länsstyrelsen Västerbotten och Boliden AB Var: Bergrum Boliden + Långselegruvan Innan seminariet började

Läs mer

Lokal nytta med globalt perspektiv

Lokal nytta med globalt perspektiv Lokal nytta med globalt perspektiv Vinden - i människans tjänst sedan urminnes tider Varför vindkraft just HÄR och NU? Varför vindkraft just HÄR och NU? Tekniken Politiken Tekniken: Möjligt att bygga höga

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Vattenfall har fört en fördjupad dialog med föregående ägare sedan efter sommaren Genom att slå ihop projekten kan flera synergier uppnås - Synergier i upphandling

Läs mer

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur

Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur En syntesrapport Jan Olof Helldin, Jens Jung, Wiebke Neumann, Mattias Olsson, Anna Skarin, Fredrik Widemo rapport 6499 JUNI 2012 Faluprojektet Vindkraftens

Läs mer

Spillningsinventering

Spillningsinventering Spillningsinventering En metodbeskrivning av datainsamling och analys för att studera renens habitatval i relation till vindkraftutbyggnader ANNA SKARIN OCH MARIA HÖRNELL-WILLE BRAND rapport 6459 November

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Frågor och svar från informationsmöte

Frågor och svar från informationsmöte Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Pauträsk Vindkraftpark Komplettering maj 2014 2014-05-13

Pauträsk Vindkraftpark Komplettering maj 2014 2014-05-13 Pauträsk Vindkraftpark Komplettering maj 2014 2014-05-13 2 4 Innehåll Komplettering KOMPLETTERING PAUTRÄSK VINDKRAFTPARK... 3 1 KOMPLETTERING PAUTRÄSK VINDKRAFTPARK... 7 1.1 Administrativa uppgifter 7

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist

VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist VindByar, e, lokalt ini1a1v för utveckling med hjälp av vindkra= Roland Lundqvist VindByar - Utvecklingsprojekt i glesbygd! " Tre byar beslöt sig för att samverka! " Byarna kom med idén om att bygga vindkraft!

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

Slutrapport projekt Biegke 34299-2

Slutrapport projekt Biegke 34299-2 1 Sammanfattning Slutrapport projekt Biegke 34299-2 Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har under perioden juni 2013 maj 2014 bedrivit projektet Biegke. Projektets primära syfte har varit har varit att

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Bygglov, miljötillstånd eller detaljplan? Vägar till beslut. 7 dec 2010

Bygglov, miljötillstånd eller detaljplan? Vägar till beslut. 7 dec 2010 Bygglov, miljötillstånd eller detaljplan? Vägar till beslut. 7 dec 2010 Måns Hagberg Arkitekt SAR/MSA Gotlands kommun: Bygglov för första stora vindkraftverket i Sverige ca 1980 Lst Västra Götaland: Tagit

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning Glötesvålens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GLÖTESVÅLEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar

Läs mer

två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter.

två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Att: Länsstyrelsen i Västerbotten län Miljöprövningsdelegationen 901 86 UMEÅ ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILL MILJÖFARLIG VERKSAMHET, GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID FJÄLLBOHEDEN SÖKANDE Gothia Vind 11 AB Lokalkontor,

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Bilaga 1 Samrådsredogörelse

Bilaga 1 Samrådsredogörelse Bilaga 1 Samrådsredogörelse Informations/samrådsmöte med Kiruna kommun angående vindkraftanläggning i Luongastunturi-området, Kiruna kommun. Tid: 2007-03-14, 13:00-14:30 Plats: Partiberedningens möte i

Läs mer

VINDVAL FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDVAL FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN VINDVAL FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN Rapporter och projekt 2005-2014 1 Det här är Vindval Vindval är ett forskningsprogram som ger oss kunskap om vindkraftens effekter på människor,

Läs mer

Vindkraftprojektet Skyttmon Protokoll från samrådsmöte i Skyttmon, den 13 november 2012

Vindkraftprojektet Skyttmon Protokoll från samrådsmöte i Skyttmon, den 13 november 2012 JP VIND AB Vindkraftprojektet Skyttmon Protokoll från samrådsmöte i Skyttmon, den 13 november 2012 Inbjudan Inbjudan till samrådsmöte (enligt miljöbalken 6 kap 4 ) har offentliggjorts genom annonsering

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Vindkraft SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Min bakgrund Teknik & Utveckling 10 personer 2 civilingenjörer Teknisk Fysik 2 civilingenjörer Elektro 2 civilingenjörer Maskinteknik

Läs mer

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 Agenda Vindkraft som energikälla Statkraft SCA Vind

Läs mer