VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan"

Transkript

1 Vindenergi och Rennäring i samverkan Hur påverkas rennäringen? Resultat från forskningen och uppföljningsstudier. Erfarenheter från samebyar och projektörer. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 8 Version

2 Om detta kapitel Kapitlet inleds med en sammanställning av forskningsläget; hur påverkas renar och renskötseln av vindkraften, vad har man hittills kommit fram till och vilka forskningsstudier som kommer generera resultat framöver? Därefter följer en beskrivning av olika kontrollprogram som genomförts eller pågår i syfte att studera och följa upp vindkraftens konsekvenser på rennäringen. I avsnittet därefter följer en sammanställning av de erfarenheter som kommit fram under VindRens intervjuer med enskilda renskötare. Erfarenheterna är exempel på konsekvenser som samebyarna upplevt eller påvisat under tiden som vindkraftanläggningen byggts eller efter den tagits i drift. Samebyarna har dock i flera fall haft svårt att särskilja huruvida förändringarna är en följd av vindkraften eller om förändringarna beror på något annat. Kapitlet avslutas med de slutsatser som VindRen kunnat dra till följd av den forskning som hittills presenterats, de kontrollprogram som genomförts och samebyarnas erfarenheter. Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 Introduktion till VindRen. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommenderade riktlinjer ska tillämpas.. Foto Sofia Svonni KAPITEL 8 2

3 Innehåll Sammanställning av forskning 4 Erfarenheter från andra studier 14 Erfarenheter från samebyar 20 VindRens slutsatser 27 Referenser 31 December

4 VindRen Sammanställning av forskning I över 40 år har man studerat hur olika typer av ingrepp påverkar renar. De flesta av studierna är dock gjorda på vilda renar i exempelvis Alaska, Kanada och Norge. Betydligt färre studier är gjorda på semidomesticerade renar (d.v.s. renar som är avlade genom urval). Det finns stora skillnader mellan vilda renar och de semidomesticerade renar som finns inom renskötseln i Sverige. Semidomesticerade renar är mindre känsliga för mänsklig störning och har lättare att vänja sig vid olika typer av ingrepp (habituering).1-3 De studier som är gjorda på vilda renar bedöms därför inte vara direkt överförbara på den svenska renskötseln. Med anledning av detta har VindRen valt att enbart presentera resultat från studier gjorda på semidomesticerade renar. VindRen har valt att främst fokusera på studier som är gjorda på vindkraftverk/ vindkraftanläggningar, kraftledningar och skogsbilvägar eftersom det är dessa ingrepp som ingår i en vindkraftsetablering. Studier gjorda på övrig infrastruktur eller andra verksamheter som exempelvis turismnäring, vattenkraftsutbyggnad etc. har utelämnats då de inte direkt kan appliceras på vindkraften Det som redovisas i avsnittet om forskning ska ses som preliminära kunskaper. Vi vet idag fortfarande för lite om hur vindkraftutbyggnaden påverkar rennäringen för att kunna dra några långtgående slutsatser. Merparten av den forskning som genomförts har bedömt konsekvenserna av enskilda exploateringar medan det fortfarande saknas forskningsresultat kring de kumulativa effekterna inom en samebys betesområde. KAPITEL 8 4

5 Studier av lokala, regionala och kumulativa effekter Effekterna av mänsklig störning vid ingrepp på renskötseln delas normalt in i; direkta lokala effekter, indirekta regionala effekter och kumulativa effekter. 4 Direkta lokala effekter. Studierna fokuserar på renarnas beteende i ett begränsat område runt ett ingrepp (i några av studierna är renarna inhägnade.) Studierna belyser kortvariga effekter som förhöjd hjärtfrekvens, förekomst av oroligt beteende, flyktavstånd hos enskilda renar samt korsningsfrekvenser, d.v.s. hur ofta djuren korsar en barriär som t.ex. en kraftledning eller väg. Studierna är således begränsade både i tid och rum. Till lokala effekter hör även den fysiskt ianspråktagna delen av arean efter ett ingrepp. Indirekta regionala effekter. Studierna fokuserar på hur hela hjorden störs i det aktuella området och inkluderar större områden längre från vägar och annan infrastruktur. Renarna som studeras är fritt gående. Kumulativa effekter. Studier som beskriver de sammanlagda effekterna av flera faktorer, då synergistiska effekter kan uppstå. Här ingår även studier av eventuella förändringar i flockens reproduktion och områdens bärkraft. Kumulativa effekter utgör således summan av samtliga störningseffekter i ett område. Vilken typ av effekt som studeras har betydelse för hur man ska tolka forskningsresultaten. VindRen har därför för varje forskningsstudie redogjort för vilken typ av effekt som studeras. 5

6 VindRen Forskningsstudier vindkraftens påverkan på renskötseln I skrivande stund finns resultat från endast ett fåtal forskningsstudier om hur vindkraft påverkar semidomesticerade renar och renskötsel. Under de senaste åren har dock tre stora forskningsprojekt påbörjats och resultat förväntas inom några år. I tabellen nedan presenteras en sammanställning av pågående och hittills genomförda projekt i Sverige och Norge. Vid en vindkraftsetablering tillkommer alltid följdverksamheter som byggande och nyttjande av främst vägar och kraftledningar. Effekterna av sådana följdverksamheter har främst studerats för vilda renar men även till viss del för semidomesticerade renar. I avsnittet Forskningsstudier kraftledningar och skogsbilvägars påverkan på renskötseln presenteras resultaten från studier på semidomesticerade renar. De slutsatser som kunnats dras under projekt VIndRen till följd av den forskning som hittills presenterats sammanfattas i slutet av detta kapitel, se sidorna Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter REIN-projektet (Norges forskningsråd)1 Sammanställning av resultat från studier (hörsel, beteende, arealbruk och bete) om effekter från kraftledningar, vindkraftverk och annan infrastruktur på renar med varierande tamhetsgrad under åren Studier av lokala effekter visar att ljud och rörelse från vindkraftverk inte har någon negativ effekt på renars beteende. Själva vindkraftverken i sig har liten effekt på renens beteende vid direkt exponering. Undersökningarna är gjorda på inhägnade renar och går därför inte med säkerhet att överföra till naturliga förhållanden för renar. I studien har man inte tagit hänsyn till hela flockars beteende. Studierna omfattar både lokala, regionala och kumulativa effekter. Inom REIN-projektet gjordes inga studier av regionala effekter till följd av vindkraft. Rapport fra REIN-prosjektet Tabell Genomförda och pågående forskningsstudier i Sverige och Norge om vindkraftens påverkan på renskötseln (fortsätter sidorna 6-10) KAPITEL 8 6

7 VindRen Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Rapporten Kunnskapsstatus effekter av vindparker på reindriften (Eftestol m.fl. 2004)5 Intervjustudie och sammanställning av befintlig kunskapslitteratur. Slutsatser från rapporten: Kunnskapsstatus - effekter av vindparker på reindriften De flesta forskarna är eniga om att det är den mänskliga aktivitetsnivån efter en utbyggnad som är den faktor som har störst betydelse för hur stor effekt ett ingrepp får. Man räknar med att om man begränsar den Sindre Eftestøl, Jonathan E. Colman, Mathis A. Gaup og Bjørn Dahle Oktober 2004 Biologisk Institutt Universitetet i Oslo Rapporten Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län Pilotstudie (Larsen 2004)6 De få studierna som är gjorda stödjer hypotesen att vindkraftparker har liten eller ingen negativ påverkan på renarna. Slutsatsen syftar till studierna från REINprojektet (se ovan). mänskliga aktiviteten och ökar förutsägbarheten blir de negativa effekterna mindre Intervjustudie (sju samebyar). Sammanställning av resultat från studier av vindkraftverk och renar samt från andra störningsstudier relaterade till renar. Slutsatser från rapporten: De studier som gjorts specifikt för vindkraftverk kopplat till störningar av renar visar att renar troligen inte störs av dem. Slutsatsen syftar till studierna från REINprojektet (se ovan). Samebyarnas upplevelse av troliga konsekvenser är emellertid samstämmig. Vad man pekar på är dels möjliga störningar från själva vindkraftverket vid drift, dels störningar till följd av byggande och nyttjande av nya vägar och kraftledningar till verket. Avseende störningar från vindkraftverket så tar de intervjuade upp ljud och rotorbladens rörelse som sådant som kan skrämma renar. Man är dock mycket osäker på hur allvarligt detta kan vara och har också delade uppfattningar om renars möjlighet att vänja sig vid vindkraftverk. 7

8 Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Vind-Rein (Norge) 7, 8 Startade Projektet omfattar zoologiska (förändringar i renars VindRein beteende -Årsrapport Esand Fakken Fosen Kjøllefjord Nygårdsfjellet - Skallhalsen Status per 31.desember och arealbruk), biologiska (återvegetering, se VindRens kapitel 6 Driften ) och socioekonomiska uppföljningsstudier (se VindRens kapitel 9 Påverkan på samebyn. Inom den zoologiska delen genomförs direktobservationer i fält, GPS-studier, spillningsinventeringar, intervjuer och enkätundersökningar. Här undersöker man även renarnas eventuella habituering. Vind-Rein-projektet studerar främst lokala effekter i kust- och fjällmiljöer. Ej publicerade resultat från Kjöllefjord vindkraftpark (17 vindkraftverk) i Norge: Halvön där vindkraftverken står används av ett betydande antal renar och de ser inte ut att bli negativt påverkade eller undvika området på grund av vindkraftparken. Vindkraftsområdet används inte mindre än ett liknande referensområde (annan närliggande halvö) och inte heller mindre jämfört med tiden innan vindkraftanläggningen byggdes. Under byggtiden uppvisade renarna som betade i vindkraftsområdet ett mer oroligt beteende än renarna i referensområdet. Under drifttiden visade renarna som betade i närheten av vindkraftparken inga tecken på mer oroligt beteende jämfört med renarna som betade längre bort. En enkätundersökning visar att området vid anläggningen oftare besöks av lokalbefolkningen sedan vägen och anläggningen byggdes. Renskötarna anser att både halvön där vindraftverken står och referensområdet påverkats negativt och att detta påverkat resultaten i studien. Ej publicerade resultat från Nygårdsfjellet, en vindkraftpark bestående av tre vindkraftverk, visar att flytten till en närliggande hage och vidare mot vinterbete ser ut att fungera utan problem. Renarna som släpps ut från hagen fortsätter genom vindkraftanläggningen enligt sitt traditionella rörelsemönster. Flytten har skett nattetid och vindkraftverken har då varit avstängda. KAPITEL 8 8

9 Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Planeringsverktyg för vindkraftens effekter på tamren (Skarin) Startade 2009 Komplettering till Vind- Rein. Spillnings- och GPSstudier i skogliga sommarbetesmarker vid vindkraftanläggningarna Storliden och Jokkmokksliden inom Malå sameby. Projektet kommer att utveckla en generell modell för renens livsmiljö för att kunna förutsäga och värdera renbetesområden som är aktuella för vindkraftutbyggnad i skogslandskapet. Projektet kommer också att ta fram ett GIS-baserat planeringsverktyg som ska underlätta uppskattningen av vindkraftens effekter på renbetesmarker. Resultat förväntas

10 Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter Vindkraft i renbetesland: Regionala effekter och rennäringens erfarenheter Samarbetsprojekt mellan norska och svenska forskare (Vistnes, Skarin, Nellemann, Sandström) Startade Studier på regionala effekter i skogliga vinterbeterbetesmarker. Del 1 Kartläggning av erfarenheter inom norska renbetesdistrikt (förändrat bete, ändrad drift). Del 2 Kartläggning av eventuella förändringar av renars nyttjande av betesområden eller driften till följd av vindkraft (Stor-Rotliden inom Vilhelmina norra sameby och Markbygden inom Östra Kikkeajure sameby). Studier med GPS, betes- och spillningsinventering samt intervjuer. Projektet ska pågå under tre år. Resultat förväntas Renar och ljud Det starkaste ljudet från vindkraftverk är lågfrekvent. Renar uppfattar lågfrekvent ljud sämre än människor. De låga frekvenserna har en längre räckvidd från ljudkällan än de höga. Ljudet från vindkraft uppfattas därför inte lika bra av renar på långa avstånd som av människor. 9 KAPITEL 8 10

11 Foto Enetjärn Natur AB Generellt om konsekvenser för renskötseln vid olika typer av ingrepp Direkta arealförluster: Ytor som är permanent förlorade för renskötseln (ex fundament och vägar) och eventuellt avskurna ytor som i och med exploatering blir onåbara eller på annat sätt oanvändbara. Indirekta arealförluster: Den andel bete som förloras beroende på kanteffekter, stängseleffekter, tidigarelagd skogsavverkning eller liknande. Tidsförluster: Den tid som tas i anspråk för att överkomma negativa effekter som exploatering medfört (exempelvis tidsåtgång för extra samlingar av djur, utfodring). Här ingår även förlust av betestid om exempelvis djuren inte får betesro vid en extra flytt. Övriga omkostnader: Till exempel material, stängsel, drivmedel och foder som uppkommit som en direkt följd av verksamhetens tillkomst. Potentiella kostnader: Innefattar kostnader som inte kan definieras i förhand. 11

12 VindRen Forskningsstudier kraftledningars och skogsbilvägars påverkan på renskötseln Det finns omfattande studier av hur luftburna kraftledningar och övrig infrastruktur påverkar vilda renar. Det finns dock bara ett fåtal studier som fokuserat på semidomesticerade renar. Nedan görs en kort sammanfattning av resultaten från dessa studier. Renar är mer störningskänsliga under kalvningsperioden Studier på kraftledningar visar att renar är mer känsliga för störning under eller direkt efter kalvning.10 Vajor med små kalvar vistades på betydligt längre avstånd från ledningar än sarvar och fjolårskalvar. Sarv utgör ca procent av djuren i tamflocken. Generellt är renens tolerans för störningar är högst under sommaren då störningen från insekter dominerar över annan störning.1, 11 Kumulativa effekter Kraftledningar i kombination med andra ingrepp (exempelvis stugområde och vägar) ökar undvikelseeffekterna.10 Man tror att det första ingreppet i ett område har den största effekten på renens arealbruk men att ytterligare ingrepp förstärker denna effekt. Studierna är gjorda i kalvningsland under perioder då renar är mer störningskänsliga än vanligt och i områden med lågvuxen vegetation som gör att ingreppen blir väl synliga i omgivningarna. Kraftledningar i skog Studier visar att placeringen av kraftledningar i landskapet är betydelsefull. Konsekvenserna för renarna kan minska om kraftledningar etableras i skogen i dalgångarna.12 Kraftledningar i skog påverkar således renar mindre än vad som är fallet i fjällen. KAPITEL 8 12

13 Generellt om luftburna kraftledningar Studier av lokala effekter visar att konstruktioner av kraftledningar i sig har liten effekt på renars beteende. 12 Studierna är gjorda på inhägnade renar och det är således svårt att applicera resultaten på fritt gående renar. Renar är bättre än människor på att höra högfrekvent koronaljud från kraftledningar. 9 En studie som är gjord i Finnmark av regionala effekter visar att renarna reducerar markanvändningen inom 4 kilometer från kraftledningarna. 10 Renars distribution kartlades under kalvningssäsongen genom genom observation av antal renar, ålder och kön. Även betesförhållandena studerades. Renarnas undvikelseeffekt kunde inte förklaras av betes-, snö- eller terrängförhållanden. I flera fall var betestillgången god i närheten av kraftledningarna. Det kan vara svårigheter att applicera resultaten från en sådan studie på de förhållanden som råder i det svenska skogslandet - där de flesta vindkraftanläggningarna planeras - eftersom studien är gjord under perioder då renar är mer störningskänsliga och i områden med lågvuxen vegetation som gör att ingreppen blir väl synliga i omgivningarna. Det i studien aktuella området används som kalvningsland och karaktäriseras av lågfjäll och björkskog. Ej publicerade resultat från en studie gjord på en kraftledning mellan Nea och Riksgränsen visar att renarna föredrar markerna längre ifrån ledningarna (3-6,5 kilometer) hellre än markerna närmast ledningarna (0-3 kilometer). 8 Resultat finns hittills bara från året då anläggningsarbetena var som intensivast och året innan arbetet påbörjades. Forskarna konstaterar dock att man inte hunnit ta hänsyn till andra potentiella förklaringsvariabler och att det således kan finnas andra förklaringar bakom skillnaden. Generellt om skogsbilvägar I en ny studie från Finland har forskare undersökt hur renar påverkas av olika typer av infrastruktur, bland annat vägar av olika storlek. 13 Resultaten visar att skogsbilvägarna påverkar renarnas val av hemområde endast under tidig vinter (november-januari). Inom hemområdet verkar dock inte skogsbilvägarna påverka renarnas nyttjande av markerna. Det är dock oklart om resultaten påverkats av att platserna för stödutfodring i vissa fall ligger längs med skogsbilvägar. 13

14 Erfarenheter från andra studier Eftersom konsekvenserna för rennäringen är svåra att bedöma har tillstånden för flera vindkraftanläggningar förenats med villkor om att följa upp konsekvenserna för rennäringen. I villkoren står det ofta att kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Med anledning av att flera vindkraftprojekt förenats med uppföljningsvillkor så pågår det, vid sidan av de olika forskningsstudier som presenterats tidigare i kapitlet, flera uppföljningsprogram för att följa upp konsekvenserna för rennäringen. I tabellen nedan ges en kort sammanfattning av de kontrollprogram som hittills genomförts eller pågår. Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Björkhöjden-Björkvattnet (240 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Blaiken (100 vindkraftverk) Inom Ubmeje samebys marker Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. Enligt beslut från miljöprövningsdelegationen ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studie är ej påbörjad. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december Beslutet har därefter överklagats. Enligt planerna ska vindkraftparken byggas i etapper, med start 2011, och stå helt klar Bygget av vägar har påbörjats. Tabell. Genomförda och pågående kontrollprogram i Sverige som syftar till att följa upp konsekvenserna för rennäringen (fortsätter på sidorna 14-19). Grön färg visar kontrollprogram som är genomförda. Gul färg visar kontrollprogram som pågår och där resultat förväntas om några år. Grå färg visar anläggningar med villkor om uppföljning på rennäringen men där tillstånden inte vunnit laga kraft eller anläggningar där projektören och samebyn kommit överens om att inte genomföra kontrollprogrammet. KAPITEL 8 14

15 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Bodhögarna (80 vindkraftverk) Inom Frostviken norra samebys marker Bondön (18 vindkraftverk) Inom Östra KIkkejaure samebys marker Gabrielsberget (40 vindkraftverk) Inom Vilhelmina norra samebys marker, men nyttjas dock enligt överenskommelse av det norska reinbeitesdistriktet Byrkije. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. I regeringens tillåtlighetsbeslut finns det ett villkor avseende studier av påverkan på rennäring. Projektören och samebyn kom dock överens om att samebyn kunde göra en egen uppföljning för att se vad anläggningen innebär för renskötseln. Någon uppföljningsstudie är inte gjord (Bondön nyttjas i dagsläget inte i någon större utsträckning för renbete). Enligt miljödomstolens beslut ska, under en prövotid av två år efter anläggningens drifttagande, påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studien påbörjades under hösten 2008 och genomförs som en intervjustudie med berörda samebyar. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i januari Beslutet har därefter överklagats. Anläggningen togs i drift Bolaget har börjat bygga anläggningen. Byggnationerna beräknas vara klara Redovisning av uppföljningen ska lämnas in efter prövotidens utgång. 15

16 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Glötesvålen (30 vindkraftverk) Inom Mittådalen samebys marker Markbygden (1101 vindkraftverk) Inom Östra Kikkejaure samebys marker Mörttjärnberget (40 vindkraftverk) Inom Jovnevaerie samebys marker Enligt miljödomstolens beslut ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studie påbörjades 2006 för att kartlägga hur renarna rör sig i området. Vinterspårning med skoter. Regeringens beslut om tillåtlighet är förenat med ett villkor om att upprätta ett program som undersöker vindkraftanläggningens påverkan på rennäringens bedrivande. En forskningsstudie startade 2010 för att följa upp konsekvenserna (se tabell sid 13) påbörjades en intervjustudie med angränsande samebyar för att följa upp eventuella sekundära effekter. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. Miljödomstolen beviljade tillstånd i februari Miljööverdomstolen fastställde i oktober 2010 miljödomstolens dom. Regeringen beslutade i mars 2010 att ge projektet tillåtlighet. Bolaget projekterar för närvarande Etapp 1. Hela anläggningen förväntas vara i drift Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december Miljödomstolen fastställde i november 2010 miljöprövningsdelegationens beslut. KAPITEL 8 16

17 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Raftsjöhöjden 1 (16 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Raftsjöhöjden 2 (10 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Rodovålen (6 vindkraftverk) Inom Handölsdalen samebys marker Råshön (7 vindkraftverk) Inom Jovnevaerie samebys marker Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen. Syftet med studien var att undersöka huruvida renarna i området störs av vindkraftverken eller inte. Studien genomfördes som en mindre observationsundersökning under en säsong Kontrollprogrammet syftade till att följa upp huruvida vindkraftverkens drift påverkar renarnas rörelse i området. Studien genomfördes genom vinterspårning. Anläggningen besöktes vid tre olika tillfällen under februari och mars Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i september Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i januari Beslutet har därefter överklagats. Anläggningen togs i drift 1998 och uppföljningsstudien är genomförd. Genom observationer kunde man konstatera att renarna uppehöll sig i vindkraftverkens direkta eller i området nära verken under en cirka tre månader lång period. Vindkraftbolaget menade att renarna betade oberört nära vindkraftverken. Anläggningen togs i drift 2004 och uppföljningsstudien är genomförd. Inventeringen visade att renar rört sig, betat och vilat i omedelbar anslutning till vindkraftverken (även när de varit i full drift). I rapporten säger man samtidigt att det är vanskligt att utläsa eventuella slutsatser från en relativt enkel studie som denna. 17

18 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Sjisjka (30 vindkraftverk) Inom Girjas samebys marker Stamåsen (50 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Stor-Blåliden (8 vindkraftverk som ligger i anslutning till det stora Markbygdenprojektet) Inom Östra KIkkejaure samebys marker Stor-Rotliden (40 vindkraftverk) Inom Vilhelmina norra samebys marker Enligt miljödomstolens beslut ska bolaget i samarbete med berörd sameby genomföra en utvärdering av påverkan på rennäringen under uppförande och driftfasen. Uppföljningsstudie är ej påbörjad. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. driftfas. Enligt beslut från miljöprövningsdelegationen ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen undersökas. En forskningsstudie startade 2010 för att följa upp konsekvenserna för Markbygdenprojektet. Enligt beslutet ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studien påbörjades 2009 och genomförs som en intervjustudie. Slutgiltigt prövningsbeslut togs i maj Anläggningen förväntas tidigast vara i drift Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december Beslutet har därefter överklagats. Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i nov Beslutet har därefter överklagats. Anläggningen planeras tas i drift under Resultat förväntas under 2012 KAPITEL 8 18

19 Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat Uljabuouda (10 vindkraftverk) Inom Maskaure samebys marker Ytterberg (22 vindkraftverk) Inom Malå samebys marker Ögonfägneden (40 vindkraftverk) Inom Jiingevaerie samebys marker Enligt miljödomstolens beslut och regeringens tillåtlighetsbeslut ska rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Studien startade 2006 och genomförs enligt vedertagen metodik för spillningsinventering. Enligt beslut från miljöprövningsdelegationen ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollprogram. Bolaget och samebyn planerar att träffas en gång per år för ett uppföljningsmöte under de fem första åren som följer byggstart. Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska bolaget under prövotiden kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen. Anläggningen togs i drift hösten Resultat förväntas under Anläggningen började byggas 2010 och förväntas tas i drift Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i januari Beslutet har därefter överklagats. 19

20 Erfarenheter från samebyar VindRen har under två år träffat och lyssnat av representanter inom nästan alla samebyar i Sverige som har vindkraftanläggningar (fler än tre vindkraftverk) i drift eller under byggnation inom sina marker. VindRen har intervjuat 11 samebyar vid totalt 17 olika tillfällen. Nedan följer en redogörelse för delar av det som kommit fram under de många intervjuerna. Varje stycke är återgivna yttranden från de intervjuade renskötarna. Byggtiden Under byggtiden förändrades renarnas rörelsemönster. Det innebar att en av hjordarna kolliderade med den nordligare hjorden och när hjorden sedan vände tillbaka tog de med sig renar från den nordliga hjorden. Efter bygget klingade den mesta störningen av men det förändrade rörelsemönstret gick inte tillbaka. Under byggtiden har det främst varit sarvar som vistas inom vindkraftsområdet. Bygget av anläggningen har inneburit att renarnas nyttjande av området har förändrats, de stannar kortare tid i området (med färre renbetesdagar till följd) och vandrar in på andra samebyars betesområden (med merarbete till följd). När det gäller vägarna för vindkraftanläggningarna så är det inte vanliga skogsbilvägar som renskötarna trodde att det skulle bli, utan man byggde stora vägar med oljegrus. Under samrådet fick renskötarna höra att man bara skulle förbättra de befintliga skogsbilvägarna men verkligheten är något helt annat. Under byggtiden är det en våldsam aktivitet inom vindkraftsområdet. Det man kunnat se är att man inte kan vara där, inte jaga eller bedriva renskötsel. Även vägnätet har stängts av i och med att man inte vill riskera att möta de stora lastbilarna på väg ned från berget. Under byggnadsåren är det extremt och samebyn tror att det kommer lugna ner sig efter bygget och att effekterna är övergående. När man tittar fem år framåt är nog effekterna i relation med vad som sagts under samrådet och i MKBn. KAPITEL 8 20

21 En följdeffekt av vindkraftsetableringarna är de grustäkter som uppkommer i samband med bygget. De tar mark i anspråk och skapar störningar i sig. Vid öppnande av täkter försvinner dels betesmark direkt till följd av verksamheten dels betesmark indirekt p.g.a. dammet som uppkommer från arbetet och transporterna. Dammet lägger sig på laven/renbetet och gör det oaptitligt för renarna. Under byggtiden spreds mycket damm från alla transporter. I ett av samebyns närliggande rengärden bildades ett tjockt lager av damm på marken. Kraftledningsgatorna har skapat problem, träden har kapats manuellt och det blev höga stubbar kvar i området som gör att det inte går att färdas med skoter utefter ledningsgatorna. I samband med anläggningen av kraftledningarna avverkades sådan gammal hänglavskog i området som är värdefull som renbete. Foto Enetjärn Natur AB Maskinerna som arbetade i vindkraftsområdet körde inte bara på den väg som fanns i området utan de körde även utanför och mellan vindkraftverken. Detta resulterade i att marktäcket revs upp. Enligt överenskommelse skulle marktäcket läggas tillbaka efter avslutat arbete men detta har ännu inte gjorts. Samebyn erbjöd sig att plantera lav mot ersättning för att återställa markerna men det blev för dyrt ansåg bolaget. 21

22 Vägar Problemet med vägar till och från vindkraftverken är främst att det ökar tillgängligheten för människor att ta sig ut i skogarna. Många av dem har liten eller ingen kunskap om att renar kan befinna sig i området. Det största problemet i en av de vindkraftanläggningar som också används för renbete är trafiken av obehöriga, varav en del kör rally utefter vägarna. Förutom störd betesro för renarna har det också förekommit att renar blivit påkörda och även att renar har skjutits i området. Förutom biltrafiken gör vägarna området tillgängligt och attraktivt för fotgängare, sämst är det när det är personer med hund som släpper hunden fritt. Vid ett tillfälle skrämde lösspringande hundar mitt inne i betesområdet cirka renar ut på omgivande is. Samebyn ser som enda möjligheten att tillfälligt stänga av vägarna med vägbommar. En effekt av vindkraftetableringen är en betydande ökning av skotertrafiken. Om vägarna plogas eller används för skoterkörning påverkas renskötseln negativt eftersom renarna lockas att följa spåren och således skingras eller förflyttar sig till olämpliga platser. Renskötseln försvåras och blir mer oförutsägbar. Riktningen på vägarna och kraftledningarna påverkar om renarna skyr eller väljer att gå där för att spara energi. Sydostlig-nordvästlig riktning är den sämsta eftersom det är renens naturliga vandringsriktning. Projektören har både MKBn och i avtalet skrivit att vägen ska hållas avstängd med bom. Bommen har dock stått öppen hela tiden vilket ökat tillgängligheten för exempelvis bärplockare och ripjägare. Kraftledningar De första åren märktes det tydligt att renarna stördes av kraftledningarna. När renskötaren drev renarna förbi kraftledningarna ville de inte passera under. Renarna undvek även att beta under och intill kraftledningarna. En av anledningarna till att renarna reagerade som de gjorde kan vara det knäppande ljud som ledningarna ger ifrån sig. Efter att ha fortsatt flytta renarna förbi kraftledningarna ett antal gånger vande sig renarna vid ledningarna. Även betet i anslutning till kraftledningarna fungerade bra efter några år. Med anledning av den erfarenhet som samebyn har från kraftledningar och hur de påverkar renarna tror man att renarna även kommer kunna vänja sig vid vindkraftverk. Under bygget och under de första åren kommer renarna reagera och störas men sedan kommer de vänja sig vid själva vindkraftverken. Graden av tillvänjning varierar dock mellan olika samebyar beroende på renarnas tamhetsgrad. Hur störningskänsliga renarna är varierar också med årstiden. En vaja med en liten kalv är mycket känslig för störning. KAPITEL 8 22

Renens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker

Renens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker Renens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker Anna Skarin, SLU Christian Nellemann, UNEP Per Sandström, SLU Lars Rönnegård, Högskolan Dalarna Henrik Lundqvist, Länsstyrelsen

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Arbete med vindkraft Det här kapitlet beskriver samebyns möjligheter till alternativ sysselsättning i samband med vindkraftsetableringar. Projektstart Samråd Överenskommelse

Läs mer

Vindkraft på Gabrielsberget

Vindkraft på Gabrielsberget Vindkraft på Gabrielsberget Uppföljning av konsekvenserna för rennäringen Första årets resultat 2009-05-13 Om kontrollprogrammet Enligt miljödomstolens beslut för Gabrielsberget ska vindkraftanläggningens

Läs mer

VINDKRAFT VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN

VINDKRAFT VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN VINDKRAFT VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN Fördjupad rennäringsanalys för Vilhelmina södra och Voernese samebyar Slutversion September 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION... 3 1.1 Samisk markanvändning

Läs mer

Vindkraftens påverkan på LANDLEVANDE DÄGGDJUR

Vindkraftens påverkan på LANDLEVANDE DÄGGDJUR Vindkraftens påverkan på LANDLEVANDE DÄGGDJUR OM SYNTESPROJEKTET DET HÄR ÄR VINDVAL Innehållet i den här broschyren bygger på Naturvårdsverkets rapport om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur,

Läs mer

Analys av data från renar med GPS-mottagare inom Lögdeå vinterland, vintrarna 2011/ /14

Analys av data från renar med GPS-mottagare inom Lögdeå vinterland, vintrarna 2011/ /14 Bilaga 3 2014-06-18 Analys av data från renar med GPS-mottagare inom Lögdeå vinterland, vintrarna 2011/12-2013/14 Bakgrund Gabrielsberget Vind AB har byggt 40 vindkraftverk på Gabrielsberget. Bolaget är

Läs mer

Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur en syntes

Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur en syntes Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur en syntes Jan Olof Helldin Jens Jung Wiebke Neumann Mattias Olsson Anna Skarin Fredrik Widemo (Jonas Kindberg) (Niklas Lindberg) Vindkraftsutredningen 1999:

Läs mer

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Bygget Det här kapitlet innehåller riktlinjer för bygget av vindkraft i renskötselområdet. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan

Läs mer

Renar och snöskotertrafik

Renar och snöskotertrafik Renar och snöskotertrafik www.snöskoterrådet.se Tips och råd om hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt om du möter renar på din färd Att komma ut i naturen en gnistrande vacker vårvinterdag

Läs mer

Slutrapport projekt Biegga 34299-1

Slutrapport projekt Biegga 34299-1 Umeå 2013-01-23 Slutrapport projekt Biegga 34299-1 1 Bakgrund Svenska Samernas Riksförbund har genom det tidigare projektet, VindRen, arbetat med att skapa en ömsesidig förståelse mellan vindkraftprojektörer

Läs mer

Vindkraft på Gabrielsberget

Vindkraft på Gabrielsberget Vindkraft på Gabrielsberget Uppföljning av konsekvenserna för rennäringen Tredje årets resultat 2011-05-30 Om kontrollprogrammet Enligt miljödomstolens beslut för Gabrielsberget ska vindkraftanläggningens

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring

Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring Dnr. MBN 2012-300 Version Plannr. 1 D2039 Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring Detaljplan för del av fastigheten Pitholm 13:171 Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: WSP, Samhällsbyggnad, Umeå Postadress

Läs mer

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi

Vindkraft i Markbygden ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi Det är nu klart att börja bygga vindkraftverk på Gabrielsberget. Svevind har fått bygglov, miljötillståndet är klart och regeringens beslut kring detaljplanen står fast. Under hösten planerar bolaget påbörja

Läs mer

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Samråd luftledning Dubblabergen - Trolltjärn, Markbygden etapp 2 2014-12-09 Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Följande är ett underlag för samråd,

Läs mer

Beägga & Biekkasu odji

Beägga & Biekkasu odji & Biekkasu odji Svenska Samernas Riksförbund är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen samt samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja

Läs mer

Vindkraft och rennäring

Vindkraft och rennäring Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Vindkraft och rennäring

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Vindkraft och naturvärden

Vindkraft och naturvärden Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra

Läs mer

DOM 2014-03-12 meddelad i Umeå. 2. Sven-Olov Höglund, Vinliden Granberget 1, 921 93 Lycksele

DOM 2014-03-12 meddelad i Umeå. 2. Sven-Olov Höglund, Vinliden Granberget 1, 921 93 Lycksele 1 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-03-12 meddelad i Umeå Mål nr M 1167-12 I KLAGANDE (sakägare) 1. Vapstens sameby, 895400-2948, Box 171 C, 920 64 Tärnaby Ombud: Advokat Camilla Wikland,

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Beägga. Umesamiska för vind. Jenny Wik Karlsson Nätverket för vindbruk

Beägga. Umesamiska för vind. Jenny Wik Karlsson Nätverket för vindbruk Beägga Umesamiska för vind Jenny Wik Karlsson 2015-09-30 Nätverket för vindbruk Vad är Svenska Samernas Riksförbund, SSR? 1 SSR är en sammanslutning av svenska samebyar (44st) och sameföreningar (20 st)

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Introduktion till VindRen Det här inledande kapitlet till VindRens pärm beskriver riktlinjernas status, bakgrunden till projektet VindRen, metoderna och hur riktlinjerna

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parkerna: Stamåsen Bodhögarna

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Frågor och svar om rennäringen

Frågor och svar om rennäringen Frågor och svar om rennäringen Renantal Hur många renar finns i Västerbotten idag? År 2000 finns det ca 54 000 renar i Västerbotten. Totalt i Sverige finns det ca 230 000 renar. Har antalet renar varit

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Överenskommelsen - att upprätta avtal mellan sameby och vindkraftbolag Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur vindkraftbolag och sameby hittar former för samarbete

Läs mer

Sammanställning av forskning gällande störningar på ren med perspektiv på etableringar av vindkraft i renskötselområdet

Sammanställning av forskning gällande störningar på ren med perspektiv på etableringar av vindkraft i renskötselområdet Sammanställning av forskning gällande störningar på ren med perspektiv på etableringar av vindkraft i renskötselområdet Anna Skarin Institutionen för husdjurens utfodring och vård Rapport 282 Sveriges

Läs mer

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén

Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

STATKRAFT SCA VIND AB

STATKRAFT SCA VIND AB STATKRAFT SCA VIND AB NÄRINGSLIVSPÅVERKAN 2008-08-27 Agenda Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Näringslivspåverkan Projekt Smöla 150 MW, 68 vindkraftverk (Film) STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion

Läs mer

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN BYGDEPENG VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN Glötesvålens Vindpark TILLKOMST REGLER & FÖRVALTNING Glöte Byalag Version 2.4 INNEHÅLL Glötesvålens Vindkraftspark - Bakgrund... 3 Bygdepengens tillkomst... 3 Förvaltning

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning Biegga Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk 5 oktober 2010 Projektbeskrivning ANSÖKAN ANBL.. 2010-10-06 2(5) Innehåll 1.0 Inledning.2 2.0 Mål för projektet 4 3.0 Genomförande 4 3.1 Tidplan 4 4.0 Organisation...5

Läs mer

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB Bror Norberg, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommunn (BN) Ida Dahl, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommun (ID) Cecilia Danebäck, Triventus Consulting AB (CD) (För anteckningar) Sven Levin,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN

VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN BYGDEPENG VÄXTKRAFT FRÅN VINDEN Glötesvålens Vindkraftspark TILLKOMST REGLER & FÖRVALTNING Glöte Byalag Version 2.3 INNEHÅLL Glötesvålens Vindkraftspark - Bakgrund... 3 Bygdepengens tillkomst... 3 Förvaltning

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till Power for good Nordisk Vindkraft är ett privatägt och finansiellt starkt företag som står för en solid och lönsam vindkraft med utgångspunkten att påverka naturen så lite som möjligt och samtidigt tillföra

Läs mer

DOM 2014-09-26 meddelad i Östersund

DOM 2014-09-26 meddelad i Östersund 1 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-09-26 meddelad i Östersund Mål nr M 1944-13 KLAGANDE Jijnjevaerie sameby Vinklumpsvägen 4959 830 67 Valsjöbyn MOTPART 1. E.ON Wind Sweden AB, 556938-6864

Läs mer

Koncessionsansökan och konsekvensutredning för Kopperåvindpark,

Koncessionsansökan och konsekvensutredning för Kopperåvindpark, YTTRANDE Datum 2014-03-10 555-92-2014 1 / 9 Dnr (anges vid skriftväxling) Sara Huss 010-225 32 57 Naturvårdsverket Vallhallavägen 195 106 48 STOCKHOLM Koncessionsansökan och konsekvensutredning för Kopperåvindpark,

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

DOM 2006-02-03 Stockholm

DOM 2006-02-03 Stockholm SVEA HOVRÄTT DOM 2006-02-03 Stockholm Mål nr Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 28 januari 2005 i mål nr M 344-02, se bilaga A KLAGANDE 1. Rolf Arnemo Arvid Västgötes

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Väg 370 Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län. Vägplan Projektnummer: ,TRV 2015/101450

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Väg 370 Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län. Vägplan Projektnummer: ,TRV 2015/101450 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 370 Nölviken Malå kommun, Västerbottens län Vägplan 2016-03-03 Projektnummer: 137580,TRV 2015/101450 1 Trafikverket Postadress: 972 42, Luleå, Besöksadress: Sundsbacken 2-4, 972

Läs mer

FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT

FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN PÅGÅENDE PROJEKT 2015-2018 Vindkraftens påverkan på människors intressen Människors upplevelser av ljud från vindkraft i kuperad terräng relaterat till ljudmätning

Läs mer

Brahehus vindpark. Projektbeskrivning

Brahehus vindpark. Projektbeskrivning Brahehus vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRAHEHUS 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009

MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 Gällande detaljplan för Vindkraftverk på Nöteberg 2:1 m.fl. Lysekils Kommun Närvarande: 23 berörda sakägare Måns Hagberg, planförfattare

Läs mer

Renar och Vindkraft. Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby NATURVÅRDSVERKET

Renar och Vindkraft. Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby NATURVÅRDSVERKET Renar och Vindkraft Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby av NATURVÅRDSVERKET Förord Det finns ett stort behov av kunskap om hur vindkraft påverkar människor och landskap, marina

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD ROVDJUR INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 ROVDJUR: Inventering i samebyarna INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK Detta faktablad ROVDJUR: Inventering i samebyarna inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

STATKRAFT SCA VIND AB

STATKRAFT SCA VIND AB STATKRAFT SCA VIND AB Strömsund - Vindkraftdialogen 2008 2008-09-24 AGENDA Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Projektets Tidplan Påverkan Lokalt Näringsliv STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion övertar

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt på 3 st. vargar

Ansökan om skyddsjakt på 3 st. vargar Idre nya Sameby 123 Idre 201204-03Box 790 91 Idre Länsstyrelsen i Dalarna 791 84 Falun Ansökan om skyddsjakt på 3 st. vargar Idre nya Sameby, nedan samebyn, hemställer om skyddsjakt på 3 stycken revirmarkerande

Läs mer

vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell

vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun. Foto: Åsa Laurell Fallgropar i MKB vid tillståndsansökan för vindkraft Sammanställt av Åsa Laurell FÖRST BERÖM! --- Rundringning g bland länen (Jämtland, Skåne,

Läs mer

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Göran Fagerström, handläggare 010-224 13 55, 076-800 23 17, goran.fagerstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Svartåsens vindpark. Projektbeskrivning

Svartåsens vindpark. Projektbeskrivning Svartåsens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SVARTÅSEN 2/7 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Områdesinventering Detta faktablad Lodjur: Områdesinventering inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Slutrapport NORDISK VINDKRAFT, HORNMYR FÖRDJUPAD RENNÄRINGSANALYS FÖR VAPSTEN SAMEBY HIFAB AB. Upprättad: 2011-12-22 Reviderad: 2012-06-08

Slutrapport NORDISK VINDKRAFT, HORNMYR FÖRDJUPAD RENNÄRINGSANALYS FÖR VAPSTEN SAMEBY HIFAB AB. Upprättad: 2011-12-22 Reviderad: 2012-06-08 NORDISK VINDKRAFT, HORNMYR FÖRDJUPAD RENNÄRINGSANALYS FÖR VAPSTEN SAMEBY Foto: Anna Ågren Slutrapport HIFAB AB Upprättad: 2011-12-22 Reviderad: 2012-06-08 Sammanfattning Nordisk Vindkraft ansöker om tillstånd

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Yttrande över departementsskrivelsen Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27)

Yttrande över departementsskrivelsen Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby

Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Västerbotten Datum 2012-05-07 Ärendebeteckning 218-3758-2012 Arkivbeteckning 1(8) Mala Sameby Börje Stenlund Släppträsk 11 930 70 MALA Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Länsstyrelsen beslutar

Läs mer

KONSEKVENSER AV VINDKRAFT FÖR RENNÄRINGEN I JÄMTLANDS LÄN -

KONSEKVENSER AV VINDKRAFT FÖR RENNÄRINGEN I JÄMTLANDS LÄN - KONSEKVENSER AV VINDKRAFT FÖR RENNÄRINGEN I JÄMTLANDS LÄN - en pilotstudie Madeliene Larsen Intresset för etablering av vindkraft i det svenska fjällområdet ökar. Erfarenheterna och kunskapen om de konsekvenser

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark Faluprojektet Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby

nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark Faluprojektet Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby Småfåglars Renar och sjöfåglars vindkraft Studie från anläggningen av två nattflyttning vid Utgrundens vindkraftparker i Malå sameby havsbaserade vindkraftpark AnnA SkARin Anna Skarin, Christian Nellemann,

Läs mer

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

DOM 2015-09-29 Stockholm

DOM 2015-09-29 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-09-29 Stockholm Mål nr M 5746-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2015-05-28 i mål nr M 1422-14,

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev 2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta

Läs mer

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Rapport 2008-12-02 Rapport 2008-12-02 Kommungemensamt projekt för lokalisering av vindkraft Planeringen

Läs mer

Global Wind Day 15 juni 2014 Jokkmokksliden Malå kommun

Global Wind Day 15 juni 2014 Jokkmokksliden Malå kommun VindByar Global Wind Day 15 juni 2014 Jokkmokksliden Malå kommun VindByar VindByar Urvalskriterier i reviderad vindbruksplan, daterad 2014-05-07, för kommunerna Norsjö och Malå För att ett område ska

Läs mer