NATUR. VÅRDS ^ VERKETö. Julia Taylor Tel: julia. SKRIVELSE Ärendenr: NV

Transkript

1 1(5) NATUR VÅRDS ^ VERKETö SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Julia Taylor Tel: julia. SKRIVELSE Ärendenr: NV Esbosamordnaren Naturvårdsverket Stockholm Naturvårdsverkets kommentarer enligt 1991 års Esbokonvention över miljökonsekvensbeskrivningen avseende vindkraftsprojektet i Kopperå, Meråkers kommune (Esboärende nr. NV ) Naturvårdsverket bedömer att vindkraftsparken riskerar att påverka fågel- och djurliv, friluftsliv, turism och andra naturvärden inom ett stort område på båda sidorna av riksgränsen. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar emellertid en beskrivning av projektets effekter på den svenska sidan. Den uppfyller därmed inte de krav som ställs på projekt som riskerar gränsöverskridande effekter och är inte heller förenlig med ickediskrimineringsprincipen i den nordiska miljöskyddskonventionen, som gäller som lag i Norge (lov om gjennomforing i norske rett av miljovemkonvensjon mel lom Norge, Danmark, Finland og Sverige undertegnet 19 februar 1974). Mot denna bakgrund anser Naturvårdsverket att miljökonsekvensbeskrivningen inte kan godtas. Naturvårdsverket vill vidare fasta Norges vassdrags- og energidirektorats uppmärksamhet på en planerad och foreslagen nationalpark i området Sylama- Vålådalen (se bilaga 1). Utifrån det begränsade underlag som fmns att tillgå i ärendet bedömer Naturvårdsverket att vindkraftsparken i Kopperå riskerar att påverka den planerade nationalparken negativt. Naturvårdsverkets inställning är att vindkraftsprojektet inte får äventyra den planerade nationalparken och de värden som den avser att skydda. Naturvårdsverket är vidare av uppfattningen att vindkraftsparken inte far medföra negativa effekter på de gemensamma populationer av bl.a. järv, fjälluggla, jaktfalk, kungsöm och dubbelbeckasin som delas av Sverige och Norge på ett sätt som strider mot direktiven 92/43/EEG (art- och habitatdirektivet) och 2009/147/EG (fågeldirektivet). BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW. NATURVÄRDS VERKET. SE

2 NATURVÄRDSVERKET 2(5) Vi utvecklar de närmare skälen for vår bedömning nedan. Känslig natur och en planerad nationalpark En förutsättning for att miljökonsekvensbeskrivningen ska kunna godtas i ärendet är att den beskriver vindkraftsparkens samtliga direkta och indirekt effekter, även de som riskerar att uppkomma på den svenska sidan av gränsen. Det följer av 1991 års Esbokonvention och direktiv 85/337/EEG (MKB-direktivet), som inte begränsar minimikraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla till de effekter som riskerar att uppkomma i projektstaten. Det vinner även stöd av den nordiska miljöskyddskonventionen som ställer krav på att en störning som vindkraftsparken medför på den svenska sidan ska likställas med en stöming på den norska sidan. När det gäller de områden som skyddas enligt svensk lagstiftning så måste underlaget dessutom belysa hur projektet kommer att påverka de värden som skyddas. Naturvårdsverket väljer att lyfta fram nedan områden av särskild betydelse för prövningen. Vi ber att få hänvisa till länsstyrelsen i frågor som rör rennäringen. Förslagna nationalparken Sylarna- Vålådalen (Helags området) Sveriges nationalparker är en viktig del av Sveriges skyddade natur. Syftet med en nationalpark är att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick (7 kap. 1 miljöbalken). Nationalparkerna ska utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd, men de ska också vara natursköna eller särpräglade miljöer som kan ge starka naturupplevelser. De ska ha höga naturvärden och kunna skyddas effektivt och samtidigt kunna nyttjas för forskning, friluftsliv och turism utan att naturvärdena skadas.'avsikten är också att stimulera och underlätta for människor att komma ut i skog och mark. Nationalparkerna är således Sveriges mest skyddsvärda områden. Naturvårdsverket har i den beslutade nationalparksplanen från 2008 (ISBN ) föreslagit att området Vålådalen-Sylama kan bli en nationalpark. Området är också prioriterat i det fortsatta arbetet och under gjordes en förstudie inför beslut om att påbörja en nationalparksbildning. Den föreslagna nationalparken är belägen i den centrala delen av länets fjällvärld. Den gränsar mot Norge i väster och omfattar ungefär ett område som är knappt sex gånger fyra mil stort (se bilaga 1). Området innehåller ett varierat fjäll och fjällnära landskap med mycket höga naturvärden. Terrängformema är storslagna och innehåller geologiska former av stort intresse. 1 Vålådalen ger kombinationen av barrskogar och Qäll en vacker vildmarkskaraktär. Området har ett etablerat friluftsliv, ett väl utvecklat nät av leder och övemattningsstugor och är lätt att nå via vägar och jämväg. Området inrymmer de klassiska turistanläggningama Sylamas, Helags, Blåhammarens och Storulvåns Qällstationer. Vålådalens fjällstation är belägen strax utanför området. Förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv tillgodoses genom ett väl utvecklat nät av statliga sommar- och vinterleder samt Svenska Turistföreningens övemattningsstugor och fjällstationer. Lederna inom triangeln i Storulvån- ' Kriterierna for nationalparker i Sverige följer den Intemationella naturvårdsunionens (lucn) kriterier for nationalparker, men är i Sverige något utförligare.

3 NATURVÄRDSVERKET 3(5) Blåhammaren-Sylama är klassiska och hör till de mest frekventerade i de svenska fjällen. 1 stort sett hela området användsför jakt och fiske. Av synlighetsanalysen" framgår att mellan vindkraftsverk kommer att bli synliga på flera håll långt in i den planerade nationalparken, bl.a. i trakterna kring Stomlvån- Blåhammaren-Snasahögama. Dessa områden tillhör de mest populära vandringsstråken i JämtlandsQällen, och har en hög besöksfrekvens av turister. Naturvårdsverket bedömer att en större vindkraftspark som blir synlig från de höglänta och, utifrån friluftslivet och turismen, attraktiva delama av den blivande nationalparken riskerar att påverka den visuella upplevelsen av orördhet i området och medföra att målen för upplevelsevärdena i nationalparken inte blir uppnådda. Nationalparksområdet kan då behöva begränsas eller modifieras. Naturvårdsverket kan emellertid inte fullt ut bedöma hur vindkraftsparken kommer att påverka området och det pågående nationalparksarbetet då underlaget är för begränsat. Synlighetanalysen som presenteras i ansökan täcker inte hela området för den planerade nationalparken. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar dessutom en beskrivning av hur vindkraftsverken kommer påverka upplevelsevärdena och turismen i den blivande nationalparken, t.ex. i de populära områdena Storalvån-Blåhammaren. Då underlagen bedöms vara nödvändiga för att kunna bedöma direkta och indirekta effekter av vindkraftsprojektet kan Naturvårdsverket inte godta miljökonsekvensbeskrivningen. Landskapsbildskydd och riksintressen Området kring Storlien med omgivningar, som ligger i direkt anslutning till riksgränsen, och området kring Annsjön är utpekade som områden med s.k. landskapsbildskydd. Det är framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapen som man vill skydda. För varje landskapsbildsskyddsområde finns ett beslut om föreskrifter, regler, som kan innebära att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Fjällområdet på svensk sida är dessutom utpekat som riksintresse för obrutet fjäll, riksintresse för naturvård och riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken, där den sistnämnda syftar till att turismen och det rörliga friluftslivet så långt det är möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- och kulturmiljön ur den aspekten. Vidare är fjällvärden från Transtrandsfjällen söder om Treriksröset och Qällområdena Långfjället-Rigen, Sylama-Helags, Sträckfjällen m.fl. utpekade i sin helhet som riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar i dessa delar en beskrivning av hur dessa områden och framförallt de värden som den svenska lagstiftningen på olika sätt avser att skydda beaktats och riskerar att påverkas av en eventuell etablering av vindkraftsparken. Utan en sådan beskrivning kan Naturvårdsverket inte godta m i Ij ökonsekvensbeskri vn ingen. Konsekvensutredning ia«öfrä:a/7, , s. 52

4 NATURVÄRDSVERKET 4(5) Järv och fåglar Som ovan angetts är en förutsättning för att miljökonsekvensbeskrivningen ska kunna godtas i ärendet att den beskriver vindkraftsparkens samtliga direkta och indirekt effekter, även de som riskerar att uppkomma på den svenska sidan. När det gäller de djur som skyddas av unionsrättslig lagstiftning så måste underlaget dessutom belysa hur projektet kommer att påverka de populationer som delas av både Sverige och Norge. Naturvårdsverket väljer att lyfta fram följande djurarter av särskild betydelse för prövningen. Järv ingår i bilaga 2 och 4 till direktiv 92/43/EEG (habitatdirektivet) och är listad som sårbar (VU) i Sveriges nationella rödlista. Järven anses stömingskänslig under lyeperioden och undviker i stor utsträckning områden som regelbundet besöks av människor. Man har även sett att järven föredrar avlägsna, höglänta områden, med avsaknad av mänskliga strukturer, såsom exempelvis vägar. Eventuella konsekvenser av ökad mänsklig närvaro och mänskliga strukturer inkluderar bortträngning och habitatfragmentering. Då järv har bekräftats förekomma i influensområdet för vindkraftsparken anser Naturvårdsverket att en inventering av järv och lyor även bör omfatta berörda områden i Sverige. För att miljökonsekvensbeskrivningen i denna del ska kunna godtas bör den dessutom beskriva vindkraftsparkens effekter på järvpopulationen, som delas av Norge och Sverige. Fjällugglan ingår i bilaga 1 till direktiv 2009/147/EG (fågeldirektivet) och är listad som akut hotad (CR) i Sveriges nationella rödlista. Sverige och Norge delar populationen av fjällugglor, vilket innebär att ländema även delar ansvar för denna. I Sverige häckar arten sällsynt till sparsamt från Dalama till Tome lappmark och därtill oregelbundet och endast under gnagarår. På grund av bristande kunskap är det i dagsläget osäkert hur fjällugglan påverkas av vindkraft. Naturvårdsverket utgår emellertid från att riskmomentet är större för fjällugglan än för andra ugglearter då flygmönster och habitat skiljer sig relativt mycket mellan denna och skogslevande arter av uggla. Vad som däremot är känt är att arten är mycket stömingskänslig och detta, i kombination med den ökade mänskliga närvaro som en vindkraftsetablering innebär, riskerar därför att ge konsekvenser för arten på nationell nivå på båda sidor av gränsen. Det är känt att arten häckar inne i projektområdet på den norska sidan. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar en beskrivning av förekomsten av fjälluggla på den svenska sidan av gränsen. Med tanke på dess stömingskänslighet och status i nationella rödlistan bedömer Naturvårdsverket att det är angeläget att arten inventeras även i Sverige och att eventuella direkta och indirekta effekter utreds. Jaktfalk ingår i bilaga 1 till fågeldirektivet och är listad som sårbar (VU) i Sveriges nationella rödlista. Arten är dels känslig för kollisioner med vindkraftverk, men även stömingskänslig framförallt under häckningstid. Av den anledningen förordas ett buffertområde på minst 3 km mellan vindkraftverk och boplatser för jaktfalk. Detta buffertområde inkluderar även altemativa boplatser för jaktfalk. Det är sedan tidigare känt att arten förekommer inom influensområdet för vindkraftsparken. Länsstyrelsen i Jämtland har i sitt yttrande (dnr ) framfört uppgifter om en

5 NATURVÅRDSVERKET 5(5) känd häckningsplats ca 2,5 km från närmsta vindkraftverk. Då hittills genomförda inventeringar tycks vara fokuserade till den norska sidan av gränsen, är det angeläget att även undersöka förekomst och eventuell påverkan av den planerade vindkraftsparken på jaktfalkspopulationen på den svenska sidan av gränsen. Dubbelbeckasin ingår i bilaga 1 till fågeldirektivet och är listad som nära hotad (NT) i Sveriges nationella rödlista. Arten anges i miljökonsekvensbeskrivningen potentiellt kunna häcka innanför projektområdet, vilket är sannolikt då de västra Jämtlandsfjällen är kärnområden för den svenska populationen av dubbelbeckasin, som häckar på flera platser kring bl.a. Storlien. Mot denna bakgrund bedömer vi att en förutsättning för att kunna godta miljökonsekvensbeskrivningen är att denna kompletteras med en spelplatsinventering av dubbelbeckasinen, som innefattar berörda delar av Sverige. Kungsörnen finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektiv och är klassad som nära hotad (NT) i den nationella rödlistan. Arten anges förekomma inom projektområdet och det anges även troligt att delar av projektområdet ligger inom kungsömsrevir. Då revir och boplatser inte undersökts i berörda delar av Sverige, bedömer Naturvårdsverket att det är nödvändigt att detta görs och att eventuella boplatser samt områden med höga (fler än fem exemplar) koncentrationer med kungsöm omfattas av skyddszoner på 2-3 km. Vid placering av enskilda verk bör särskild hänsyn tas inom eller i nära anslutning till höjdryggar, klippbranter och sluttningar för att förebygga, hindra eller motverka stöming eller skada på kungsöm. Vi anser vidare att byggnation eller förstärkning av vägar och ledningsdragningar inte bör förekomma inom dessa skyddszoner och att detta bör utformas som ett villkor för verksamheten. Beslut om detta yttrande har fattats av avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit sektionschefen EvaLinda Sederholm, miljöjuristen Cecilia Ångström och handläggama Anna von Sydow och Julia Taylor, den sistnämnda föredragande. ia Taylor Bilaga 1. Karta över den planerade nationalparken Sylama-Vålådalen

6 Teckenförklaring _I Förslag till nationalpark (förstudie januari 2013) Vålådalens naturreservat (övriga reservat har grön gräns) km Skala (A3) 1: Topografiska webkartan Lantmäteriet N A