DOM meddelad i Östersund

Transkript

1 1 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Östersund Mål nr M KLAGANDE Jijnjevaerie sameby Vinklumpsvägen Valsjöbyn MOTPART 1. E.ON Wind Sweden AB, Malmö Ombud: Arvid Lökken Adress som ovan 2. Länsstyrelsen Västernorrland Härnösand REMISSINSTANS Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen Västernorrland, Miljöprövningsdelegationens beslut i ärende nr , se bilaga A SAKEN Tillstånd till uppförande och drift av 8 vindkraftverk vid Midsommarberget, Bräcke kommun, Jämtlands län DOMSLUT 1. Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. 2. Mark- och miljödomstolen upphäver miljöprövningsdelegationens Länsstyrelsen Västernorrlands beslut av den 27 juni 2013 och lämnar E.ON Wind Sweden AB s ansökan utan bifall. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 708 Storgatan måndag fredag Östersund E-post: mmd.ostersund@dom.se 08:00-16:00

2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M BAKGRUND Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen Västernorrland (miljöprövningsdelegationen) lämnade i beslut den 27 juni 2013 E.ON Wind Sweden AB tillstånd för uppförande och drift av 8 vindkraftverk vid Midsommarberget, fastigheten Ansjö 2:37 i Bräcke kommun, Jämtlands län. Enligt det fastighetsregister mark- och miljödomstolen har tillgång till, går fastigheten numer under beteckningen Ansjö 19:1. YRKANDEN M.M. Jijnjevaerie sameby (samebyn) har yrkat, såsom den slutligen bestämt sin talan, att mark- och miljödomstolen ska upphäva miljöprövningsdelegationens beslut och lämna bolagets tillståndsansökan utan bifall. E.ON Wind Sweden AB (bolaget) har bestridit bifall till samebyns yrkande. Länsstyrelsen Västernorrland har vidhållit miljöprövningsdelegationens beslut. PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Samebyn Vindkraftverksamheten kan inte bedrivas utan att samebyns förutsättningar för att bedriva rennäring tillintetgörs eller blir ekonomiskt ohållbar. De tillstånd som tidigare medgivits och vunnit laga kraft har redan påverkat samebyn så pass mycket att stora förändringar i driftformerna redan blivit nödvändiga. Just Jijnjevaerie sameby är den sameby i Jämtlands län som är berörd av flest vindkraftsetableringar, vilket framgår bl.a. av en karta från Länsstyrelsen Jämtlands hemsida där inlämnade ansökningar, tillståndsgivna parker och byggda parker visas. Till denna karta ska även läggas SCA Energys stora projekt Björnsjöbodarna; det projektetet berör Jijnjevaerie både direkt genom de två parkerna som finns längs öst och indirekt genom hela projektets centrala placering i en annan samebys vinterbetesområde. Det finns dessutom ett stort antal bygglovsprojekt som inte syns på denna karta. Bolaget har ju ett bygglov för Högklippen, som omnämnes i detta ärende.

3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Samebyn har inte ekonomiska resurser att försvara sig emot alla dessa enskilda ärenden, i flera fall stora multinationella bolag som har både projektledare, jurister, mfl anställda att sköta ärendet. Därför måste samebyn välja ut något projekt som verkar mest illa till att överklaga. Den tilltänkta exploateringen av Midsommarberget är ett sådant projekt. Det måste till att någon myndighet/domstol till slut inser att det kan bli för mycket för en sameby också av den totala kumulativa effekten av alla intrång som berör samebyn. Det är egentligen en uppgift som sökande har att komplettera sin ansökan med och domstolen kan begära komplettering, i vart fall en aktuell kartbild över vindkraftsärenden. I tidigare yttranden i detta ärende har beskrivits de befarade scenario att uppsamling kommer att omöjliggöras om just denna vindkraftpark byggs. Denna tes har stärkts för samebyn efter att ha provat beta i Halåns vinterbetesland som berörs av Statkraft SCA Vind AB:s (SSVAB) stora satsning vid Björkhöjden-Björkvattnet, Ögonfägnaden och Bodhögarna. Den senaste vintern betade ca 1500 renar vid Halån, jmf mot normalt 2500 renar. Redan i början av mars startade problemen med att få stopp på renhjorden, de reagerade på närvaron vid Björkhöjdenparken, där vägar börjat byggas. Björkhöjden parken och Ögonfägnade gör redan i dag att Halåns vinterbetesland inte går att använda. Praktisk renskötsel har redan givit oss erfarenheten att våra farhågor inte varit överdrivna. Allmänt om samebyn och dess historia Samebyn har tillstånd att ha stycken renar i vinterhjord. Byn består av drygt 50 medlemmar med renskötselrätt och är uppdelad i fem vintergrupper. Samebyn har sina åretruntmarker inom Hotagsfjällen. Vinterbetesmarkerna har beskurits under lång tid. Den första stora förlusten av vinterbetesmarker var då gränsen mellan Norge och Sverige drogs Innan dess så flyttade samebyn på vintern in i skogarna både väster ut in i Norge och öster ut in i Sverige. Samebyns renar betar dock även inne i Norge enligt en överenskommelse mellan Sverige och Norge. Nästa stora beskärning kom i början av 1930-talet då vattenkraften skulle byggas ut. De vinterbetesmarker som blev kvar, fick utgöra ställen där de kunde befinna sig

4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M under en lång tid framöver, fram till dess att lastbilstransporter påbörjades. Innan Indalsälven byggdes ut, kunde samebyn använda flyttvägarna över Indalsälven, ifrån Midskog, Näverede, Stugun, Gammalänge och ner mot Hammarforsen, vilket inte längre är möjligt då isarna sällan fryser. Om isarna inte fryser den tid de normalt ska frysa på hösten orsakar det problem vid flyttning av renar. De områden som samebyn idag har måste medlemmarna i samebyn vara väldigt rädda om. Det har dock hänt mycket även inom dessa områden. Samebyns sätt att se på markområden och renskötselåret Årscykeln för rennäringen har betydelse för att kunna förstå varför olika markområden är av så stor betydelse vid vissa tidpunkter på året. När man läser kartmaterial så utgår det från ett västerländskt perspektiv med tydliga gränser där man vill veta ägandeförhållanden och dra streck. Samebyn ser markerna på ett annat sätt och är ofta inte medveten om vem som äger marken eller i vilken kommun marken är belägen. Samebyn tänker istället på hur marken ser ut och vilken funktion den har. Renskötselåret börjar när kalvarna föds på kalfjället i maj. Den typ av område som renarna då behöver är lågfjäll/backe, så att kalvarna ska kunna klara sig från rovdjur. Under denna period utövar samebyn bevakning över renarna. När snön börjar smälta kommer myggen. Under en liten period mellan då snön smälter fram till dess att myggen kommer så går renarna ner till fjällnära skogsdalar, eftersom gräset börjar växa där innan det börjar växa på kalfjället. När myggen väl kommer i början av juli klarar inte renarna myggangreppen, utan måste högt upp på fjället. Det är då viktigt med höga fjäll med glaciärer så att renarna kan stå i snön på dagen för att sedan leta sig ned mot dalarna på natten och beta. Då går kalvarna tätt intill vajorna, och det är under nätterna i juli som kalvarna märks. I augusti kommer svampen och då drar sig renarna ner mot myrmarkerna för att beta svamp som innehåller fosfor, vilket skapar muskeltillväxt. Under denna period går det inte att samla ihop renar, då varje individ tänker på att äta upp sig inför vintern. I september när det börjar bli kyligt om nätterna börjar renarna samla ihop sig. Under denna period, när brunsten äger rum, bevakar rentjurarna vajorna. I oktober

5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M börjar renarna förbereda sig för att lämna fjället. Renarna söker sig ned mot skogsområdena. Det är då viktigt för samebyn att hinna samla ihop alla innan de börjar ströva. Slakten görs i oktober/november. Inför uppsamlingen krävs planering över hur det ser ut österut dit renhjorden ska. Kommer man ner med renar i marker där det inte finns någon snö så medför det svårigheter att kunna hålla reda på renarna, eftersom några spår inte syns då. Efter 1 oktober, då renarna kommit ned till skogslandet, råder strikt ansvar för samebyn avseende renarna. Senast den sista april ska samebyn kunna ta dem därifrån. I december månad bör renarna ha kommit till vinterbetet. Denna period vintrar sig renarna, och de behöver betesro. Det viktiga för samebyn under denna period är att hålla renarna samlade, och att inte störa renarna. Det gäller att planera för hela vinterbetesperioden fram till uppflyttningen tillbaka på fjället. Samebyn håller då ett visuellt stängsel, en ring, runt renarna, ett arbete som utförs med snöskoter där de håller kanten på ringen för att inte renarna ska ströva iväg. När renarna sedan ska tillbaka till fjället är det nödvändigt med ett nytt område utanför ringen, ett område som är utan spår, eftersom området innanför ringen ska städas ur och renarna flyttas till ett nytt område, ett s.k. uppsamlingsområde. Renarna måste då in i en uppsamlingshage, oavsett om man ska frakta renarna tillbaka på fjället med transport, eller göra det på traditionellt sätt. Att tömma ringen, som kan vara ett väldigt stort område, är svårt även i de fall där området är oexploaterat, men blir än svårare när det finns byar, vindkraftverk, vägar m.m. När mars övergår i april så måste renhjorden vara samlad innan skare bildas och spårning i snön omöjliggörs. Från sista april är det inte längre tillåtet att ha renarna i vinterbetesland. Ifall någon del av cykeln misslyckas, så har sambandet för ett helt år förstörts; då kommer inte kalvarna att födas på fjället, då är de inte där vid kalvmärkningen nästa gång i juli osv. Alla de beskrivna områdena är viktiga vid olika perioder och alla perioderna har ett samband och är livsviktiga för att kunna bedriva rennäring.

6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Samebyns vinterbetesområden Samebyns åretruntmarker finns i fjällområdena i väst mot norska gränsen i Hotagsfjällen. Samebyns vinterbetesmarker finns alla i skogslandet öster om E45:an. Väster om denna väg är betet inte tillförlitligt, utan kan endast ses som reservområden vid vissa tillfällen. Idag har samebyn inga vinterbetesområden som inte är berörda av vindkraft på något sätt. Samebyn har följande ordinarie vinterbetesområden: Grenåslandet, Ammerån, Stugun-Näverede, Halåsen, Hunge samt Sörbygdens vinterbetesområden, se karta med samebyns egen sammanställning dessa områden, bilaga B. Vidare har samebyn ett område nordväst om järnvägen förbi Kälarne, som dock inte kunnat nyttjas de senaste åren på grund av att området är så fragmenterat av exploateringar. Midsommarberget är beläget inom Sörbygdens vinterbetesområde och detta vinterbetesområde ÄR samebyns vinterbetesmark. Det sträcker sig i huvudsak från områden runt Holmsjön i söder och mot Kälarne i nordväst. Vanligtvis används kärnområden från Holmsjön västerut runt Hällesjön, mot Mjösjön och vidare österut mot Kälsjön. Viktiga områden finns kring Loviken och Kråktorpet samt längs södra sidan av Indalsälven. Vidare finns uppsamlingsområden med tillhörande gärdesanläggningar i både Bodsjömyran och Kälsjön, båda dessa inom 5 km från Midsommarberget. Anledningen till att just Midsommarberget inte kommit med i listan över område som är av riksintresse för rennäringen beror bl.a. på att det finns en administrativ begränsning vid bestämning av områden som ska klassas om riksintresse. Tidigare hade byn bara en vintergrupp, men på grund av den uppsplittring som blivit av vinterlandet har samebyn tvingas anpassa sig och dela upp sig i fem olika grupper. Samebyns renskötselsmönster under vinterhalvåret Samebyn brukar använda Stensjöområdet som en vinterbetesplats under förjulen. I nära anslutning ligger Holmsjön, och när de kommer med renarna på hösten är den oftast inte frusen, vilket underlättar så att inte renar strövar iväg. Området är ett

7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M nyckelområde, innebärande bra lavmark där renarna stannar till ett tag förutsatt att det inte är några störningar. Efter jul så flyttar samebyn över en skogsbilväg som går till Järkvissle, och där har samebyn en gräns att över den vägen måste de ha kommit runt jul/nyår, då samebyn inte vill vara kvar i det förra området ifall isarna då skulle frysa så att renar kan börja ströva. När de kommer över vägen finns tre nyckelområden, där renen själv väljer vilket område. Efter Gimån finns ett mycket bra lavområde, med vit- gul- och grå renlav samt fönsterlav. Vid flyttningen håller de god marginal till Indalsälven då det är bergigt och farligt för människor och djur. Vid Gimån går gränsen mot Jovnevaerie sameby. Renarna fortsätter gå sakta norrut i februari/början av mars. Samebyn har en arbetshage i Kälsjön och en vid Bodsjön. De samlar flocken i arbetshagen vid Kälsjön. De har uppsamlingsområden längs vägen och har hård bevakning mot järnvägen. Det är inte lätt att samla renar i orörd terräng, men detta försvåras ytterligare med en järnväg och vindkraftsparker. Midsommarbergets betydelse för samebyn Midsommarberget och Högberget är samebyns räddande berg. På sydvästra sidan av Midsommarberget finns ett fint lavområde. Midsommarberget ligger i närheten av en by samt järnväg, och är det sista stoppet som renarna kan stanna upp vid innan de kommer till bebyggelse och järnvägen. Järnvägen mellan Bräcke och Ragunda är en barriär i vinterbetesområdet. Om renarna når järnvägen så går de gärna på spåret, eftersom det är öppet och plogat, vilket får tragiska följder. På Midsommarberget finns både marklav och den viktiga hänglaven, som är av stor betydelse för renarna, speciellt då marken har frusit. Det är jobbigt för samebyn att ta renarna därifrån eftersom det är brant, men det går ändå eftersom renarna stannar till där. Uppförande och drift av vindkraftverk på Midsommarberget skulle komma att påverka samebyns rennäring så påtagligt att den inte skulle kunna bedrivas i samma omfattning och på samma sätt som den bedrivs idag, varken i området kring Midsommarberget eller i samebyn som helhet. En vindkraftsetablering på Midsommarberget skulle omöjliggöra uppsamling av renar i området. Det föreligger även stor risk för att samebyns renar går över Gimån och hamnar i Jovnevaerie sa-

8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M meby och sammanblandas med dessa renar. Detta skulle skapa ett enormt merarbete och kostnader. Midsommarberget ligger väldigt strategiskt dåligt till i samebyns vinterbetesland, för att kunna exploateras. Uppsamlingsområdet kommer att förlora sin funktion och därmed kommer det bli omöjligt att använda området. Det funktionella sambandet som är nödvändigt för att kunna växla betesområden för renskötseln går förlorad, och samebyn kommer inte att kunna bibehålla sin nuvarande omfattning av renskötselverksamhet. Vindkraftverkens påverkan på renarna Enligt den forskning som presenterats under de senaste åren har en tydlig påverkan av vindkraft visats (Skarin, Vistnes, Nelleman, Dannell etc), gällande djurens undvikelseeffekt av vindparker. För att kunna bedöma påverkan på rennäringen måste vid bedömningen beaktas inte bara de kumulativa effekterna av flertalet vindparker utan även annan industriell infrastruktur i samma område. Att renar undviker vindkraftsområden samt område inom 5 km ifrån stöds både av samebyns erfarenhet, forskning samt av GPS-registrering av hur renar rör sig i förhållande till vindkraftverk. Denna tes har stärkts för samebyn efter samebyn låtit renarna provbeta i Halåns vinterbetesland, som berörs av Björkhöjden-Björkvattnet, Ögonfägnaden och Bodhögarna. Den senaste vintern betade ca renar vid Halån, jämfört mot normalt renar. Redan i början av mars startade problemen med att få stopp på renhjorden, de reagerade på närvaron av Björkhöjden- Björkvattnet, där vägar börjat byggas. Till följd av Björkhöjden- Björkvattnetparkerna och Ögonfägnaden, är Halåns vinterbetsland inte längre brukbart för samebyn. Samebyns GPS-registrering under vinterbetesperioden 2013 Genom kartmaterial och registrerade GPS-positioner, har samebyn sammanställt en filmsekvens från vinterbetesperioden 2013 från januari till mitten av april. Samebyn hade tidigare ett viktigt uppsamlingsområde (markerat som en gul prick på sista sidan i kartmaterialet, aktbilaga 53), beläget i direkt anslutning väster om Björkhöjden-Björkvattnet vindpark (lila prickar). Det blåa området på kartan är

9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Halåns vinterbetesland och de rödrosa områdena är viktiga nyckelområden. Renflocken vid tiden för GPS-registreringen bestod av renar (11 st halsband med GPS), vilket ger ett någorlunda representativt resultat. Varje gång en ren avlämnade en position resulterar det i en på kartan röd, ihålig ring. Positioner avlämnades 2 gånger per dygn. Filmsekvensen/kartmaterialet utvisar att renarna inte stannade till vid det tidigare så användbara nyckelområdet vid Björkhöjden- Björkvattnet vindparker, utan gick vidare längre upp och väst. Renskötarna hann inte med. Det var renar hela vägen upp mot det som ska bli Bodhögarna och de stannade aldrig. Renflocken var väldigt utspridd. Samebyn hade redan innan anat att problem skulle uppstå, varefter samebyn löst det så att alla i samebyn hade renar i flocken, så att alla skulle ha ett intresse av att samla ihop dem. När de var som flest så var de 15 stycken på skoter under de mest kritiska dygnen. Vidare fick samebyn i panik bygga en hage och samla med helikopter. Den 4 april var alla samlade. Samebyn kunde lösa det då, eftersom de tillfälligt hade konstellationen att alla hade renarna där tillsammans. De tappade dock mellan st renar. 2 stycken försvann in i Björkhöjdenparken och kom aldrig tillbaka. Den kumulativa effekten Antalet vindkraftetableringar som idag har beviljats tillstånd och är under konstruktion inom samebyns betesområde utgör en sådan begränsning av samebyns möjligheter att på ett hållbart sätt fortsätta driva renskötsel. Stora förändringar i driftformerna har redan blivit nödvändiga för samebyn. Samebyn kan därför inte acceptera att fler vindkraftsparker byggs utan att direkt riskera att förutsättningarna för att fortsätta bedriva renskötsel inom samebyns område tillintetgörs. Länsstyrelsen Jämtlands karta över inlämnade ansökningar, tillståndsgivna parker och byggda parker är inte uppdaterad sedan mars 2012, varefter SCA Energy s stora projekt Björnsjöbodarna inte är med, något som berör samebyn. Inte heller projektet Högklippen syns på denna karta. Vindkraftsprojekten Björnsjöbodarna, Mörttjärnsberget, Högklippen, Björkhöjden-Björkvattnet och Ögonfägnaden är alla exempel på projekt som försvårar samebyns bedrivande av renskötsel. Därtill kommer även följande. Grenåslandets vinterbetesområde ligger i nära anslutning till Stamåsens vindpark. Vidare har Strömsunds kommun beviljat bygglov för en vind-

10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M park i Grenåsområdet. I Ammeråns vinterbetesområde har en ansökan om tillstånd till en större vindpark lämnats in till länsstyrelsen. I Stugun-Näverede vinterbetesområde har tillstånd getts till Granåsen vindpark och därutöver pågår samråd kring en större park avseende Storhögen. I Halåns vinterbetesområde har uppförande av Björkhöjden- Björkvattnet och Ögonfägnadens vindkraftpark påbörjats. I Hunges vinterbetesområde har tillstånd nyligen getts till vindkraftverk vid Överturingen. Vidare har två bygglovsansökningar beviljats avseende områdets västra del. Det pågår även samråd kring en stor vindkraftpark inom området. I öster kommer Kråktorpet vindkraftpark att uppföras, ca 50 verk. Från Kråktorpet kommer det att finnas en undvikelseeffekt vilket kommer att medföra att området inte går att använda. Även Nötåsen är under uppförande, och blir en s.k. barriär. Ytterligare barriärer är järnvägen, Indalsälven och gränsen mot Jovnevaerie sameby. Om vindkraftverk uppförs på Midsommarberget så kommer området, till följd av den undvikelseeffekt som då skulle uppstå samt med beaktande av alla de ovan nämnda barriärerna, bli oanvändbart för samebyn. Området är redan för mycket exploaterat för att renskötseln för samebyn ska kunna fungera. Den totala effekten av alla intrång som berör samebyn medför sådan kumulativ påverkan på rennäringen att tillståndsbeslutet måste upphävas. Möjligheten av genom villkor undvika och/eller minska skador Samebyn anser numera att det inte är meningsfull med denna typ av villkor. När skadan har inträffat så är det för sent. Att inhägna renar och ge dem mat medför stora svårigheter och är förenat med risker. Det förändrar renarna och renskötselmönstret. Renen har rätt att röra sig fritt och samspela med andra djur. Det finns en stor risk med inhägnade renar då de blir för lugna och trygga, vilket medför bl.a. att de inte undviker rovdjur lika snabbt som tidigare, och de löper större risk att bli sjuka. Stängsel, foder och pengar förändrar den renskötsel som samebyn vill ha och av tradition har upparbetat. Foder kan vara bra under vissa situationer, men får inte bli ett kontinuerligt upprepande. Kompensationsåtgärder får inte bli en ursäkt för att exploatera renbetesland. Det blir en skada som inte kan återställas.

11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Samernas rättigheter På nationell nivå är den samiska rätten till renskötsel en nyttjanderätt och därmed en rätt till mark som åtnjuter samma skydd enligt den svenska grundlagen som en äganderätt. Samerna är ett urfolk och som sådana innehar rättigheter till sina traditionella markområden. Samebyns medlemmar ska inte berövas rätten att bedriva traditionell renskötsel i det här området. Avsaknad av rennäringsanalys och utredning avseende kumulativa effekter Hur renarna rör sig vid Midsommarberget är inte beskrivet i någon rennäringsanalys, vilket betyder att miljöprövningsdelegationen har fattat beslut på bristande underlag. Bolaget har inte gjort någon ansträngning för att ta del av samebyns kunskap. En bedömning avseende den totala kumulativa effekten av alla intrång som berör samebyn skulle ha gjorts innan tillstånd meddelades. Bolaget har inte kompetens att bedöma hur en exploatering av Midsommarberget i enlighet med ansökan skulle påverka samebyns möjlighet att bedriva rennäring. Det är samebyn som är bäst lämpad att göra denna bedömning. Samrådsprocessen mellan samebyn och E.ON Samebyn har inte beretts tillfälle till ett meningsfullt samråd. När bolaget sökte kontakt i mars 2011 var Marianne Persson ute i markerna och arbetade långa dagar, från 04:00 5:00 fram till ca 22:30. Det fanns inte tid att svara på telefonsamtal. Marianne Persson hade inte öppnat brevet innan den 2 maj 2011 och hade aldrig sett ordet samråd. Enligt ett principbeslut fattat av samebyn ska de vara minst två närvarande från samebyn när samråd hålls. Tid måste finnas att konsultera med alla medlemmar i samebyn. Det handlar om den internationella rättigheten att varje individ i samebyn ska ha rätt till betesmarker för sina renar. Hon deltog därför inte ensam vid mötet. Därefter kom kalvningstiden och då finns inte tid att konsultera. Marianne Persson försökte argumentera för mer tid, men bolaget hade bråttom att lämna in ansökan.

12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Bolaget Projektet Midsommarberget består av 8 planerade vindkraftverk på en höjd som omfattar just Midsommarberget och Högberget. Platsen ligger på en nivå om ca 470 meter över havet och är belägen ca 4 km sydost om samhället Kälarne. Höjden omges av vägar, en i norr och en i öster. Till väster om höjden finns Ansjön och i öster finns Gransjön/Granån. Var och en av dessa utgör tydliga avgränsningar i landskapet. Projektområdet är relativt litet i omfattning. Endast en marginell del av det området kommer att tas i anspråk för vindkraftverk och vägar. Platsen är utpekad som lämplig för vindkraft i Bräcke kommuns översiktsplan. Bolaget driver sedan tidigare ett närliggande projekt som kallas Högklippen, ca 3 km öster om Midsommarberget, vilket anmäldes och beviljades bygglov för under Projektet består av sex stycken vindkraftverk med maximalt 150 meters totalhöjd jämfört med 200 meters totalhöjd för de som planeras på Midsommarberget. Innan samrådet påbörjades för Midsommarberget fanns det en tanke om att ansöka om tillstånd för högre verk även i Högklippen och att Högklippen skulle inkluderas i samrådet för Midsommarberget och därefter ansökan om tillstånd gemensamt för projekten. Med tiden konstaterade dock bolaget att det inte fanns några direkta fördelar med att etablera högre verk på Högklippen och samordningsvinster mellan projekten saknas, varpå tillståndsansökan endast kom att omfatta enbart Midsommarberget. Området omfattas inte av några områdesskydd eller riksintressen enligt miljöbalken. Projektområdet överlag har låga naturvärden eftersom det är ett skogsbruksområde. Några utpekade naturvärden finns i området och ett litet ingrepp kommer behöva göras i en nyckelbiotop i samband med att befintlig väg ska breddas. Det har konstaterats att det förekommer kungsörn i trakterna, men efter två kungsörninventeringar har det konstaterats att det inte finns något kungsörnsbo inom 3 km från det planerade projektet, varför det av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att miljökonsekvenserna för kungsörn bedömts som små, vilket även gäller övrig fågelfauna. Området hyser inte några större kulturmiljövärden, men eftersom vindkraftverken kommer att kunna ses på långt avstånd, så kommer man kunna se dem från Hällesjö

13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M kyrka och Bodsvedjan, vilka omfattas av kulturmiljöintressen. Påverkan på dessa intressen har dock bedömts som acceptabel. Det sökta företagets påverkan på rennäringen Den aktuella vindkraftsetableringen är förenlig med 2 kap. och 3 kap. miljöbalken. Vindkraftverken kommer inte påtagligt att försvåra bedrivandet av rennäring i området. Området ligger i utkanten av samebyns vinterbetesland. Området betecknas heller inte som viktig betesmark eller särskilt viktig betesmark enligt samebyns utvecklingsplan. Av SOU 2006:14, i vilken gränserna för samernas sedvanemarker utreds, framgår att Midsommarberget ligger inom ett område som betecknas som av samerna påstådd men enligt vår (utredningens) bedömning inte bevisad eller mindre sannolik renbetesrätt. Vidare är området utpekat som lämpligt för vindkraft i Bräcke kommuns tillägg till översiktsplan antagen den 17 juni Projektet kommer att kunna uppföras under en begränsad period mellan maj till september, dvs. helt utanför vinterbetesperioden. Därmed kommer det inte uppstå någon påverkan alls under anläggningsfasen. Detta skulle i så fall göra att eventuella negativa konsekvenser under konstruktionsfasen vari samebyns farhågor i första hand tycks ligga i princip helt uteblir. Negativa konsekvenser under konstruktionsfasen är också den företeelse som i aktuell forskning beskrivs som mest betydande. Samma relativa konsensus tycks inte finnas vad gäller negativa konsekvenser hänförliga till vindkraftverk i drift, där åsikter liksom erfarenheter och resultat varierar. Detta har rimligen beaktats av miljöprövningsdelegationen i formuleringen av prövotidsföreskrifterna i tillståndsbeslutet för den aktuella verksamheten. Under driftsfasen kan det ändå komma att behövas någon form av förebyggande åtgärder, men eftersom det inte med säkerhet går att uppskatta vilken typ av åtgärder som är mest lämpliga så anser bolaget att en prövotidsutredning i kombination med provisoriska villkor är den klart lämpligaste formen att reglera frågan på. De av länsstyrelsen föreskrivna prövotidsföreskrifterna möjliggör för en anpassning och

14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M framtida samexistens mellan vindkraftverken och rennäringen och är ändamålsenliga och tillräckliga i sammanhanget. Samebyn motsätter sig etableringen främst med hänvisning till andra planerade och befintliga vindkraftsanläggningar och deras påverkan på samebyns rennäring. De som ägnas mest uppmärksamhet (Björkhöjden-Björkvattnet, Ögonfägnaden samt Bodhögarna) består, eller planeras bestå av, från ca 40 stycken upp till 100-tals vindkraftverk och är inte direkt jämförbara med Midsommarberget i flera avseenden, såsom storlek, utbredning i landskapet, omfattningen av vägar och övrig infrastruktur samt mänsklig aktivitet under såväl bygg- som driftfas för att nämna några. Påståendet att uppsamling av renar skulle komma att omöjliggöras om vindkraftsetableringen på Midsommarberget byggs grundas på antagandet att en undvikelseeffekt kommer att uppstå. Detta förefaller osannolikt då det rör sig om en relativt liten grupp vindkraftverk på en höjd i landskapet där renarna vanligtvis ändå inte uppehåller sig. Den närmaste uppsamlingsplatsen är belägen på ca 5,5 km avstånd och torde inte under några omständigheter påverkas av vindkraftverk på Midsommarberget. Samebyn anger, mer eller mindre uttryckligen, att driften av renbetet är föränderlig och att samebyn måste anpassa sig till de olika exploateringar som pågår inom dess betesområden. Att med bakgrund av detta upphäva ett tillstånd till en vindkraftanläggning inom ett område som, utifrån all tillgänglig information undantaget senare tids inlagor från samebyn, framstår som relativt oproblematiskt är inte rimligt. Sådana förutsättningar talar snarare för att det är lämpligt med prövotidsutredning och så småningom fastställande av villkor som baserar sig på fördjupad kunskap och erfarenhet och samebyns användning av området kring tidpunkten, samt i möjligaste mån, under resterande del av driftstiden. Samrådsprocessen mellan samebyn Den första kontakten med samebyn inför projektet Midsommarberget togs i november 2010 per telefon och e-post. Därefter hölls ett fysiskt möte med samebyn i feb-

15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M ruari 2011, ett s.k. förutsättningslöst möte, utanför ramen för formellt samråd, men där samebyns verksamhet och syn på vindkraft diskuterades. Under mars och april 2011 hölls sporadiskt kontakt med samebyn om tidpunkt för ett samrådsmöte. I april 2011 skickades inbjudan till samråd innehållande dels tid för samrådsmöte, och dels sista datum för inkommande av skriftliga synpunkter. Tidpunkt för mötet ändrades därefter efter önskemål från samebyn. När samrådet väl skulle äga rum, och deltagarna från bolaget samt en markägare åkt till den aktuella mötesplatsen, så meddelade samebyns representant, Marianne Persson, att hon inte hade uppfattat att det rörde sig om ett samrådsmöte och lämnade därför mötet, varför det fick avbrytas. Perioden från det att samrådsunderlag skickades ut fram till sista datum för när skriftliga synpunkter skulle vara bolaget tillhanda var drygt 6 veckor lång, vilket får betraktas som en längre tid än vad som är brukligt. Bolaget har från samebyn inte mottagit något önskemål om förlängd samrådsperiod. Efter det att samrådsperioden löpt ut utan att något yttrande inkommit från samebyn började bolaget med hjälp av konsulter, länsstyrelsen och uppgifter från genomfört samråd med Jovnevaerie sameby sammanställa information för att bedöma påverkan på rennäringen i området. Även om samråd formellt sett kan betraktas som genomfört, så har det varit svårt att etablera en dialog med samebyn. Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen har anfört att verksamheten kan bedrivas utan att förutsättningarna för rennäringen tillintetgörs eller blir ekonomiskt ohållbar. Länsstyrelsen är medveten om att det, liksom samebyn framför, har prövats och planeras ett flertal vindkraftparker i samebyns renbetesområde. Länsstyrelsen Jämtlands län Länsstyrelsen har yttrat sig i egenskap av remissinstans och bifogat en uppdaterad vindkraftkarta för Jämtlands län, samt anfört bl.a. följande. Som tillsynsmyndighet har länsstyrelsen under senaste åren erhållit ny kunskap om hur verksamheterna vindkraft och rennäring påverkas av varandras existens. Den kunskapen är viktig att förmedla för att tydliggöra den komplexa situation som kan uppstå för alla parter;

16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M vinkraftbolag, samebyar och myndigheter. Länsstyrelsen håller med om det som Anna Skarin angett i sin Vindval rapport 6564 Renar och vindkraft om att en vindkraftetablering inom ett renskötselområde alltid innebär merarbete för vindkraftbolag, rennäring och myndigheter. Under vintersäsongen 2012/2013 påbörjades anläggande av vindparkerna Ögonfägnaden och Björkhöjden inom Ragunda, Strömsunds och Sollefteå kommuner. Även kraftledningsbygge med transformatorstation anläggs därtill har nya täkter etablerats. I detta område har samebyn vinterbetesmarker och det går en flyttled genom området. Det utredningsvillkor, U1, gällande rennäringen som aktuell verksamhet Midsommarberget har fått i sitt tillstånd har liknande lydelse som de två ovanstående anläggningarna har i sina tillstånd. Dock har Ögonfägnaden och Björkhöjden en mer precisering, vad gäller hägn, stödutfodring och transporter under en prövotid, vilket beslutades om av Mark- och miljööverdomstolen i domar M , M Villkor måste vara rättssäkra och uppföljningsbara. Länsstyrelsen kan konstatera att tillsynsbehovet blir enormt stort till följd av liknande villkor och arbetsinsatserna och kostnaderna för rennäringsföretagen samt vindkraftbolaget bedöms även bli mycket stora. Utredningsvillkoret i tillståndsbeslutet för Midsommarberget kräver att de olika rennäringsföretagen deltar eftersom bolaget inte annars kan presentera några kompensationsåtgärder. Man kan ställa sig frågan om bolaget därmed har den faktiska och rättsliga möjligheten att följa sitt villkor eftersom bolaget är beroende av andra för sitt efterlevande av villkoret? Det är en svårighet då bolaget som avser bedriva vindkraftanläggningen måste ha hjälp för sitt bedrivande av de rennäringsföretag som anser sig drabbade av den planerade verksamheten och dessutom tydligt anger att de inte vill ha vindkraftparken. Länsstyrelsen har som tillsynsmyndighet den gångna vinterperioden bland annat ställts inför frågor som rör utfodring/stödutfodring. Frågeställningarna som har

17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M uppkommit både från bolaget och samebyn är bl.a. följande: Vilken typ av foder ska djuren ha, hur stora ska fodergivorna vara per djur, när, var och hur länge ska utfodring ske, hur ska fodret förvaras för att undvika att bli blött, var ska pelletssilos anläggas, hur många pelletssilor, hur ska krubbor utformas och hur många krävs det, tillgång till rent vatten m.m. Då djuren ska utfodras krävs nya hägn och hur stora och vilken utformning ska det vara och var ska hägnen anläggas? Arrendeavtal, för placering av nya hägn, kan behövas av markägaren, vem ska ordna det rent praktiskt och vem ska betala, renägaren eller bolaget? Länsstyrelsen konstaterar att enligt djurskyddslagen (1988:534) är det yttersta ansvaret för renarnas hälsa renägarens. Detta betyder att om det uppstår situationer på grund av anläggande av vindkraftparken som påverkar djuren på hälsomässigt negativt sätt så måste renägaren agera. Denna aspekt med djurskyddet, har vad länsstyrelsen vet, inte beaktats i tidigare beslut eller domar i vindkraftsärenden. Det är även risker förknippade med utfodring eftersom renarna kan drabbas av sjukdomar, vilket genererar ökade kostnader och eventuella behov av veterinär. Utfodring/stödutfodring kräver även ökade arbetsinsatser för renskötarna vilket blir en fördyring och vem ska stå för den kostnaden? Länsstyrelsen kan konstatera att uppförande av vindkraftanläggning i område där renar brukar ha sina betesmarker leder till ökade kostnader och arbetsinsatser för renskötarna. Även den tid som går åt till att delta i de utredningar/möten och bistå bolaget med sin kunskap kostar samebyn resurser i form av tid, pengar och utebliven arbetsinsats i sitt egna företag. Vem ska bära kostnaden för planerad vindkraftsverksamhet, bolaget eller de olika rennäringsföretagen? För tillsynsmyndigheten blir sådana frågor en följd av de villkor som inte är tillräckligt tydliga och precisa i tillståndsbeslutet. Bristfälliga villkor skapar osäkerhet hos bolag, samebyar och myndigheter som har att förhålla sig till dessa. Länsstyrelsen bedömer utifrån de erfarenheter som erhållits vid anläggningstiden av vindkraftparker att det är under vinterbetesperioden som det är svårt med samexistens mellan vindkraft och rennäring. I de pågående projekten Ögonfägnaden och Björkhöjden kommer det under kommande år att framgå hur samexistens

18 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M kommer att fungera under driftsfasen. Rimligen borde störningarna för rennäringen vara mindre då. Hur ska tillsynsfrågan hanteras då miljöprövningsdelegationen i beslut bedömer att samexistens mellan rennäring och vindbruk kan ske och samebyn senare konstaterar att samexistens inte fungerar under anläggningstiden och t.ex. väljer att ta sina renar till ett annat område, om den möjligheten finns, men risken för att renar dödas av trafik ökar, ska då bolaget ersätta samebyn för denna ekonomiska förlust utöver den ekonomiska kompensationen som normalt utbetalas från Trafikverket? Liknande frågor har länsstyrelsen även att ta ställning till som tillsynsmyndighet för vindkraftsanläggningen. En fråga som känns gå utanför beslutet men tyvärr kan bli en följd av alltför otydliga villkor. Länsstyrelsen kan konstatera att det inom samebyns betesområden finns ett antal planerade vindkraftsparker av olika storlek och det finns även ett antal vindkraftparker som har lagakraftvunna tillstånd. Dessutom tillkommer anmälningspliktiga vindkraftparker som kommunerna har beslutat om. Länsstyrelsen anser att den kumulativa effekten och konsekvenserna av samtliga kända planerade/tillståndsgivna anläggningar inom samebyns vinterbetesmarker inte på ett tillräckligt tydligt sätt har redogjort för i handlingarna för Midsommarberget. Samebyns bemötande av Länsstyrelsen Jämtlands yttrande Länsstyrelsen Jämtlands yttrande visar att länsstyrelsen börjar förstå att utfodring av renar är komplicerat och har stora risker. Det finns risk med att renar blir sjuka, att deras beteende förändras. Vindbolag har än mindre kunskap om utfodring och är mycket restriktiva med att utföra åtgärder utöver vad själva fodret kostar. Hagar, foderförvaring, utrustning och extra arbete är något som samebyn har erfarenhet av att det ifrågasätts. Samebyn har hela tiden anfört både i denna och i tidigare processer att samexistens inte är möjligt. Det visar sig nu att Länsstyrelsen Jämtland också tvekar till detta. Utfodring är inte en enkel lösning, och framför allt inte långsiktigt hållbar. Enligt

19 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M samebyn är samexistens med vindkraft och rennäring inte möjlig i det aktuella området, vilket även länsstyrelsen anser gäller under anläggningstiden. Med dessa kunskaper så kan inte mark- och miljödomstolen ge tillstånd. Fram till idag har det i praktiken varit omöjligt för en sameby att säga nej till en vindparksexploatör. Denna vetskap gör att man i vindbranschen utgår från att man kommer att få tillstånd oavsett vad en sameby anser. Detta skapar en väldigt nonchalant hållning gentemot rennäring och samer som urfolk. Tillståndsmyndigheterna hjälper till att skapa en nedlåtande attityd till samer och renskötsel. Gränsdragningskommissionen är en enmansutredning som under mycket kort tid hade att utreda utbredningsområde för renskötsel i hela Sverige. Utredningen kom aldrig att användas av regeringen till något. Dess innehåll har ingen juridisk bärighet och dess innehåll kan inte användas i en juridisk prövning. Samebyn har betesrätt och är sakägare i detta område. Renskötsel har bedrivits i området under mycket lång tid vilket finns historiska dokument på. När Indalsälven byggdes ut, blev isarna ofarbara för renflyttning; det gick inte längre att komma till detta område. Det blev åter möjligt att flytta hit när man kunde köra renar med lastbil. I den mellanperioden kunde Sörbygdens vinterland inte användas. Mark- och miljödomstolen kan inte låta Gränsdragningskommissionens begränsade utredning ligga till grund för ett ställningstagande i detta mål. Bolagets komplettering i anledning av Länsstyrelsen Jämtlands yttrande Utredningsvillkor och prövotidsföreskrifter bör emellertid, generellt sett, inte vara för detaljerade utan måste tillåta viss flexibilitet för att uppnå sitt syfte som ju faktiskt är uppföljning samt kunskapsinhämtning, utvärdering av bästa teknik etc. I det aktuella fallet har bolaget givits möjlighet att basera förslaget till slutliga villkor på antingen en utredning av projektets faktiska påverkan eller på erfarenhet från andra vindkraftsprojekt, utredningar och forskning på vindkraftens påverkan på rennäringen. Utredningsvillkoret har således utformats på ett sätt som täcker in flera

20 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M scenarier, däribland att Midsommarberget och dess omgivningar inte nyttjas för rennäring under aktuell period och/eller att samebyn ej aktivt deltar i utredningen. Oavsett hur utredningen genomförs så kommer det inom ramen för den finnas möjlighet att behandla den typ av frågor som Länsstyrelsen Jämtland nämner, kumulativa effekter inkluderat. Miljöprövningsdelegationen har därefter att fatta beslut om slutliga villkor för verksamheten. Sannolikt föregås ett sådant beslut av någon form av intresseavvägning, vilket inte är något märkligt i sig. Gällande verksamhetens tillåtlighet har dock miljöprövningsdelegationen redan i tillståndsbeslutet konstaterat att etableringen inte påtagligt försvårar bedrivandet av rennäring i området. Länsstyrelsen Västernorrland ger i sitt yttrande daterat ett liknande utlåtande. Sametinget Sametinget har yttrat sig och anfört bl.a. följande: Vid bedömningen av lämplighet om vindkraftetableringar ska hänsyn även tas till de kumulativa effekterna av de sammanlagda intrången inom samebyns område. Samebyn berörs av sammanlagt ca 1000 vindkraftverk med en effekt på totalt ca 3 TWh vilket utgör 10 % av regeringens politiska produktionsmål av förnybar energi. Sametinget anser inte att det är försvarbart att en sameby ska utsättas för så stort intrång. Bevisning På samebyns begäran har vittnesförhör ägt rum med Tor Enok Larsen, renskötare i en annan sameby, samt Anna Skarin, forskare och biolog på Sveriges lantbruksuniversitet. Som skriftlig bevisning i målet har samebyn åberopat Anna Skarins rapport Renar och vindkraft rapport 6564 Vindval, och slutrapport från Enetjärn natur AB, Vindkraft på Gabrielsberget, samt filmsekvens/kartmaterial som visats vid sammanträdet (aktbilaga 53). Tor Enok Larsen har uppgett bl.a. följande. Han är en av de samer som bedriver rennäring inom vinterbetesområdet i Lögdeå, där 40 vindkraftverk uppförts på Gabrielsberget som ligger centralt i vinterbetesområdet. Driften av de första vind-

21 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M kraftverken på Gabrielsberget startade för ca 3 4 år sedan. Han anade innan att problem med rennäringen skulle uppstå, men trodde aldrig att det skulle bli sådana problem som det blev. Den tidigare kärnan i vinterbetesområdet är totalt förändrad och det som samebyn klarade på en person förut, klarar de inte på 4 5 personer idag. De måste utfordra för att överhuvudtaget komma därifrån. De har verkligen försökt få renarna att stanna i området. De har utfordrat med pellets så att de ska börja beta inne i parken och använda marken som förut, men renarna vänjer sig inte. De utnyttjar inte marken utan strövar bara förbi där. Undvikelseeffekten uppskattas till ca 5 6 km från vindkraftverket. Renarna tar inte längre en naturlig väg, utan splittras i vindkraftsparken. Som mest har samebyn kört 50 mil för att hämta renar. De hinner inte längre stoppa renarna vid den traditionella uppsamlingshagen. Hagen har spelat ut sin roll på grund av vindkraftverken. Vindkraftverken på Gabrielsberget har rubbat samebyns framtid, och Lögdeå vinterbetesområde är inte tillräckligt för hans familj. Anna Skarin har uppgett bl.a. följande. Det är tydligt att anläggningsfasen av vindkraftverk medför en undvikelseeffekt på renar, samt att tendenser tyder på att renarna undviker vindkraftsområdet även under driftfas. Vid forskning om renar och vindkraft är det viktigt att titta på den regionala skalan. Det räcker inte med att bara titta några kilometer utanför det aktuella exploateringsområdet. Avseende störningar på regional skala så har det inte kunnat påvisas att renar har habiterat sig till en störning. Hon medverkar i ett forskningsprojekt om undvikelseeffekt på renar i driftsfasen; projektet är dock ännu inte klart för publicering. ÖVRIGT Länsstyrelsen Västernorrland har uppgett att det planerade vindkraftprojektet Kråktorpet fortfarande är under handläggning hos miljöprövningsdelegationen. DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har hållit sammanträde i målet.

22 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Tillämpliga lagregler framgår av miljöprövningsdelegationens beslut. Det kan dock tilläggas att det enligt 2 kap. 1 miljöbalken är verksamhetsutövaren som ska visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, såsom lokaliseringsprincipen i 6, har iakttagits. Kravet på lokalisering gäller enligt 7 första stycket i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla det. Vid sistnämnda bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Miljökonsekvensbeskrivningen Samebyn har gjort gällande att bolaget brustit i sitt samrådsförfarande då man velat genomföra samråd under tid då byns medlemmar varit förhindrade att delta på grund av brådskande arbete med rennäringsverksamheten medan bolaget invänt att man lämnat skälig tid för rådrum. Mark- och miljödomstolen noterar dels att bolaget önskade slutföra samrådsförfarandet våren 2011 och dels att den miljökonsekvensbeskrivning som bifogades den ansökan som inkom till miljöprövningsdelegationen den 11 juli 2012 är daterad juni Miljökonsekvensbeskrivning slutfördes således drygt ett år senare. Det hade då funnits tid att oberoende av om samebyn må ha visat viss ovilja till att delta i samrådsförfarandet genomföra ett sedvanligt samråd innan ansökan ingavs. Samebyn har vidare gjort gällande att miljökonsekvensbeskrivningen inte tillräckligt beaktat de kumulativa effekterna av påverkan från befintliga och tillkommande verksamheter inom samebyns betesområde medan bolaget bestritt detta. Av 6 kap. 7 andra stycket 3 miljöbalken framgår att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på bl.a. hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Mark- och miljödomstolen anser att det är tveksamt om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller detta krav, men med hänsyn till de uppgifter som nu tillförts målet finner domstolen sammanfattningsvis att den kan godkännas.

23 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Sakfrågan Mark- och miljödomstolen övergår härefter till att pröva om det föreligger hinder mot den aktuella vindkraftsparken i anledning av vad samebyn anfört om att vindkraftverken på Midsommarberget skulle försvåra samebyns bedrivande av rennäring och då främst vinterbetet. Domstolen konstaterar inledningsvis att det aktuella exploateringsområdet inte är av riksintresse för vare sig vindkraft eller rennäring. Härav följer då att domstolen inte behöver beakta vad som anförs i 3 kap. 5 andra stycket, 8 och 10 miljöbalken om områden som är av riksintressen. Det blir då främst reglerna i 3 kap. 1 och 5 första stycket miljöbalken som är av betydelse. De stadgar (såvitt nu är av intresse) följande: 1 Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. 5 Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Av förarbetena till ovan nämnda stadganden framgår bl.a. beträffande 1 att man alltid bör undersöka möjligheten att samtidigt utnyttja ett område för olika verksamheter (Prop. 1997/98:45 II s. 30). Beträffande 5 och uttrycket så långt möjligt anges bl.a. att även konsekvenserna för berörda enskilda intressen ska vägas in. Enbart ekonomiska hänsynstaganden ska dock inte få äventyra skyddsintresset enligt paragrafen, om inte en samlad bedömning enligt 1 visar att detta främjar en från allmän synpunkt god hushållning (prop. 1985/86:3 s. 155, prop. 1997/98:45 II s. 30). Med uttrycket påtagligt avses att en bagatellartad påverkan kan uteslutas. Endast sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan eller tillfälligt ha en mycket stor negativ inverkan åsyftas (prop. 1985/86:3 s. 155, prop. 1997/98:45 II s. 30).

24 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Det får anses ostridigt att renar påverkas under anläggningsfasen av en vindkraftspark. Denna fråga är emellertid inte av någon särskild betydelse i förevarande mål eftersom bolaget uppgivit att anläggningsarbetena kommer att bedrivas under tid då renarna vistas på andra marker för sitt sommarbete. Den huvudsakliga frågan i målet är i stället den om och i så fall i vilken omfattning som påverkan uppkommer i anledning av driften av vindkraftsparken eventuellt i kombination med inverkan från drift av andra verksamheter. Mark- och miljödomstolen bedömer att Sörbygdens vinterbetesområde är ett av de viktigare vinterbetesområdena i vart fall så länge som oklarhet föreligger om Halåns vinterbetesområde kan komma att användas framledes efter det att anläggningsfasen av SSVAB:s vindkraftsparker vid Björkhöjden-Björkvattnet m.fl. övergått i en driftsfas. Vittnet Tor Enok Larsens beskrivning av egna erfarenheter från vindkraftsparken i Gabrielsberget synes tyda på att renarna i Lögdeå inte har habiterat sig till störningar från vindkraftsparken, vilket domstolen tolkar som att det kan vara erforderligt med en övergångsperiod efter det att vindkraftsparkerna vid Björkhöjden-Björkvattnet m.fl. övergått i driftsfas innan det kan klargöras om Halåns vinterbetesområde kommer att fungera i den omfattning som förutsattes då tillstånd lämnades. Sörbygdens vinterbetesområde sträcker sig i huvudsak från Holmsjön i söder upp mot arbetshagen vid Kälsjön i norr. I öster avgränsas området av Indalsälven och i väster av sjösystemet Lungsjön, Bodsjön och Hällesjön. Midsommarberget ligger, som tidigare nämnts, utanför det område som angivits som riksintresse för rennäringen i vinterbetesområdets nordvästra del. Den omständigheten att det ligger utanför riksintresseområdet hindrar dock inte att den planerade vindkraftsparkens eventuella påverkan på rennäringsverksamheten ändå måste beaktas med hänsyn till vad samebyn uppgivit om bergets betydelse som födoställe och uppsamlingsområde inför flyttningen mot fjällen. Vad bolaget anfört om att det i en utredning angivits att Midsommarberget inte ligger inom område med bevisad eller mindre sannolik