Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm

Transkript

1 Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm

2

3 Bedömning av inventeringsbehov av huggorm vid den planerade vindkraftanläggningen Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Johan Lindberg, Enetjärn Natur AB på uppdrag av Brattberget Vindkraft AB Bakgrund Länsstyrelsen i Norrbottens län har särskilt efterfrågat en analys och beskrivning av hur arten huggorm kan komma att påverkas av en vindkraftetablering vid Brattberget. Enetjärn Natur AB har därför särskilt analyserat platsens förutsättningar och försökt förutse påverkan på arten. Någon riktad inventering har inte genomförts, utan syftet är i första hand att utvärdera behovet av en sådan inventering. Kort om huggormen Huggormar finns i princip hela landet, utom längst upp i norr. Ofta brukar fler huggormar observeras i skärgårdar än på andra ställen. Det kan bero på att de är lättare att hitta i det skoglösa landskapet, men det kan också vara en effekt av att fler människor rör sig i dessa områden. Tillgången på sork, som är huggormens huvudsakliga föda, spelar säkerligen också en stor roll. Huggormar övervintrar på tjälfritt djup i någon form av hålighet under marken. Utseendet på håligheten kan variera, men stenig-blockig terräng kan hysa goda förutsättningar för en övervintringsplats. De lämnar vinterboningen under vårvintern, (mars-) april. Omedelbart efter att de lämnat sin vinterplats är de oftast slöa och intar inte någon föda, vilket de ofta gör först efter parningstiden ( Sydsluttningar bedöms i detta fall vara mer intressanta, eftersom de tinar fram tidigare under våren och ormarna är beroende av vårsolen för att kunna sola och hålla en hög kroppsvärme. Efter denna period ömsar hanarna skinn och därefter parar de sig under (april-) maj (Cedhagen och Nilsson 1981). Först efter fortplantningen vandrar de till sina egentliga näringsrevir, där de i regel lever ensamma. Huggormar är skickliga klättrare och simmare. Under sensommaren/hösten (augusti-september) föder honan ungarna. De har en förhållandevis sen könsmognad. Hanen blir könsmogen vid ca 3,5-4 års ålder, medan honan blir könsmogen vid 4-6 års ålder. Den sena könsmognaden vägs dock till viss del upp av att en hona kan föda ganska många ungar 4-20 stycken ( 1 (4)

4 Huggormsförekomst vid projektområdet Under naturvärdesinventeringen 2012 utfördes inte någon riktad insats mot just arten huggorm. I samband med inventeringen påträffades dock en individ vid Brattbergets sydsluttning. Enstaka Individer av huggorm kan säkerligen påträffas inom hela projektområdet, men Brattbergets sydsluttning bedöms vara den mest intressanta miljön av ett flertal anledningar. Bild 1. Huggorm påträffad vid Brattbergets sydsluttning i samband med naturvärdesinventering En anledning är att det just är en sydsluttning som därmed får mycket sol och värme. Under våren försvinner snön snabbare och det finns solbelysta snöfria ytor för huggormen. Det bedöms vara det mest solbelysta partiet av projektområdet. Markstrukturer som lämpar sig för övervintring bedöms framförallt finnas närmare toppen av berget och i dess brantaste partier. Av naturvärdesinventeringen kan det utläsas att: små partier med berg i dagen i form av klippor, hällmark och lodytor finns utmed de brantaste delarna av Brattbergets nord- och sydtopp. Inventeringsområdet uppvisar en varierad blockighet med i huvudsak normalblockiga till blockfattiga områden, med undantag av mindre storblockiga partier i Brattbergets branter. 2 (4)

5 Den bild som förmedlas i ovanstående stycke förstärks av det stora antal fotografier som tagits i samband med naturinventeringen. Området i övrigt är till stora delar blockfattigt och de mest uppenbara potentiella övervintringsplatserna är därför knutna till sydsluttningen av Brattberget. Områdets karaktär med stora avverkade ytor och/eller ungskogar innebär dock att det finns stora möjligheter för huggormen att vistas och födosöka på många olika platser inom projektområdet. Påverkan på huggorm Risken för negativa konsekvenser för arten bedöms främst vara knuten till om lämpliga övervintringsplatser förstörs i samband med anläggning av infrastruktur inom projektområdet. Bedömning av inventeringsbehov Den förhållandevis begränsade markarealen som ianspråktas av vindkraftanläggningen bedöms inte påverka huggormens möjligheter till födosök och reproduktion inom och i anslutning till projektområdet. Anläggningsarbetena bedöms inte heller medföra annat än marginella risker för att enskilda individer skulle förolyckas. Däremot kan vägnät och uppställningsplatser utgöra nya solplatser för huggormen. Detta skulle indirekt kunna innebära att ormar förolyckas genom anläggningstrafik. Den preliminära väglayouten, som i stor utsträckning återfinns på norra sidan av Brattberget, bedöms dock inte medföra större risker än andra anlagda skogsbilvägar. När det gäller övervintringsplatserna så bedöms det för arten vara angeläget att undvika anläggningsarbeten vid Brattbergets sydbranter, där det finns blockigare och stenigare terräng. Om detta är möjligt bedöms de på förhand mest uppenbart lämpliga övervintringsplatserna för huggorm inte påverkas. Det kan självklart inte uteslutas att arten övervintrar på andra platser inom vindkraftområdet, men då undviks de lämpligaste miljöerna. Enligt det troliga utbyggnadsscenariot planeras vägar främst på nordsidan av Brattberget och den södra sluttningen berörs till största delen inte. En väg och ett vindkraftverk planeras på sydvästra sidan om Brattbergets topp och i sydsluttningen. I samband med detaljprojekteringen av detta vindkraftverk borde en mer ingående inventering utföras för att se hur miljön ser ut i just detta område och för att göra mindre justeringar om det visar sig att lämpliga miljöer berörs. Huggormens övervintringsplats är geografiskt avgränsad och det kan ofta handla om att flytta vägen eller vindkraftverket ett antal meter för att undvika skadan. Förslag på skadeförebyggande åtgärd: I samband med detaljprojektering av anläggningens infrastruktur kommer det markområde som berörs av väg- och verksplacering vid Brattbergets sydsluttning att inventeras särskilt efter lämpliga övervintringshabitat och förekomst av huggorm. 3 (4)

6 Inventeringen ska genomföras av en kunnig biolog. Om det visar sig att väg- eller verksplacering berör habitat som bedöms lämplig för arten ska justeringar vidtas för att undvika skada på den möjliga övervintringslokalen. Källor Webbsidor Uppgifter om huggorm har hämtats från Naturhistoriska Riksmuseet Litteratur Cedhagen, T., Nilsson, G., 1981, Grod- och kräldjur i Norden. Enetjärn Natur, på uppdrag av Brattberget Vindkraft AB Gruppstation för vindkraft vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län - inventering och bedömning av naturvärden och fågelliv. 4 (4)