Koncessionsansökan och konsekvensutredning för Kopperåvindpark,

Transkript

1 YTTRANDE Datum / 9 Dnr (anges vid skriftväxling) Sara Huss Naturvårdsverket Vallhallavägen STOCKHOLM Koncessionsansökan och konsekvensutredning för Kopperåvindpark, Meråker Norge. Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår att Norges vassdrags- och energidirektorat (NVE) avstyrker E.ON Wind Norway:s (Bolaget) ansökan om koncession om att bygga och driva Kopperå vindkraftpark i Meråker kommun. Redogörelse för ärendet Enligt Esbo konventionen finns krav på, att ett land ska informera grannländer och allmänhet om planerade verksamheter som kan orsaka miljöeffekter i det andra landet. Naturvårdsverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för delge svenska remissinstanser information och ansvarar för att sammanställa yttranden till Norge. Länsstyrelsen i Jämtlands län har den 16 augusti 2012 yttrat sig under meldingsprocessen för Kopperå Vindkraftpark. Länsstyrelsen framförde att koncessionsansökan behöver innehålla utförliga uppgifter om påverkan på rennäring, natur, turism och friluftsliv, boende och landskapsbild. Bland annat framförde Länsstyrelsen att inventering av fågelförekomster behövde genomföras samt utredningar för att klargöra eventuell påverkan på riksintresseområdena enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (1998:808) (MB), påverkan på det samiska kulturarvet och rennäringen och en redogörelse för hur eventuell hindermarkering påverkar landskapets värden och närboende i Sverige. Den 20 december 2013 skickades koncessionsansökan och konsekvensutredningen till Länsstyrelsen för yttrande. Länsstyrelsens yttrande ska vara Naturvårdsverket tillhanda senast den 25 mars 2014.

2 2 Ansökan Bolaget har hos NVE i Norge lämnat in en ansökan om koncession med tillhörande konsekvensutredning för Kopperå vindkraftpark i Meråker kommun. Vindkraftparken planeras, ca 800m från svenska gränsen, längs en 8 km lång sträckning mot Sverige. Vindkraftverken planeras få en effekt mellan 2-5 MW och i konsekvensutredningen har Bolaget utgått från en situation med 50 vindkraftverk och 150 MW installerad effekt. Ansökan gäller dock maximalt 90 vindkraftverk och totalt 180 MW installerad effekt. Vindkraftverkens totalhöjd i exempellayout uppgår till 150 m och kommer att markeras med högintensiv hinderbelysning. Aktuellt område, i anslutning till planerad vindkraftpark, är på svensk sida utpekad som riksintresse för rennäring och för turism och friluftsliv, enligt 3 kap. 2 och 5 MB. Planerat vindkraftområde angränsar även till fjällområde på svensk sida som har särskilt skydd enligt 4 kap. 5 MB. Svensk lagstiftning Enligt 2 kap. 6 första stycket MB ska för verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Av 3 kap. 5 MB framgår att mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Enligt 3 kap. MB ska mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Enligt 4 kap 2 framgår att fjällvärden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Enligt 4 kap. 5 MB får inom fjällområdena Långfjället-Rogen, Sylarna-Helags, Skäckerfjällen m.m. får bebyggelse eller anläggningar endast komma till stånd om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet.

3 3 I Rådets direktiv 2009/147/EG (EU:s fågeldirektiv) om bevarande av vilda fåglar finns regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU. Skyddet gäller för såväl fåglarna som deras ägg, reden och boplatser. I artskyddsförordningen (2007:845) finns bland annat bestämmelser om fridlysning av växter och djur. I vissa fall kan det krävas dispens från artskyddsförordningen när det inte finns någon annan lämplig lösning, om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Länsstyrelsens inriktningsdokument Länsstyrelsen i Jämtlands län har arbetat fram strategier för att leva upp till svensk lagstiftning samt nå politiska mål när det gäller energiförsörjning och hållbar utveckling. Strategierna är samlade i Länsstyrelsens vindkraftpolicy, regionala miljömålet Storslagen fjällmiljö samt i den Regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län. Samtliga dokument ställer sig negativ mot en utbyggnad av vindkraft i fjällmiljö till förmån för hållbar turismutveckling, rennäringen och värdet av orörd natur och kulturmiljöer. Koncessionsansökan och konsekvensutredningen Länsstyrelsen i Jämtlands län konstaterarar att koncessionsansökan och konsekvensutredningen genomgående behandlar påverkan av vindkraftparken på norska sidan och att de utredningar Länsstyrelsen yttrat sig om i meldingsprocessen, till stor del, inte har utförts och inarbetats i ansökningshandlingarna. Länsstyrelsen anser att underlagsmaterialet är bristfälligt och medför dels att, Länsstyrelsen inte kan lämna ett yttrande som baseras på den faktiska situationen när det gäller påverkan på områdets värden, och dels att trovärdigheten och förankringen lokalt kan minska. Enligt Länsstyrelsens mening är det mycket viktigt att objektivt beskriva den påverkan Kopperå vindkraftpark kan orsaka på svenska intressen. Länsstyrelsen anser att det är olyckligt att efterfrågade utredningar och inventeringar inte genomförts och inarbetats i koncessionsansökan eller konsekvensutredningen. Men med utgångspunkt från den kunskap som Länsstyrelsen har om områdets biologiska förhållanden, landskapets värde och turismens utveckling i västra Jämtland anser Länsstyrelsen inte att kompletteringar kan ändra lokaliseringens lämplighet, och att en begäran om kompletteringar i detta avseende inte är nödvändig. Vindkraft i Jämtlands län Jämtlands län är ett stort län som upptar ca 12 % av Sveriges yta. Länet har en varierande natur med fjäll i väster och skogslandskap med insjöar i öster. För närvarande är 144 vindkraftverk under uppbyggnad i länet och det finns tillstånd till att bygga 304 stycken

4 4 vindkraftverk. Samråd för byggnation av ytterligare ca 400 vindkraftverk pågår hos Länsstyrelsen. Samtliga dessa, förutom en etablering om 30 vindkraftverk i ett förfjällsområde, är lokaliserade till skogslandskapet. För närvarande levererar 127 vindkraftverk i Jämtlands län energi till svenska stamnätet. Trenden i utbyggnaden är ett resultat av Länsstyrelsens aktiva arbete med att bevara skönhetsvärdena i fjällen genom att styra utbyggnad av vindkraft från fjällområden. Rennäring Kalls sameby är den sameby som på svenska sidan angränsar till Kopperå Vindkraftpark. Samebyn har under lång tid känt sig hårt trängda av den intensiva turism som finns i västra Jämtlands län, och samebyn har, på grund av detta, fått dra sig tillbaka från de östra och södra delarna av sitt betesområde. I dag använder samebyn fjällområdena Storlien-Duved-Åre, året runt, och har inte som andra samebyar i Sverige möjlighet till vinterbete i skogslandet. Samebyns högsta tillåtna renantal är 2500 renar men enligt 2013 års renräkning hade man enbart 1380 renar. Kalls sameby ser idag ingen möjlighet till att öka renantalet till det högsta tillåtna på grund av deras trängda situation. I anslutning till Kopperå vindkraftpark har Kalls sameby traditionellt sina renar på senhösten och in i februari månad. Samebyns erfarenhet av turistisk aktivitet är att renarna trängs undan och söker sig till områden som ligger utanför samebyns betesområden. Renskötarna får ständigt passa renarna för att de inte ska sammanblandas med andra renar eller göra intrång i andra betesområden. Rovdjurssituationen inom deras betesområde medför att renskötarna inte har någon plats att ge renarna den betesro som är en förutsättning för god renskötsel i traditionell mening. Kunskap och Domar om rennäring och vindkraft i Sverige Vindkraftsanläggningar medför en koncentration av vägar, transformatorstationer och kraftledningar inom ett litet område. Forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har i forskningsrapporten Renar och Vindkraft- Studie från anläggning av två vindkraftparker i Malå sameby, Vindval Rapport 6564, visat att renar undviker områden med den här typen av etableringar med upp till 12 km. Redan relativt små vindkraftparker med 8-10 vindkraftverk visar på en betydande påverkan på renarnas användning av området. I en prejudicerande dom i Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) (M ) om etablering av Björkhöjden/Björkvattnets vindkraftpark, inom Jinjevaerie samebys vinterbetesmarker, behandlades frågan om huruvida vindkraften medför undvikelseffekter på renar. I förhör och utlåtanden om forskningsläget om regional och lång-

5 5 siktig påverkan på ren framkom att vindkraftparker kan ge upphov till undvikelseffekter på betydande avstånd från planerad vindkraftpark. Domstolen dömde med utgångspunkt av detta till ett skyddsavstånd till 5 km mellan rennäringens intresseområde till närmaste vindkraftverk. Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Jämtlands län lämnade tillstånd, 2009, till vindkraftparkerna Stamåsen (dnr ) och Mörttjärnberget (dnr ). Under uppförandet av vindparkerna har studier bedrivits av hur renar påverkas och hur renskötarnas arbetssituation förändrats under perioden. Utredningen visar på att störningar har varit som störst vid kraftledningsbyggen. Störningszonen har däremot varit svår att uppskatta men antas variera beroende på vilka aktiviteter som pågår. Vid anläggande av vindparken har noterats att renarna spridits över ett stort område. Till följd av undvikelseffekter och spridning av renhjordarna har renskötarnas arbetsbelastning ökat. Under perioden oktober till mitten av april har så mycket som 80 % fler arbetsdagar lagts ned på renskötsel, jämfört med samma tid året innan. Under samlingsperioder har det även funnit behov av stödutfodring. Som en följd av detta ser renskötarna att etableringen av vindparken medfört minskad flexibilitet, minskad lönsamhet och en ökning av antal påkörda renar. Med beaktan av den forskning som tagits fram i Sverige och de skyddsavstånd som tillämpas vid tillståndsprövning av vindkraftanläggningar anser Länsstyrelsen, att en etablering av Kopperå vindkraftpark medför att Kalls sameby förlorar viktiga betesmarker i gränstrakterna till Norge och sammanblandning av renar med angränsande samebyar ökar. Dessutom tillkommer ökad arbetsbelastning, minskad lönsamhet och ökad risk för konflikter inom samebyn och mellan angränsande samebyar. En förlust av renbetesmarker för Kalls sameby, som redan har begränsat område för bete, kan medföra betydande konsekvenser för deras bedrivande av traditionell rennäring. Landskapsbildspåverkan Den visuella landskapsbildspåverkan i fjällmiljö blir väldigt påfallande då ingen skog kan skymma vindkraftverken för betraktaren. I fjällmiljö vistas betraktaren högt i terrängen där synfältet kan innefatta milsvida vidder. Ur ett turistiskt perspektiv finns en förväntan om att upplevelsen i fjällmiljö ska vara relativt opåverkad och fri från störande visuella inslag. Detta inbegriper fria vyer och djupa perspektiv. Länsstyrelsen menar att en vindkraftanläggning i fjällmiljö motverkar detta och blir väldigt dominerande i landskapet. Viktigt är även att beakta att med hinderbelysning sträcker sig den visuella påverkan än längre och dominerar synfälten även under väderförhållanden som annars är visuellt begränsande.

6 6 Naturvärden Länsstyrelsen har till viss del genomfört egna inventeringar av järv och dubbelbeckasin, men när det gäller övriga fågelförekomster baseras Länsstyrelsens kunskap på information från lokala ornitologer och från Projekt Jaktfalk. Det innebär att varken Länsstyrelsen eller lokala företrädare har en heltäckande bild av rovdjur eller fåglar i närområde till Kopperå vindkraftpark. När det gäller järv har Länsstyrelsen kännedom om en järvföryngringslokal på den svenska sidan, ca en mil från riksgränsen, samt en föryngringslokal några kilometer in i Norge. Denna lokal är belägen i det föreslagna vindparksområdet. Länsstyrelsens, och även Sveriges mål med järvförvaltningen är att järvstammen ska öka, och att den ska återkolonisera skogsområdet öster och söder om fjällkedjan. Ett mål är också att den ska ha en jämnare utbredning i fjällen. I området i fråga är populationen glesare än i områden i Härjedalen och i Frostviksfjällen, i norra Jämtland, och målet är att fler järvar ska etablera sig. Järven är under dess yngelperiod bunden till en eller flera lyeplatser där den föder upp sina ungar. Det är oklart hur dessa förhåller sig till exploateringen och vilken effekt en eventuell byggnation skulle ha på reproduktionen. En vindkraftsetablering i föryngringsområdet kan påverka en föryngrande järvhona och hennes ungar negativt. Kring trakterna av Storlien finns flera kända spelplatser av dubbelbeckasin. Sverige har ett utpekat ansvar för dubbelbeckasinens bevarande, då ca 90 % av EU:s bestånd bedöms häcka i Sverige. Arten är särskilt utsatt när det gäller vindkraftetableringar och den är rödlistad i kategorin Nära hotad enligt den svenska rödlistan som tagits fram, på uppdrag av Naturvårdsverket, av Art Databanken vid SLU. Enligt FN:s 2010-mål ska förlusten av biologisk mångfald minska. En rad indikationer för att mäta måluppfyllelsen har tagits fram och en av dessa är ett s.k. rödlisteindex. Arten finns med i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, och omfattas även av artskyddsförordningen (2007:845), där den uppfyller kriterier för särskild hänsyn. Länsstyrelsen förordar att en skyddszon mellan spelplats och närmaste vindkraftverk ska uppgå till minst 1 km. På den svenska sidan har Länsstyrelsen kännedom om att jaktfalk häckar ca 2,5 km från närmsta vindkraftverk. Arten finns med i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, om bevarande av vilda fåglar och direktivet innehåller regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU. Skyddet gäller för såväl fåglarna som deras ägg, reden och boplatser. Jaktfalken klassas även som Sårbar i den svenska rödlistan. I artskyddsförordningen (2007:845) uppfyller jaktfalken kriterier för särskild hänsyn. I Sverige finns ca 120 par. Länsstyrelsen förordar

7 7 att avståndet mellan närmaste boplats och vindkraftverk ska uppgå till minst 3 km. Enligt Länsstyrelsens uppgifter finns eventuellt ett kungsörnrevir söder om E14, mellan Storvallen och Steinfjellet. Boplatser och revirets utbredning är inte dokumenterade utan behöver undersökas vidare för att säkerställa ett skyddsavstånd om vindkraftparken uppförs. Kungsörnen är i Art Databankens rödlista kategoriserad som Nära hotad och omfattas av artskyddsförordningen. Den är, i likhet med jaktfalk, även upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1. I en prejudicerande Dom i Mark- och miljööverdomstolen (M , ) ska avståndet mellan närmaste vindkraftverk och boplats för kungsörn uppgå till minst 2 km. Sveriges ornitologiska förening (SOF) förordar däremot att ett skyddsavstånd ska uppgå till minst 3 km mellan närmaste kungsörnsrevir och vindkraftverk. När det gäller Fjällvråk har Länsstyrelsen kännedom om en boplats vid Skurdalsporten på gränsen till Norge. Det finns även uppgifter om boplatser i närheten av Tjuvbodklumpen och Skurdalshöjden ca 1-1,5 km från norska gränsen. Fjällvråk är även upptagen i Art Databankens rödlista som Nära hotad och omfattas även av artskyddsförordningen(2007:845). Ett avstånd på minst 2 km från boplats till närmsta vindkraftverk ska tillämpas i Sverige enligt samma prejudicerande Dom som anges ovan (M , ). Turismindustrin och regionalpolitiska stöd I syfte att klart markera fjällkedjans attraktionskraft både sommarsom vintertid prioriterade Länsstyrelsen i Jämtlands län redan i början av 1970-talet fjällkedjan som primärt område för rekreation. I dag har turism- och besöksnäringen i Jämtlands fjällkedja vuxit sig stor och utgör i särklass länets viktigaste basindustri. Länsstyrelsen i Jämtland har beviljat regionalpolitiskt stöd till ett stort antal investeringar i såväl vinter- som sommarturism. Under åren har ca 500 mnkr beviljats i regionalpolitiskt företagsstöd till investeringar på totalt mnkr, till i huvudsak alpin vinterturism, vilket utgör ca 50 % av tillgängliga medel i Jämtlands län. För Länsstyrelsen har det alltid varit viktigt att stödgivning till satsningar i fjällvärden inte ska konkurera med fjällens skönhetsvärden, biologiska mångfald eller verka mot förutsättningarna för rennäringens bedrivande. Turismen har gamla anor i länet. Storlienområdet kan klassificeras som Sveriges allra första turismområde. Sedan tidigt 1900-tal då turismen i och med järnvägens dragning västerut skapade möjligheter till avsevärda investeringar. Storliens Högfjällshotell byggdes och så småningom kom liftanläggningar på plats. Vidare skapades möjligheter att komma ut på fjällen i betydande omfattning såväl

8 8 mot norska gränsen, som söderut i riktning mot Storulvån, Blåhammaren och Sylarna, vilka är några av Svenska Turism föreningens (STF) anläggningar i Jämtlandsfjällen. Länsstyrelsen bedömer att området runt Storlien och söderut mot Härjedalen är mycket viktigt både för sommar- och vinterturismen i Jämtlands län. I både Storlien och i STF:s turiststation på Sylarna finns planer på större investeringar. I Sylarna planeras en helt ny modern Sylstation för dryga hundra miljoner kronor. Planer finns också på bildande av en nationalpark runt Sylarna-Helags-Vålådalen i riktning söderut. Ärendet bereds just nu på Länsstyrelsen i Jämtland och på Naturvårdsverket. Av siktanalysen framgår att vindkraftparken blir synlig långt in i den planerade nationalparken. Dessa områden tillhör de mest populära vandringsstråken i Jämtlandsfjällen med mycket hög besöksfrekvens av turister. Bolaget har inte redovisat hur en vindkraftpark kan påverka upplevelsevärdena i den blivande nationalparken. De har inte heller redovisat vilka konsekvenser den kan få på turismen i västra Jämtlandsfjällen. En obruten fjällnatur är en avgörande förutsättning för dessa investeringars trovärdighet. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att uppförande av Kopperå vindkraftpark, i direkt närhet av området, har stor betydelse för besöksnäringen då den ger en karaktärsförändring och påverkan på landskapsbilden som inte går att återställa och som har en alltför stark negativ påverkan på gästernas upplevelser. Länsstyrelsen menar att vindkraft i fjällmiljö negativt påverkar områdets utvecklingsmöjligheter och är mycket konfliktfylld ur ett regionalpolitiskt perspektiv. Länsstyrelsens sammanfattande synpunkter Fjällområdena utgör konfliktområden inom flera aspekter. Markanvändningen är ytterst känslig för ingrepp samtidigt som trycket på exploatering är stor. Naturvärdena är många och sedvanerätten för samebyarna är stark. Länsstyrelsen i Jämtland har därför aktivt arbetat för en hållbar utveckling inom fjällvärden där hög grad av ursprunglighet ska kunna samexistera med turism och rennäring. Vindkraftetableringar i fjällmiljö medför att den visuella påverkan blir mycket påfallande på flera mils avstånd, eftersom vindkraftverken placeras högt i terrängen och ingen skog skymmer synintrycken. Länsstyrelsen i Jämtlands län har därför aktivt arbetat för att styra utbyggnaden av vindkraft från fjällmiljöer till skogslandskapet. Vindkraftutbyggnad i Jämtland sker idag i skogslandskapet där vindförhållanden är bra men konfliktområdena mindre.

9 9 Länsstyrelsen anser att Kopperå vindkraftpark medför stora konsekvenser på förutsättningarna för Kalls sameby att bedriva traditionell renskötsel. Erfarenheter och forskning visar på betydande inverkningar vid byggnation och drift av en vindkraftanläggning på renarnas användning av angränsande betesområden. Kalls sameby som redan är hårt trängda kan få svårt att fortsatt bedriva traditionell rennäring. Med utgångspunkt från den kunskap Länsstyrelsen har om området och den erfarenhet som Länsstyrelsen har gällande utbyggnad och drift av andra vindkraftetableringar bedömer Länsstyrelsen att lokaliseringen är olämplig enligt 2 kap. 6 MB. Länsstyrelsen är inte heller av den uppfattningen att vindkraftintresset i Norge väger tyngre än riksintresseutpekandena och nationella skydden i 3 kap. 2 och 5 och 4 kap. MB. Länsstyrelsen föreslår med stöd av detta att NVE ska avstyrka Bolagets ansökan om byggnation och drift av Kopperå vindkraftpark längs svenska fjällkedjan. Beslut i detta ärende har fattats av t.f. länsråd Bengt-Åke Strömquist efter föredragning av miljöskyddshandläggare Sara Huss. I den slutliga handläggningen deltog även enhetschef Marina Wallén Mattsson. Bengt-Åke Strömquist T.f. Länsråd Sara Huss Miljöskyddshandläggare Bilaga: Länsstyrelsen i Jämtlands läns yttrande, , angående förslag på utredningsprogram för Kopperå Vindkraftpark, Norge Kopia till: Åre kommun