Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Transkript

1 Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

2 Kunskapsöverföring En yngre eller ny renskötare behöver både kunskap och rätt förutsättningar för att arbeta inom renskötseln och känna sig delaktig i samebyns arbete. Det finns mycket att lära. Precis lika viktig som modern kunskap är traditionell kunskap, vilken idag inte alltid är så lätt att överföra mellan generationerna på ett naturligt sätt. Därför kan du som är ung eller oerfaren ha mycket att lära av en erfaren mentor. En mentor är en erfaren person som vägleder någon som inte är lika erfaren. Den som får förmånen att lära av mentorns kunskap och erfarenheter kallas adept. Vill du bli adept och få en egen mentor? Fråga en eller flera erfarna personer om de vill bli din mentor. Välj någon som har både kompetens och intresse av att dela med sig av sin kunskap, som ser nyttan av att lära dig allt om både traditionell kunskap, moderna metoder inom renskötseln och om samebyns övergripande arbete. Ibland kan man behöva hitta även en extern mentor för något speciellt, exempelvis för medieträning, viss kunskap om foder eller om läkemedel. Ibland är det praktiskt att ha flera mentorer. De kan då samarbeta med varandra och har gemensamma träffar tillsammans med dig då ni också dokumenterar den senaste månadens aktiviteter och planerar för nästa. Vill du bli mentor och dela med dig av din kunskap? Välj ut en eller flera adepter som visar intresse att lära sig. Planera sedan aktiviteterna efter samebyns och renskötselns ordinarie verksamhet under året, i den ordning som faller sig naturlig.

3 Lars-Henrik Stokke, Udtja sameby, mentor: Unga renskötare har mycket att lära sig, det tar många år innan man är fullärd om allt som rör renskötseln. Det var mycket som Mattias inte kunde, om flyttningsleder, sjöar och bäckar och om hur samling med helikopter går till. Nu kan han markerna och har lärt sig väldigt mycket. Han har varit jäkligt duktig på att ta till sig och anamma allt. Mattias Teilus, Udtja sameby, adept: Rune och Lasse har verkligen har tagit sig tid att berätta. Jag har fått lära mig mycket. Varenda sak har varit viktig, var man bäst flyttar renarna, betet och hur man kollar hur renarna mår. Vi har haft möten med folk från länsstyrelsen och RFN, jag har lärt känna dem och de vet vem jag är. Det här är en riktigt bra start när man är nybörjare. Risken är annars att man bara gör som man blir tillsagd utan att veta varför. Rune Stokke, Udtja sameby, mentor: När Mattias började föddes tanken att vi borde ha något system för att både han och vi skulle veta var han befann sig när vi jobbade i renskogen. Nu har vi skaffat en GPS puck och har en app i våra telefoner. Vi har också skaffat hundpejl till skotrarna. Är det bara GSM-täckning kan vi se på kartan exakt var alla är och det är också lätt att beskriva var man själv är. Det har underlättat mycket och fungerat jättebra i vinter, till exempel när vi driver renarna. Men det är också bra ur säkerhetssynpunkt, om det skulle hända något.

4 Modell för kunskapsöverföring framtagen i projekt Sájtte av Jåhkågasska Tjiellde, Sirges, Tuorpon och Udtja samebyar. 1. Företagsekonomi och administration Företagsregistrering, anskaffande av F-skatt, momsregistrering och andra praktiska saker vid företagsstart. Inventering av företagets specifika behov, exempelvis: ekonomiska kunskaper Entreprenörskap och binäringar anbudsförfaranden m.m. Insatser där företaget får hjälp att strukturera upp administrationen. 2. Samebyn och dess marker Lärdom om samebyns och sina egna marker Flyttleder Markpåverkan, som ex.vis avverkningar, gödsling, gruvnäring och vindkraft Beteskunskap Geografi och omvärldsbevakning kunskap om anläggningar, stugor och andra viktiga platser i den egna samebyn, men också hos närliggande samebyar Bakgrund och insyn i intrångshändelser 3. Styrelsearbete Deltagande på samebyns styrelsemöten för att kunna lära sig praktiskt styrelsearbete. Ta del av samebyns stadgar och skapa förståelse för samebyn som associationsform. Årsmötet vilken roll spelar det, och vilka ärenden behandlas där. Få insikt i rennäringslagen och hur denna påverkar samebyns arbete. Få inblick och kunskap i viktiga historiska beslut och hur dessa påverkar samebyns arbete idag. 4. Renen Renmärken Bete hur betar renen olika årstider Renens anatomi Renar i hägn tämja ren. Hur sköter man renen när man utfodrar, tämjer etc. Hur behandlar man djuren, överföring av traditionell kunskap i samband med tämjning. Ekonomi foder Vilken lagstiftning gäller som djurägare? Transport av ren, lagar och regler. Ny teknik hur kan man använda den i kombination med traditionell kunskap. Hundens betydelse i renskötselarbetet.

5 Modellen bygger på att man helt enkelt bestämmer sig för att överföra kunskap som man tycker är viktig, och att det sker under en bestämd tidsperiod. Exempel på aktiviteter Helikopterflygning över samebyns område för att få ett helhetsperspektiv och kunna relatera till viktiga platser för renskötselarbetet. Använda GPS, exempelvis efter de viktigaste samebyns flyttleder för att på sikt kunna följa flyttleden utan tekniken. Genomgång av viktiga intrångshändelser i samebyn och vilka konsekvenser dessa har medfört. Grunderna i renmärkeskunskap, sametingets bestämmelser och märkesregister, registrering, avregistrering. Vinterbeteskunskap, hur nysnö påverkar gammal snö ur betessynpunkt, var betet finns under olika årstider och var eventuella ersättningbeten kan finnas vid svåra betesår. Rovdjur spårning, skyddsjaktsbestämmelser m.m. Kontakt med länsstyrelsen för information om statens arbete med rovdjursfrågorna. Samling med helikopter vad händer vid olika tillvägagångssätt, förstå lotsens och helikopterns uppgift. GPS på ren hur man med hjälp av modern teknik kan följa konsekvenserna av olika händelser inom renhjorden, exempelvis vid rovdjursförekomst. Renens sjukdomar i vilt tillstånd och i samband med helutfodring. Sjukdomssymptom. Individmärkning, åldersbestämning och slaktuttag för att påverka hjorden positivt. Tillfälliga hagar placering och byggnation. Kalvning och kalvmärkning, bevakning under kalvningstid och vilka metoder man bör använda sig av vid samling till kalvmärkning. Slakt, avlivning och tillvaratagande av renen på traditionellt vis samt tillvara slöjdmaterial. Renens anatomi och hur renens matsmältning fungerar och påverkas vid naturbete och vid utfodring. Mediaträning för att kunna hantera media i olika sammanhang. Varje sameby anpassar innehåll och tidsåtgång efter sina individuella behov och förutsättningar.

6 Som renskötselföretagare behöver man ha kunskaper inom många områden. Förutom en bred kunskap om renen och samebyns marker behöver man känna till regler om bokföring, skatter och deklarationer. Det krävs också kunskap om samebyns historia, rennäringslagen och inte minst den ovärderliga traditionella kunskap som ligger till grund för dagens moderna renskötsel. Foldern visar en modell som ger förslag på hur man kan överföra kunskaper till unga eller nya renskötare. Modellen är framtagen i projekt Sájtte ( ) tillsammans med Jåhkågasska Tjiellde, Sirges, Tuorpon och Udtja samebyar. Vill du veta mer om mentorskapsmodellen kontakta Udtja sameby