DOM meddelad i Umeå. 2. Sven-Olov Höglund, Vinliden Granberget 1, Lycksele

Transkript

1 1 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Umeå Mål nr M I KLAGANDE (sakägare) 1. Vapstens sameby, , Box 171 C, Tärnaby Ombud: Advokat Camilla Wikland, Gärde Wesslau Advokatbyrå AB, Kungstorget 2, Göteborg 2. Sven-Olov Höglund, Vinliden Granberget 1, Lycksele 3. Sune Eriksson, Vinliden 141, Lycksele 4. Ulla-Britt Eriksson, Vinliden 141, Lycksele 5. Bruno Forsman, Vinliden 141, Lycksele 6. Anders Fransson, Vinliden 128, Lycksele 7. Kerstin Höglund, Vinliden Granberget 1, Lycksele 8. Maria Lundin, Vinliden 14, Lycksele 9. Staffan Lundin, Vinliden 14, Lycksele 10. Hjalmar Magnusson, Vinliden 32, Lycksele 11. Martin Magnusson, Vinliden 32, Lycksele 12. Elin Magnusson, Vinliden 32, Lycksele 13. Karin Magnusson, Vinliden 32, Lycksele 14. Torbjörn Magnusson, Vinliden 108, Lycksele 15. Fredrik Möller, Karlshem, Vinliden 158, Lycksele 16. Lars Svedberg, Vinliden 146, Lycksele 17. Dan Öberg, Vinliden 110, Lycksele 18. Emma Önnbo, Vinliden 110, Lycksele 19. Annette Önnbo, Vinliden 110, Lycksele 20. Camilla Önnbo, Vinliden 110, Lycksele MOTPARTER 1. Länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå 2. Vinliden Vindkraft AB, Lilla Bommen 1, Göteborg Ombud: Advokat Bo Hansson och jur.kand. Martin Johansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Box 4291, Malmö Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Umeå Nygatan måndag fredag E-post: mmd.umea@dom.se 09:00-12:00 13:00-15:00

2 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M II KLAGANDE Vinliden Vindkraft AB, , Lilla Bommen 1, Göteborg Ombud: Advokat Bo Hansson och jur.kand. Martin Johansson, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Box 4291, Malmö MOTPART Länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västerbottens läns beslut den 5 april 2012 i ärende nr , se bilaga 1 SAKEN Tillstånd enligt miljöbalken till vindkraftanläggning på Ormberget-Fäbodbrännan och Vinlidbrännan, Lycksele kommun DOMSLUT I Mark- och miljödomstolen avslår sakägarnas överklaganden. II Mark- och miljödomstolen bifaller delvis Vinliden Vindkraft AB:s överklagande och ändrar länsstyrelsens beslut på följande sätt. Överklagandet i övrigt avslås. Andra strecksatsen i Villkor 2 ändras. Villkoret ska således ha följande lydelse. 2. För att minska konsekvenserna för renskötseln ska bolaget: - samråda med Vapstens sameby, i samband med utformningen av anläggningen och under byggskedet för att markskador och eventuell störning för rennäringen ska bli så liten som möjligt t.ex. vid utformningen av vägar, ledningsdragningar och hanteringen av markskikt. - kontakta samebyn i juli eller augusti varje år för ömsesidig information som kan vara av vikt för båda verksamheterna.

3 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Tredje meningen i Villkor 7 upphävs. Villkoret ska således ha följande lydelse. 7. Vindkraftverken ska förses med sådan utmärkning, till exempel hindersbelysning, som föreskrivs från Försvarsmakten respektive Transportstyrelsen. Hindersmarkering med ljusstråle från högintensivt ljus ska avskärmas så att det inte träffar markytan vid bostadshus inom (5) km från vindkraftverken. Blinkande ljus ska synkroniseras med andra vindkraftverk med blinkande ljus inom parken. Fjärde meningen i Villkor 10 upphävs. Villkoret ska således ha följande lydelse. 10. Förekomst av is på rotorbladen ska övervakas. Om is bildas på rotorbladen och det finns risk som inte är försumbar för att vindkraftverken kan komma att kasta is på ett sätt som är skadligt för besökare i området ska vindkraftverken stoppas. Vindkraftverken får inte sättas i drift förrän förhållandena är sådana att rotorbladen är isfria eller kan förväntas bli isfria inom fyra timmar efter driftstart. Tredje meningen i Villkor 14 ändras. Villkoret ska således ha följande lydelse. 14. Buller från anläggningsarbeten ska begränsas så att det utomhus vid bostäder inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande värden: 50 dba dagtid (kl ), helgfri måndag-fredag 45 dba kvällstid (kl ), samt dagtid lör-, sön- och helgdag (kl ) 40 dba nattetid (kl ) Momentan ljudnivå nattetid får inte överstiga 55 dba. Ekvivalentvärdet ska kontrolleras genom mätning och beräkning under barmarksförhållanden. Mätning av buller och bestämning av ekvivalent ljudnivå dba ska ske i enlighet med Naturvårdsverkets råd och riktlinjer, för närvarande angivna i publikationen 1978:5 Externt industribuller.

4 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND...5 YRKANDEN...7 Sakägarna... 7 Vinliden Vindkraft AB... 9 SAKÄGARNAS ÖVERKLAGAN Överklagan av Vapstens sameby Överklagan av Sven-Olov Höglund Överklagan av Sune Eriksson m.fl Bemötande av Vinliden vindkraft AB Bemötande av Länsstyrelsen VINLIDEN VINDKRAFT AB:S ÖVERKLAGAN Överklagan av Vinliden vindkraft AB Bemötande av Länsstyrelsen DOMSKÄL Är miljökonsekvensbeskrivningen bristfällig? Medför verksamheten oacceptabel inverkan på motstående intressen? Behövs ytterligare villkor till skydd för rennäringen? Behövs ytterligare villkor till skydd för övriga intressen? Ska villkoren för verksamheten ändras enligt bolagets yrkanden? Rättegångskostnader HUR MAN ÖVERKLAGAR... 37

5 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M BAKGRUND Länsstyrelsen beslutade den 5 april 2012 att bevilja tillstånd för Vinliden Vindkraft AB (nedan benämnt VIVAB eller bolaget) att uppföra och driva vindkraftverk inom Ormberget-Fäbodbrännan och Vinlidbrännan (Granberget undantaget) i Lycksele kommun. Tillståndet omfattar en etablering av upp till 11 vindkraftverk med en högsta totalhöjd av 175 meter. Tillståndet omfattar även uppställning och drift av mobilt krossverk och betongstation under anläggningstiden. Tillståndet, förutom bilagor, biläggs denna dom som bilaga 1. För tillståndet gäller bland annat följande villkor. 2. För att minska konsekvenserna för renskötseln ska bolaget: - samråda med Vapstens sameby, i samband med utformningen av anläggningen och under byggskedet för att markskador och eventuell störning för rennäringen ska bli så liten som möjligt t.ex. vid utformningen av vägar, ledningsdragningar och hanteringen av markskikt. - årligen, inför tid på året då renar får vistas i området, kontakta samebyn för ömsesidig information som kan vara av vikt för båda verksamheterna. 7. Vindkraftverken ska förses med sådan utmärkning, till exempel hindersbelysning, som föreskrivs från Försvarsmakten respektive Transportstyrelsen. Hindersmarkering med ljusstråle från högintensivt ljus ska avskärmas så att det inte träffar markytan vid bostadshus inom (5) km från vindkraftverken. Reducering av ljusstyrka alternativt system med hinderbelysning som tänds vid behov ska användas i den utsträckning det är möjligt i enlighet med vid var tid gällande författning om hindermarkering. Blinkande ljus ska synkroniseras med andra vindkraftverk med blinkande ljus inom parken. 10. Förekomst av is på rotorbladen ska övervakas. Om is bildas på rotorbladen och det finns risk som inte är försumbar för att vindkraftverken kan komma att kasta is på ett sätt som är skadligt för besökare i området ska vindkraftverken stoppas. Vindkraftverken får inte sättas i drift förrän förhållandena är sådana att rotorbladen är isfria eller kan förväntas bli isfria inom fyra timmar efter driftstart. Vid driftstart efter avstängning på grund av isbildning ska det säkerställas

6 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M att endast bolagets personal eller personer som arbetar på uppdrag av bolaget vistas på platser där det finns kvarstående risk för iskast. 14. Buller från anläggningsarbeten ska begränsas så att det utomhus vid bostäder inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande värden: 50 dba dagtid (kl ), helgfri måndag-fredag 45 dba kvällstid (kl ), samt dagtid lör-, sön- och helgdag (kl ) 40 dba nattetid (kl ) Momentan ljudnivå nattetid får inte överstiga 55 dba. Ekvivalentvärdet ska kontrolleras genom mätning och beräkning under barmarksförhållanden efter klagomål från närboende. Mätning av buller och bestämning av ekvivalent ljudnivå dba ska ske i enlighet med Naturvårdsverkets råd och riktlinjer, för närvarande angivna i publikationen 1978:5 Externt industribuller. 17. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som visar hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. Kontrollprogrammet ska gälla under såväl anläggningsfas som driftfas. I kontrollprogrammet ska anges metoder och tillvägagångssätt för kontroll och utvärdering. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet har vunnit laga kraft eller den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontrollprogrammet ska bland annat omfatta uppföljning av verksamhetens påverkan på rennäringen och i denna del tas fram i samråd med Vapstens sameby.

7 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M YRKANDEN Nedan redogörs för framställda yrkanden från sakägarna och verksamhetsutövaren. Yrkade tillägg till eller förändringar av föreskrivna villkor i det överklagade beslutet är markerade med kursiv text. Sakägarna Vapstens sameby yrkar i första hand att det överklagade beslutet upphävs och ansökan avvisas eller avslås. I andra hand yrkas att tillståndet ändras på följande sätt. a) Villkor 2 kompletteras och ytterligare villkor införs som villkor För att minska konsekvenserna för renskötseln ska bolaget: under tid på året då renar får vistas i området i möjligaste mån dels undvika plogning av vägar inom parken och dels vid snötäcke använda terrängfordon när service sker inom området, - vid risk för påkörning av renar på icke allmän väg tillfälligt avbryta transportarbete tills renarna lämnat vägområdet, - förlägga större underhållsarbete till den del av året då renskötsel inte bedrivs i området (1 oktober-31 april). 20. Vid anläggningsarbeten ska vegetationsskikt sparas så långt det är möjligt för att minimera förlusten av renbete. 21. Bolaget ska efter avslutad drift återställa vägar på ett sätt som gynnar tillkomst av ny växtlighet. b) Fastställandet av vissa villkor till skyddande av rennäringen skjuts upp under en prövotid. Under prövotiden ska Vinliden vindkraft förpliktas att utreda verksamhetens inverkan enligt följande utredningsvillkor och följande provisoriska föreskrift ska gälla. U1. Bolaget ska under en prövotid klarlägga i vilken utsträckning verksamheten leder till en regional störningspåverkan på samebyns renskötsel under

8 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M anläggnings- respektive driftfas. Utredningen avseende anläggningsfasen ska redovisas till mark- och miljödomstolen två år efter att tillståndet tagits i anspråk. Utredningen avseende driftsfasen ska redovisas till mark- och miljödomstolen vid två tillfällen; två år och fyra år efter att tillståndet har tagits i anspråk. Utredningarna ska utmynna i förslag till skyddsåtgärder, kompensationsåtgärder och ytterligare villkor för att minimera störningarna på rennäringen. Utredningarna ska omfatta gps-bevakning av renar och genomföras av utredare som besitter nödvändig kompetens om renskötsel, exempelvis Norsk Institutt for Naturforskning (NINA). Bolaget och Vapstens sameby ska gemensamt bestämma vem som ska utföra utredningarna. Kan parterna inte enas ska tillsynsmyndigheten bestämma vem som ska utföra utredningarna. Utredningarna ska genomföras i samråd med Vapstens sameby och tillsynsmyndigheten. P1. Bolaget ska vid behov bidra med tillfällig stödutfodring, uppföra hägn samt bidra med transporter av renar. c) Om domstolen inte meddelar ovan angivna prövotid ska villkor 17 kompletteras enligt följande och ytterligare villkor införas som villkor För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som Kontrollprogrammet ska bland annat omfatta uppföljning av verksamhetens påverkan på rennäringen, specifikt i vilken utsträckning verksamheten medför en regional störningseffekt på rennäringen. Metoden och tillvägagångssättet för kontroll ska omfatta användandet av gps-övervakning av renar och i denna del tas fram i samråd med Vapstens sameby. Om verksamheten visar sig ha negativ påverkan på renskötseln kan tillsynsmyndigheten förelägga bolaget att vidta åtgärder för att kompensera för eller minska den eventuella negativa påverkan. 22. Bolaget ska vid behov bidra med tillfällig stödutfodring, uppföra hägn samt bidra med transporter av renar.

9 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Sven-Olov Höglund yrkar att det överklagade beslutet upphävs och ansökan avvisas eller avslås. Sune Eriksson m.fl. yrkar att det överklagade beslutet upphävs och ansökan avslås. Vinliden vindkraft bestrider ändring av det överklagade beslutet på det sätt motparterna yrkat. I andra hand, för det fall mark- och miljödomstolen finner skäl att föreskriva villkor om ytterligare skyddsåtgärder för rennäringen, så har bolaget inget att erinra mot att villkor föreskrivs om sådana skyddsåtgärder som samebyn föreslår som villkor 20 och 21, dock med beaktande av att det i villkoren tydligt ska framgå att åtagandena gäller så långt det är möjligt med hänsyn till utövandet av bolagets verksamhet. Länsstyrelsen bestrider att det överklagade beslutet upphävs. Vinliden Vindkraft AB Vinliden vindkraft AB yrkar att mark- och miljödomstolen ändrar villkor 2, 7, 10 och 14 i länsstyrelsens beslut enligt följande. a) Villkor 2 ändras så att villkoret i dess helhet får följande lydelse: 2. För att minska konsekvenserna för renskötseln ska bolaget: - i samband med utformningen av anläggningen och under byggskedet bjuda in Vapstens sameby till samråd kring hur markskador och eventuell störning för rennäringen ska bli så liten som möjligt t.ex. vid utformningen av vägar, ledningsdragningar och hanteringen av markskikt. - i juli eller augusti varje år bjuda in samebyn till samråd i frågor som kan vara av vikt för båda verksamheterna inför vinterbetessäsongen. Bolaget ska vid varje tillfälle informera tillsynsmyndigheten om att inbjudan till samråd har skett. b) Följande mening i villkor 7 upphävs. Reducering av ljusstyrka alternativt system med hinderbelysning som tänds vid behov ska användas i den utsträckning det är möjligt i enlighet med vid var tid gällande författning om hindermarkering.

10 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M c) Följande mening i villkor 10 upphävs. Vid driftstart efter avstängning på grund av isbildning ska det säkerställas att endast bolagets personal eller personer som arbetar på uppdrag av bolaget vistas på platser där det finns kvarstående risk för iskast. d) Sista stycket i villkor 14 ändras så villkoret får följande lydelse. 14. Ekvivalentvärdet ska kontrolleras genom mätning och beräkning under barmarksförhållanden på anmodan av tillsynsmyndigheten efter klagomål från närboende. Mätning av buller och bestämning av ekvivalent ljudnivå dba ska ske i enlighet med Naturvårdsverkets råd och riktlinjer, för närvarande angivna i publikationen 1978:5 Externt industribuller. Länsstyrelsen bestrider ändring av beslutet. För det fall att villkor 7 ska ändras enligt bolagets yrkande, anser länsstyrelsen att villkoret ska sättas som ett prövotidsvillkor istället. Klagande sakägare har beretts tillfälle yttra sig över överklagandet men har inte framställt några invändningar mot de ändringar i tillståndet som yrkas av Vinliden vindkraft. Inga andra sakägare har heller, efter kungörelse av överklagandet, framfört synpunkter på de yrkade ändringarna. SAKÄGARNAS ÖVERKLAGAN Överklagan av Vapstens sameby Vapstens sameby har utvecklat sin talan i huvudsak enligt följande. Sammanfattning Bolaget har gjort bedömningen att den sökta verksamhetens påverkan på rennäringen får betraktas som obetydlig under drifttiden. Bolagets bedömning tycks grunda sig i att området inte är av vikt för samebyn samt att området även fortsättningsvis skulle kunna gå att nyttja. Samebyn delar inte bolagets uppfattning. Tvärtom är området viktigt för samebyn. Området nyttjas årligen av en vinterbetesgrupp. Det finns inga alternativa områden för denna vinterbetesgrupp. Om det aktuella området faller bort krävs en reducering av samebyns renar. Vidare berör verksamheten två viktiga flyttleder, en i direkt anslutning till det tänkta verksamhetsområdet. Denna flyttled är en förutsättning för att samebyn ska kunna flytta förbi den västra sidan av Svarli-

11 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M dengruvan. Flyttleden är enligt samebyns mening av riksintresse för rennäringen, trots att den inte är utpekad som sådant. Området är således mycket viktigt för samebyns rennäring. Vad gäller den fortsatta möjligheten att nyttja området har bolaget inte utgått från det rådande forskningsläget avseende regionala störningseffekter på renar. Bolaget har därmed underskattat den förväntande påverkan på rennäringen. Samebyn menar att det finns anledning att utgå ifrån att ett stort område runt verksamhetsområdet kommer att falla bort som renskötselområde och att det kommer att bli svårt att flytta samlat genom området. Vidare skulle den mycket viktiga möjligheten att flytta till Pauträsk väster om Svartlidengruvan gå förlorad. Ovanstående medför enligt samebyn att verksamheterna inte är förenliga. Vid en avvägning mellan intressena ska rennäringen ges företräde och tillstånd till verksamheten ska därmed inte lämnas. Om ett tillstånd lämnas måste tillståndet förenas med ytterligare villkor till skydd för rennäringen, för att samebyn ska kunna fortsätta att nyttja området och flyttleden. Samebyn anser vidare att bristerna i bolagets utredning att inte redovisa eller ta till sig forskningen om regionala störningar medför att det finns väsentliga brister i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller därmed inte miljöbalkens krav och måste därför kompletteras enligt ovan. Om så inte sker finns skäl att avvisa ansökan. Samebyns renskötsel Vapstens samebys renskötselområde sträcker sig från norska gränsen i väster till Bottenviken i öster. Ovan odlingsgränsen finns samebyns året-runt-marker. Dessa nyttjar samebyn från vår och försommar till höst och förvinter. På året-runtmarkerna sker kalvningen mellan slutet av april till slutet av maj. Nedan odlingsgränsen finns samebyns vinterbetesområde som nyttjas mellan den 1 oktober och den 30 april. Vinliden ligger inom samebyns vinterbetesområde. Vapstens sameby skiljer ut sina renar inför flytten till vinterbeteslandet vid någon av skiljningsanläggningarna i Atostugan, Abelvattnet och/eller Bodefors inom samebyns året-runtmarker ovanför odlingsgränsen. Samebyn delar upp vinterbeteslandet inom s.k. vintergrupper, vilket innebär att olika familjer nyttjar betesrätten inom skilda delar av samebyns vinterbetesmarker nedanför odlingsgränsen. Den västligaste gruppen nyttjar företrädesvis området från E45 och ner mot Lycksele på södra sidan Umeälven, d.v.s. i det nu aktuella området. Nästa grupp använder vinterbetesområdet öster om Lycksele. I dagsläget finns det två grupper som betar med sina renar vintertid närmare kusten, en grupp i trakten av Bjurholm och ytterligare en grupp i trakten av Nordmaling. Uppdelningen i olika vinterbetesgrupper är nödvändig för att samebyn skall kunna hushålla med sina vinterbetesmarker. Alla tillgängliga vinterbetesmarker används av någon av samebyns vinterbetesgrupper. Den så viktiga

12 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M flexibiliteten inom samebyns renskötsel finns således i princip inte kvar. Samebyn påverkas därför snabbt av olika intrång inom sitt betesområde. Samebyn vill i det här sammanhanget poängtera hur viktig tillgängligheten mellan olika områden är för renskötseln. Detta gäller särskilt området närmast odlingsgränsen. Närheten till året-runt-markerna är i sig viktig. Vinterbetet är rennäringens flaskhals och det är betestillgången som till stor del styr länsstyrelsens fastställande av samebyns högsta renantal. Inom Vapstens sameby är det högsta antalet renar uppnått, vilket innebär att det inte finns utrymme för ytterligare renskötselföretag att etablera sig. Inskränkningar av samebyns vinterbetesmarker innebär därför att samebyn inte längre kan hålla det antal renar som byn gör idag och renskötselföretag kommer därmed tvingas till avveckling. Samebyns användning av det aktuella området Det i ansökan aktuella området är beläget väster om Lycksele och utgörs av ett ordinarie vinterbetesområde för en vinterbetesgrupp. Området följer två dalgångar utmed vattendragen Örån och Långmyrbäcken och innehåller bra lavbete i ett relativt sammanhängande område fritt från större störningar. Området nyttjas som ett sedvanligt betesområde genom betesgång. Den skiftande topografin är värdefull med tanke på de varierande snödjupen. Beroende på väderförhållandena, främst vinden, skiftar snöförutsättningar från ett år till ett annat. När betet är sämre på ett område är det oftast bättre på ett annat. Klippskrevor på höjderna i området erbjuder vidare värdefullt bete i form av renlav vid tillfällen när snötäcket annars är för djupt för att ge bra betesförutsättningar. Det finns två flyttleder i området; en flyttled som går mellan Bratten och Pauträsk, således öster om de planerade parkerna, och en flyttled som går längs Långmyrbäcken, mittemellan Svannäs och Ormberget, och sedan norrut mot Pauträsk. Väst och nordväst om området finns det även flera svåra passager. Området utgör på grund av sitt läge och sina betesförutsättningar ett naturligt samlingsområde för strövrenar. Området har historiskt sett varit ett viktigt betesområde för samebyn. Efter etableringen av Svartlidengruvan har dock områdets betydelse kommit att öka kraftigt i betydelse. På grund av den störningseffekt som gruvan har fört med sig har det blivit omöjligt för samebyn att använda sig av de flyttleder som återfinns direkt öster om gruvan. Flytt förbi gruvan måste nu ske längre österut samt på västra sidan av gruvan. Flytt förbi gruvan på den västra sidan, i riktning mot Pauträsk, förutsätter att samebyn kan nyttja det nu aktuella området samt använda sig av flyttleden längs Långmyrbäcken och norrut mot Pauträsk. Området har således efter etableringen av Svartlidengruvan gått från att vara ett viktigt betesområde för samebyn till att bli ett helt nödvändigt betesområde för en av samebyns vinterbetesgrupper.

13 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Rennäringen och störningar i renskötselområden För att förstå det intrång den sökta verksamheten kommer att utgöra för samebyns rennäring erfordras kunskap om renen som djur och rennäringens verksamhet under året (renskötselåret). Samebyn hänvisar till den redogörelse som har tagits fram av Öje Danell, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och som är en del av hans sakkunnigutlåtande ingivet i ett mål i Mark- och miljööverdomstolen avseende etablering av en vindkraftpark i en samebys renskötselområde, Mål nr M , i vilket dom meddelades den 23 november 2011 (Björkhöjdendomen). I redogörelsen lämnas en allmän beskrivning av renen och om hur renskötsel bedrivs. Frågan om hur tekniska ingrepp påverkar renar har varit omdebatterad i Sverige under en längre tid. Till motsats från andra länder med ett högt renantal, t ex Norge och Kanada, har den rådande inställningen från exploatörer och domstolar i Sverige varit att störningar i form av tekniska ingrepp och mänsklig aktivitet endast i begränsad mån påverkar renar. Denna inställning tycks till stor del ha haft sitt ursprung i att exploatörer i miljöprocesser endast redogör för forskning på s.k. lokal påverkan, d.v.s. hur enskilda renar påverkas av en störning på kort sikt. Enligt denna forskning går det ofta inte att påvisa en särskilt stor påverkan på enskilda renar. Exploatörer drar därför den felaktiga slutsatsen att konsekvenserna för rennäringen är begränsade. Det finns emellertid också forskning på s.k. regional påverkan (regionala störningseffekter), det vill säga forskning som syftar till att utreda i vilken omfattning rentätheten i området nära en störningskälla minskar. Forskning av regional påverkan används dock aldrig som underlag i utredningar bekostade av exploatörer. I den ovan nämnda Björkhöjdendomen har mark- och miljööverdomstolen behandlat frågan om hur tekniska ingrepp påverkar renar. Frågan i målet var bland annat om vilken forskning som skulle ligga till grund för bedömningen av påverkan av vindkraftparker på samebyns renskötsel. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att vindkraftverk stör renar och att nuvarande forskning entydigt tyder på att vindkraftparker kan ge upphov till undvikelseeffekter på betydande avstånd från vindkraftverken. Med hänvisning till förhör och utlåtanden av professor Öje Danell och dr Christian Nelleman samt med hänsyn till försiktighetsprincipen menade domstolen att angående undvikelseeffekten får detta avstånd uppskattas till ca 5 km. Domstolen lät därmed forskning på regional nivå, som visar i vilken utsträckning en renhjord undviker ett område runt en störningskälla, till skillnad från forskning på lokal påverkan, d.v.s. direkta och akuta effekter som visar stresseffekter på enstaka renar, ligga till grund för sina slutsatser. Mark- och miljööverdomstolen använder i avgörandet ordet kan. Detta är ett rimligt ordval eftersom det är svårt att uppskatta förväntade störningseffekter. Det är vidare sökanden som har ansvaret att utreda hur den sökta verksamheten kommer att påverka människor och miljön.

14 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Behovet av begränsningar eller villkor till en sökt verksamhet faller inte bort genom att sökanden konstaterar att det inte entydigt går att säga att en viss skada kommer att uppstå. Ansvaret ligger istället på sökanden att visa att skada inte kommer att uppstå. Vidare ska tilläggas att Mark- och miljööverdomstolen kraftigt begränsade den sökta verksamheten i mål nr M , även på områden som inte var av riksintresse för rennäringen, samt förenade tillståndet med provisoriska föreskrifter. Motsvarande rimlig begränsning i förevarande fall hade varit att endast ge tillstånd till parken på Vinlidbrännan samt förena tillståndet med de av samebyn yrkande villkoren. Samebyn hänvisar dels till den del av professor Öje Danells sakkunnigutlåtande som berör störningseffekter, dels till ett utlåtande av Dr Christan Nellemann. Utlåtandet beskriver det aktuella forskningsläget avseende regionala störningseffekter och är framtaget för ett annat pågående tillståndsmål avseende vindkraft, Umeå tingsrätts mål nr M Sökanden har anfört att de utlåtanden som åberopas till stöd för regional störningspåverkan på ren inte återspeglar ett entydigt forskningsläge samt utgör enskilda akademikers uppfattning baserat på forskningsresultat som avser vildrenars beteende i Norge och Kanada. Sökanden har vidare anfört att dessa forskningsresultat av flera skäl inte kan överföras direkt till den svenska renskötselns förutsättningar. Samebyn vill i anledning härav anföra följande. Det är riktigt att det finns ett underskott på forskning avseende störningspåverkan av vindparker på domesticerad ren. Däremot visar forskningsläget entydigt att buller, visuella störningar och mänsklig närvaro medför en regional störningspåverkan på flocklevande vilda däggdjur. Detta är visat genom ett mycket stort antal undersökningar, många av dem på renar. Det finns vidare en bred enighet bland forskare att samtliga typer av vilda renar (caribou, domesticerad ren, och norsk vild ren) generellt uppvisar samma typ av påverkan från störningar. Det finns vidare en bred uppslutning kring antagandet att vindparker inte skiljer sig från andra störningskällor som medför samma typ av buller och visuella störningseffekter. Således är slutsatsen bland forskare idag, en slutsats som även överensstämmer med försiktighetsprincipen, att till dess det finns tillgänglig forskning avseende regional störningspåverkan av vindparker måste antas att vindkraft påverkar renar på samma sätt som andra motsvarande störningsskällor. Om VindRen VindRen är finansierat av Energimyndigheten som har till uppdrag att stödja och underlätta en kraftig expansion av vindkraften i Sverige. Rapporten är vidare sammanställd av Enetjärn Natur, tillika det bolag som har upprättat den missvisande

15 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M rennäringsanalysen i detta mål. Rent innehållsmässigt exkluderar rapporten medvetet forskning avseende regionala störningseffekter, något som framgår av rapporten på s. 4 i kapitel 8. Denna exkludering görs med hänvisning till att endast forskning gjord på semidomesticerade (domesticerade) renar bör läggas till grund för rapporten. Anledning till detta anges vara att det är stora skillnader mellan domesticerade renar och andra vilda renar. Detta påstående är i sitt sammanhang missvisande. Domesticerade renar är vilda djur som har kvar samma typ av regionalt flyktbeteende som caribou. Det som åsyftas i de i VindRen hänvisade rapporterna (fotnot 2-3) är att det finns skillnader mellan domesticerad ren och norsk vildren (domesticerade renar som inte längre är en del i renskötseln) vad gäller reaktioner på lokala störningseffekter. Detta har dock inget att göra med flockens flyktbeteende och den regionala påverkan som en störningskälla ger upphov till. Anledningen till ovan nämnd exkludering är rimligtvis okunskap eller en vilja att nå en viss slutsats hos sammanställaren av rapporten. Sammantaget innebär ovanstående att VindRen inte på ett korrekt sätt återger hur renar påverkas av störningar. Det ska slutligen tilläggas att Svenska samernas riksförbund,ssr, inte delar VindRens slutsats och är av uppfattningen att rapporten bör förändras till att fokusera på forskning avseende regional störningspåverkan istället för på lokal sådan. Påverkan på rennäringen Bolaget har bedömt att verksamheten enbart kommer att leda till mycket begränsad skada för rennäringen. Bolaget har dock i sin bedömning inte tagit hänsyn till den forskning som finns angående regionala störningseffekter på ren. Denna säger otvetydigt att renar störs av tekniska ingrepp. Enligt Björkhöjdendomen kan detta tas för intäkt för att även vindparker medför en regional störningseffekt på renar. Hur stor effekten blir varierar beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. I förevarande fall rör det sig om fyra relativt små vindparker. De ligger dock utspridda och bildar därmed en "barriär" som kommer att ge en samverkande effekt på annalkande renar. Bolaget har påstått att endast dalgångarna i området används för bete. Detta är felaktigt. Tvärt om är det viktigt att det inom ett betesområde finns olika topografiska förhållanden. Detta bl.a. eftersom snödjupet och snöförhållandena främst beror på vindens styrka och riktning, vilken varierar beroende på topografin. När det är svårt för renarna att komma åt betet inom ett område är det mer lättillgängligt på ett annat ställe. Hela området används således för betesgång, det vill säga att renarna strövar fritt genom området och betar på valfria områden. Sammantaget bedömer samebyn att det kommer att bli mycket svårt eller omöjligt att använda området som ett betesområde. Därtill försvinner möjligheten att använda sig av flyttleden längs Långmyrbäcken och därmed möjligheten att ta sig till Pauträsk på västra sidan om

16 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Svartlidengruvan. Samebyn bedömer att möjligheterna att fortsätta nyttja området och flyttleden skulle bestå, om än i begränsad mån, om verksamheten begränsades till Vinlidbrännan. Villkor De av samebyn föreslagna villkoren har sin grund i att den sökta verksamheten skulle innebära att verksamhetsområdet blir omöjligt att använda för renskötsel samt att det kringliggande området blir avsevärt svårare att använda. Den av samebyn yrkande kompletteringen av villkor 2 syftar till att minska den inverkan som underhållsarbete, plogning och transporter som ett tillstånd till den sökta verksamheten skulle medföra. För att säkra möjligheten till framtida rennäring i området är samebyn av uppfattningen att det krävs ytterligare slutliga villkor avseende återställandet av marken. Samebyn yrkar därför att ett eventuellt tillstånd ska kompletteras med villkor vilka reglerar efterbehandling av området. Den potentiellt sett kraftigaste inverkan består dock i den förväntade regionala störningseffekt som verksamheten kommer att föra med sig under drifttiden. Det är oklart hur kraftig denna störningseffekt kommer att bli och hur stor del av samebyns område som kommer att påverkas. Denna osäkerhet motiverar en prövotid under vilken bolaget föreläggs att utreda verksamhetens inverkan på rennäringen, enligt ett under prövotiden rådande undersökningsvillkor. Därefter kan ytterligare slutliga villkor fastställas till syfte att minska den inverkan som den regionala störningseffekten för med sig på rennäringen. Det är troligt att störningseffekten kommer att leda till att samebyn behöver flytta renar med lastbil för att kunna ta sig genom området, samt att samebyn i samband därmed behöver utfodra renarna. Samebyn anser därför att en provisorisk föreskrift ska gälla under prövotiden vilket ålägger bolaget att vid behov uppföra hägn samt stå för transport och stödutfodring. Motsvarande provisorisk föreskrift användes av mark- och miljööverdomstolen i Björkhöjdendomen. Områdets betydelse som betesområde Det är riktigt att området inte är utpekat som ett område av riksintresse för rennäringen. I enlighet med vad samebyn har anfört har dock området blivit väsentligen viktigare efter etableringen av Svartlidengruvan och i takt med att allt fler intrång har skett i samebyns vinterbetesområden. Området utgör idag ett viktigt område för en av samebyns tre vinterbetesgrupper. Sökanden har missuppfattat betydelsen av kuperad terräng för renskötseln. Såsom har beskrivits i samebyns yttrande är det en fördel att det finns en skiftande topografi. Snö- och vindförhållandena skiljer sig åt från år till år, vilket påverkar renarnas möjligheter att hitta bete på olika platser. Sökandens påstående att det endast finns bete i dalgångarna och att höjderna undviks av renarna är felaktigt och förenklat.

17 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Flyttleden mellan Ormberget och Svannäs Sökanden har anfört att samebyns användning av flyttleden sker i samlad trupp längs dalgången. Sökandens beskrivning av samebyns flytt med renar är förenklad och därmed också missvisande. Renar är vilda djur vars vandringar endast i begränsad mån kan påverkas av renskötare. Flyttleder är breda stråk i naturen som på grund av omgivningen och naturliga förutsättningar är extra lämpliga för renarna att ta sig fram längs. Sökandens påstående att renarna endast håller sig i dalgången är inkorrekt. Det är samebyns uppfattning att det är sannolikt att en vindparksetablering på Ormberget skulle medföra en kraftfull störningsskälla. Denna störning skulle tillsammans med parken på Vinlidbrännan och den planerade gruvan i Fäboliden skapa en barriäreffekt vilken skulle få renarna att vända om när de kommer strövande västerut längs Långmyrbäcken. Överklagan av Sven-Olov Höglund Sven-Olov Höglund, ägare till fastigheterna Vinliden 1:55 och 1:87, har till stöd för sitt överklagande framfört bland annat följande. Samrådet Det samråd som hållits har varit vilseledande och bolaget har låtit bli att svara på frågor som ställs av berörda sakägare under samråd. Bolag som inte svarar på frågor under samråd bryter mot miljöbalken. Tillstånd får inte beviljas när samrådet har varit grovt vilseledande. Alla som påverkas av ljus- och ljudeffekter från planerade vindkraftverk har inte kallats till samråd. Brister i miljökonsekvensbeskrivningen Nordisk vindkraft har inte redovisat skadliga konsekvenser i miljökonsekvensbeskrivningen. Bolaget har därmed vilselett länsstyrelsen. Miljökonsekvenserna för högintensivt vitt roterande varselljus är inte beskrivna. Platsval Alternativredovisningen för platsval är mycket bristfällig. Platsvalet strider mot miljöbalken då bostäder ligger för nära. Hela byn har försatts i ett förlamat tillstånd av oro. Etableras vindkraft så medför det att vi tvingas flytta. Buller och slagskuggor När ansökan redovisar för hög ljudnivå vid bostad och för stor skuggpåverkan så ska den inte beviljas. Bullerberäkningen är utförd med mindre verk än de som avses i tillståndsansökan. Beräkning ska redovisas på svenska, den är på främmande språk. Bostäder i Vinliden by ligger bara m från planerade verk. Byn kommer

18 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M att störas betydligt av buller. Naturvårdsverkets riktlinjer redovisar att 30 db(a) vid fasad inte ska överstigas i miljöer med lågt bagrundsljud. Beräkningarna tar inte hänsyn till inversionsförstärkning, moln, regn, snö isbildning m.m. När inversion är vanligt förekommande väder i Vinliden så är området mycket olämpligt för vindkraft när begränsningsvärden för buller kommer att överskridas. Detta medför att tillståndet i Vinliden ska stoppas. Översiktsplan och jäv m.m. Grunden för länsstyrelsens tillstånd vilar på en olaglig översiktsplan för vindkraft från Lycksele kommun. Jäv förelåg när planen antogs och när tillstyrkan för etablering i Vinliden beslöts i fullmäktige. Länsstyrelsen får inte bevilja miljöfarlig vindkraft när grunden för beslutet vilar på en vilseledande översiktsplan och jäv. Laglig kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 miljöbalken saknas. Nollalternativ Storskalig vindkraft är inte försvarbar i ett miljöperspektiv när bättre teknik frigör förnyelsebar energi till 1/3 av vindkraftens kostnad. Vindkraft ska inte beviljas när det är sämre än nollalternativet som är besparingsteknik. Skogsmark Det saknas skäl för att bevilja vindkraft på produktiva skogsmarker. Skogsmark skyddas av 3 kap. 4 miljöbalken. Rödlistade arter Verk planeras på Vinlidbrännan där den rödlistade Lappugglan har sin hemvist. Där ska inte vindkraft planeras. Jakt Naturupplevelsen skadas på stort avstånd när verkens ljus och ljudeffekter stör upplevelsen. Småvilt lämnar områden där vindkraft etableras. Jägare anser att hundarna plågas av buller när de har mycket bra hörsel. Villkor 1 När det gäller villkor 1 i länsstyrelsens beslut så medför entoniga ljud att villkor i tillståndet inte kan följas. Villkor 7 Det saknas skäl för att tillåta verk som kräver högintensiv vit roterande belysning. Högintensivt vitt ljus medför roterande ljuspelare som skapar epileptiska livsmiljöer när ljuset reflexteras inne i moln under årets mörka tid 8 månader/år. Det får inte beviljas när livsmiljön i området blir odräglig.

19 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Villkor 10 Bolaget har inte några rättsliga möjligheter att inte uppfylla att säkerhet i utkastområdet säkerställs för människa och tamdjur. Allemansrätten medför krav på staket, varningsskylt räcker inte när naturen i Sverige är öppen för alla levande varelser. Om bolaget vill bygga vindkraftverk så kan annan plats väljas i varmt klimat där snöras och iskast inte förekommer. Villkor 13 Anläggningen planeras i Vinliden där är det snö och istäckt mark åtta månader per år. Kallt klimat förstärker ljudnivåer. Snö och is medför att ljudvågor reflexteras och förskjuter ljudnivåkurvor längre bort från verken. Skäl saknas för att tillåta ljudmätning under barmarksförhållanden. Villkor 15 Ansökan anger att gränsvärdet för slagskuggor på bostad ska överskridas. Vi anser att det inte får beviljas. Villkor 18 Tillståndet kräver för låg säkerhet för avveckling och återställande kr är för lågt belopp. Domstol har fastställt kr/verk i dom från Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, den 10 juni 2011, mål nr M Överklagan av Sune Eriksson m.fl. 18 fastighetsägare i Vinliden by har gemensamt överklagat tillståndet. De har till stöd för sitt överklagande framfört bland annat följande. Generellt Fastighetsägarna kommer att påverkas på ett betydligt mer negativt sätt än vad etableringsförtaget har framhävt. Den av bolaget presenterade buller, missljud och skuggbeskrivningen är inte relevant för den topografi som råder i Vinliden. Skuggbildningen blir mycket besvärande under tiden oktober-februari då solen ligger lågt strax över brännan. Villkor 7 När kommunen planerade in området för vindkraft och vid samrådet så fanns inga upplysningar om ett roterande vitt ljus i molnbas och över boende i byn, vilket medför en betydande störning, då det är mörkt vid midvinter från till dagen därpå. Därför skall inte så höga vindkraftverk få monteras på en höjd så nära ett samhälle och ej heller monteras i så känslig miljö, där vinterlandskap med tyst miljö och mörker råder.

20 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Villkor 13 Lössnö dämpar och dessutom avsevärt i skogen om träden har s.k. "upplegor", men när skare bildas och snön faller av träden så fortplantas ljudet långa sträckor utan någon dämpning och speciellt över myrar då all växtlighet är under skaren. Detta tillstånd inträffar när solen skiner starkt, från mitten av februari till april-maj, med ännu större isbildning vid töväder. Problemet är tydligt i detta ärende, länsstyrelsen har inte underlag för störningar i tyst miljö med kuperad terräng och kallt klimat, då ingen forskning finns att tillgå, och gör det enkelt för sig att anpassa normer för varmt klimat och låglänt terräng. Det finns inga etablerade beräkningsmodeller som tar hänsyn till höjdskillnader, olika luftlager, temperaturer och olika markförhållanden, utan dessa är enbart för låglänt terräng och varmt klimat. Därför är det inte lämpligt att sätta upp så stora verk och parker i kall, tyst och kuperad miljö. Bemötande av Vinliden vindkraft AB Vinliden vindkraft AB har hänvisat till tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivningen och tidigare inlagor i miljöprövningsdelegationens ärende samt uppgett i huvudsak följande. Rennäring VIVAB ansökte om tillstånd för uppförande av vindkraftverk i fyra delområden vilka samtliga är belägna inom Samebyns vinterbetesmarker. Tillstånd har dock meddelats endast för två av dessa delområden, nämligen Ormberget och Vinlidbrännan. Områdena ligger väster om Lycksele tätort och sydöst om byn Vinliden. Drygt sju kilometer nordost om Vinlidbrännan finns en flyttled som utpekats som riksintresse för rennäring. Mellan Ormberget och Vinlidbrännan finns ytterligare en flyttled, som dock ej är utpekad som riksintresse (den västra flyttleden). Båda dessa leder till Pauträsk, ett vinterbetesområde som är beläget ca 20 km nordväst om verksamhetsområdet och som enligt Samebyn är betydelsefullt för rennäringen. Pauträsk är dock inte utpekat som ett betesområde av riksintresse. Flyttlederna löper längs de dalgångar som finns kring Vinliden där också det bästa vinterbetet i form av marklav förekommer. Vindkraftverken planeras uppföras på högre höjder i området där snödjupet generellt är större vintertid och som domineras av granskog med sämre betesmöjligheter. Det är inte tydligt för VIVAB om den huvudsakliga grunden för Samebyns överklagande är att nyttjandet av flyttlederna i området försvåras eller att vinterbetesmark riskerar att falla bort. VIVAB bemöter därför båda dessa invändningar.

21 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M Flyttled Samebyn har i sitt yttrande framfört att den västra flyttleden har fått ökad betydelse efter etableringen av Svartlidengruvan och att vindkraftsetableringen kan medföra att möjligheten att nyttja denna flyttled försvinner. Den västra flyttleden löper, som nämns ovan, längs dalgången mellan Ormberget och Svannäs. Vindkraftverken planeras däremot att lokaliseras på högre höjder. Förflyttning av renar längs flyttleden i den mån detta sker i dagsläget sker i samlad trupp längs dalgången. Det är inte sannolikt att vindkraftverken i sådant fall skulle innebära ett hinder för användandet av flyttleden, något som också framhölls av Samebyn vid samrådet inför upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Samebyn anför vidare att de fyra etableringarna vid Vinliden tillsammans bildar en barriär för renskötseln. Som nämns ovan avser tillståndet emellertid endast två av dessa etableringar. Det faktum att Bjurträskliden och Svannäs, vilka båda är belägna längs med den västra flyttleden, inte kommer att bli föremål för etablering av vindkraft har därmed betydelse för vad Samebyn anför. Huruvida flyttleden faktiskt utnyttjas och i så fall i vilken omfattning har VIVAB ingen närmare kännedom om. Enligt vad VIVAB känner till så är det redan idag vanligt att renarna förflyttas med hjälp av lastbil förbi området vid Svartlidengruvan. Även om enstaka renar säkerligen förflyttar sig över höjderna, är det inte sannolikt att vindkraftverken i sådant fall skulle innebära ett hinder för användandet av flyttleden. Vinterbetesmark Det planerade verksamhetsområdet berör som nämns ovan inget betesområde som är av riksintresse för rennäringen. Det vinterbete som sker vid Ormberget och Vinlidbrännan kommer i viss mån att påverkas av etableringen, särskilt under uppförandeperioden. VIVAB har dock åtagit sig att hålla kontakt med Samebyn kring vindkraftsanläggningens utformning samt ägna särskild uppmärksamhet åt frågorna kring begränsning av markskador under projektering av vägar m.m. Som ovan framförts är vindkraftverken planerade till högre höjder där renarna generellt inte rör sig då snödjupet under vintern är mycket djupt. Förekomsten av marklav och hänglav är liten då området domineras av granskog. Under samrådet framfördes att höjderna inte nyttjas för markbete och att Vinliden utifrån Samebyns perspektiv troligen är den lämpligaste platsen i kommunen för större vindkraftsetablering. VIVAB är medvetna om att renar ändå kan komma att röra sig i området med hänsyn till att de strövar fritt. Ett visst intrång kommer således att ske, om än i mycket begränsad omfattning. VIVAB instämmer därför i länsstyrelsens bedömning att intrånget får accepteras. Bolaget avser samarbeta med Samebyn för att minska den påverkan som kan komma att bli. Enligt samebyn har VIVAB påstått att det endast finns renbete i dalgångarna och att renarna håller sig i dalgångarna vid flytt. Detta

22 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M överensstämmer inte helt med vad VIVAB tidigare har framfört, varför följande klargöranden görs. VIVAB har tidigare framfört att markbetet är bättre i dalgångarna och att förekomsten av marklav och hänglav är liten på högre höjder då området domineras av granskog. VIVAB är medveten om att renar ändå kan komma att röra sig i området med hänsyn till att de strövar fritt. Ett visst intrång kommer således att ske, om än i mycket begränsad omfattning. Regional påverkan och undvikelseeffekter Samebyn har vidare framhållit att VIVAB inte har redovisat de regionala effekter som vindkraftverken kan komma att medföra. Av samma skäl som anförts beträffande lokal påverkan anser VIVAB att den aktuella verksamheten ensamt inte heller kan förväntas få någon regional påverkan av betydelse. Någon annan påverkan än den som blir följden av den tillståndsgivna verksamheten är inte relevant för tillståndsprövningen. Vidare anförs att vindkraftverken kan ge upphov till undvikelseeffekter på ett betydande avstånd. De utlåtanden som åberopats till stöd för detta påstående återspeglar emellertid inte ett entydigt forskningsläge utan utgör enskilda akademikers uppfattning baserat på forskningsresultat som avser på vildrenars beteenden i Norge och Kanada. Dessa forskningsresultat kan av flera skäl inte överföras direkt till den svenska renskötselns förutsättningar. Samebyn hänvisar vidare, till stöd för farhågan att betydande undvikelseeffekter kan uppkomma, till Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål M (Björkhöjdendomen). I denna dom konstaterade Mark- och miljööverdomstolen att forskningen visar att betydande undvikelseeffekter kan uppkomma. Domen ger alltså inte något entydigt stöd för att sådana undvikelseeffekter faktiskt förekommer. Baserat på den utredning som förelåg i det aktuella fallet, samt med beaktande av försiktighetsprincipen, utgick domstolen från att sådana undvikelseeffekter kunde föreligga på ett avstånd av cirka fem kilometer från vindkraftanläggningen. Det ska noteras att domstolen trots detta, och trots att det i det fallet fanns riksintressen för rennäring inom denna femkilometersradie, lämnade tillstånd till verksamheten. Som framgår ovan finns det inga utpekade riksintressen för rennäringen inom sju kilometer från Ormberget och Vinlidbrännan. Underlag för en bedömning av vindkraftens påverkan på svensk renskötsel finns i kapitel 8 i promemorian Hur påverkas rennäringen?, daterad , som tagits fram genom projektet VindRen genom ett samarbete mellan Svensk Vindenergi och Svenska Samernas Riksförbund, SSR. Vid de intervjuer med renskötare som skedde inom ramen för projekt VindRen, framkom inte några farhågor om att vindkraften ger upphov till ovan nämnda undvikelseeffekter. Såväl Vinlidbrännan som Ormberget är utpekade som riksintresse för vindbruk. VIVAB:s bedömning är att rennäring och vindbruk kan samexistera i området och att det

23 UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M därmed saknas anledning att göra en avvägning mellan rennäringens och vindbrukets intressen i detta fall. Vapstens samebyhar anfört att "det finns en bred enighet bland forskare att samtliga typer av vilda renar generellt uppvisar samma typ av påverkan från störningar." Även om så är fallet vidhåller VIVAB att de forskningsresultat som åberopats av Vapstens sameby inte direkt kan överföras till de nu aktuella förutsättningarna. Utöver den studie som VIVAB tidigare hänvisat till i målet (projekt VindRen) kan även nämnas den rapport som publicerats inom ramen för projektet Vindval; "Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur" (Naturvårdsverket, Rapport 6499, juni 2012). I denna rapport dras bland annat slutsatsen att de flesta störningsfaktorerna från vindkraftverk endast medför små eller måttliga effekter på ren, i vissa fall möjligen positiva sådana. Denna uppfattning delades av mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt i dom den 25 september 2012 i mål M Domen överklagades till Mark och miljööverdomstolen, som inte meddelade prövningstillstånd (beslut den 21 november 2012, mål M ). Villkor VIVAB anser att de skyddsåtgärder som bolaget har åtagit sig (se avsnitt 7.8 i miljökonsekvensbeskrivningen) samt det villkor beträffande samråd med Samebyn som bolaget föreslår, är tillräckliga med hänsyn till det mycket begränsade intrång som verksamheten kan komma att föranleda. Eftersom Vinlidbrännan och Ormberget inte är av någon större vikt för renbetet är det inte rimligt att föreskriva om omfattande åtgärder i kontrollprogrammet. De eventuella konsekvenserna kan förutses med tillräcklig säkerhet för att redan nu konstatera att ytterligare skyddsåtgärder inte behövs. Av den anledningen finns det inte heller skäl att föreskriva om en prövotid med provisoriska föreskrifter. För det fall mark- och miljödomstolen anser att det finns skäl att föreskriva om ytterligare villkor med hänsyn till rennäringen, anser VIVAB att sådana villkor lämpligen bör avse förutsättningarna att nyttja Vinlidbrännan och Ormberget för bete. VIVAB kan därför tänka sig att vidta skyddsåtgärder som innebär att vegetationsskikt sparas så långt det är möjligt i relation till verksamheten och att de vägar som kommer återställas, återställs på ett sätt som gynnar tillkomsten av ny växtlighet. De formuleringar som föreslagits av Samebyn bör i sådana fall ses över så att det tydligt framgår att åtagandena gäller så långt det är möjligt med hänsyn till utövandet av verksamheten. Samråd Beträffande de kommentarer som inkommit gällande samråd instämmer VIVAB i länsstyrelsens bedömning att samråd har genomförts i enlighet med miljöbalken. I